Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 206/7 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Vittras skolor ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. diskrimineringslag (2008:567) och 6 kap. skollagen (200:800). I Vittras Förskolor och Skolor gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling! Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla barns upplevelser av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska skyndsamt informeras om till berörda parter, utredas och åtgärdas. Alla barn och elevers upplevelse av diskriminering, trakasserier och kränkning ska anmälas skyndsamt till rektor tillika förskolechef. Det är rektors tillika förskolechefens ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla barn och elevers upplevelse av trakasserier och kränkande behandling till huvudmannen via ett formulär på under Vittras barn och elevombud beo@vittra.se. Hos oss tar vi alla ett gemensamt ansvar för att alla ska känna sig trygga under skoldagen. Vår kultur ska präglas och genomsyras av värme, engagemang, trygghet, öppenhet, hänsyn, respekt och kamratskap. Barn, medarbetare och föräldrar ska alla känna att de är lika värda och aldrig utsättas för kränkning, diskriminering eller trakasserier. Skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras av skollagen, diskrimineringslagen och styrs även av läroplanen, LGR. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. I skollagen uppmärksammas att kränkande behandling, som inte är diskriminering eller trakasserier, också är förbjudet. Båda lagarna säger också att skolan måste arbeta förebyggande på dessa områden. I LGR står skrivet att människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Verksamhet, förskola/skola/fritidshem. En plan för varje verksamhet., Grundskola Planen är giltig, gäller ett år och finns i styrkortet 205/2/30-206/2/30

2 206/7 Utvärdering av förra årets plan. Beskriv förra årets planerade åtgärder, hur de genomförts och resultat av åtgärderna Utvärdering av det främjande arbetet. Underföregående år har vi arbetat med Friends basprogram där eleverna genomfört enkäter samt diskuterat resultatet i såväl likabehandlingsgruppen elev, som i likabehandlingsgruppen vuxen. Åtgärder har vidtagits utifrån detta resultat såväl från resultatet från attitydundersökningen. Otrygga platser har identifierats och åtgärder har vidtagits för att det ska kännas tryggare, t ex fler vuxna som rör sig på baksidan av skolgården samt skydd på toalettlåsen så att de inte kan öppnas av andra elever utan att först skruvas av. En ökad andel vuxna i korridorer och i matsal har genomförts genom att städning skett under dagtid samt att förstärkning av personal i matsalen skett under lunchtid. I samarbete med Hassela Movements elevcoachutbildning har vi under perioder haft förstärkning av vuxennärvaro i korridorer och på lektioner och input i skolans värdegrundsarbete som varit positivt. Ordningsreglerna har tydliggjorts ytterligare och kill- och tjejgrupper har satts in i de elevgrupper som haft behov av detta. Under hösten har morgonsamlingarna strukturerats mer och utifrån olika händelser och teman har vi arbetat aktivt med värdegrundsarbetet på skolan. Vi har tydliggjort vem som är ansvarig rastvakt genom att sätta upp scheman på skolan samt säkerställa att det kommer vara vuxna som vaktar även vid t ex sjukdom. Vi har även sett över och ändrat rutinerna i matsalen med vaktande lärare istället för som idag, endast vuxna som äter pedagogisk lunch. Vi har även sett över rutinerna så att vuxna närvarar då eleverna går in och ut vid rast samt att undervisande lärare vaktar sina elever vid en kort bensträckare. Ordningsreglerna har varit tydligare och förankrats bättre än tidigare år, bl a skickades reglerna hem i samband med skolstart för både elever och föräldrar att ta del av och skriva under. Bland de äldre eleverna var det flera som inte lämnade in reglerna underskrivna. Vi tar med oss detta och till nästa år kommer vi ha med reglerna i samband med IUP-samtalen och gå igenom dem samt signera dem vid detta tillfälle. Morgonsamlingstiden med värdegrundsarbete har styrts upp bättre än tidigare år. För att utveckla det ytterligare kommer vi skapa perioder med olika ämnen som tas upp, dvs ett årshjul kopplat till case och värdegrundsområden. Rastvaktsschema har haltat bland framförallt skolår 4-9 där schemat gjordes om och rastvaktsschema haltade under tiden. Nya rutiner med matvärd och rastvaktsschema har annars fungerat väl. Vuxennärvaron i skolår 7-9 behöver ökas på och rastvaktsschemat behöver säkerställas även vid sjukdom eller annat personalbortfall. Likabehandlingsgruppen elev har förstärkts upp med kurator och förstelärare vilket varit positivt. Mötena har varit välfungerande och vi har identifierat olika områden under möten som följs upp systematiskt. Likabehandlingsgruppen vuxen har träffats under uf-dagarna i sk fokusgrupper. Det har varit positivt då mötena har skett och inte fått stå undan för den dagliga verksamheten. Dock behöver arbetet i gruppen struktureras upp bättre så att arbetet med främjande och åtgärdande delar sker mer systematiskt. Uppstartsperiodent som även innehöll kulturdag med elever i blandade åldersgrupper från skolår F-9 föll väl ut och eleverna arbetade tillsammans med pedagogerna att ta fram ordningsregler samt gick igenom åtgärdstrappan. På skolan arbetar vi med incidentanmälningar utifrån de händelser som sker under skoltid. Rutinerna för detta och gången med uppföljningssamtal etc fungerar väl. I några enstaka fall har uppföljningen brustit dvs

3 206/7 konflikterna har varit lösta men uppföljningen har dragit ut på tiden. Vi har under året utökat vårt samarbete genom att bjuda in mobila teamet som besöker skolan under främst lunchraster ett par gånger i veckan. Deras bedömning vid sina besök är att det varit lugnt. Det har resulterat i att deras besök inte skett så frekvent under den senare delen av läsåret. Elevens val har precis som tidigare år bedrivits i åldersblandade grupper från skolår 5 till 9. Det har fungerat väl på så sätt att eleverna bygger relationer än mer mellan åldersgrupperna och att eleverna visat att de tar hand om och stöttar varandra över åldersgränserna. Även vinteridrottsdagen genomfördes från skolår 4-9 vilket vi ser resultat av att det bygger relationer mellan eleverna. Beskriv när och hur utvärdering av årets plan kommer ske 206//3 Utvärderingen av årets plan sker i elevgrupperna samt hos medarbetarna under början av läsåret 206/7 med start efter uppstartsperioden. Utvärderingen sker såväl i elevgrupper under morgonsamlingar, under värderingsövningar och diskussioner under uppstartsperioden och med hjälp av det enkätundersökningen som sker vid två tillfällen, ett i oktober och nästa i januari. Främjande del Beskriv verksamhetens lokala vision och ställningstagande Målet med likabehandlingsarbetet på enheten är att skapa:. En trygg miljö där alla får komma till sin rätt. 2. En stimulerande miljö som bidrar till diskussion och handling kring kränkande beteende. 3. En miljö med högt i tak som öppnar upp för olika tolkningar och levnadssätt. Målen ska alltid finnas med i diskussionen kring likabehandlingsärenden. All personal på skolan har ansvar för att dessa tre mål ska uppfylls i verksamheten. Beskriv det lokala vardagsarbetet för att främja allas lika värde och trygghet Varje diskrimineringsgrund ska benämnas, vad de innebär och hur ni arbetar med dom. Utarbetandet av planen mot kränkande behandling följer vår IUP-process som finns

4 206/7 beskriven sist i detta dokument. Kartläggning och analys sker under slutet av höstterminen, där elever och föräldrar får möjlighet att delta i planens revidering. Under året utvärderas och utvecklas arbetet med likabehandlingen på vår skola löpande genom regelbundna möten i tre forum:. Likabehandlingsgruppen vuxen - med en pedagog från varje lag, socialpedagog, kurator, förstelärare. 2. Likabehandlingsgruppen elev - med en elevrepresentant från varje ansvarsgrupp tillsammans med rektor, kurator och förstelärare 3. Elevhälsoteamet bestående av kurator, skolsköterska, specialpedagog, logoped, socialpedagog och rektor Det första forumet tar ansvar för att arbetet med likabehandling hela tiden drivs framåt enligt principen upptäcka, kartlägga och åtgärda. I detta forum säkerställer vi att handlingsplaner mot kränkande behandling upprättas och fullföljs. Det är också här som arbetet på hela skolan hålls samman och kvalitetssäkras. Det andra forumet är lagens eget arbete med likabehandling. Här arbetar ansvarig pedagog tillsammans med elevgruppen för att upptäcka, kartlägga och åtgärda tillsammans i laget. Arbetet dokumenteras och följs upp. Det tredje forumet är till för att fånga upp det som kommer från eleverna på hela skolan och agera utifrån ett skolperspektiv tillsammans med rektor. Utöver detta träffar rektor föräldrarna på föräldramöten och genom föräldrarådet där föräldrarna har möjlighet att påverka likabehandlingsarbetet löpande. Alla möten dokumenteras. 5. Förebyggande och främjande I vårt arbete främjar vi barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och förebygger risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom: IUP:s mål och handlingar samt utvärdering och återkoppling Rastvärdar som är ute på varje rast med focus på de riskområden vi identifierat tillsammans med eleverna samt att i samspel med eleverna skapa förutsättningar för positiva rastaktiviteter. Ett tydligt rastvaktsschema upprättas för samtliga lag så att det framgår vem som ansvarar för rastvakten. Lunch tillsammans med eleverna samt extra vuxen som närvarar i matsalen. Tydligt rastvaktsschema i matsalen med stående rastvakt. Pedagogisk lunch ersätter inte rastvakter i matsalen.

5 206/7 Likabehandlingsgrupperna träffas regelbundet för att säkerställa att arbetet med likabehandling drivs på skolan och att vi värderar det arbetet högt. Kulturdagar på skolan där vi arbetar med förhållningssätt och spelregler på skolan I åldersblandade grupper från F-9. Årets elev utses utifrån kriterierna god förebild, samarbete och en bra kamrat. Uppstartsperiod i början på varje läsår där vi arbetar för att sätta kulturen på skolan. Enheten och varje ansvarsgrupp kommer fram till gemensamma ordningsregler och förhållningssätt som utvärderas I slutet av höstterminen. IUP-samtal med elever och föräldrar som utgår från nulägesbeskrivningarna och som berör förhållningssätt och gemenskap. Nätverket dvs ett samarbete med sociala myndigheter, vår närpolis, BUP, mobile teamet och olika aktörer I Helsingborgs kommun. Elevens val i åldersblandade grupper från skolår 5 till 9 för att bygga relationer mellan elever mellan de olika lagen och främja en familjär stämning på skolan. Tydliga regler och ett tydligt ställningstagande mot all form av kränkande behandling bland all personal på skolan. För att främja god hälsa och ett gott elevklimat ska olika typer av rastaktiviteter arrangeras och erbjudas. För miniorer och juniorer innebär det att det under lunchrasten kommer att starta organiserade rastaktiviteter på skolgården. Seniorer samt årskurs 6 kommer erbjudas Mindfulness en förmiddagsrast i veckan samt en lunchpromenad i veckan. Representanter från EHT kommer varje vecka delta i samtliga arbetslags elevgenomgångar för att på ett enklare sätt uppmärksamma behov hos elever och grupper. 5.2 Upptäcka I vårt arbete upptäcker vi diskriminering, trakasserier, och kränkande behandling genom: Individuella samtal med ansvarselever för att fånga den enskilda elevens bild av skolsituationen Samtal och enkäter med elever och vårdnadshavare Rastvärdar som är ute på varje rast Lunch tillsammans med eleverna Likabehandlingsgrupperna träffas regelbundet Vid samtal med föräldrar och elever Incidentrapporter följs upp vid likabehandlingsmöten med vuxengruppen för att identifier mönster och riskområden. 5.4 Uppföljning Alla handlingsplaner mot kränkande behandling följs upp i EHT för att säkerställa att arbetet

6 fortsätter ända tills kränkningarna upphört. 206/7 Arbetet med planens olika delar; förebyggande/främjande, upptäcka, utreda och åtgärda, utvärderas genom resultatet på enkäterna under året, genom reflekterande samtal i elevgrupper, på föräldramöten och i arbetslagen. I likabehandlingsgrupperna görs analys av handlingsplanerna mot kränkande behandling, analys av insatserna som genomförts, i dec och juni enligt årsklockan. I pedagoggruppen utvärderas likabehandlingsgruppernas arbete under UF-dagarna. Beskriv vad som menas med diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan och skolan ska ha samma rättigheter tjejer som killar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering är när förskolan/skolan på osakliga grunder behandlar ett barn/ en elev sämre än andra barn. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola/skola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan/ skolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån de olika diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, diskriminerar förskolan/ skolan indirekt de barn/elever som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat..2 Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns/en elevs värdighet och som har

7 206/7 koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder..3 Kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Kränkningar kan vara Fysiska (våld, knuffar och slag m.m.) Verbala (öknamn, hot m.m) Psykosociala (ryktesspridning, utfrysning m.m.) Skrift- och bildburna (sms, mail, mms olika webbcommunities).4 Andra aktuella begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/ etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism Betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag det kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som

8 senare fastställts för henne eller honom. 206/7 DET ÄR ALLTID DEN UTSATTES UPPLEVELSE SOM AVGÖR VAD SOM ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING. Beskriv hur barn och elever involveras och görs delaktiga i det främjande, förebyggande arbetet i planen. Hur planen är känd i vardagen för personal och föräldrar Planen kommuniceras till all personal på skolan, samtliga elever och deras vårdnadshavare. För att vi ska försäkra oss om att planen når ut till så många som möjligt och att de får möjlighet att tillgodose sig innehållet så har vi fastslagit följande kommunikationsplan: Planen mot kränkande behandling publiceras på vår hemsida under rubriken plan mot kränkande behandling och på SchoolSoft. All personal på skolan är delaktiga i skapandet av denna plan och delges innehållet. Planen mot kränkande behandling implementeras i arbetslagens handlingsplaner. Representanter för eleverna i likabehandlingsgruppen barn diskuterar planen mot kränkande behandling med rektor. Likabehandlingsplanen lyfts fram i samtliga elevgrupper på morgonsamlingar och under gruppsamtal. Innehållet anpassas efter elevernas ålder och mognad och avhandlas vid ett flertal tillfällen, för att nå en god förståelse av dess betydelse. Vårdnadshavare informeras av arbetslagen om att planen finns tillgänglig både på hemsidan, på SchoolSoft och som kopia. Huvuddragen i planen presenteras på föräldramöten och genom föräldrarådet. Likabehandlingsarbetets löpande process under året kommuniceras på föräldrarådet och föräldramöten med rektor/bitr. rektor. Elevgrupper ger förslag på åtgärder som kan främja trygghet och trivsel samt motverka kränkande beteenden under samtal om värdegrund och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Representanter för likabehandlingsgruppen har diskuterat dessa synpunkter och fört fram sina åsikter om lämpliga åtgärder till rektor under likabehandlingsmöten. Eleverna arbetar med likabehandlingsplanen och delar av den i värdegrundsarbetet på morgonsamlingar och under kulturdagar. Förebyggande del

9 206/7 Beskriv årets kartläggningar i verksamheten, resultatet av kartläggningarna och årets åtgärder utifrån resultatet De två kvalitetsmätningarna samt elevernas komplement av att identifiera otrygga platser har legat till grund för planeringen av årets insatser. Åtgärder har vidtagits utifrån detta resultat samt utifrån input från elevcoacher och EHT. Årets kvalietsmätning visar att en stor del av eleverna känner sig trygga på skolan. Däremot visar resultatet på brister i respekt mellan elever. I samtal med eleverna uttrycker de att det främst handlar om ett hårt språk mellan elever. Otrygga platser har identifierats och åtgärder har vidtagits för att det ska kännas tryggare, t ex fler vuxna som rör sig på baksidan av skolgården samt skydd på toalettlåsen så att de inte kan öppnas av andra elever utan att först skruvas av. Ordningsreglerna har tydliggjorts ytterligare och kill- och tjejgrupper har satts in i de elevgrupper som haft behov av detta. Vi kommer att strukturera upp morgonsamlingarna mer och utifrån olika händelser och teman arbeta aktivt med värdegrundsarbetet på skolan. Vi har tydliggjort vem som är ansvarig rastvakt genom att sätta upp scheman på skolan samt säkerställa att det kommer vara vuxna som vaktar även vid t ex sjukdom. Vi har även sett över och ändrat rutinerna i matsalen med vaktande lärare istället för som idag, endast vuxna som äter pedagogisk lunch. Vi har även sett över rutinerna så att vuxna närvarar då eleverna går in och ut vid rast samt att undervisande lärare vaktar sina elever vid en kort bensträckare. En annan åtgärd är att fler vuxna ingår i likabehandlingsgruppen och att vi utökat kuratorstid till alla dagar i veckan samt en ny tillsatt tjänst med en socialpedagog alla dagar i veckan. Åtgärdande del Beskriv rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och åtgärda kränkning, diskriminering, trakasserier och mobbning. Vad vi gör om det händer i verksamheten: barn/elever barn/elever, vuxna barn/elever. Ansvarsfördelning Vid konflikter, muntliga, skriftliga eller fysiska, elever emellan där kränkningar har förekommit agerar alltid pedagogerna för att inte bara stoppa situationen utan hjälpa eleverna att förstå vad som hände och anledningen till det egna och motpartens agerande. När känslorna svalnat förs samtal om det som hänt och pedagogen skriver en incidentrapport som förvaras i elevmapparna och kopia skall lämnas till rektor. (Detta för att upptäcka systematiska konflikter som behöver mer insatser än ett samtal) Vid misstanke om mobbning eller kränkande behandling där det behövs mer än ett samtal för att komma tillrätta med situationen är det viktigt att samtal med både offer och

10 206/7 mobbare sker snabbt. Föräldrar till de båda ska så snart som möjligt informeras. Samtalen sker i en lugn och ostörd miljö för att skapa trygghet och förtroende. En plan upprättas för att säkerställa att kränkningarna upphör. Vi utreder och åtgärdar enligt följande rutiner: 5.3. Samtal med den som är utsatt Samtalet sker med en pedagog som barnet har förtroende för. Anteckningar förs under samtalets gång. Följande frågor är exempel på saker som utreds för att kunna kartlägga problemet: Vad har hänt? Vem eller vilka är det som kränker? Vem leder kränkningen? Hur länge har det pågått? När och var sker kränkningen? Samtal med den som kränker Detta samtal syftar till att den som kränker skall få tillfälle att berätta vad som pågår. Här handlar det inte om att få en utskällning utan göra barnet medveten om att skolan vet vad som händer och vill få stopp på detta. Eleven kan bli ombedd att skriva en redogörelse över förloppet om det gäller en enskild händelse. Om det är så att det finns fler än en mobbare, sker samtalen enskilt med var och en. Anteckningar förs under samtalets gång Internetmobbning Den vuxne lyssnar på och ger stöd till den utsatte. Vi utreder tillsammans med eleven vem som upprätthåller den aktuella nättjänsten och kontaktar dem. Vi uppmanar eleven att använda tjänstens skyddsegenskaper, såsom spärrlistor och att i t ex Messenger endast godkänna meddelanden från kamrater. Vi uppmanar eleven att lagra de kränkande meddelandena, att ta en bildskärmsdump eller att fotografera meddelandena på bildskärmen med en kamera. I fall då mobbningen kan tolkas som brott tar rektor kontakt med polisen (t.ex. hot om våld, ärekränkning, spridande av information som kränker privatlivet). Samtalsstöd erbjuds alltid Ytterligare information Ansvarig pedagog samlar in ytterligare information via samtal med andra vuxna, föräldrar, kamrater, etc.

11 206/ Handlingsplan När utredningsarbetet är färdigt gör ansvarig pedagog tillsammans med kurator en plan för hur skolan ska säkerställa att kränkningen/kränkningarna verkligen upphör. Denna plan delges vårdnadshavare samt elev. Planen delges även berörda pedagoger. Planen förvaras i elevens mapp Uppföljning Samtal med såväl den utsatta som den elev som kränker sker ända tills vi är säkra på att kränkningarna har upphört. Kontroll av detta görs genom samtal med den utsatta och kontakt med hemmet samt med berörda pedagoger. Dokumentation av uppföljningen görs i handlingsplanen. Ibland kan såväl offer som mobbare behöva stöd för att kunna gå vidare. Skolan tillhandahåller då hjälp från kurator, psykolog, skolsköterska eller skolläkare ur vårt elevhälsosteam. Detta görs efter överenskommelse med föräldrarna. I vissa mycket allvarliga fall t.ex.vid fysiska misshandel eller grov kränkning vidtas åtgärder såsom anmälan till socialtjänst eller polis. Rektor ansvarar för kontakten med berörda myndigheter Övrigt Alla samtal, överenskommelser och åtgärder med såväl elever som föräldrar dokumenteras skriftligt. Alla tillfällen då föräldrar kontaktas t.ex. vid konflikter, användande av fult språk, skriftligt eller muntligt, kränkande behandling, dokumenteras skriftligt i en incidentrapport av personal. Dokumentation förvaras hos rektor.