Likabehandlingsplan. Glanshammars skola

Transkript

1 Likabehandlingsplan Glanshammars skola 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 3 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Sid 15 Sid 16 Vision för Likabehandlingsarbetet Allmänna åtgärder - Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen Information Kartläggning Uppsikt/Upptäckt Förebyggande arbete Speciella åtgärder Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Annan kränkande behandling - Utredning - Uppföljning och utvärdering - Dokumentation Lagtext 2

3 Vision för Likabehandlingsarbetet Glanshammars skola är en trivsam och trygg skola, som präglas av respekt för människors olikheter och är fri från diskriminering och annan kränkande behandling. sfördelningen i arbetet Rektor ansvarar för att: all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera likabehandlingsplanen i samarbete med personal och barn/elever. om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Lärare och annan skolpersonal ansvarar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar vidta åtgärder då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. arbeta målmedvetet för att förebygga kränkande behandling. bevaka att fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp. Pedagogisk personal ansvarar för att dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. 3

4 Trygghetsteamet Glanshammars skolas Trygghetsteam består av företrädare från samtliga arbetsenheter. Se bifogad förteckning. Barn/elever Barn/elevers gemensammas ansvar är att påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan Kamratstödjarnas uppgift är att försöka uppmärksamma och påtala diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten, Barn och elevers delaktighet Elevernas delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen sker, i ett första skede, i elevrådet och i kamratstödjargruppen och fortsätter naturligt i klasserna. Barn/elevers rätt till stöd Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en behandling upplevs oönskad eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevernas upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem än eleven kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar. För att skolan ska kunna göra något måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa. Skolans värdegrund. På skolan har föräldrar elever och personal tillsammans utarbetat skolans värdegrund, den ska ses som ett komplement till likabehandlingsplanen. I läroplanen formuleras de tankar som man teoretiskt benämner Värdegrunden. De flesta är givetvis överens om vikten av en värdegrund, men tolkningen kan vara olika. Därför har vi formulerat konkreta begrepp, samt hittat en gemensam ram där dessa begrepp tolkas så lika som möjligt av elever, föräldrar och personal. När vi har en gemensam värdegrund kan vi se konsekvenserna, egoistiskt handlande, utanförskap, okamratligt beteende, kränkningar och våld. Det är ingen motsättning i att utveckla värdegrunden på gruppnivå och samtidigt individualisera utifrån värdegrunden och enskilda gruppmedlemmars behov. Utvärdering av värdegrunden ska vara kontinuerlig och bör ske vårterminen för detta har skolans rektor. 4

5 Allmänna åtgärder Medarbetarnas kunskaper om olika funktionshinder, etiska tillhörighet och sexuell läggning stärks genom utbildning Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen Mål Glanshammars skolas likabehandlingsplan utvärderas i nära samarbete med elever och vårdnadshavare. Planen följs upp i slutet av höstterminen och utvärderas i slutet av vårterminen. Aktiviteter Planen utvärderas i samband med läsårets slut och redovisas i skolans årliga kvalitetsredovisning. Vårterminens slut Rektor Planen revideras inför varje läsår Höstterminens start Rektor Information och diskussion på skolans samtliga föräldramöten Första föräldramötena varje hösttermin Mentorer och klasslärare Utvärdering av likabehandlingsplanen, kontrollfrågor Vad har vi åtagit oss att göra under året? Har det blivit utfört? Om inte, varför och vem bär ansvaret? Hur går vi vidare? Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller var åtgärderna felaktiga eller otillräckliga? Vi nådde målet. Beror det på åtgärderna eller var det annat som påverkade? Vad kostade åtgärderna? Finns det alternativ som leder till samma mål men som är mindre kostsamma? Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan? Vad gjorde vi som fick effekt? Vad fungerade inte? Bör vi ändra taktik i nästa plan? Hur ser det ut idag jämfört med tidigare? Går det åt rätt håll? Har åtgärderna gett positiv effekt? 5

6 Information Mål Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare har kännedom om lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn, elever och personal och om skolans likabehandlingsplan. Aktiviteter Informera föräldrar skriftligt och på föräldramöten om arbetet i skolan. regelbundet återkommande mentorer Likabehandlingsarbetet är en återkommande punkt på skolrådets sammanträden. vid skolråd rektor Likabehandlingsarbetet diskuteras återkommande på elevrådens möten. vid elevråd ansvarig lärare/rektor Vid varje läsårsstart gå igenom skolans grundläggande dokument i arbetsenheterna. starten av nya läsåret rektor. Skolans trivselregler revideras i samtliga klasser vid läsåret start. starten av nya läsåret samtliga mentorer. 6

7 Kartläggning Mål Vi får snabbt kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling och utformar relevanta åtgärder. Aktiviteter På arbetslagskonferenser diskuteras elevsituationen inom respektive arbetslag. Varje vecka ig Ae-ledaren Trygghetsenkät utformas av trygghetsteamet. Klar vid vårterminsstarten ig Trygghetsteamet Trygghetsenkäten genomförs flera gånger per läsår oktober, januari och april varje år ig Trygghetsteamet Trygghetsteamet sammanställer resultatet av enkäten. Resultatet presenteras och åtgärder utformas i samtliga arbetslag och klasser. snarast efter genomförande ig Arbetsenhetens representant i trygghetsteamet Trygghet och trivsel tas upp på elevernas utvecklingssamtal. Vid varje utvecklingssamtal, minst en gång per termin ig Klasslärare, mentor Arbetsmiljö och trivsel tas upp på personalens medarbetarsamtal. hösten ig rektor 7

8 Uppsikt/upptäckt Mål Om det förekommer diskriminering och kränkande behandling upptäcker vi det tidigt. Aktiviteter På samtliga raster finns det aktiva vuxna på skolgården och i arbetsenheten. Hela läsåret ig Schemalagd personal ig för upprättande av schema Resp ae-ledare Tillsyn organiseras vid omklädningen idrott, avser både pojkar och flickor. Hela läsåret ig Schemalagd personal ig för upprättande av schema Idrottslärarna Vid lunchen finns det aktiva vuxna i matsalen för stöd och hjälp. Hela läsåret ig Schemalagd personal ig för upprättande av schema Resp ae-ledare Varje ae-konferens behandlas elevernas situation. varje ae-konferens ig ae-ledarna Vuxna tar aktivt kontakt med elev som inte mår bra. Kontinuerligt ig All personal 8

9 Förebyggande arbete Mål Vi bedriver ett målmedvetet förebyggande arbete för att förhindra att kränkande behandling förekommer. Aktiviteter Arbetsenheternas förebyggande arbete beskrivs i den lokala arbetsplanen och utvärderas regelbundet Inventering genomförs i samtliga arbetslag för att kartlägga hur det förebyggande arbetet bedrivs. januari februari 2009 arbetslagen Varje enhet planerar det fortsatta arbetet. februari mars 2009 arbetslagen Alla elever F 9 får schemalagd livskunskap SET Dokumentera social utveckling i samband med utvecklingssamtal/iup, Gäller alla lärare. Vi arbetar aktivt med kamratstödjare i skolår 4 9. Kamratstödjarna har regelbunden kontakt med Trygghetsteamets representant i arbetsenheten. Kontinuerligt : Trygghetsteam. Enheterna beslutar om hur och när arbetet ska utvärderas. januari 2009 ae-ledarna 9

10 Speciella åtgärder Kön Mål All verksamhet vid Glanshammars skola genomsyras av ett könsneutralt perspektiv och förhållningssätt. Aktiviteter Könsperspektiv ska beaktas när det gäller resursfördelning. i samband med budgetarbetet, samt vid omfördelningar under läsåret ig rektor Nolltolerans mot nedsättande sexualiserat språkbruk. Under hela läsåret ig samtliga medarbetare på skolan Språkbruket aktualiseras på ae-konferenser. minst en gång per kvartal : ae-ledaren Tjej- och killgrupper för att förhindra traditionella könsroller. vid behov : rektor, personal Vi arbetar aktivt med att reflektera över våra förhållningssätt mot flickor och pojkar på skolan. regelbundet : all personal 10

11 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Mål På Glanshammars skola har alla elever samma rättigheter och möjligheter oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. För att man ska få en större förståelse för varandra arbetar vi med Att uppmärksamma nutidshistoria i större utsträckning. Riktiga personer som berättar, naturliga möten. Temaarbeten Rollspel Att följa aktuella händelser (TV, radio) för att skapa sammanhang och förståelse..och det genomsyrar alla undervisning Aktiviteter Utforma policy i frågor som berör tex simundervisning, skolavslutning och religionsundervisning våren 2009 Rektor 11

12 Funktionshinder Mål På Glanshammars skola har alla elever samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Aktiviteter Vid planering av skolans verksamheter beaktar vi de behov elever med funktionshinder har och vidtar nödvändiga åtgärder. 12

13 Sexuell läggning Mål På Glanshammars skola har medarbetarna god kunskap om och förståelse för olika sexuella läggningar. Ingen på skolan känner sig utsatt för diskriminering eller trakasseras på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Aktiviteter Informera och samtala kring sexuell läggning i aktuella sammanhang. Mångfaldsvecka, Alla hjärtans dag, Prideveckan : arbetsenheterna Sex & samlevnad i år 8. : ig mentor Familjeprat (F 1 ) : iga klasslärare Samtala kring språkbruk och fördomar : Klasslärare, mentorer 13

14 Annan kränkande behandling Mål Ingen på Glanshammars skola känner sig utsatta för kränkande behandling. Aktiviteter Alla vuxna reagerar och markerar direkt på all form av kränkande behandling. Vid behov vidarebefordra till Trygghetsteamet. Kontinuerligt : Alla vuxna 14

15 Utredning På vår skola utreds kränkningar enligt nedan: Det är den utsatte som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller upplevs vara kränkande. Om någon form av kränkande behandling, upptäcks eller anmäls ska likabehandlingsplanens rutiner och ansvarsfördelning tillämpas. : Omgående, senast nästkommande dag Skolpersonal som får kännedom om trakasserier Utredning Utredningen syftar till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. Skolan har tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika sätt. Skolans personal är goda lyssnare och tar emot information, men förhåller sig neutrala. Den som har ansvar för utredningen ska samla in information och inte inta en medlarroll. En kränkning är inte en konflikt. Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Den kränkte Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen. Läraren eller annan skolpersonal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på eleven som tar kontakt. Om det är en annan elev än den som tagit första kontakten som är utsatt ska den utsatte eleven kontaktas. Exempel på aktuella frågor: Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är de inblandade? Hur upplever eleven det och vad har eleven för önskemål? Den vuxne ska vara tydlig, och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. Den vuxne ska skapa förtroende, och alltid tala om att ett uppföljningssamtal kommer. Tid för uppföljningssamtalet utses. Läraren eller annan skolpersonal Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen ska alltid som första åtgärd utreda kränkningen i arbetslaget innan kontakt med Trygghetsteamet tas. Därefter kan Trygghetsteamet ge råd och stöd. Trygghetsteamet tillsammans med rektor avgör om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen då skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras. Den som är kränkt Vid kränkning då elev från annan skola är inblandad sker kontakt mellan rektorer. När personal misstänks ha kränkt elev ska rektor alltid ansvara för utredningen. Den som håller i samtalet ska förhålla sig neutral och basera samtalet på fakta. Två anställda bör närvara vid samtalet varav en har ansvar för dokumentation. Tala alltid om att ett uppföljningssamtal kommer. Tid för uppföljningssamtal utses. 15

16 Vårdnadshavare Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas när skolan samtalat med de berörda och Trygghetsteamet sett över det som hänt. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen mellan rektor, lärare, elever och Vårdnadshavare ska ske. Vid misstanke om hedersrelaterade omständigheter ska rektor alltid kontaktas. Åtgärder Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. Åtgärder utformas av Trygghetsteamet i samråd med berörd skolpersonal, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. När skolan inte själva har kompetensen ska den tas in utifrån, efter samråd med rektor och/eller Trygghetsteam. Vid mindre grova kränkningar Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas kontinuerligt tills kränkningen upphört. Vid grova brott Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp, bör rektor alltid överväga undervisning på annan plats eller hemundervisning för den/de som begått brottet. Representanter för skolan ska alltid närvara vid rättegångar gällande brott på skolan eller mellan elever på skolan. Uppföljning och utvärdering På vår skola följer vi upp och utvärderar de fall som varit aktuella. Det görs vid terminsslut av Trygghetsteamet i samarbete med rektor. Dokumentation Varje misstanke om kränkning dokumenteras. Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål och tillämpningsområde 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. 16

17 Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). Definitioner 2 I denna lag avses med elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen (1985:1100), barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen, personal: anställda och uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet, etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg, sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, och som 1. har samband med etnisk tillhörighet (etniska trakasserier), religion eller annan trosuppfattning (trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning), sexuell läggning (trakasserier på grund av sexuell läggning), funktionshinder (trakasserier på grund av funktionshinder), kön (trakasserier på grund av kön), eller 2. är av sexuell natur (sexuella trakasserier), annan kränkande behandling: ett uppträdande som annars kränker ett barns eller en elevs värdighet. för anställda och uppdragstagare 3 Huvudmannen för sådan verksamhet som avses i 1 andra stycket ansvarar för att anställda och uppdragstagare i denna verksamhet följer de skyldigheter som anges i denna lag när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt denna lag är utan verkan. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 5 Huvudmannen för verksamheten skall se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som anges i 1 första stycket. Särskilda föreskrifter om detta finns i 6-8. Likabehandlingsplan 6 Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra 17

18 trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över. Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling 7 Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling 8 Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta kränkningar. Förbud mot diskriminering Direkt diskriminering 9 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att behandla barnet eller eleven sämre än denne företrädare för verksamheten behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat något annat barn eller någon annan elev i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering 10 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elever med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Trakasserier 11 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för trakasserier. Instruktioner att diskriminera 12 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte lämna order eller instruktioner om diskriminering av ett barn eller en elev i sin verksamhet enligt Förbud mot annan kränkande behandling 13 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för annan kränkande behandling. 18

19 Förbud mot repressalier 14 Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven har anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med denna lag eller på grund av att barnet eller eleven har medverkat i en utredning enligt denna lag. Skadestånd 15 Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal åsidosätter sina skyldigheter enligt 6-14, skall huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för kränkning, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid diskriminering eller repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Tillsyn 16 Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Statens skolverk skall inom sina respektive ansvarsområden se till att denna lag följs. Huvudmannen för verksamheten eller rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion är skyldig att på uppmaning av en ombudsman eller av Statens skolverk lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen. Rättegången 17 Mål om skadestånd enligt denna lag skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 18 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit diskriminerad enligt 9-12, utsatt för annan kränkande behandling enligt 13 eller utsatt för repressalier enligt 14 visar omständigheter som ger anledning att anta att hon eller han blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande behandling eller utsatt för repressalier, är det huvudmannen för verksamheten som skall visa att diskriminering, annan kränkande behandling eller repressalier inte förekommit. 19 Om ett barn eller en elev visar att han eller hon har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn eller en annan elev i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen för att undgå skadeståndsansvar visa att alla skäliga åtgärder för att förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits. Rätt att föra talan 20 I en tvist om skadestånd enligt denna lag får Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens skolverk som part föra talan för en elev som medger det. För barn och elever under 18 år som inte har ingått äktenskap skall vårdnadshavarna lämna medgivande. Om en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt första stycket, får ombudsmannen 19

20 eller verket i samma rättegång föra också annan talan som ombud för barnet eller eleven. Det som föreskrivs i rättegångsbalken om part beträffande jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall gälla även den för vilken en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt första stycket. Preskription m.m. 21 En talan i mål om skadestånd enligt 9, 10, 12 eller 14 skall väckas inom två år efter det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad. 22 En talan som förs av Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens skolverk behandlas som om talan hade förts av barnet eller eleven själv. Övergångsbestämmelser 2006:67 Denna lag träder i kraft den 1 april 2006 och tillämpas på skadefall som inträffar efter ikraftträdandet. 20