Förskolepedagogik I, 30 högskolepoäng Early Years Education I, Intermediate Course, 30 Credits

Transkript

1 1(7) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Förskolepedagogik I, 30 högskolepoäng Early Years Education I, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: PE2011 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2015 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha - kunskaper om förskolans och förskoleklassens mål avseende barns lek, utveckling och lärande, - kunskaper om olika teoretiska perspektiv utifrån nationell och internationell forskning om yngre barns lek, kamratrelationer, interaktion och meningsskapande i förskola och förskoleklass, - förståelse för lek, utveckling och lärande i förhållande till ålder, kön, etnicitet och miljö, - kunskaper om området IKT och dess användning i förskola och förskoleklass i förhållande till yngre barns lek, kommunikation och lärande, - grundläggande kunskaper om barns språk- och skriftspråksutveckling utifrån olika teoretiska och didaktiska perspektiv, - kunskaper om förskolans och förskoleklassens mål avseende barns språktillägnande, - kunskaper om teoretiska perspektiv på barns lek och lärande i matematik i förskola och förskoleklass, och - kunskaper om förskolans mål avseende barns matematiska lärande. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - diskutera och problematisera de institutionella villkor som styr barns lek, utveckling och lärande, - utveckla en förmåga att skapa miljöer som främjar och utmanar barns lek, utveckling och lärande, - överväga tänkbara didaktiska val och handlingsalternativ som stimulerar lek, interaktion och

2 2(7) lärande, - överväga tänkbara didaktiska val vad gäller kreativ IKT- användning för barn i förskola och förskoleklass, - översiktligt jämföra olika teoretiska perspektiv på språk- och skriftspråkstillägnande och dess konsekvenser för arbetet i förskola och förskoleklass, - planera för och värdera den pedagogiska verksamhetens innehåll och arbetsformer i syfte att tillvarata och vidareutveckla alla barns språkliga erfarenheter och kompetenser, - analysera, planera för och följa upp barns språkutveckling i förskolans och förskoleklassens verksamhet, - analysera, planera för och följa upp barns matematiska utveckling i förskolans verksamhet, - utmana och stimulera barns matematiska tänkande utifrån kunskaper om barns utveckling och lärande, och - visa förmåga att planera verksamhetens innehåll och miljö för att tillvarata och vidareutveckla alla barns matematiska erfarenheter och kompetenser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - följa, värdera och reflektera över olika teorier, metoder och synsätt vad gäller barns lek, utveckling och lärande, - granska verksamhetens innehåll och miljö samt förskollärares pedagogiska ledarskap och didaktiska val i förhållande till barns lek, utveckling och lärande, - överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i arbetet med att främja en, för alla barn, gynnsam språk- och lärandemiljö i förskolan och förskoleklassen i relation till aktuell forskning och förskolans uppdrag, - visa förståelse för betydelser och konsekvenser av flerspråkighet i relation till barns utveckling och lärande, och - överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i det pedagogiska arbetet som främjar lek och matematiskt lärande i relation till aktuell forskning. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Lek, utveckling och lärande, 15 högskolepoäng (Play, Development and Learning in the Early Years, 15 credits) I delkursen behandlas och granskas förskolans mål och det uppdrag som lärare i förskola och förskoleklass har i förhållande till lek, kommunikation, utveckling, omsorg och barns lärande. Med dessa begrepp i fokus granskas och behandlas barns vardag i förskola och förskoleklass från olika perspektiv. Förskolans och förskoleklassens kultur och olika pedagogiska inriktningar diskuteras och problematiseras liksom de olika villkor som barn befinner sig i och skapar. Aktuell forskning som belyser lekens betydelse för barns kommunikation, utveckling och lärande ur såväl nationellt som internationellt perspektiv samt i förhållande till ålder, kön, etnicitet och miljö studeras. IKTanvändning i förskolan behandlas, liksom hur den pedagogiska miljön, ett pedagogiskt ledarskap samt lärares förhållningssätt ger utrymme för barns lek, kommunikation, utveckling och lärande. Kursen ger dessutom grundkunskaper om förskolebarns lek, utveckling och lärande utifrån skilda teoretiska perspektiv. Delkurs 2 De yngre barnens språkande, 7,5 högskolepoäng (Children's Language and Literacy Learning in the Early Years, 7.5 credits) I delkursen studeras barns tidiga språk- och skriftspråksutveckling utifrån aktuell ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk forskning och relateras till förskolans och skolans uppdrag att skapa en, för alla barn, gynnsam språk- och lärandemiljö i förskolan och förskoleklassen. I delkursen problematiseras frågor om didaktisk kompetens och didaktiska val av innehåll och arbetsformer i relation till barns språkande och lärande. Lekens betydelse för barns kreativa användande och utforskande av språk belyses, liksom frågor om barns språkande och kommunikation via olika multimodala uttrycksformer och IKT. Vidare behandlas frågor kring flerspråkighet och betydelsen av ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan. Analys och uppföljning av barns språkutveckling behandlas, liksom aktuell debatt om detta. Delkurs 3 Barn upptäcker matematiken, 7,5 högskolepoäng (Children Discover and Learn Mathematics, 7.5 credits) Delkursen behandlar hur synen på matematiken i förskola och skola har utvecklats över tid. Även de tankar om lärande i matematik som präglat utvecklingen belyses. Med utgångspunkt från Lpfö 98/2010 och Lgr 11 studeras förskolans mål i matematik, och hur arbetet i förskolan kan bidra till att barn genom lek och lärande utvecklar förmågor som bl a tal- och rumsuppfattning och problemlösning. Barns utveckling och lärande i matematik i förskola och förskoleklass studeras.

3 3(7) Vidare studeras förskolebarns möten med matematik i natur och kultur. Förskolebarns förhållande till och lärande via IKT uppmärksammas och problematiseras. Med utgångspunkt i aktuell forskning och den studerandes erfarenheter bearbetas frågor om didaktiska val om hur förskolan kan utmana alla barns matematiska lärande i relation till barnens tidigare erfarenheter och framtida skolgång. Förskollärarens ansvar för att främja verksamhetens utveckling diskuteras. Studieformer Undervisning sker genom föreläsningar, fältarbete, workshops och seminarier. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska fullgöra momentet vid ett senare kurstillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Lek, utveckling och lärande I, 5 högskolepoäng. (Provkod: 1001) Fältstudieuppgift som sammanställs och redovisas vid ett seminarium. (Delkurs 1) Lek, utveckling och lärande II (Provkod: 1002) Deltagande i seminarier. (Delkurs 1) Lek, utveckling och lärande III, 10 högskolepoäng. (Provkod: 1003) Skriftlig individuell uppgift i form av ett paper. (Delkurs 1) De yngre barnens språkande I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0202) Skriftlig individuell uppgift i form av ett paper. Uppgiften presenteras och diskuteras vid ett seminarium. (Delkurs 2) De yngre barnens språkande II (Provkod: 0201) Deltagande i seminarier. (Delkurs 2) Barn upptäcker matematiken I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0302) Skriftlig individuell uppgift i form av ett paper. Uppgiften presenteras och diskuteras vid ett seminarium. (Delkurs 3) Barn upptäcker matematiken II (Provkod: 0301) Deltagande i seminarier. (Delkurs 3) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Lek, utveckling och lärande I Lek, utveckling och lärande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Lek, utveckling och lärande III De yngre barnens språkande I

4 4(7) De yngre barnens språkande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Barn upptäcker matematiken I Barn upptäcker matematiken II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Godkända resultat om minst 15 högskolepoäng inom kursen Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning förskola, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Övergångsbestämmelser För information gällande regler om examination/fullgörande av obligatoriska moment när kurser upphört eller genomgått större förändringar se länk nedan. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, (2010), [ Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [ =2442] Bartholdsson, Åsa (2010) Mamma, pappa, barn. Femåringar om den heterosexuella familjen som livsprojekt. I Fanny Ambjörnsson & Maria Jönsson, red: Livslinjer. Berättelser om ålder, genus och sexualitet Göteborg & Stockholm: Makadam Björk-Willén, Polly (2011)

5 5(7) "Händelser vid datorn. Förskolebarns positioneringsarbete och datorspelets agens." I Barn, nr 3-4, s Björk-Willén, Polly; Gruber, Sabine; Puskás, Tünde; Runfors, Ann & Häll, Linda (2013) Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag Corsaro, William A (2003) Were friends right? Inside kids culture Washington DC: Joseph Henry Press Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012) Att förstå barns tankar - kommunikationens betydelse Stockholm : Liber Eidevald, Christian (2011) "Anna bråkar" - att göra jämställdhet i förskolan Frödén, Sara (2012) I föränderliga och slutna rosa rum. En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola Örebro: Örebro universitet, Örebro studies in education 35 Hagström, Eva (senaste upplaga) Referenshantering i Pedagogik Örebro: Örebro universitet, Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007) Att lära är nästan som att leka. Lek och lärande i förskola och skola Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, Magnusson, Eva (2003) Psykologi och kön. Från könsskillnader till genusperspektiv, (valda delar läses) Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005) Barn och leksaker i lek och lärande Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson (2008) Det lekande lärande barnet - en utvecklingspedagogisk teori Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010) Utbildningsvetenskap för förskolan, (valda delar läses) Smidt, Sandra (2010) Vygotskij och de små och yngre barnens lärande Tullgren, Charlotte (2004) Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet Malmö: Malmö Studies in Educational Sciences, 10 Øksnes, Maria (2011) Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [ =2442] Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010)

6 6(7) Barn utvecklar sitt språk Fast, Carina (2008) Literacy: i familj, förskola och skola Holm, Lars & Laursen, Pia Helle (red.) (2010) Språklig praxis i förskolan Håkansson, Gisela (1998) Språkinlärning hos barn Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, [ Lindö, Rigmor (2009) Det tidiga språkbadet Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2014) Berättande i förskolan Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010) Utbildningsvetenskap för förskolan Skolverket (2013) Flera språk i förskolan - teori och praktik Stockholm: Fritzes Smidt, Sandra (2010) Vygotskij och de små och yngre barnens lärande Thomsen, Inge Benn (2007) TRAS: Tidig registering av språkutveckling: en vägledning i användning av schema Specialpedagogisk forlag Thuresson, Hanna (2013) Att läsa bilder med kroppen. En studie om yngre förskolebarns kommunicerande. Karlstad University Studies 2013:7. Licentiatuppsats Karlstad universitet Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans läroplan Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, (2010), Lgr 11, Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [ =2442] Bishop, Alan J (1988) "Mathematics Education in its Cultural Context" I Educational Studies in Mathematics 19(2), s Björklund, Camilla (2009) Bland bollar och klossar. Matematik för de yngsta i förskolan Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red.) (2009) Små barns matematik Göteborgs universitet, (valda delar läses) Heiberg Solem, Ida, Reikerås, Lie & Kirsti, Elin (2004)

7 7(7) Det matematiska barnet Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, (valda delar läses) McIntosh, Alistar (2009) Förstå och använda tal - en handbok Göteborgs universitet, Göteborg: NCM Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2008) Det lekande lärande barnet - en utvecklingspedagogisk teori Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010) Utbildningsvetenskap i förskolan Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Tillkommer texter avseende aktuellt implementeringsmaterial och aktuell debatt i anslutning till undervisningen. Dessutom tillkommer vetenskapliga texter/artiklar i samband med undervisningen, 100 sidor. Väljs i samråd med läraren. Delkurs 2: Tillkommer svenska och internationella vetenskapliga artiklar i anslutning till undervisningen, 200 sidor. Väljs i samråd med läraren. Delkurs 3: Tillkommer texter/artiklar, ca 100 sidor. Väljs i samråd med läraren.