Kursplan. Mål 1(7) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål

Transkript

1 1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2011 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik, avancerad nivå, Förskola i förändring - förskolepraktik och forskningsperspektiv, 30 högskolepoäng Preschools in the Throes of Change - Teaching Practice and Research Perspective, Second Level, 30 Credits Kurskod: PE461U Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Avancerad nivå Fördjupning: AXX Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2009 Beslutad av: Akademichef Mål Mål för utbildning på avancerad nivå Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 högskolelagen) Kursens mål Kunskaper och förståelse Den studerande skall efter avslutad kurs - ha fördjupade kunskaper om samt förståelse för utvärderings- och kvalitetsarbetets grundläggande villkor och strukturer som är nödvändiga för att driva en kontinuerlig utveckling av den lokala förskoleverksamheten, - ha fördjupade kunskaper om teoretiska perspektiv på barns lek, samspel och lärande, och - ha fördjupade kunskaper om förskolans mål gällande barns språk och matematiklärande. Färdighet och förmåga Den studerande skall efter avslutad kurs - visa förmåga att dokumentera, granska, utvärdera och bedöma kvalitet i förskolans praktik, - visa förmåga och erforderliga insikter för att initiera, leda och utvärdera lokala utvecklingsarbeten inom ramen för kvalitetsarbetet i förskolan, och - ha insikter om betydelsen av att kunna kommunicera verksamhetens förutsättningar för barns lärande i språklig och matematisk utveckling. Värderingsförmåga och förhållningssätt Den studerande skall efter avslutad kurs

2 2(7) - kritiskt granska villkor för och konsekvenser av olika sätt att följa upp, utvärdera och bedriva kvalitetsarbete i verksamheten med fokus på språkande och matematik i förskolan. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser som är länkade till varandra utifrån styrning och kvalitetsarbete i ett innehållsperspektiv (språkande och matematik i förskolan). Delkurs 1 Uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet, 7,5 högskolepoäng (To follow-up and evaluate preschool activities, 7,5 higher education credits) I delkursen studeras utvärdering i förskola ur ett historiskt perspektiv samt utvärderingens roll i styr- och ansvarssystemet. En bas anläggs genom att kursen inleds med en mer generell orientering om styrning och utvärdering av offentligt styrd verksamhet. Förskolans läroplan i dess nuvarande form samt Skolverkets redovisning av regeringsuppdrag gällande förtydliganden i förskolans läroplan, utgör delkursens naturliga utgångspunkt. Såväl förskolans värdegrund och uppdrag som mål och riktlinjer uppmärksammas i ett utvärderingsperspektiv. Utvärderingens funktion samt olika utvärderingsmodeller diskuteras och problematiseras bland annat i relation till nationella utvärderingar av förskolan. Utvärdering av förskolan och utvärdering i förskolan är parallella processer som kräver kunskap om roller, ansvarsfördelning och olika teoretiska perspektiv på utvärdering för att också kunna berika varandra. Detsamma gäller spänningsfältet mellan kunskapsbedömningar av lärande och för lärande, där frågor om utvärdering av barnet respektive av förskolans lärandemiljö blir centrala. Olika perspektiv som kan anläggas på dokumentationskrav samt på dokumentens funktion och form övervägs. En viktig aspekt är också hur barnet, föräldern, förskolläraren m fl positioneras genom de utvärderingsmetoder som väljs; som medborgare, som kund, som deltagare etc. Dessa identitetsfrågor problematiseras i relation till bland annat utvärdering som kunskapsskapande processer och utvärdering som resultatmätning inom förskolans styrsystem. Delkurs 2 Barns språkande i förskolans vardag, 7,5 högskolepoäng (Children's language activities in preschool daily life, 7,5 higher education credits) Delkursen behandlar dels hur synen på språkande i förskolan och i skolans tidigare år har utvecklats över tid, dels vilka tankar om lek och lärande som har präglat utvecklingen. I delkursen studeras hur arbetet i förskolan kan ledas för att främja barns språktillägnande och tidiga läs- och skriftspråkliga lärande, dels för att utvecklas i riktning mot förskolans mål, dels som grund för barns fortsatta skolgång. Med utgångspunkt i aktuell forskning och den studerandes erfarenheter bearbetas frågor om didaktiska val och hur verksamheten kan följas upp och vidareutvecklas för att nå ett för barnen lustfyllt lärande genom lek, samtal och samspel. Inom delkursens ram behandlas alla barns språktillägnande och kommunikation via olika uttrycksformer. Läromedel för förskolan avseende barns språkande analyseras i relation till förskolans mål. Förskolebarns förhållande till medier exempelvis dataspel uppmärksammas. Vidare studeras olika synsätt på dokumentation och bedömning av barns språkutveckling och pågående diskussion och debatt om detta. Konsekvenser av flerspråkighet i förskolan behandlas. Den egna språkliga verksamheten och måluppfyllelsen analyseras med utgångspunkt från mål och lokala förutsättningar. Delkurs 3 Barn upptäcker matematiken i förskolans vardag, 7,5 högskolepoäng (Children's mathematical discoveries in preschool daily life, 7,5 higher education credits) Delkursen behandlar dels hur synen på matematiken i förskolan, skolmatematiken och matematiken har utvecklats över tid, dels de tankar om förskolebarns lärande i matematik som har präglat utvecklingen. I delkursen studeras förskolans mål i matematik och hur arbetet i förskolan genom lek och lustfyllt lärande kan ledas för att utvecklas i riktning mot målen och för att främja verksamhetens utveckling. Delkursen uppmärksammar barns lärande i matematik i relation till språkande och kunskapsutveckling i olika sammanhang. Därvid studeras barns möten med matematik i natur och kultur i närmiljön. Vidare studeras olika synsätt på bedömning av barns kunskapsutveckling i matematik och pågående diskussion och debatt om detta. Läromedel i matematik för förskolan analyseras i relation till förskolans mål. Förskolebarns förhållande till medier, exempelvis dataspel uppmärksammas. Med utgångspunkt i aktuell forskning och den studerandes erfarenheter bearbetas frågor om didaktiska val om hur förskolan kan arbeta med alla barns matematiska lärande i relation till barnens framtida skolgång. Den egna verksamheten och måluppfyllelsen med avseende på barns matematiska förståelse och lärande analyseras med utgångspunkt från mål och lokala förutsättningar. Delkurs 4 Att leda kvalitetsarbete i förskolan, 7,5 högskolepoäng (Managing preschool quality processes, 7,5 higher education credits) I delkursen behandlas förskolans styrdokument, Skolverkets allmänna råd vad gäller kvalitet i förskola och riksdagstryck angående kvalitet i förskolan som utgångspunkter för att fördjupa förståelsen för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Inom delkursens ram problematiseras

3 3(7) kvalitetsarbetet utifrån olika teoretiska perspektiv. För att på ett kvalificerat sätt kunna leda det lokala kvalitetsarbetet och kommunicera dess resultat och konsekvenser krävs en god orientering om kvalitetsbegreppets framväxt, kvalitetsarbetets nuvarande (och kommande) styrningsfunktion och strukturella ramar samt om de problematiseringar som kan göras utifrån skilda teoretiska perspektiv. Därtill diskuteras kvalitetsarbete i relation till de närliggande begreppen uppföljning och utvärdering. I kursen kommer särskilt mötet mellan det generella i kvalitetsstyrningen och det lokala i kvalitetsarbetet att fokuseras, med dess implikationer för ledning av kvalitetsarbete. Ett centralt tema i kursen är kvalitetsarbetets lokala karaktär, reglerad av faktiska fysiska, ekonomiska, sociala och personalmässiga resurser, samt utvecklingsarbetets möjligheter att bygga vidare utifrån den lokala strukturen med hjälp av tydliga och genomtänkta utvecklingsprojekt i vardagsarbetet. Den lokala förskolans organisering, innehåll och genomförande ställs i fokus. Studieformer Delvis distans med 10 heldagsträffar på campus Örebro Undervisningen omfattar föreläsningar och seminarier, samt webbaserad kommunikation. Undervisningen är obligatorisk. Vid eventuell frånvaro från enstaka undervisningstillfällen beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om den studerande skall fullgöra momentet vid ett senare tillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Kurslitteraturen examineras fortlöpande dels vid seminarier, dels via webbaserade uppgifter. I examinationen ingår dessutom en skriftlig slutuppgift där den studerande reflekterar över, samt problematiserar, olika aspekter av utvärderingens roll som styrning av offentligt reglerad verksamhet. Barns språkande i förskolans vardag, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Kurslitteraturen examineras fortlöpande dels vid seminarier, dels via webbaserade uppgifter. Den studerande undersöker och kartlägger den egna verksamheten utifrån ledningsuppdraget med fokus på literacyfrågor. I examinationen ingår dessutom en skriftlig slutuppgift där kurslitteraturen relateras till verksamhetsutveckling. Barn upptäcker matematiken i förskolans vardag, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Kurslitteraturen examineras dels vid seminarier och dels via webbaserade uppgifter. Den studerande undersöker och kartlägger den egna verksamheten ur ett ledningsperspektiv med fokus på lek och lärande i matematik. I examinationen ingår dessutom en skriftlig slutuppgift där kurslitteraturen relateras till verksamhetsutveckling. Att leda kvalitetsarbete i förskolan, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0400) Kurslitteraturen examineras fortlöpande dels vid seminarier, dels via webbaserade uppgifter. I examinationen ingår dessutom en skriftlig slutuppgift där den studerande kritiskt granskar den egna verksamhetens kvalitetsarbete. Med utgångspunkt i en innehållsdiskussion, som upparbetats inom tidigare delkurser, utvecklar den studerande ett förslag angående hur dessa perspektiv ska kunna tas tillvara och dokumenteras i den egna förskolans kontinuerliga och systematiska kvalitetsarbete i ett utvecklingsperspektiv. Betyg Om inte annat är föreskrivet i kursplanen ska, enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen [HF], betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Som betyg ska, enligt 6 kap. 19 [HF], användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver annat betygssystem. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet Barns språkande i förskolans vardag

4 4(7) Barn upptäcker matematiken i förskolans vardag Att leda kvalitetsarbete i förskolan Övriga föreskrifter Kursen ges som uppdragskurs inom Förskolelyftet (Skolverket) Muntlig och skriftlig kursutvärdering genomförs tillsammans med deltagarna dels fortlöpande, dels i slutet av kurs. Kursutvärderingen skall delges kursdeltagarna och uppdragsgivaren samt vara vägledande för genomförandet av såväl pågående kurs som för eventuell utveckling och planering av kommande kurser. Kurslitteratur och övriga läromedel Referenslitteratur Hagström, Eva (2009) Referenshantering i Pedagogik Örebro: Örebro universitet, 35 sidor, Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Lpfö 98, Läroplan för förskolan Skolverket. ( (1998), 12 sidor Halldén, Gunilla (2007) Den moderna barndomen och barns vardagsliv Stockholm: Carlssons Bokförlag, Kap 1-4, 80 sidor Hofvendahl, Johan (2006) Förpapprade samtal och talande papper. I Forsberg Ea & Wallin Erik: Skolans kontrollregim ett konraproduktivt system för styrning? Stockholm: HLS förlag, s 77-98, 21 sidor Persson, Sven (2008) Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008 Stockholm: Vetenskapsrådet, 119 sidor Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006) Lärandets grogrund Lund: Studentlitteratur, 152 sidor Skolverket (2003) Om kvalitet i förskolan. Forskning om och utvärdering av förskolan sidor Skolverket (2009) Redovisning av uppdrag om Förslag till förtydliganden i förskolans läroplan Delrapport. Dnr 2008:03000 Stockholm: Skolverket, 10 sidor Skolverket (2008) Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 318 Stockholm: Skolverket. ( 109 sidor Vedung, Evert (2009) Utvärdering i politik och förvaltning Lund: Studentlitteratur, Valda delar, ca 150 sidor Åsén, Gunnar (2004) Utvärdering i förskolan frågor och exempel Stockholm: Skolverket. ( 72 sidor

5 5(7) Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Lpfö 98, Läroplan för förskolan Stockholm: Utbildningsdepartementet och Fritzes, (1998), 12 sidor Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2003) Barn utvecklar sitt språk Lund: Studentlitteratur, Valda delar ca 50 sidor Dahlgren, Gösta; Gustafsson, Karin; Mellgren, Elisabeth & Olsson, Lars-Erik (2006) Barn upptäcker skriftspråket Stockholm: Liber, 190 sidor Domenkovic', Kerstin; Eriksson, Yvonne; Fast, Carina; Roland, Katarina; Sköld, Majken (2000) Spökägget. Att läsa och skriva i förskola och skola Stockholm: Natur och Kultur, 70 sidor Fast, Carina (2008) Literacy Lund: Studentlitteratur, 168 sidor Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2005) "Att lära är nästan som att leka." Lek och lärande i förskola och skola Stockholm: Liber,, 220 sidor Lindö, Rigmor (2009) Det tidiga språkbadet Lund: Studentlitteratur, 250 sidor Myndigheten för skolutveckling (2004) Komma till tals Flerspråkiga barn i förskolan Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, 60 sidor Tellgren, Britt (2004) Förskolan som mötesplats för barn. Om barns strategier för tillträde och uteslutning i lek och samtal Licentiatuppsats: Örebro universitet, 123 sidor Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Lpfö 98, Läroplan för förskolan Stockholm: Utbildningsdepartementet och Fritzes, (1998), 16 sidor Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Utbildningsdepartementet och Fritzes, (1994), 24 sidor Ahlberg, Ann m.fl. (2000) Matematik från början. Nämnaren Tema Göteborg: Göteborgs universitet, Nationellt centrum för matematikutbildning, 247 sidor (valbart alternativ till Heiberg m.fl. 2004) Björklund, Camilla (2008) Bland bollar och klossar matematik bland de yngsta i förskolan Lund: Studentlitteratur, 175 sidor (alternativ till Björklund 2007) Björklund, Camilla (2007) Hållpunkter för lärande. Småbarns möte med matematik (Akademisk avhandling) Åbo: Åbo akademis förlag, ca 250 sidor (alternativ till Björklund 2008) Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabeth (red) (2006) Matematik i förskolan Göteborg: Göteborgs universitet Nämnaren tema, Nationellt centrum för matematikutbildning, 104 sidor Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabeth (red) (2006) Små barns matematik Göteborg: Göteborgs universitet Nämnaren tema, Nationellt centrum för matematikutbildning, 175 sidor Engström, Arne (2003)

6 6(7) Specialpedagogiska frågeställningar i matematik Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen, 8. Örebro universitet, 30 sidor Lindberg, Viveca & Lindström, Lars (2005) Pedagogisk bedömning: Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap Stockholm: HLS förlag, 240 sidor (s 11-42, ) 69 sidor Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Kirsti Elin Lie (2004) Det matematiska barnet Stockholm: Natur och Kultur, 330 sidor, (valbart alternativ till Ahlberg m.fl. 2000) Delkurs 3: Referenslitteratur Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 14(2): Tema: Bildning och Demokrati i matematikutbildningen 98 sidor Ahlberg, Ann (1995) Barn och matematik problemlösning på lågstadiet Lund: Studentlitteratur, 155 sidor Ahlberg, Ann (2001) Lärande och delaktighet Lund: Studentlitteratur, 173 sidor Bergius, Berit & Emanuelsson Lillemor (2008) Hur många prickar har en gepard? Göteborg: Göteborgs universitet, Nationellt centrum för matematikutbildning, 122 sidor Dahl, Kristin & Nordqvist, Sven (1994) Matte med mening tänka tal och söka mönster Alfabeta Alfabeta, 53 sidor Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999) Förskolebarn i matematikens värld Stockholm: Liber, 141 sidor Johansson, Bo & Wirth, Michael (2007) Så erövrar barn Matematiken Talradsmetoden ger nya möjligheter Uppsala: Kunskapsförlaget, 128 sidor Johansson, Stina (2004) Bland stubbar och kottar Sollentuna: Books on Demand / BoD, 153 sidor Ljungblad, Ann-Louise (1999) Att räkna med barn med specifika matematiksvårigheter Varberg: Argument förlag, 210 sidor Lundberg. Ingvar & Sterner, Görel (2009) Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Göteborgs universitet Nationellt centrum för matematikutbildning, 87 sidor Molander, Kajsa (2008) Leka och lära Matematik UTE Falun: Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond, 85 sidor Nämnaren Tema (2002) Uppslagsboken Göteborg: Göteborgs universitet, Nationellt centrum för matematikutbildning, 97 sidor Persson, Annika & Wiklund Lena (2008) Hur långt är ett äppelskal? - tematiskt arbete i förskoleklass Stockholm: Liber, 214 sidor Persson, Lotta (2005) Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass Nr. 7. Temaserie från tidningen Förskolan Stockholm: Lärarförbundets förlag, 160 sidor Rönnberg, Irene & Rönnberg, Lennart (2001)

7 7(7) Minoritetselever och matematik-utbildning - en litteraturöversikt Stockholm: Skolverket (även sidor Unenge, Jan; Sandahl, Anita & Wyndhamn, Jan (1994) Lära matematik om grundskolans matematikundervisning Lund: Studentlitteratur, 231 sidor Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Prop 2004/05:11. Kvalitet i förskolan ( 2004/05, 79 sidor Dahlberg, Gunilla; Moss, Peter & Pence, Alan (2002) Från kvalitet till meningsskapande Stockholm: HLS Förlag, 295 sidor Holmlund, Kerstin, red (2004) Vad har kvalitet med skolan att göra? Lund: Studentlitteratur, Kap 1-5, 8-9, 129 sidor Skolverket (2006) Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning 26 sidor Skolverket (2007) Kvalitet i förskolan. Allmänna råd och kommentarer Stockholm: Skolverket. ( 48 sidor Skolverket (2001) Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola - en kunskapsöversikt 104 sidor Wahlström, Gunilla O. (2008) Samspel och ledarskap en vardagsbok för pedagoger Stockholm: Liber, 144 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1 Tillkommer ca 100 sidor efter överenskommelse med lärare. Delkurs 2 Tillkommer ca 100 sidor om etik, bedömning samt om barn och datorer efter överenskommelse med lärare. Delkurs 3 Ur referenslitteratur väljs ca 200 sidor. Dessutom tillkommer aktuella styrdokument och kommentarmaterial från Skolverket ca 50 sidor, material om IT och lärande ca 50 sidor och litteratur i anslutning till examinationsuppgift ca 100 sidor. Väljs efter överenskommelse med lärare. Delkurs 4 Tillkommer ca 100 sidor efter överenskommelse med lärare samt den egna förskolans kvalitetsredovisning och den egna kommunens kvalitetsredovisning.