Skolbiblioteksforskning och skolbibliotekspraktik
|
|
- Lars-Göran Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: Skolbiblioteksforskning och skolbibliotekspraktik Cecilia Gärdén Institutionen Biblioteks och informationsvetenskap, Högskolan i Borås Innehåll Varför finns glapp mellan forskning och praktik? Vilken forskning behövs? Enligt vem? Varför är det svårt att använda forskning i praktiken? Vad är forskning egentligen? Hur kan praktiker och forskare arbeta och samarbeta? Tips Diskussion och erfarenhetsutbyte 1
2 Varför finns glapp mellan forskning och praktik? Exempel: brist på kommunikation mellan forskare och praktiker kulturella skillnader mellan forskare och praktiker praktikerna har brist på intresse för forskning forskningen anses inte relevant eller tillräckligt praktisk omedelbara forskningsresultat saknas det finns liten eller ingen publicering av yrkesverksamma det saknas tradition av att läsa in sig på varandras områden praktik och forskning har separata terminologier det finns få forskande praktiker praktiker saknar kunskaper för att kunna forska praktiker hinner inte läsa forskning eller forska själva (Haddow & Klobas 2004) praktiker har för lite utbildning i forskningsmetoder brist på pengar den speciella forskningsjargongen bibliotekarierna har fullt upp med att hålla sig à jour med teknisk utveckling och dagligt arbete ovilja mot förändring (Powell, Baker &Mika 2002) Men Idag gott om mötesplatser Sedan 1993 (20 år!) har studenterna sökt upp, tagit del av, diskuterat och presenterat forskning. De har använt forskningsmetoder i samband med projektuppgifter och uppsatsarbete Samarbetsprojekt och gemensam forskning Fler utvärderingar gjorda av forskare 2
3 Vilken forskning behövs? Enligt nationellt perspektiv? Enligt bibliotekarier? Enligt forskare? (Enligt skolledare?) (Enligt lärare?) (Utifrån ELEVPERSPEKTIV?) Varför är det svårt att använda forskning i praktiken? Eller snarare vilken forskning ska man använda och hur? Källkritiskt perspektiv urval av forskning reflektera över forskningens legitimitet förstå forskningens kontext och kultur 3
4 Vad är forskning egentligen? Grundforskning Tillämpad forskning Utvecklingsarbete Universitetsforskning Sektorsforskning (områdesforskning) Uppdragsforskning Samverkan mellan forskning och praktik Forskning Praktik/Profession/Fält Forska om fältet Forska åt fältet Stöd åt fältets Forska tillsammans egen forskning med fältet och utveckling 4
5 Använda forskning i praktiken Forskning relaterat till bibliotekspraktik: 1) att man som bibliotekarie använder vetenskapligt baserade forskningsresultat 2) att bibliotekarien forskar genom undersökningar på egen hand eller i samarbete med en forskare 3) att bibliotekarien anammar ett forskande, analytiskt och systematiskt förhållningssätt i sin profession. Exempel på hur forskning kan användas Limberg (manuskript) att använda forskning för att designa och genomföra ett projekt att använda forskning för att utveckla undervisningsmetoder att använda forskning för gemensam förståelse inom ett arbetslag eller skola att använda forskning för inspiration för biblioteksutveckling att använda forskning för professionell utveckling i den egna skolan att använda forskning för att forska på egen hand Stor variation i forskningsanvändning är möjlig i skolan och att de olika sätten att använda forskning på kan tillämpas parallellt. 5
6 Metoder för att använda forskning Forskare och praktiker arbetar tillsammans: aktionsforskning, forskningscirklar, följeforskning etc. Praktiker tar del av eller gör undersökningar: användarundersökningar/målgruppsanalyser (kvalitativt eller kvantitativt genom intervjuer, enkäter, observationer), statistik, mätningar, taxonomier, modeller, omvärldsbevakning, utvärderingar etc. Reflekterande förhållningssätt: loggboksskrivande, processkartläggning, kollegiala observationer, pedagogiska bord, reflektionsmetoder (Sex tänkande hattar, Tvärtom metoden), Tvinning, studieresor etc. Exempel på metoder Evidensbaserat biblioteksarbete/kunskapsbaserad biblioteksutveckling Aktionsforskning Följeforskning Tidskiftsklubbar Forskningscirklar 6
7 I praktiken Se på din vardag med analytiska ögon Arbeta i nätverk Kurser/konferenser etc. gärna med kollega Läs texter (t.ex. tillsammans med pedagoger) Diskutera med pedagoger över kaffet men också mer formellt Involvera skolledning Ta utgångspunkt i konkreta dokument, t.ex. betygskriterier och kursplaner Formulera mål, ta fasta på vad eleverna ska kunna Sprid kunskap Prioritera ditt lärande! Ta ansvar Kunskapsspridning är viktig för individ och verksamhet Kunskap om forskning ger handlingskompetens! Kvalitet! Frågor och erfarenhetsutbyte Frågor? Hur tar du del av skolbiblioteksrelevant forskning? Hur sprider du viktig kunskap till andra? 7
Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS
Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.
Vikten av att våga: Erfarenheter av uppdragsforskning
Jenny Nilsson Myndigheten för tillgängliga medier jenny.nilsson@mtm.se Anna Hampson Lundh Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan; The Linnaeus Centre for Research on
Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf
BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf 2015 Forskningsprojekt 2014 Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Tack till KB för finansiering! Karen Nowé Hedvall,
Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek
Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska
Leda kollegor i förskolan med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling
Leda kollegor i förskolan med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling Välkommen till vårens viktigaste konferens för dig som leder pedagogisk utveckling STOCKHOLM 3 APRIL u Led genom
DIK berättar hur ett skolbibliotek når sin fulla potential.
Så skapar du ett Skolbibliotek i världsklass! DIK berättar hur ett skolbibliotek når sin fulla potential. Vad är ett Skolbibliotek i världsklass? Ett välfungerande skolbibliotek är aldrig ett tyst ställe.
Fritidspedagogens yrkesroll och uppdrag Rapport från en forskningscirkel. Sara Berglund & Eva Nyberg (red.)
Fritidspedagogens yrkesroll och uppdrag Rapport från en forskningscirkel Sara Berglund & Eva Nyberg (red.) Vad är fritidshemspedagogik? Fritidspedagoger och fritidslärare Uppdraget enligt läroplanen Ett
Karriärlärare16. Konferens för karriärlärare, arrangerad av Skolverket, Lärarförbundet och LR
Karriärlärare16 Konferens för karriärlärare, arrangerad av Skolverket, Lärarförbundet och LR Lärdomar från medelstor och stor kommuns implementering av karriärreformen samt vägar framåt Tony Mufic, Utbildningsdirektör
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet Studenten ges utrymme att utveckla handlingskompetens genom att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Undersökande
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik
Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program
Leda kollegor i förskolan BOKA BOKA NU. med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling. lararfort bildning.se. bildning.
med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling STOCKHOLM 3 APRIL s en år s l v en til fer er g en n d in m e ko le ckl om st om ve lk iga g s ut Vä ikt r di isk v fö agog d pe Leda kollegor
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA 2016 2019 VISION Stockholms konstnärliga universitet skapar genom sin unika sammansättning av utbildningar och konstnärlig forskning möjligheter för framtidens
Kollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept 2018 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Praxisteorier Aktuell forskning Analysarbete vad är det? Fortsatta
Sammanställning av diskussioner om forskningsbas
Sammanställning av diskussioner om forskningsbas HVV dagarna Sånga Säby augusti 2012 En process: Ämnesinnehåll Didaktik Student som kritiskt konsumerar forskning och tillämpar forskningsresultat.. VAD
En tillgänglig lärmiljö- från kartläggning till handling
En tillgänglig lärmiljö- från kartläggning till handling Lanserades våren 2014 mars 2017 2 Frågeställningar: Bidrar Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning till förändringar i lärmiljön? Vilka utvecklingsinsatser
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Vad händer när tid och struktur ges till reflektion och förbättring av verksamheten?
Vad händer när tid och struktur ges till reflektion och förbättring av verksamheten? LEK; TRYGGARE BARN; LIKVÄRDIGHET Helene Elvstrand och Marie Karlsson Bakgrund Allt startade utifrån ett gemensamt intresse
Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har
Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner
Rektor som skolbiblioteksutvecklare!?
Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Vad är ett skolbibliotek? Inte bara en plats Inte bara böcker Inte bara lässtimulans Upp till skolbibliotekarien? Skolbibliotek Aspekt Folkbibliotek Utbildning Huvudman
En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius
Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet
Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp
Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second
Lärande utvärdering/följeforskning Återkoppling. Cecilia Gärdén & Karen Nowé Hedvall
Lärande utvärdering/följeforskning Återkoppling Cecilia Gärdén & Karen Nowé Hedvall Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås, 2013-08-28 Vårt uppdrag
Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun
Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och 46 2017 Kristallens förskola Nacka kommun Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with
Samverkan mellan forskare och praktiker - ett forskarperspektiv
Cecilia Gärdén & Karen Nowé Hedvall Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås cecilia.garden@hb.se, karen.nowe@hb.se 2013 Samverkan mellan forskare och praktiker - ett forskarperspektiv
Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi
Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi En konferens till minne av och i Malin Koldenius anda Dagens schema 10 11 Vad kännetecknar ett skolbibliotek? Det svenska skolbibliotekslandskapet.
Daggkåpans förskola. Nacka kommunen
Daggkåpans förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v. 20 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer
Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer Ledningsgruppens resa från att definiera begreppet pedagogiskt ledarskap till att aktionsforska på sitt pedagogiska ledarskap Från vad till hur via varför
Skolforskningsinstitutet
Eva Wallberg Växjökonferensen den 29 januari 2015 Skolforskningsinstitutet uppgifter och utmaningar Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation
Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid
Aseel Abbas informatör på SHK visar biblioteket för nyanlända. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid på ett meröppet bibliotek
Skolforskningsinstitutet
Mats Miljand Skolforskningsinstitutet uppgifter och utmaningar Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd
Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9
Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2
Information- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Grupp 3 Vad är ett ämesdidaktiskt examensarbete?
Grupp 3 Vad är ett ämesdidaktiskt examensarbete? Slutsatser: Tre problemområden Brist på samsyn Förstärkning av ämnet ev försvagning av andra områden? Hur ska det yrkesdidaktiska kunskapsbehovet kunna
Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.
Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde
Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Högre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan. 2-årigt samverkansprojekt
Högre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan 2-årigt samverkansprojekt Johanna Fredman Processledare Syfte O Alviksskolan, Manillaskolan och hörselhabiliteringen
Modularbetet i Läslyftet hur tänkte vi och hur gjorde vi? 22 september 2015 Frances Hultgren och Monika Johansson
Modularbetet i Läslyftet hur tänkte vi och hur gjorde vi? 22 september 2015 Frances Hultgren och Monika Johansson Förmiddagens pass Framtagning av modulen Samverkan lärareskolbibliotekarier Reflekterande
Utbildningsinspektion i Landvetterskolan
Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Uppföljning och utvärdering av Kulturskolan genom Våga Visa, 2016
Annika Magnusson Utvecklingsledare Nämndkontor Kultur och fritid Uppföljning och utvärdering av Kulturskolan genom Våga Visa, 2016 Innehåll Bakgrund...2 Inledning...2 Sammanfattning...3 Resultat oberoende
Utvecklas genom lärande samtal
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades
Hur ser mitt uppdrag ut?
Hur ser mitt uppdrag ut? Planera och genomföra systematisk fortbildning med syfte att bidra till ökad måluppfyllelse i kommunen Utveckla kunskaper hos lärare om likvärdig bedömning och betygsättning Samarbeta
Lärande utvärdering: Slutreflektion
Cecilia Gärdén Karen Nowé Hedvall Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås Lärseminarium Stockholm 2014-05-14 Lärande utvärdering: Slutreflektion Dagens
Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
ORU /2019 MALL FÖR PEDAGOGISK PORTFÖLJ
ORU 1.2.1-03077/2019 MALL FÖR PEDAGOGISK PORTFÖLJ ALLMÄNT Örebro universitets mall för pedagogisk portfölj ska användas av sökande till anställningar som innehåller pedagogiska arbetsuppgifter samt vid
Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination
Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder
Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning
Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg
I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens
Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015
Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Enligt Skolverket ska skolbiblioteket vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår
Regionala lärprocesser för skolledare
Regionala lärprocesser för skolledare i samarbete mellan Örebro universitet/ruc, Region Örebro län och länets kommuner Lärprocess 1: 12 deltagare september, 2016 maj, 2017 Lärprocess 2: 14 deltagare September,
Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod
Skolbibliotekets roll i dagens skola
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Skolbibliotekets roll i dagens skola Karin Öjebrink LAU350 Handledare: Maj Asplund Carlsson Examinator: Anna Nordenstam Rapportnummer:
Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg
Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare
Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen
HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program
HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här
Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 Primary School teacher education, specialisation afterschool centres Allmänna data om programmet Programkod
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande en källa till inspiration eller dåligt samvete?
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande en källa till inspiration eller dåligt samvete? Vara 26 april 2016 Lars.svedberg@kau.se Docent & Leg psyk Karlstads universitet En inbjudan att syna din förståelse
Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Bild från Tomelilla bibliotek. Foto: Nils Bergendahl. Uppföljning av projektet Sommarboken för högstadiet och vägen dit
Bild från Tomelilla bibliotek. Foto: Nils Bergendahl. Uppföljning av projektet Sommarboken för högstadiet och vägen dit LOTTA BERGMAN Lotta Bergman är universitetslektor i Svenska med didaktisk inriktning
Lektor i Kungsbacka. Helena Sagar. Fil Dr Naturvetenskap med inriktning mot utbildning
Lektor i Kungsbacka Helena Sagar Fil Dr Naturvetenskap med inriktning mot utbildning Tredelad tjänst tre infallsvinklar Uppdrag 10% 25% Undervisning NO & Teknik 35% Vetenskaplig grund & Skolutveckling
1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING
1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 2 Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle, februari 2015 3 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET Denna skrift handlar om den verksamhetsförlagda utbildningen
SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.
Internationell nivå Nationell nivå SL, Lpo KL Skolverket & Myndigheten Central kommunal nivå Kommunfullmäktige Styrelse/nämnd Skolplanen Lokal skolnivå Rektor Elever Föräldrar Personal Fackliga org Underström
Vägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål
Rådet för forskarutbildning Vägledning SLU ID: SLU.[Skriv numret här] 2019-01-02 Vägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål Vad är individuella lärandemål? Vid examen ska
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
24-26 januari 2018, London
Med fokus på engelska erfarenheter, inspiration och utbyte DIU@BETT 2018 24-26 januari 2018, London Välkommen att följa med DIU och partners till London i samband med BETT 2018 en resa med fokus på skolutveckling,
Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet
Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund
Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver
VÅGA VISA frågebank vid observation på skola
1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje
Kurs om Lärarutbyte vid Umeå universitet
Kurs om Lärarutbyte vid Umeå universitet www.upc.umu.se Katarina Winka Margareta Erhardsson Universitetspedagogiskt centrum Syfte Kursens syfte är att stödja universitetslärarens professionella utveckling
Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun
Montessoriförskolan Delfinen Sollentuna kommun Observationen genomfördes av: Linda Lovén Nacka kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Vecka 43, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Syftet med studien. vad vet man forskning identifiera, värdera och utvärdera kännetecken för en bra grundskola få underlag för utvecklingsarbete
En bra skola för elever med Aspergers syndrom? En studie i Norrköpings kommun Marita Falkmer Specialpedagog doktorand i handikappvetenskap Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Jönköping marita.falkmer@hlk.hj.se
Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Stöd för verksamhetsutvecklare/ utvecklingsledare i GR
Stöd för verksamhetsutvecklare/ utvecklingsledare i GR Dokumentation från möte genomfört 2018-06-21 Bakgrund Uppdrag Ta fram förslag på nätverk, utbildning eller liknande, för utvecklingsledare/verksamhetsutvecklare
ÄENC51, Engelska 4, 30 högskolepoäng English 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄENC51, Engelska 4, 30 högskolepoäng English 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
KONSTRUKTIV LÄNKNING I YRKESLÄRARPROGRAMMET MARTIN STIGMAR ONSDAG 7 JUNI KL
NORDYRK 2017 TEMA: YRKESUTBILDNING FÖR FRAMTIDEN! KONSTRUKTIV LÄNKNING I YRKESLÄRARPROGRAMMET MARTIN STIGMAR ONSDAG 7 JUNI KL 15.15- Syfte med workshopen: är att diskutera kvaliteten i kursplaner och därigenom
Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.
Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke
Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad. Beslutat av rektor , dnr L 2017/178.
Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad Beslutat av rektor 2019-01-15, dnr L 2017/178. Inledning I Högskolelagen (HL) framgår de bestämmelser som gäller för universitet och högskolor.
Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek
2013 06 19 Till utbildningsminister Jan Björklund Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek Regeringen förväntas i höst presentera en proposition om litteratur
LYS inriktning 90 högskolepoäng efter eller
LYS Ingår som inriktning 90 högskolepoäng i Lärarprogrammet totalt 180 hp Yrke, skola arbetsliv 90 hp ( LYS ) Studenterna ansluter efter LYS 90 hp till Allmänt utbildningsområde AUO 90 hp i Lärarprogrammet
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap
2007-09-28 Dnr G 213 1227/07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet
Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i
Kursutvärdering av Biblioteks- och informationsvetenskapliga fältstudier 1, 7,5hp (31BFÄ1), vårterminen 2017
Kursutvärdering av Biblioteks- och informationsvetenskapliga fältstudier 1, 7,5hp (31BFÄ1), vårterminen 2017 Maria Idebrant & Gustaf Nelhans 31 maj 2017 1 Inledning Kursen Biblioteks- och informationsvetenskapliga
Gunnel Östlund Socionomprogrammet Personlig och professionell utveckling PPU
Gunnel Östlund Socionomprogrammet Personlig och professionell utveckling PPU Avdelningen för socialt arbete Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet Värderingsförmåga och
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Bildningsförvaltningens IKT-strategi
Bildningsförvaltningens IKT-strategi 2017-2020 Strategisk agenda Uppdrag: Systemavdelningen stödjer, inspirerar och vägleder skolledare, lärare och övrig personal i deras användande av digitala verktyg
Regionalt utvecklingscentrum. för dig som arbetar i skola, kommun och näringsliv. VI UTVECKLAR PEDAGOGISKA VERKSAMHETER
Regionalt utvecklingscentrum för dig som arbetar i skola, kommun och näringsliv. VI UTVECKLAR PEDAGOGISKA VERKSAMHETER Vi utvecklar lärandemiljön Regionalt utvecklingscentrum (ruc) planerar och samordnar
Ett samarbete mellan Skolverket och Kulturrådet
Ett samarbete mellan Skolverket och Kulturrådet Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande