LJUS på kvalitet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands Bro, Solna, Sundbyberg och Sigtuna

Transkript

1 RAPPORT Oktober 2010 LJUS på kvalitet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands Bro, Solna, Sundbyberg och Sigtuna Förskolorna Skutan och Norrbacka SIG300, v2.0,

2 2

3 Innehållsförteckning Inledning...5 Norrbacka och Skutan förskolor...5 Norrbacka förskola...5 Skutans förskola Utvärderingens genomförande Utvärderingsgrupp Genomförande Iakttagelser Kunskaper, utveckling och lärande...7 Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Arbetsmiljö och delaktighet...7 Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Pedagogisk verksamhet och undervisning...9 Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Styrning, ledning och kvalitetsarbete...10 Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Analys Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer Lärande exempel

4 4

5 Inledning LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna, Sundbyberg och Sigtuna kommuner. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten kan utvecklas i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. För ytterligare information hänvisas till Norrbacka och Skutan förskolor Förskolorna tillhör centrala Märsta, men ligger i dess ytterkant. Området kännetecknas av blandad bebyggelse med flera skolor och förskolor i närheten. Norrbacka och Skutan ligger nära varandra och har gemensam ledning. Till området hör även två dagbarnvårdare och en dygnet runt öppen förskola som inte tas upp i denna rapport. Norrbacka förskola Norrbacka har fem grupper. Orange/grön grupp där de yngsta barnen går. Röd/gul där mellanbarnen går, samt blå där femåringarna går. Skutans förskola Skutan har fyra grupper. Jord/vatten där de yngsta barnen går och Ljus/Luft för de äldre barnen. Ljus är en språkpedagogisk grupp vilket innebär att det är färre barn i gruppen och fler pedagoger med en talpedagog knuten till gruppen. Båda förskolorna arbetar med Reggio Emilias tankar kring pedagogisk miljö och förhållningssätt som utgångspunkt. 5

6 1. Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av utvärderingsledare IngaLill Thorin, Barn- och Ungdomsförvaltningen i Sigtuna kommun och utvärderarna Anita Hawerman, pedagogista från Lidingö kommun, Jane Hofman-Bang, förskollärare från Lidingö kommun, samt förskolechef Jeanette Johansson från Solna kommun. 1.2 Genomförande Utvärderingen följer de metoddokument som utarbetats inom LJUS på kvalitet och som finns tillgängliga på hemsidan ( I rapporten beskrivs först de iakttagelser som gjorts och därefter följer en analys av iakttagelserna. Analysen i sin tur leder till det fjärde avsnittet i rapporten som innehåller slutsatser och rekommendationer samt lärande exempel. Utvärderingen av Norrbacka och Skutans förskolor inleddes med att ett antal dokument studerades. Enheterna besöktes sedan av utvärderingsgruppen den 13,14 och 16 september. Under besöket genomfördes såväl planerade som spontana samtal med barn, pedagoger, specialpedagoger, verksamhetsledare, verksamhetschef och föräldrar. I rapporten kommer vi att använda uttryck som t ex föräldrarna tycker, pedagogerna anser, utvärderingsgruppen menar. Rapporten är baserad på innehållet i förskolornas dokument t ex. komunens skolplan, lokal arbetsplan, likabehandlingsplan, kvalitetsredovisning och från de samtal som genomförts, samt våra iakttagelser under tre dagars besök i verksamheten. 6

7 2 Iakttagelser 2.1 Kunskaper, utveckling och lärande Utvärderingen inom förskolan omfattar: Utveckling och lärande i relation till läroplanens strävansmål och riktlinjer samt kommunens och förskolans egna mål Verksamhetens förutsättningar och måluppfyllelse Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Det finns förankring och medvetenhet om läroplanen och även förutsättningar att arbeta mot målen. Man har arbetat systematiskt med läroplanen och det finns en röd tråd från läroplanen till enhetens lokala arbetsplan och vidare till gruppernas planer. Läroplanen genomsyrar verksamheten och är levande i arbetet med barnen. Det finns citat och tankeord uppsatta för att man ska komma ihåg vad som styr verksamheten. Allt du säger förstärker du citat som finns uppsatt på väggen. I grupperna finns dokumentationer med citat från läroplanen uppsatta, som gör det lättare för föräldrar att koppla ihop det man gör under dagen med läroplanen, då det finns konkreta exempel. Likabehandlingsplanen är också levande i arbetet och syns tydligt på flera ställen. I hallarna på Skutan fanns digitala fotoramar som uppdaterades under dagen så att föräldrarna lätt kunde se vad som hänt under dagen/veckan. Man har precis genomfört en omorganisation som innebär ett närmare samarbete med närmaste gruppen och att barnen ska få välja att arbeta i olika verkstäder två dagar/vecka. Under vårt besök hade båda förskolorna introduktionsveckor för barnen vilket betydde att barnen först får pröva olika aktiviteter i verkstäderna. Detta för att sedan kunna välja när de vet vad man kan välja mellan. På Skutan introducerades bygg- och vattenlek ute på gården med stor lust och variation hos både barn och pedagoger. Rikligt med material som utmanade barnen med stora möjligheter till samarbete dem emellan. Man prövade olika lösningar för att forsla vatten b.la. 2.2 Arbetsmiljö och delaktighet Utvärderingen inom förskolan innefattar: Värdegrundsarbete Miljö för lek och lärande Barns inflytande Samverkan med vårdnadshavare/föräldrar Samverkan och öppenhet inom enheten 7

8 Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Verksamheten och den lokala arbetsplanen genomsyras av värdegrundsarbete. Man arbetar utifrån ett synsätt som är grundat i ICDP/vägledande samspel och där man har mycket stöd från specialpedagogen som arbetar i området. Pedagogernas arbete med vägledande samspel utgår från de tre olika dialogerna den känslomässiga dialogen, den reglerande dialogen samt den meningsskapande dialogen. Mål under normer och värden är: Alla barn har en plats och ett värde i gruppen. Alla barn känner sig stolta över sig själva och sin familj och känner glädje i att hjälpa varandra. En årlig likabehandlingsplan arbetas fram som är konkret och förebyggande vilket syns i arbetet. Innemiljön i förskolorna varierar. Vissa miljöer är mycket inbjudande och andra behöver utvecklas både materiellt och pedagogiskt. Norrbackas lokaler är mer slitna, men man har ändå lyckats göra spännande/inspirerande hörnor för barnen. Korridorerna ger ett trevligt intryck med bilder och information för föräldrar. I och med omorganisationen är tanken att två grupper delar på atelje, bygg/konstruktion. Den ena gruppen har en stor bygghörna och den andra en stor ateljé. Barnen ska kunna välja och känna sig hemma i hela hemvisten. Verksamheten erbjuder barnen delaktighet genom att barnen kan välja mellan olika aktiviteter och även att gå mellan grupperna. Det är ett öppet klimat och barnen är allas barn inom förskolan. Man utformar miljön utifrån barnens behov är lyhörda under terminens gång och en pedagog berättar att miljön sällan ser likadan ut på våren som på hösten. Man ändrar när man ser att barnen inte använder en viss hörna eller när barnen kommer med egna förslag. Utemiljön skiljer sig mellan förskolorna. Norrbackas gård är sliten i vissa delar, men har bra förutsättningar att kunna förbättras med tex. hörnor för olika aktiviteter. Den ligger i anslutning till skog som man ofta går till. Skutans gård är mindre, men erbjuder ändå stor variation och olika upplevelser för barnen. Pedagogerna känner varandra från de olika förskolorna och byter ibland förskola, har gemensamma arbetsplatsträffar och pedagogmöten. Föräldragruppen menade att det dagliga mötet med pedagogerna är det viktigaste för att få och ge information om barnet. När det gällde omorganisationen så hade föräldragruppen lite olika uppfattningar. Norrbackas föräldrar upplevde att de fått tillräckligt med information, medan Skutans föräldrar saknade t ex ett föräldramöte före sommaren. Då hade man kunnat förbereda barnen bättre på förändringen. Föräldrarna upplevde att om man framförde synpunkter till pedagoger eller verksamhetschef så tog man sig tid att lyssna och vid behov även gjorde förändringar. Man upplevde det som lätt att ta kontakt med verksamhetschef och verksamhetsledare och att man snabbt åtgärdade det som behövdes. Flera uttryckte att de var mycket nöjda med verksamheten och att pedagogerna såg varje barn I höst har man haft föräldraaktiv inskolning vilket de föräldrar vi träffade tyckte var väldigt bra. Föräldrarna visste att förskolan har en läroplan. De hade fått information på föräldramöten och hänvisade till citat som finns uppsatta. Utvecklingssamtal hade man i form av läroberättelsesamtal där barnet deltog. 8

9 2.3 Pedagogisk verksamhet och undervisning Utvärderingen inom förskola innefattar: Organisation av pedagogisk verksamhet arbetsorganisation Verksamhetens pedagogiska innehåll Individanpassning och stöd Utveckling och lärande på individ- och gruppnivå Uppföljning, pedagogisk dokumentation och utvärdering av lärandet Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Den pedagogiska grundsynen bygger på att barn lär i grupp. Man dokumenterar barnens arbete som man sedan har som stöd när man tillsammans reflekterar över vad man gjort och hur ska man gå vidare. Dokumentationen fanns synlig i alla grupper både i barnhöjd och vuxenhöjd. Man hade pedagoggrupper varje måndageftermiddag enligt schema med olika teman. Dessa var atelje/skapande, bygg/konstruktion, språk, matematik och utomhuspedagogik. Till den gruppen tog man med sig aktuella arbeten som man reflekterade kring. Omorganisationen gjordes utifrån fokus på barnen och man ville förbättra samverkan mellan grupperna. Barnen skulle också få större möjligheter att välja utifrån ett större utbud. Man ville också skapa större medvetenhet hos pedagogerna. En till två pedagoger följer barnen vidare till nästa grupp och en till två stannar kvar. Man för medvetna diskussioner om hur man ska fånga barns nyfikenhet. Vi såg flera exempel på hur pedagogerna lyhört fångade upp barns frågor och utvecklade dem tillsammans med barnet. Pedagogerna är närvarande och tillgängliga för barnen. De olika hörnorna var tydliga och inbjudande. När barnen lekte i bygghörnan och började tappa fokus kom en pedagog och satte sig med dem och ställde några frågor som fick dem att komma vidare i leken. Matematiken var synlig i hela verksamheten på olika sätt. Mattehörnor var välutrustade med olika material och matematiken fanns i vardagen på samlingar, måltider och utomhus. Förskolorna är Grön-flagg certifierade. Några exempel på det arbetet är att man källsorterar i grupperna, tar med sig soppåse på promenader, tittar på djur i närmiljön. En av utvärderarna frågade en pojke om han visste vad Grön flagg var när man åt lunch tillsammans. Han log och berättade glatt att det betydde att man inte får äta ketchup! Alla femåringar deltar i utbildningen Hitta Vilse där man undervisas i hur man gör om man kommit vilse. I grupperna lyftes genus fram genom att olika frågor belystes och dokumenterades på väggarna tillsammans med tänkvärda citat. En pedagog säger: det handlar om att ge barnen flera saker att välja på inte ta bort något. Lägenhet/familjevrå ser lite olika ut. I någon grupp verkade det fungera med leken, medan i en annan grupp såg det tråkigt ut och inbjöd inte till lek. 9

10 Den språkpedagogiska gruppen har barn som behöver extra stöd i sin utveckling av tal- och kommunikation. De får detta i den dagliga verksamheten, men också enskild träning av tal- och specialpedagogen. Vid vårt besök fanns även två barn med egna resurspersoner i gruppen. Här finns rikligt med material som stimulerar alla barns tal och språkutveckling. Man använder många olika kommunikationssätt för att förstå varandra, t ex tal, bilder, konkret material, kroppsspråk, teckenkommunikation och PECS. Lässtunder varje dag som även innehåller rim och ramsor, minnes- och koncentrationslekar. Förskolorna hade barn med annat modersmål än svenska i grupperna. Under vårt besök kunde vi inte se att detta togs tillvara på något speciellt sätt. En idé är att närliggande skolas elever skall komma och läsa böcker för barnen, både på svenska och på barnens modersmål. I ett samarbete med biblioteket har man ett projekt Läslust. Det innebär att det finns barnböcker från biblioteket som lånas ut till föräldrar och barn för att uppmuntra föräldrar att läsa för sina barn. Här finns böcker på barnens modersmål. Under året arbetar man med tema Arlanda/närmiljön. Vi såg flygplan byggda i trä inomhus och byggda av sand ute i sandlådan hos de yngre barnen. 2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Utvärderingen inom förskola innefattar: Organisation, ansvarsfördelning och beslutsordning Verksamhetschefens åtagande, befogenheter och pedagogiska ledarskap Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Det finns en tydlig organisatorisk struktur i verksamheten. I lokala arbetsplanen finns tydligt beskrivet ansvarsfördelning för verksamhetschef, verksamhetsledare, ledningsgrupp och arbetslag. Utvärderingsgruppen menar att det finns ett stort förtroende för varandra i ledningsgruppen och för varandra ute i verksamheterna. Det finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap som genomsyrar verksamheten. Inför omorganisationen arbetade ledningsgruppen två heldagar med att ta fram verksamhetens dokument, som sedan låg till grund för gruppernas/hemvisternas egna arbetsplaner. Inom verksamheten finns gemensamma arbetsplatsmöten, pedagogmöten och planeringsmöten. Flera pedagoger deltar i de kommunövergripande nätverk som finns. Tillgång till specialpedagog menar man är mycket betydelsefullt. Hon handleder personalen i frågor som handlar om tex. bemötande av barn som man har bekymmer med, grupprocesser och föräldrasamarbete. Vid omorganisationen ledde hon även grupperna i deras arbete för att nå bästa resultat. Dessutom leder specialpedagogen utbildning/fortbildning i vägledande samspel. I arbetet med kvalitetsredovisningen har pedagogerna i grupperna terminsvis sammanställt sitt arbete och sedan har rektor/ledningsgrupp sammanställt för hela verksamheten. Detta arbetssätt har gett ökad medvetenhet i det vardagliga arbetet med barnen. 10

11 3 Analys Utvärderingsgruppen har i Norrbacka och Skutans förskolor mötts av positiva och välkomnande pedagoger och verksamhetschef. Barngrupperna har kännetecknats av frimodiga, öppna barn som nyfiket tagit emot oss och delat med sig av sina synpunkter. Föräldragruppen framhåller att barnen trivs och att de känner förtroende för pedagoger och ledning. Pedagogerna utrycker stor vilja och entusiasm inför omorganisationen och hur man fortsatt vill utveckla verksamheterna. Det är ett öppet klimat och barnen är allas barn. Det finns förankring och medvetenhet om läroplanen. Man arbetar systematiskt och det finns en röd tråd från läroplanen till förskolornas lokala arbetsplaner och vidare till gruppernas planer. Vägledande samspel finns hela tiden med som grund för det bemötande och förhållningssätt man har gentemot barnen. Det finns en tydlig organisatorisk struktur i verksamheten. I den lokala arbetsplanen finns beskrivet ansvarsfördelning för verksamhetschef, verksamhetsledare, ledningsgrupp och arbetslag. Utvärderingsgruppen vill framhålla att pedagogerna har ett stort förtroende för varandra och har ett positivt och stödjande bemötande gentemot barnen. Ett tydligt pedagogiskt ledarskap genomsyrar verksamheterna. Förskolornas innemiljö innehåller olika hörnor med tydligt innehåll för att inbjuda barnen till lek och lärande. Man har omorganiserat så att man skapat rum för bl.a. ateljé och skapande, bygg och konstruktion. Vissa miljöer är mycket inbjudande, medan andra behöver utvecklas både materiellt och pedagogiskt. Verksamheten erbjuder delaktighet genom att barnen kan välja mellan olika aktiviteter och även gå mellan grupperna. Man utformar miljön utifrån barnens behov och är lyhörda under terminens gång och förändrar när det behövs. Utemiljön på Skutan är mindre är Norrbackas, men erbjuder ändå stor variation och olika upplevelser för barnen. Norrbackas gård ligger i anslutning till skog som man går till ofta, men den gården har behov av förnyelse då den ger ett slitet intryck. Det finns bra förutsättningar att skapa olika hörnor/stationer eller andra spännande miljöer. Föräldragruppen menade att det dagliga mötet med pedagogerna är det viktigaste för att få och ge information om barnet. Man upplevde att det var lätt att få kontakt med verksamhetschef och verksamhetsledare om så behövdes. Flera berättade att när man framförde synpunkter så tog man sig tid att lyssna och vid behov även gjorde förändringar. Några föräldrar önskade bättre information gärna via e-post. Slutligen vill utvärderingsgruppen framhålla pedagogernas tillgänglighet och närvaro med barnen. Man lyssnade på barnen, mötte dem med respekt och samtalade med låg och vänlig ton vilket ger ett lugn i barngruppen. Vi vill också uppmana verksamheterna att hålla fast vid och fortsätta det påbörjade arbetet med den nya organisationen. 11

12 4 Slutsatser och rekommendationer 4.1 Slutsatser Utvärderingsgruppen vill framhålla följande styrkor och förbättringsområden, möjligheter och svårigheter: Det finns förankring och medvetenhet om läroplanen och det finns en röd tråd från läroplanen till gruppernas egna planer med tydlig koppling till konkreta arbetet. Förskolornas arbetsklimat kännetecknas av öppenhet och delaktighet. Barnen erbjuds delaktighet genom att de kan välja mellan olika aktiviteter och även att kunna gå mellan grupperna. Introduktionsveckor för barnen vilket betydde att barnen först fick pröva olika aktiviteter i verkstäderna för att sedan kunna göra egna val. Dokumentation finns synlig i alla grupper, för både barn och föräldrar. Böcker att låna med hem på flera modersmål och även cd och böcker med tecken finns att låna. Läroberättelser där barnen deltar 4.2 Rekommendationer Utvärderingsgruppen rekommenderar Norrbacka och Skutan förskolor att utveckla följande områden: Att fortsätta det påbörjade arbetet med att utveckla den pedagogiska innemiljön speciellt lägenhet/familjevrå då vi under vårt besök såg att det fanns mycket kvar att förändra. Att utveckla utemiljön på Norrbacka. Förskolan har en underbar gård med stora utvecklingsmöjligheter. Satsning på utepedagoger även här? Hur involvera barnen i den planeringen? Information/samverkan med föräldrar. Hur vill föräldrar få information? Fortsätta det påbörjade arbetet med att använda pedagogisk dokumentation på pedagogmöten och planeringar. 12

13 5 Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel på utvecklingsarbete som kan vara av särskilt intresse för andra enheter: Läroberättelser där barnen deltar Pedagoger som följer barnen till nästa grupp Introduktionsveckor alla barn får pröva allt för att sedan kunna välja aktivitet Samarbetet med biblioteket där föräldrar kan få låna böcker/cd på förskolan För ytterligare information kontakta Catarina Olsson tfn:

14 Märsta Epost: 14