Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Vittra Landborgen, Grundskola och Fritidshemmet Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 2015/12/ /12/30 Skolan Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Saknad av trygghet och lugn i korridorer och i matsal under rasterna Åtgärd: En insats har varit att öka vuxennärvaron på raster och i matsal samt att identifiera otrygga platser. En ökad andel vuxna i korridorer och i matsal har genomförts genom att t ex städning skett under dagtid samt att förstärkning av personal i matsalen skett under lunchtid. I samarbete med Hassela Movements elevcoachutbildning har vi under perioder haft förstärkning av vuxennärvaro i korridorer och på lektioner och input i skolans värdegrundsarbete som varit positivt. I samarbete med Hassela elevcoachutbildning har vi under perioder haft praktikanter på skolan som stöttat upp under raster och lektioner och gett skolan input i värdegrundsarbetet. Vi har tydliggjort vem som är ansvarig rastvakt genom att sätta upp scheman på skolan samt säkerställa att det kommer vara vuxna som vaktar även vid t ex sjukdom. Vi har även sett över och ändrat rutinerna i matsalen med vaktande lärare istället för som idag, endast vuxna som äter pedagogisk lunch. Vi har även sett över rutinerna så att vuxna närvarar då eleverna går in och ut vid rast samt att undervisande lärare vaktar sina elever vid en kort paus. En socialpedagog har anställts för

2 att stötta upp såväl under lektioner som under raster. Vi har under året utökat vårt samarbete med andra aktörer i kommunen genom att bjuda in mobila teamet som besöker skolan under främst lunchraster ett par gånger i veckan. Deras bedömning vid sina besök är att det varit lugnt. Det har resulterat i att deras besök inte skett så frekvent under den senare delen av läsåret. Utvärdering: I utvärderingar har eleverna upplevt att det varit positivt med praktikanterna på skolan och att vuxennärvaron är positiv men att det fortfarande behöver vara fler vuxna under rasterna. De har också upplevt att det gett positiv effekt med socialpedagog närvarande på vissa lektioner och raster och att det varit lätt att prata med honom. Saknad av trygghet och lugn på lektioner och respektlöst mellan elever, elev-lärare Åtgärder: Ordningsreglerna har varit tydligare och förankrats bättre än tidigare år, bl a skickades reglerna hem i samband med skolstart för både elever och föräldrar att ta del av och skriva under. Under året har eleverna varit med och reviderat reglerna och arbete med reglerna har skett under morgonsamlingar och i likabehandlingsgrupp för att förankra reglerna och diskutera ev konsekvenser. De yngre eleverna har skrivit om reglerna med egna ord och i samtliga klassrum finns reglerna uppsatta för att skapa en tydlighet kring vad som gäller. Uppstartsperioden som även innehöll kulturdag med elever i blandade åldersgrupper från skolår F-9 föll väl ut och eleverna arbetade tillsammans med pedagogerna att ta fram ordningsregler samt gick igenom åtgärdstrappan. Det skapade ett ägandeskap bland eleverna som var positivt. Bland de äldre eleverna var det dock flera som inte lämnade in reglerna underskrivna efter sommarledigheten. Vi tar med oss detta och till nästa år kommer vi ha med reglerna i samband med IUP-samtalen och gå igenom dem tillsammans med föräldrarna samt signera dem vid detta tillfälle. Morgonsamlingstiden med värdegrundsarbete har styrts upp bättre än tidigare år genom att vi skapat gemensamma diskussionsuppgifter utifrån olika teman. Elevens val har precis som tidigare år bedrivits i åldersblandade grupper från skolår 5 till 9. Det har fungerat väl på så sätt att eleverna bygger relationer än mer mellan åldersgrupperna och att eleverna visat att de tar hand om och stöttar varandra över åldersgränserna. Även vinteridrottsdagen genomfördes från skolår 4-9 vilket vi ser resultat av att det bygger relationer mellan eleverna. Utvärdering: Samhörigheten mellan eleverna har ökat och de äldre eleverna tar hand om de yngre eleverna och har ett fint bemötande och är bättre förebilder. Ordningsreglerna har varit tydligare och har efterlevts bättre men samsynen mellan pedagoger behöver öka så att samma regler gäller hos alla. Gemensamma teman på morgonsamlings tid har varit positivt och skapat bra diskussioner och en skola med högt i tak där eleverna ger uttryck för att man

3 få vara den man är. Omklädningsrum/idrotten: Elever upplever otrygghet och kränkningar i omklädningsrummen. Åtgärder: För miniorerna finns en pedagog med i varje omklädningsrum inför varje idrottslektion. Hos juniorerna/seniorerna är idrottspedagog närvarande i eller utanför omklädningsrummen. Utvärdering: Eleverna känner sig tryggare än tidigare. Skåp: Det har tagits saker ur olåsbara skåp hos juniorerna/seniorerna. Åtgärd: Nya skåp har köpts in Utvärdering: Stölderna har upphört Korridorer: Stölder har skett i korridorerna och skadegörelse har skett Åtgärd: Kameror är uppsatta i korridorerna för att hindra stölder Utvärdering: Stölderna har i princip helt upphört och det har även haft en lugnande effekt med mindre skadegörelse i korridorerna Konflikter under rasterna Åtgärd: Erbjudande av fler rastaktiviteter, ökad närvaro av vuxna och anställd socialpedagog som närvarar på rasterna. Rutin bland elever i skolår F-3 där eleverna släpps in och ut från rasterna i omgångar samt att pedagog ständigt närvara i dörren och släpper in eleverna Utvärdering: Fler rastaktiviteter har varit positivt och minskat konflikterna under rasterna. Ökad andel vuxna har ökat tryggheten under rasterna och rutiner där eleverna släpps ut i omgångar har skapat en lugnare miljö med mindre konflikter i korridorer vid in- och utsläpp. Matsalen upplevs som stökig Åtgärd: All personal har pedagogisk lunch och ser till att det är lugn och ro. Aktiva rastvakter som går runt i matsalen samt tar emot eleverna i dörren. Utvärdering: Rastvaktsschema i matsalen har inte fungerat fullt ut bland de äldre eleverna vilket gjort att det under vissa dagar och tider varit fortsatt stökigt. Då rastvakt närvarat har det haft en positiv effekt och det har varit lugnare i matsalen. Fritidshemmet Ibland har det upplevts stökigt och otryggt för barnen i samband med måltiden

4 Åtgärd: Barnen äter så ofta det går ute och då Utvärdering: Det har blivit mycket lugnare under måltiderna Multiarenan: Konflikter och kränkande kommentarer har förekommit Åtgärd: Under fritidsrasten finns en personal på plats vid multiarenan som ska ha koll på vad som händer och sker. Tydliga regler vad som gäller har skrivits ner och kommuniceras regelbundet. Utvärdering: Åtgärden har fungerat då det har blivit ett bättre klimat på multiarenan, både vad gäller minskning av konflikt och kränkande kommentarer. Utvärdering av årets planerade åtgärder Utvärderingen av årets plan och planerade åtgärder sker i elevgrupperna i skolan och i fritidshemmet hos medarbetarna under början av läsåret 2016/2017 med start efter uppstartsperioden. Utvärderingen sker såväl i elevgrupper under morgonsamlingar, under värderingsövningar och diskussioner under uppstartsperioden och med hjälp av det enkätundersökningen som sker vid två tillfällen, en i oktober och nästa i januari. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Målet med likabehandlingsarbetet på enheten är att skapa: 1. En trygg miljö där alla får komma till sin rätt. 2. Ett respektfullt beteende mellan eleverna och mellan elev och vuxen 3. En stimulerande miljö som bidrar till diskussion och handling kring kränkande beteende. 4. En miljö med högt i tak som öppnar upp för olika tolkningar och levnadssätt. Målen ska alltid finnas med i diskussionen kring likabehandlingsärenden. 5. All personal på skolan har ansvar för att dessa tre mål ska uppfylls i verksamheten.

5 Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Att använda olika metodmaterial för att belysa normer kring kvinnligt och manligt och hur det kan vara hämmande för olika val av arbete och utbildning men också att ett normbrytande beteende kopplat till kvinnligt och manligt kan uppfattas. SYV har med i sitt arbete utifrån olika arbeten och utbildningar som är vanligare för respektive kön och arbeta för att valet sker utifrån person och intresse och inte utifrån kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Använda olika metodmaterial för diskussioner och information kring olika könsuttryck. Genom enskilda samtal med kurator och gruppsamtal stärka enskilda individer och grupper kring olikheter Bjuda in föreläsare att berätta om olika könsuttryck Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Genom att belysa alla likas värde i diskussioner och värdegrundsarbete som sker på morgonsamling dagligen med värderingsövningar, diskussioner utifrån filmer, frågeställningar, och aktuella händelser. Genom att lyfta elevernas olika ursprung med kulturdagar där eleverna får lära sig om olika kulturers/religioners olika traditioner. Genom att ha en mångfald bland personalen på skolan som speglar samhället och elevernas sammansättning skapar vi viktiga förebilder bland vuxna

6 Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Genom att lyfta elevernas olika ursprung med kulturdagar där eleverna får lära sig om olika kulturers/religioners olika traditioner. Genom att ha en mångfald bland personalen på skolan som speglar samhället och elevernas sammansättning skapar vi viktiga förebilder bland vuxna Genom att informera om olika religioner och deras traditioner skapa en viktig insyn och kunskap om olika religioner Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Elever med olika funktionsnedsättningar är inkluderade i verksamheten Diskussioner och värderingsövningar utifrån allas lika värde där olika funktionsnedsättningar belyses och eleverna får med hjälp av olika övningar erfara hur olika funktionsnedsättningar påverkar vardagen Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Med stöd av EHT sker diskussioner och information kring sexualitet och olika kön Genom att bjuda in föreläsare och representanter från RFSU sker information och övningar utifrån allas lika rättigheter oavsett kön och sexuell läggning I sex- o samlevnadsundervisningen belysa olika sexuella läggningar Ålder: uppnådd levnadslängd Genom att bjuda in äldre som har högläsning för barnen och berättar om hur det var under deras levnadstid vill vi skapa naturliga träffpunkter och skapa ett utbyte mellan olika åldersgrupper

7 Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till

8 barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna Skolan Utemiljön: Åtgärder: Rastvärdar som är ute på varje rast med focus på de riskområden vi identifierat, t ex bakom skolhuset Gemensamma raster i de olika arbetslagen för att samla eleverna under rasttider och skapa förutsättningar att kunna öka vuxennärvaron på rasterna Matsalen: Åtgärder: Lunch tillsammans med eleverna samt extra vuxen som närvarar i matsalen. Tydligt rastvaktsschema i matsalen med stående rastvakt. Pedagogisk lunch ersätter inte rastvakter i matsalen. Respekt mellan elever: Åtgärder: Kulturdagar medåldersblandade grupper från F-9. Årets elev utses utifrån kriterierna god förebild, samarbete och en bra kamrat. Uppstartsperiod i början på varje läsår där vi arbetar för att sätta kulturen på skolan. enheten och varje ansvarsgrupp kommer fram till gemensamma ordningsregler och förhållningssätt som utvärderas I slutet av höstterminen. IUP-samtal med elever och föräldrar som utgår från nulägesbeskrivningarna och som berör förhållningssätt och gemenskap. Nätverket dvs ett samarbete med sociala myndigheter, vår närpolis, BUP, mobile teamet och olika aktörer I Helsingborgs kommun. Elevens val i åldersblandade grupper från skolår 5 till 9 för att bygga relationer mellan elever mellan de olika lagen och främja en familjär stämning på skolan. Tydliga regler och ett tydligt ställningstagande mot all form av kränkande behandling bland all personal på skolan. För att främja god hälsa och ett gott elevklimat ska olika typer av rastaktiviteter arrangeras och erbjudas.

9 Fritids Föreläsningar och work-shop med extern föreläsare med fokus på språkbruk Närvaro på sociala medier för att identifiera och snabbt kunna agera vid t ex kränkningar Arbete på skolan kring hur man är på nätet med olika diskussioner och tydliga budskap Multiarenan Åtgärder: Tydliga regler kring vad som gäller kring språkbruk och attityd Fler styrda aktiviteter med vuxennärvaro Mellanmålet Åtgärder: Dela upp barngruppen så att förskolebarnen äter först för att minska antalet barn Flertalet måltider intas utomhus Respekt mellan barnen Åtgärder: Samlingar med aktivt värdegrundsarbete med diskussioner och värdegrundsövningar samt sång, dans och drama Vuxen närvarar alltid inne såväl som ute Styrda aktiviteter så att det alltid finns alternativ för barnen att delta Tydliga regler som barnen är med och tar fram och som följs upp på samlingar Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Planen mot diskriminering och kränkande behandling kommuniceras till all personal på skolan, samtliga elever och deras vårdnadshavare. För att vi ska försäkra oss om att planen når ut till så många som möjligt och att de får möjlighet att tillgodose sig innehållet så har vi fastslagit följande kommunikationsplan: Planen mot diskriminering och kränkande behandling publiceras på vår hemsida under rubriken plan mot kränkande behandling och på SchoolSoft. Representanter för eleverna i likabehandlingsgruppen barn diskuterar planen mot kränkande behandling med rektor och är delaktiga i att genomföra och ta fram mål och handlingar. Planen mot diskriminering och kränkande behandling lyfts fram i samtliga elevgrupper på

10 morgonsamlingar och under gruppsamtal. Innehållet anpassas efter elevernas ålder och mognad och avhandlas vid ett flertal tillfällen, för att nå en god förståelse av dess betydelse och säkerställa att arbetet med planen genomsyrar all verksamhet på skolan. Vårdnadshavare informeras av arbetslagen om att planen finns tillgänglig både på hemsidan och på SchoolSoft Huvuddragen i planen presenteras på föräldramöten och genom föräldrarådet. Likabehandlingsarbetets löpande process under året kommuniceras på föräldrarådet och föräldramöten med rektor/bitr. rektor. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Vid konflikter, muntliga, skriftliga eller fysiska, elever emellan där kränkningar har förekommit agerar alltid pedagogerna för att inte bara stoppa situationen utan hjälpa eleverna att förstå vad som hände och anledningen till det egna och motpartens agerande. När känslorna svalnat förs samtal om det som hänt och pedagogen skriver en anmälan där en kopia förvaras i respektive elevmapp och lämnas till rektor. (Detta för att upptäcka systematiska konflikter som behöver mer insatser än ett samtal) Vid misstanke om mobbning eller kränkande behandling där det behövs mer än ett samtal för att komma tillrätta med situationen är det viktigt att samtal med både den som är utsatt och den som utsätter sker snabbt. Föräldrar till de båda ska så snart som möjligt informeras. Samtalen sker i en lugn och ostörd miljö för att skapa trygghet och förtroende. En handlingsplanplan upprättas för att säkerställa att kränkningarna upphör. Vi utreder och åtgärdar enligt följande rutiner: Samtal med den som är utsatt Samtalet sker med en pedagog som barnet har förtroende för. Anteckningar förs under samtalets gång. Följande frågor är exempel på saker som utreds för att kunna kartlägga problemet: Vad har hänt? Vem eller vilka är det som kränker? Vem leder kränkningen? Hur länge har det pågått? När och var sker kränkningen? Samtal med den som kränker Detta samtal syftar till att den som kränker skall få tillfälle att berätta vad som pågår. Här handlar det inte om att få en utskällning utan göra barnet medveten om att skolan vet vad som händer och

11 vill få stopp på detta. Eleven kan bli ombedd att skriva en redogörelse över förloppet om det gäller en enskild händelse. Om det är så att det finns fler än en mobbare, sker samtalen enskilt med var och en. Anteckningar förs under samtalets gång. Internetmobbning Den vuxne lyssnar på och ger stöd till den utsatte. Vi utreder tillsammans med eleven vem som upprätthåller den aktuella nättjänsten och kontaktar dem. Vi uppmanar eleven att använda tjänstens skyddsegenskaper, såsom spärrlistor och att i t ex Messenger endast godkänna meddelanden från kamrater. Vi uppmanar eleven att lagra de kränkande meddelandena, att ta en bildskärmsdump eller att fotografera meddelandena på bildskärmen med en kamera. I fall då mobbningen kan tolkas som brott tar rektor kontakt med polisen (t.ex. hot om våld, ärekränkning, spridande av information som kränker privatlivet). Samtalsstöd erbjuds alltid. Dokumentera: Anmälan till rektor Vid misstanke om kränkning görs en anmälan till rektor som beslutar om utredning och upprättande av en handlingsplan. Handlingsplan När utredningsarbetet är färdigt gör ansvarig pedagog tillsammans med kurator en plan för hur skolan ska säkerställa att kränkningen/kränkningarna verkligen upphör. Denna plan delges vårdnadshavare samt elev. Planen delges även berörda pedagoger. Handlingsplanen förvaras i elevens mapp. Uppföljning Samtal med såväl den utsatta som den elev som kränker sker ända tills vi är säkra på att kränkningarna har upphört. Kontroll av detta görs genom samtal med den utsatta och kontakt med hemmet samt med berörda pedagoger. Dokumentation av uppföljningen görs i handlingsplanen. Ibland kan såväl offer som mobbare behöva stöd för att kunna gå vidare. Skolan tillhandahåller då hjälp från kurator, psykolog, skolsköterska eller skolläkare ur vårt elevhälsosteam. Detta görs efter

12 överenskommelse med föräldrarna. I vissa mycket allvarliga fall t.ex. vid fysiska misshandel eller grov kränkning vidtas åtgärder såsom anmälan till socialtjänst eller polis. Rektor ansvarar för kontakten med berörda myndigheter. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans likabehandlingsgrupp och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.

13 Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.