Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 14/15 Förskoleverksamhet i Götene kommun Redovisning på huvudmannanivå Olle Isaksson Chef sektor Välfärd/barn och unga ht 2014 Jerker Andersson Liljestrand Tf skolchef 1 jan - 0 april 2015 Leif Lagergren Skolchef från 1 maj Susanna Ward Jonsson Kommunutvecklare

2 Sammanfattning Redovisningen avser det systematiska kvalitetsarbetet utifrån de nationella mål som finns för förskoleverksamhet. Redovisningen bygger på varje förskolas redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet. I Götene kommun finns sju förskolor. I verksamheten har det under läsåret funnits totalt ca 565 barn inskrivna, en ökning från föregående läsår då det var ca 540 barn. Siffran varierar under året och generellt sett är det fler barn inskrivna under våren än under hösten. Kompetensutvecklingsinsatser för förskolan har under året inriktats på barns utveckling och lärande, lärmiljöer, pedagogisk dokumentation samt natur och teknik. Dessa delar hör nära samman och bildar en helhet. Kompetensutvecklingen sker genom kollegialt lärande på olika sätt. Utgångpunkten för det kollegiala lärandet har i huvudsak varit egna erfarenheter, dokumentation, föreläsningar eller litteratur. Förskolan har två kommungemensamma kompetensutvecklingsdagar under läsåret och två dagar som enheten förfogar över på egen hand. Vid de kommungemensamma dagarna ges möjlighet till lärande mellan förskolor inom kommunen, något som bidrar till att skapa förutsättningar för en likvärdig förskoleverksamhet. De fristående förskolorna bjuds in att delta vid föresläsningar. Varje förskola väljer utifrån föregående läsårs kvalitetsredovisning ut ett antal nationella mål som kommer vara i fokus för årets kvalitets-/utvecklingsarbete. I slutet av läsåret gör arbetslagen en värdering av måluppfyllelsen på en fyrgradig skala där fyra är mycket hög måluppfyllelse. Måluppfyllelsen ligger till klart övervägande del på nivå tre och fyra. Barn lär hela tiden, något som förskolans personal stödjer, uppmuntrar och utmanar. Arbetslagen formulerar i handlings 1 -/utvecklingsplanerna vad i barnens lärande de väljer att fokusera extra på under läsåret. De valda områdena utgår från de nationella styrdokumenten. Under kommande läsår kommer arbetslagen hjälpa varandra att utveckla de utvalda utvecklingsområdena genom skuggning. Skuggningarna ger upphov till reflektioner och kollegialt lärande. 1 Utvecklingsplanerna byter hösten 2015 namn till handlingsplaner enligt kommunfullmäktiges Ledningssystem. 1

3 Innehåll Inledning... Rutin för arbetet med det systematiska kvalitetarbetet... Hur blev det?... Var är vi?... 4 Grundfakta... 4 Kostnader och andelen barn... 5 Personal... 6 Kompetensutveckling under året... 6 Lokaler och utrustning... 7 Underlag i redovisningen... 8 Föräldraenkät... 8 Barnenkät... 9 Organisation av undervisningen Klagomålshantering Skolinspektionsanmälningar Kränkande behandling Särskilt stöd Uppföljning av enheternas utvecklingsplaner Vart ska vi?... 1 Hur gör vi?

4 Inledning Redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet utgår från de nationella mål som skollagen anger att kvalitetsredovisningen ska bygga på (SFS 2010:800 4 kap 5 ) och gäller läsåret 14/15. Rutin för arbetet med det systematiska kvalitetarbetet Ett systematiskt kvalitetsarbete sker kontinuerligt under året och utgår från de nationella mål som finns för skolväsendet. Utvecklingsområdena identifieras i föregående läsårs kvalitetsredovisning. Planeringen av läsårets arbete dokumenteras i en utvecklingsplan. I denna finns läsårets mål beskrivna liksom målkriterier, hur utvärderingen av måluppfyllelsen ska ske och planeringen av årets arbete. I utvecklingsplanen ska under läsåret två delutvärderingar av kvalitetsarbetet dokumenteras. Med hjälp av dessa kan arbetslaget analysera om de är på rätt väg för att nå målet eller om de behöver ändra inriktning på sitt arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet sker enligt Skolverkets modell Hur blev det? Läsårets systematiska kvalitetsarbete tar avstamp i föregående läsårs kvalitetsarbete. Under denna rubrik finns därför sammanfattningen från förra läsårets arbete. Redovisningen avser det systematiska kvalitetsarbetet utifrån de nationella mål som finns för förskoleverksamhet. I Götene kommun finns sju förskolor. I verksamheten har det under läsåret funnits totalt ca 540 barn inskrivna. Siffran varierar under året och generellt sett är det fler barn inskrivna under våren än under hösten. Kompetensutvecklingsinsatser för förskolan har under året inriktats på naturvetenskap och teknik, språkutveckling, pedagogisk dokumentation och former för kollegialt lärande. Förskolan har två kommungemensamma kompetensutvecklingsdagar under läsåret och två dagar som enheten förfogar över på egen hand. Vid de kommungemensamma dagarna finns möjlighet till lärande mellan förskolor inom kommunen, något som bidrar till att skapa förutsättningar för en likvärdig förskoleverksamhet.

5 Varje förskola väljer utifrån föregående läsårs kvalitetsredovisning ut ett antal nationella mål som kommer vara i fokus för årets kvalitets-/utvecklingsarbete. I slutet av läsåret gör arbetslagen en värdering av måluppfyllelsen på en fyrgradig skala där fyra är mycket hög måluppfyllelse. Måluppfyllelsen ligger till övervägande del på nivå tre och fyra. Barns lärande börjar i tidiga åldrar. Genom att medvetet stimulera barnens lust och nyfikenhet i ett tidigt skede, skapas goda förutsättningar för ett fortsatt lärande genom livet. Analysen av årets kvalitetsarbete visar att de utvecklingsområden som prioriterats tidigare ska fortsätta att prioriteras. Innan ett utvecklingsarbete blir en naturlig del av verksamheten tar det fem till åtta år enligt skolforskaren Ulf Blossing. Under året kommer därför språkutveckling, natur och teknik, pedagogisk dokumentation liksom barns utveckling att vara i fokus. Var är vi? Under denna rubrik finns en nulägesbeskrivning av hur verksamheten varit organiserad under läsåret och vilka förutsättningar som funnits. Det finns också en redovisning av olika underlag som är av betydelse när verksamheten ska utvärderas och förutsättningar ska ges. Grundfakta Enheten består av sju förskolor. Nedan finns enheterna namngivna och hur många barn som i snitt funnits inskrivna på dessa. Antalet barn varierar under ett läsår. Enheterna är: Hällekis förskola: ca 52 barn Källby gårds förskolor: ca 18 barn Lillelunda: ca 92 barn Ljungsbackens förskola: ca 105 barn Miklagårds förskola: ca 54 barn Skattkistans förskola: ca 75 barn Västerby förskola: ca 49 barn Verksamheten på förskolorna är organiserad i hemvister. Hur hemvisten är arrangerad med tanke på t ex barnens ålder, varierar från förskola till förskola. På de förskolor där lokalerna tillåter det, är hemvisten det ställe dit barnet kommer och där det hämtas. Under vistelsetiden kan barnet befinna sig i olika lokaler/miljöer på förskolan och barnet träffar då barn och personal från även andra hemvister. Varje enhet leds av en förskolechef. Fram till mars 2015 har Lillelunda tillsammans med Ljungsbackens förskola och Västerby förskola bildat ett förskoleområde med gemensam förskolechef. Hällekis förskola, Miklagårds förskola och Skattkistans förskola har på motsvarande sätt utgjort ett förskoleområde med en gemensam förskolechef. På dessa båda områden har extra ledningsresurs funnits under året. Den förskolechef som ansvarar för Källby gårds förskolor är även ansvarig för pedagogisk omsorg, en verksamhet som inte beskrivs i detta dokument eftersom den inte är en skolform enligt skollagen. Från och med mars månad 2015 har ledningsorganisationen ändrats till att omfatta fyra förskolechefstjänster som ansvarar för var sitt område. Respektive 4

6 förskolechef ges genom detta större förutsättningar att utöva ett pedagogiskt ledarskap då chefen kan vara närmare sin verksamhet. De fyra förskoleområdena är Miklagård och Skattkistan, Ljungsbackens och Västerby förskolor, Källby gårds förskolor samt Lillelunda och Hällekis förskolor. Förskolechefen för Lillelunda och Hällekis förskolor är även chef för pedagogisk omsorg. På central nivå finns en barnsomsorgshandläggare som hanterar barnomsorgskön åt samtliga kommunala förskolor och en av de fristående förskolorna. Förskolecheferna har dessutom viss tillgång till en närbelägen grundskolas handläggare. På samtliga förskolor finns det utvecklingsoch/eller arbetslagsledare som tillsammans med förskolechefen utgör enhetens utvecklingsgrupp och/eller verksamhetsgrupp. Förskolorna har också tillgång till en pedagogista på 75 % och en specialpedagog från elevhälsan på 90 %. Under året har ytterligare en förskolelärare påbörjat utbildning till pedagogista. Parallellt med sin utbildning har förskolläraren även påbörjat handledning av några arbetslag. De fyra förskolecheferna arbetar nära tillsammans och träffas kontinuerligt för att diskutera verksamhets- och utvecklingsfrågor liksom ekonomi och organisation. Dessutom träffas förskolechefer, rektorer, elevhälsans chef och kommunutvecklaren en förmiddag varje vecka för att diskutera övergripande frågeställningar. Vid träffarna deltar i olika omfattning sektorchef, ekonom och personalsekreterare. Förskollärarrepresentanter från alla kommunens förskolor, samtliga förskolechefer, pedagogistan och kommunutvecklaren träffas regelbundet i forumet förskolans utvecklingsgrupp för att diskutera och planerar förskolans gemensamma utvecklingsbehov. Kostnader och andelen barn I nedanstående tabell redovisas kostnader per barn, andelen inskrivna barn i kommunens förskoleverksamhet och antalet inskrivna barn per årsarbetare. Läsår 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/1 1/14 14/15 Kostnad (kr) per inskrivet barn i Götene Kostnad (kr) per inskrivet barn i kommungruppen Kostnad (kr) per inskrivet barn i riket Andel (%) inskrivna barn av samtliga i åldern 1 5 år i Götene Andel (%) inskrivna barn av samtliga i åldern 1 5 år i riket 70 % 70 % 72 % 72 % 72 % 76 % 77 % 78 % 80 % 81 % 82 % 8 % 8 % 84 % 84 % 8 % Antalet inskrivna barn per personal i Götene Antalet inskrivna barn per personal i riket Källa: Siris och Skolverkets kommunblad 5,2 5,4 5,5 5,8 6,0 6,5 5,6 5,7 5,2 5, 5, 5,4 5, 5,4 5, 5, Siffrorna visar att kostnaden per inskrivet barn är lägre i Götene än i riket och ungefär samma som för kommungruppen. Andelen inskrivna barn i Götene kommuns förskolor ökar något varje år. Förutom att antalet barn ökar så ökar även barnens vistelsetid. Det gör att nuvarande förskolelokaler 5

7 inte räcker till på ett önskvärt sätt, något som också påverkar barngruppernas storlek liksom det faktum att externa lokaler måste tas i bruk periodvis. Fortfarande är andelen inskrivna barn i Götenes förskolor lägre än för riket, något som kan förklaras med att det finns två fristående förskolor i kommunen och att verksamheten pedagogisk omsorg är förhållandevis stor. 8 % av Götenes 1-5- åringar är inskrivna i pedagogisk omsorg medan den siffran är 2 % för riket och kommungruppen. Antalet inskrivna barn per personal i förskolan sjönk lå 1/14, en siffra som är samma för lå 14/15. Personal Antal årsarbetare och andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning redovisas i nedanstående tabell. Uppgifterna är hämtade från Skolverkets statistik. Läsår 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/1 1/14 14/15 Antal årsarbetare i Götene Andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutbildning i Götene Andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutbildning i riket % 67 % 72 % 74 % 76 % 79 % 80 % 69 % 52 % 5 % 54 % 54 % 54 % 5 % 5 % 45 % Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal och Skolverkets kommunblad Antalet årsarbetare har ökat med elva personer i jämförelse med föregående år. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning har gått från den höga nivån 80 % till en betydligt lägre nivå på 69 %. Trots detta är andelen årsarbetare med pedagogisk utbildning betydligt högre i Götene än vad den är i genomsnitt i riket. En av förklaringarna till att andelen årsarbetare med högskoleutbildning sjunker, är att personalrörligheten inom förskoleverksamhet är större nu än vad den varit tidigare. Detta i kombination med att det nationellt sett finns för få utbildade och legitimerade förskollärare, gör att det inte alltid går att ersätta en utbildad person som slutar med än annan, även om det är ambitionen. Att ha en hög andel utbildade förskollärare är en grundförutsättning för att verksamheten ska hålla en hög kvalitet och kunna leva upp till de lagkrav som finns för verksamheten. I Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, pekas förskolläraren ut som ansvarig inom ett antal områden. Kompetensutveckling under året Förskolan förfogar över fyra kompetensutvecklingsdagar per läsår. En dag per termin förfogar enheten själv över och den andra dagen finns det möjlighet att ha gemensamma aktiviter för all personal i förskolan. Den kompetensutveckling som sker på den egna enheten finns beskriven i varje förskolas redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån de identifierade utvecklingsområdena genomfördes följande kommungemensamma kompetensutvecklingsinsatser under läsåret: Barns utveckling och lärande Under en förmiddag har all förskolepersonal deltagit i en föreläsning av fil dr Daniel Broman, Högskolan i Skövde. Han föreläste ur ett kognitivt neurovetenskapligt perspektiv om hur barn 6

8 utvecklas och lär. Under eftermiddagen diskuterade personalen arbetslagsvis vad det fått till sig under förmiddagen och vilken betydelse det har för hur de planerar verksamheten och möter liksom utmanar barnen i olika situationer. Lärmiljöer och pedagogisk dokumentation Under en heldag föreläste fil dr Karin Alnervik, Högskolan i Jönköping om lärmiljöns betydelse för barnets utveckling och lärande liksom om hur pedagogisk dokumentation kan stödja verksamhetsutveckling. Inför föreläsningsdagen hade all personal läst utdrag ur Alnerviks avhandling Men så kan man ju också tänka! Dagen innehöll även ett diskussionspass där deltagarna i tvärgrupper diskuterade utifrån några frågeställningar som hörde till föreläsningen. Kollegialt lärande Under förra läsåret utbildas ett antal förskollärare till lärledare. Under året har ytterligare ett antal förskollärare utbildats. Dessa leder kollegiala samtal utifrån en viss metod som har till syfte att bidra till utveckling på enheten. Lärledare finns på alla förskolor och används både vid samtal inom den egna förskolan och i aktiviteter som involverar samtliga enheter på exempelvis kompetensutvecklingsdagar eller ventilkvällar. Årets förskoleventil var på Hällekis förskola och hade ett tvådelat innehåll. Dels fick alla bekanta sig med den nybyggda förskolan och dess inomhus- och utomhus miljö, och dels skedde ett kollegialt lärande i mindre grupper. Ett antal diskussionsteman om barns lärande hade formulerats och var och en hade på förhand valt vilken diskussionsgrupp de ville ingå i. I gruppen delade deltagarna med sig av sina erfarenheter och diskuterade hur en utveckling inom området kan ske. Pedagogistan stödjer kontinuerligt ett antal arbetslag i arbetet med pedagogisk dokumentation och reflektion. Personalen på Lillelunda förskola får under kalenderåret stöd i sitt kollegiala lärande utifrån Lpfö 98 rev 10 av Högskolan i Skövde. Motsvarande satsning är sedan tidigare gjord på övriga förskolor. Per Malmeling och Iren Axelsson arbetar som NT-utvecklare för förskola och grundskola under tre läsår. Under första året kartlade de verksamheten. Andra och tredje året arbetar de i arbetslagen med kollegialt lärande i syfte att utveckla NT-utbildningen på förskolorna. Innevarande läsår är det andra av tre. Lokaler och utrustning Samtliga kommunens förskolor har ett förhållningssätt som påminner om Reggiopedagogik. Det innebär att olika lärmiljöer finnas tillgängliga som stimulerar och utmanar barnens lust och nyfikenhet att lära eftersom det är utgångspunkten för verksamheten. Utifrån barnets egen lust och nyfikenheten bjuder förskollärarna barnet på ytterligare lärande. Förskolornas lokaler är i olika grad anpassade efter detta arbetssätt liksom det material som finns i lokalerna. När verksamheten organiseras reggioinspirerat innebär det att barnen har tillgång till ett utbud av olika lokaler på förskolan som var och en stimulerar lärande på sitt sätt. Det innebär i sin tur att barnen leker och lär tillsammans med fler barn och personal än de som finns på hemvisten. Alla lokaler erbjuder inte denna möjlighet, något som försvårar när det gäller möjligheten att få det tänkta pedagogiska 7

9 förhållningssättet att genomsyra verksamheten. Ständiga samtal pågår på förskolorna om hur lokalerna kan disponeras på bästa tänkbara pedagogiska sätt utifrån de förutsättningar som finns. Det ökade antalet barntimmar i förskolan gör att några förskolor är trångbodda. Under våren 2015 har en extern lokal inne i centrala Götene tagits i bruk. I Källby är lokalerna slitna och möter inte det ökade behovet av förskoleplatser. Utemiljön är en viktig del av barnens lärandemiljö. Även utemiljön skiljer sig åt mellan förskolorna och bör därför kontinuerligt ses över och utvecklas för att bidra till att stimulera barnens nyfikenhet och lust att lära. Att ha stimulerande inom- och utomhusmiljöer som är flexibla på alla förskolor i Götene kommun, är en del av arbetet med att skapa likvärdig förskoleutbildning. Teknisk utrustning i form av framförallt ipads används för att dokumentera barnens lärande. Alla förskollärare har tillgång till en ipad. Förutom att ipaden används för dokumentation används den också i verksamheten tillsammans med barnen på olika sätt i ett lärande och utforskande syfte. E-tjänster har under året införts på förskolorna där föräldrarna kan hantera barnets plats, ändra inkomstuppgifter, lägga in schema etc. Syftet är att underlätta både för föräldrar och för personal. För personalens del kommer de på ett enklare sätt få en bild över bland annat barnens planerade närvaro. Underlag i redovisningen Under läsåret har en gemensam undersökning gjorts i förskoleverksamheten med hjälp av SKOP. Undersökningen görs för fjärde gången och har hittills skett vartannat år. Alla föräldrar med barn i verksamheten har getts möjlighet att besvara frågor om hur de upplever verksamheten. Barn födda 2010 har också, med hjälp av sina föräldrar, getts möjlighet att besvara ett antal frågor. Utöver denna undersökning gör förskolorna egna undersökningar, oftast inför eller i samband med utvecklingssamtalet. Resultaten av dessa finns redovisade i varje förskolas redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet. Föräldraenkät Svarsfrekvensen bland föräldrarna var detta året låg, endast 5 %, något som gör det svårt att dra slutsatser utifrån svaren. Andelen svar per enhet varierar kraftigt: från 44 % till 60 %. Enkätundersökningen har genomförts i pappersform där även påminnelser har skickats ut. Föräldrarnas nöjdhet mäts med hjälp av NöjdBarnomsorgsIndex (NBI) på skalan där 100 står för mest nöjd. År 2015 uppgår NBI till 79 i kommunen som helhet. NBI har stigit något jämfört med föregående mätningar. År 201 och 2011 var NBI 76. År 2009 var däremot NBI högre: 80. Resultatet visar att föräldrar till pojkar och flickor är lika nöjda, liksom föräldrar till både äldre och yngre barn. Nedan redovisas andelen (%) föräldrar som angett som svar någon av de översta nivåerna på en tiogradig skala dvs 9 eller 10. Resultatet redovisas som ett gemensamt värde för samtliga föräldrar. Värt att notera är att även den kommunala pedagogiska omsorgen (dagbarnvårdare) liksom de båda fristående förskolornas verksamheter finns med i resultatredovisningen. Svarsfrekvensen i pedagogisk omsorg är 48 % och på de båda fristående förskolor 90 % respektive 8 %. Dagbarnvårdarna har ett NBI på 80 och de båda fristående förskolor på 87 respektive 88. På kommunens förskolor varierar NBI mellan 71 och 86. 8

10 Fråga Andel som svarat 9 eller 10 TRIVSEL OCH BEMÖTANDE Hur nöjd är du med hur ditt barn trivs? 70 Hur nöjd är du med hur du som förälder blir bemött av personalen när du hämtar/lämnar ditt barn? 61 Hur nöjd är du med hur trygg du känner dig när du lämnat ditt barn? 71 Hur nöjd är du med hur ditt barn trivs med sina kamrater? 71 BARNS UTVECKLING Hur nöjd är du med hur verksamheten utvecklar ditt barns nyfikenhet och lust att lära? 54 Hur nöjd är du med den information du får om ditt barns utveckling? 9 Hur nöjd är du med det stöd ditt barn får i sin utveckling? 51 Hur nöjd är du med hur personalen samarbetar med dig angående ditt barns utveckling och lärande? 46 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Hur nöjd är du med informationen du får om ditt barn? 46 Hur nöjd är du med informationen du får om verksamheten? 4 Hur nöjd är du med din möjlighet att ha inflytande över verksamheten? 1 Hur nöjd är du med hur dina lokala politiker lyssnar på föräldrarnas synpunkter? 11 Om du deltagit i utvecklingssamtal. Hur nöjd är du med hur utvecklingssamtalet 60 genomfördes? MÅLTIDERNA Hur nöjd är du med miljön kring måltiderna? 49 FÖRSKOLEMILJÖN Hur nöjd är du med lokalerna utformning, funktion? 7 Hur nöjd är du med utemiljön? 42 Hur nöjd är du med hur mycket ditt barn vistas utomhus? 58 Hur nöjd är du med utrustning för lek, lärande och skapande? 49 Resultatet visar att föräldrarna är mest nöjda med att barnen trivs i verksamheten. De är också nöjda med genomförandet av utvecklingssamtalen samtidigt som de anger att de är mindre nöjda med den information de får om sitt barns utveckling. Dessa båda resultat ligger inte i linje med varandra och vad resultaten egentligen är uttryck för, är något som respektive förskola bör diskutera med respektive föräldragrupp. Föräldrarna är inte heller nöjda med lokalernas utformning liksom möjligheten att ha inflytande över verksamheten. Även om resultatet visar att föräldrarna inte är nöjda med möjligheten att ha inflytande, säger det inget om ifall föräldrarna vill ha inflytande eller inte. Absolut minst nöjda är föräldrarna med hur de lokala politikerna lyssnar på deras synpunkter. Om det här innebär att föräldrarna inte upplever att de får som de vill eller om det innebär att det är svårt att kommunicera med politikerna, är också svårt att uttala sig om utifrån undersökningen. Barnenkät Med hjälp av sina föräldrar har barn födda år 2010 besvarat 10 frågor på en tregradig skala. Skalan består av minerna glad, neutral och ledsen. Svarsfrekvensen är låg, 51 %, vilket gör att det endast går att se tendenser med hjälp av resultatet. Det går inte att dra några slutsatser. Svaren redovisas på skalan Även här redovisas svaren för både barn i pedagogisk omsorg, fristående förskoleverksamhet och kommunal förskoleverksamhet. 9

11 Fråga Tycker du om personalen på förskolan/familjedaghemmet? 9 Brukar du göra roliga saker när du är inne på förskolan/familjedaghemmet? 94 Hur du några bra kompisar på förskolan/familjedaghemmet? 91 Tycker du att det är roligt att vara på förskolan/hos dagmamman? 85 Finns det roliga saker att leda med på förskolan/hos dagmamman? 8 Får du bestämma vad du vill leka på förskolan/hos dagmamman? 68 Tycker du om att vara ute och leka på förskolan/hos dagmamman? 76 Om du vill vara för dig själv på förskolan/hos dagmamman, kan du det då? 50 Brukar du få lära dig nya saker på förskolan/i familjedaghemmet? 68 Tycker du om maten på förskolan/hos dagmamman? 70 Resultatet visar att barnen trivs på förskolan, något som stämmer överens med föräldrarnas uppfattning. Barnen är inte nöjda med möjligheten att vara ifred på förskolan om de vill det. Hur denna möjlighet kan tillgodoses är något som bör diskuteras på förskolorna. Organisation av undervisningen I kommunens förskolor finns en relativt hög andel utbildade förskollärare; 69 %. Övrig personal är utbildade barnskötare eller motsvarande. De olika förskolornas verksamheter är i stora drag organiserade på liknande sätt men avgörs till syvende och sist av respektive förskolas förutsättningar. Barnens nyfikenhet och lust att lära är utgångspunkt för verksamheten, något som påverkar hur verksamheten organiseras. Olika typer av lärmiljöer som byggs upp i förskolan är till för att stimulera och utmana barnen i deras lärande. Barnen har sin tillhörighet på en viss hemvist men har sedan möjlighet att under dagen röra sig i andra lärmiljöer än den hemvisten erbjuder. Arbetslagen reflekterar kontinuerligt och systematiskt kring hur verksamheten kan utvecklas ytterligare. Till sitt stöd har de kommunens pedagogista. Reflektionen leder till att förändringar görs utifrån de behov som uppstår. Samtliga förskolors personal är uppdelade i arbetslag. På förskolorna finns det en verksamhetsgrupp och en utvecklingsgrupp. Verksamhetsgruppen arbetar med samordning av resurser och genomförandet av verksamheten, medan utvecklingsgruppen arbetar med utveckling av den pedagogiska verksamheten. En kommunövergripande utvecklingsgrupp finns också där representanter från alla förskolors utvecklingsgrupper ingår. Klagomålshantering Hur klagomål ska hanteras finns angivet i skollagen 4 kap 7 8. Det ska finnas skriftliga rutiner för klagomål och dessa finns beskrivna i skolans informationshäfte och på kommunens hemsida. På hemsidan finns också en digital tjänst som heter klagomålshantering där den som vill lämna klagomål kan göra det. De flesta synpunkter och klagomål som finns på verksamheten framkommer i direktkontakt med förskollärare, annan personal eller förskolechef. Ofta åtgärdas de omgående utan att registreras som ett klagomål. 10

12 Det har inte kommit in några klagomål via klagomålshanteringen. I direktkontakt med förskolechefen eller med personalen/hemvisten har framkommit synpunkter på t ex giftfri förskola, placeringar, övergångar, tider, matens innehåll och utbud, återkoppling, säkerhetsanordningar liksom verksamhet i angränsande lokaler. Samtliga synpunkter har tagits på största allvar och hanterats med respekt. I de flesta fall har lösningar hittats. I vissa fall handlar det om missförstånd som uppstått och dessa har kunnat redas ut. Skolinspektionsanmälningar Inget ärende är anmält till skolinspektionen under läsåret. Kränkande behandling Under läsåret finns en anmälan om kränkning rapporterad till Individnämnden. Den gäller kränkning av barn mot barn. Särskilt stöd Alla förskolor i Götene kommun har tillgång till en och samma specialpedagog. Specialpedagogens arbete är främjande, förebyggande och åtgärdande. Specialpedagogen handleder pedagoger och stödjer förskolechefer i frågor som har med särskilt stöd att göra. Vid behov träffar specialpedagogen även vårdnadshavare. Frågor som handlar om barn i behov av särskilt stöd tas upp i förskolans BarnHälsoTeam (BHT). Det finns barn med behov av särskilt stöd på alla kommunens förskolor och utifrån behov organiseras verksamheten på bästa sätt för barnet. En handlingsplan upprättas vid behov. Förutom specialpedagogen finns det pedagoger som arbetar mer intensivt med de barn som behöver extra träning i exempelvis tal, språk och kommunikation. Uppföljning av enheternas utvecklingsplaner Varje läsår inleds med att ett antal utvecklingsområden formuleras i form av utvecklingsområden. De mål som kopplas till utvecklingsområdet är hämtade från de nationella styrdokumenten för förskolverksamheten. Valet av utvecklingsområde bygger på föregående läsårs kvalitetsredovisning. Varje arbetslag arbetar under året med målen och dessa delutvärderas under läsårets gång. I slutet av läsåret gör respektive arbetslag en värdering och en analys av måluppfyllelsen. Arbetslaget gör också en beskrivning av hur arbetet med utvecklingsområdet bör utvecklas. En sammanställning av dessa redovisningar finns i respektive förskolas kvalitetsredovisning. Målen kopplas till kommunstyrelsens mål för verksamheten som är Alla får ett gott bemötande Alla barn och elever trivs och mår bra Höga resultat i åk 9 I varje förskolas kvalitetsredovisning framgår vilket kommunstyrelsemål som är kopplat till vilket nationellt mål. Där framgår det också hur arbetet mot målet har skett liksom analys av måluppfyllelsen. Vissa förskolor utvärderar likabehandlingsarbetet i kvalitetsredovisningsdokumentet, andra i ett separat dokument. 11

13 En värdering av måluppfyllelsen görs vid läsårets slut enligt en fyrgradig skala: 4: mycket hög måluppfyllelse (grön markering) : medel/hög måluppfyllelse (gul markering) 2: medel/låg måluppfyllelse (orange markering) 1: mycket låg måluppfyllelse (röd markering) Hällekis förskola Barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen liksom istt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. 4 Barnen utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. 4 Barnen känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. 2 Källby gårds förskolor Skapande verksamhet Matematik: Barnet utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda begrepp och samband mellan begrepp. Matematik: Barnet utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Naturvetenskap och teknik: Barnet utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen. 4 Naturvetenskap och teknik: Barnet utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. 4 Naturvetenskap och teknik: Barnet utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. 4 Ljungsbackens och Västerbys förskolor Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Barnen utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka och undersöka. ( ) utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att fömedla upplevelser, tankar och Nyfikenhet erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. ( ) utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. ( ) utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. ( ) utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar. Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap. Lärande miljöer Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild och rörelse. Förskolan ska sträva efter att varje barn utveklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den samt Trygghet känna tillit till sin egen förmåga. 4 Lillelunda Trygghet Lärande miljöer Nyfikenhet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor och kommunicera med andra. 4 Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att 4 leka och lära. 12

14 Miklagård Naturvetenskap och teknik Barns identitet och delaktighet Skapande förmåga samt ge uttryck för denna Barns inflytande Målet är nått när varje barn/elev visar intresse, nyfikenhet och lägger märke till naturvetenskapliga fenomen omkring sig. Målet är nått när vi ser att barnen kan sätta ord på ett samband inom naturvetenskap. Målet är nått när vi ser att barnen diskuterar med varandra och ställer nya frågor i den fria leken. Att varje barn har kunskap om och visar respekt för djur och natur. Barnen har en vilja att vara med att utforska, samtala och ställa frågor. Barnen upptäcker och vågar prova på tekniker i vardagen. Barnen utmanar sig själva i sitt eget konstruerande och vågar prova olika tekniker och material. Målet är nått när varje barn ser det som naturligt att man är olika. Målet är nått när varje barn bryr sig om varandra och ser när någon blir ledsen eller behöver hjälp med något. Målet är nått när vi ser att barnen är trygga i att uttrycka sig och visa känslor för barn och pedagoger. Att barnen känner självtillit. Att barnen använder sig av olika material och tekniker i ateljén. Att varje barn känner skaparglädje och använder ateljén på ett kreativt och utvecklande sätt. Målet är nått när vi ser att barnen har inflytande och är delaktiga i reflektionen av dokumentationerna. Målet är nått när vi ser att barnens reflektioner leder processen vidare. Skattkistan Naturvetenskap och teknik Mångfald, kulturell identitet Pedagogiska miljöer Att barnen tar egna initiativ och experimenterar, samt använder sig av olika tekniker i vardagen. Barnen kan benämna några växter och djur. Barnen är nyfikna och uppmärksammar sitt eget kunnande utifrån sin egen förmåga. Att det vi gör i förskolan även märks hemma. Alla barn ser varandra som kompisar och leker med många olika lekkamrater Alla barn med annat modersmål än svenska vågar använda och dela med sig av sitt språk Alla barn är trygga i våra rutinsituationer Barnen har kännedom om olika traditioner i olika kulturer Miljöerna förändras och inspireras till att barnen leker och lär på ett lustfyllt och kreativt sätt, där leken utvecklas över tid. Den pedagogiska dokumentationen leder till verksamhetsutveckling och till ett fördjupat kunnande kring barns lärande och utveckling. Det pågår en mångfald av lekar och aktiviteter i utemiljön 4 4 Vart ska vi? Ett målmedvetet arbete har skett sedan år 2010 med att implementera den reviderade läroplanen, Lpfö 98 rev10, något som syns i uppföljningen av enheternas utvecklingsplaner där måluppfyllelsen nästan uteslutande värderas till eller 4 på en fyrgradig skala. Detta arbete har inget slut utan sker kontinuerligt utifrån olika infallsvinklar. Arbetet sker systematiskt på enheterna och följer arbetsgången för ett systematiskt kvalitetsarbete. Organisationen är lärande och personalens arbetsmetoder utvecklas ständigt genom kollegialt lärandet och genom input utifrån. Utvecklingsarbete tar enligt Blossing år innan det blir en naturlig del av verksamheten och det är därför viktigt att hålla fast vid de utvecklingsarbeten och utvecklingsmetoder som är påbörjade samtidigt som nya infallsvinklar alltid måste tas i beaktande. Att se barnens lärande, utveckling och välmående i ett helhetsperspektiv, från förskola till och med åk 9, är en viktig faktor för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barn. Det är i förskolan som grunden för barnets lärande och sociala gemenskap läggs. Utvecklingsarbetet på förskolan och i 2 Blossing, U. (2008). Kompetens för samspelande skolor. Lund: Studentlitteratur. 1

15 grundskolan ligger därför i linje med vartannat. Att så har varit fallet gör att alla som arbetar med barn och elever i kommunen känner igen sig i de satsningar som görs. Förutsättningar för att skapa en lärande organisation i förskolan, är att det finns former för kollegialt lärande och dokumentation. Under året har därför ytterligare ett antal lärledare utbildats som är förtrogna med en kollegialt utvecklande samtalsmetod. Denna används i olika sammanhang och möten och har lett till att samtalen fokuserat på utvecklingsfrågor. En annan förutsättning är reflektion och pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation är dokumentation om barns lärande och utveckling som pedagogerna diskuterar sinsemellan med varandra. Den är utgångspunkten i arbetet med verksamhetsutveckling. Pedagogistan är ett viktigt stöd till arbetslagen i detta arbete. För att stimulera barnens lärande och lust att lära, är det väsentligt med utmanande lärmiljöer. Att skapa sådana har varit i fokus på de flesta förskolor under läsåret liksom under föregående och kommande läsår. Måluppfyllelsen i detta arbete värderas i utvecklingsplanerna genomgående som högt. Även om den är hög är det viktigt att fortsätta att ha lärmiljöerna i fokus för att den höga nivån ska bibehållas. Ett annat utvecklingsområde är matematik och naturvetenskap. Generellt sett har elever i Sverige lägre resultat i dessa ämnen än i övriga, något som gäller även för Götene kommuns elever. Att väcka barnens nyfikenhet i matematik och naturvetenskap liksom att tidigt lägga en god kunskapsgrund i dessa ämnen är viktigt i förskolan. Pedagogerna har därför under tre läsår två natur- och teknikutvecklare till sin hjälp. Måluppfyllelsen inom ovanstående områden värderas tämligen lika mellan förskolorna. Detta är ett resultat av den reflektion som skett i arbetslagen, den pedagogiska dokumentationen och kollegialt lärande. För att bibehålla likvärdig förskoleverksamhet inom och mellan Götene kommuns förskolor behövs ett fortsatt kollegialt lärande. Hur gör vi? Under läsåret 2015/2016 kommer kompetensutvecklingen i förskolan att fokusera de utvecklingsområden som finns på varje förskola. Kompetensutvecklingen kommer ske genom kollegialt lärande och följa arbetsgången för hur man arbetar systematiskt med kvalitetsarbete. Utvecklingsplanen är utgångspunkten och det kollegiala lärandet kommer ske genom att två arbetslag skuggar varandra med fokus på i första hand ett av utvecklingsområdena i handlings- /utvecklingsplanen. Syftet är att det skuggade arbetslaget ska få stöd, hjälp och inspiration kring sitt arbete med utvecklingsområdet. Skuggningen innebär att den som skuggar tittar på pedagogernas roll utifrån det utvecklingsområde i handlings -/utvecklingsplanen som arbetslaget valt att bli skuggade på. Skuggningen sker under en förmiddag. Under eftermiddagen reflekterar den som skuggat på egen hand utifrån ett antal reflektionsfrågor. Reflektionen dokumenteras genom att skrivas ner. Bilddokumentation kan användas som stöd till den skriftliga dokumentationen. De reflektioner som uppstår under Utvecklingsplanerna byter hösten 2015 namn till handlingsplaner enligt kommunfullmäktiges Ledningssystem. 14

16 skuggningen bär var och en med sig till de kommungemensamma kompetensutvecklingsdagarna, en under slutet av höstterminen och en under slutet av vårterminen, då arbetslagen möts och delger varandra vad de sett. De som blir skuggade mailar kontinuerligt under läsåret sina reflektionsprotokoll till det skuggande arbetslaget för att de ska kunna följa processen. Under kompetensutvecklingsdagarna gör även arbetslagen en fortsatt planering (ht) respektive en slututvärdering (vt). Under läsåret kommer också natur- och teknikutvecklarna fortsätta sitt kommunuppdrag i förskolan och grundskolan. Arbetet är i första hand ett treårigt projekt som nu går in på det tredje året. 15