KVALITETSREDOVISNING 2015/16 DJURÅSSKOLAN

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2015/16 DJURÅSSKOLAN rektor: Susanne Heljestrand POSTADRESS BESÖKSADRESS VÄXEL FAX BANKGIRO ORG.NR. HEMSIDA GAGNEFS KOMMUN FÄRJBACKSVÄGEN GAGNEF DJURÅS

2 Innehållsförteckning Beskrivning av verksamheten... 1 Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/ Året i verksamheten... 2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen :1 Normer och värden :2 Kunskaper samt utveckling och lärande :3 Elevers ansvar och inflytande :5 Övergång och samverkan :7 Bedömning och betyg Rektors slutord Skolans och fritidshemmets fortsatta utvecklingsarbtete för läsåret 2016/

3 Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger/arbetslag, elevunderlag. Djuråsskolan är en f-9 skola, med tillhörande fritidshem med ca 400 elever och 50 personal. På Djuråsskolan får du ett personligt mottagande och handledning från första skoldagen. Inför varje läsår finns en inskolningsvecka så att du ska känna trygghet, tillhörighet, glädje och veta ungefär hur skolan fungerar. Kommer du ny under terminen har vi en plan för att du ska få ett bra mottagande. Runt varje elev finns ett arbetslag som tillsammans planerar och genomför undervisning. Alla elever får en egen mentor som säkerställer att ett helhetstänkt finns kring ditt lärande, välbefinnande och utveckling. Trygghet och studiero är grunden för att eleverna ska trivas. Vi jobbar främjande och förebyggande för att skapa en bra arbetsmiljö i skolan. Hur vi arbetar förebyggande och främjande hittar du i vår plan mot kränkande behandling och diskriminering. Årshjul finns för det systematiska arbetsmiljöarbetet, ett arbete som sker under året på klassråden. Hela skoldagen är viktig och därför är det också viktigt att du mellan lektionerna har möjlighet att vila, umgås, göra meningsfulla och roliga saker. I de lägre åldrarna finns möjlighet att låna leksaker, bollar och planerade rastaktiviteter ordnas vissa raster. På högstadiet finns en fältare, cafeteria och spel, bollar och gitarrer till utlåning. Elevernas delaktighet är viktig därför har vi klassråd, elevråd, matråd där eleverna får möjlighet att vara med att utveckla skolan. Viktigast av allt är elevens delaktighet i sitt egna lärande och därför är det viktigt för oss att eleverna vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven, att de vet hur det går för dem i skolarbetet och att de tycker att det är roligt att lära. På Djuråsskolan använder vi en modern webbaseradlösning, Schoolsoft som gör informationsutbytet mellan lärare, elever och vårdnadshavare enkelt, överskådligt och lättillgängligt. För vårdnadshavare och elever innebär det att de kontinuerligt kan följa elevens utveckling och få tillgång till information när det gäller närvaro, datum för prov, läxor osv. Att som vårdnadshavare i stor grad kunna ta del av elevens skoldag har visat sig öka elevens chanser att nå sina studieresultat. 1

4 Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/15 Redovisa och utvärdera hur ni arbetat med de förbättringsåtgärder som ni identifierade i kvalitetsredovisningen förra läsåret. (särredovisa förskoleklass, fritidshem och skola) Arbetet utifrån idéplattformen fortsätter på Djuråsskolan. Genomsnittligt meritvärde och trivsel på skolan har ökat sedan införandet av idéplattformen 2013 och fortsätter att öka. Skillnaderna mellan genomsnittligt meritvärde för flickor och pojkar har minskat över tid sedan Både pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde ligger över riket sedan 2013 för flickor och 2014 för pojkar sedan Genomsnittligt meritvärde för 2016 är 236,3 vilket är en höjning sedan Flickorna har ett genomsnittligt meritvärde på 237,8 och pojkarna 228,6. Djuråsskolan har en tisdag i månaden och under arbetslagstid arbetat med bedömning för lärande och andra delar i idéplattformen. I f-6 har lärarna träffats vid 3 tillfällen för att analysera och hitta orsak till det låga betygsgenomsnittet i no och so i jämförelse med riket. All personal har haft egna mål för utveckling och lärande. En gång i månaden har det funnits tillfälle till att lyfta utmaningar i vardagen. Lärare för förskoleklassen träffas en gång i månaden tillsammans med förskoleklasslärare i Bäsna för att ha gemensam plan på vad eleverna i förskoleklass får med sig i rektorsområdet utifrån skollagens krav. Läsåret 2013/2014 fördjupade sig lärarna i förskoleklass i skolverkets material för förskoleklass. Fördjupning i materialet har nu skett kommunövergripande. Personal i förskoleklass, grundskolan och på fritids utgår från Ideplattformen i allt de gör. Genom att utgå från idéplattformen kvalitetssäkrar vi verksamheten. All personal har satt upp egna mål för utveckling med koppling till idéplattformen. De individuella målen följs upp i lönebedömningssamtalet i januari eller februari. Fritidshemmet har arbetat med sina mål på arbetslagstiden en gång i veckan som punkter på dagordningen. Ny plan för övergångar har använts, planen utgår från skolverkets stödmaterial utgivet 2014 och syftet är att informera vårdnadshavare och tidigt få information om eleverna för att skapa bra grupper. Det har varit bra att informera i process. Året i verksamheten Redogör för viktiga händelser som haft betydelse för måluppfyllelse och utveckling. Beskriv mer ingående något/några teman, studiebesök eller andra aktiviteter som är typiska för hur ni arbetar i verksamheten eller på annat vis har haft betydelse för skolan under året. Djuråsskolans arbete med värden och kunskaper enligt idéplattformen. Under läsåret har vi haft bedömning för lärande och medarbetarskap som våra fokusområden. 2

5 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Betyg år 6 och 9 Nationella prov år 3,6 och 9. Siris skolblad år 2015 Lärares egen utvärdering av mentorsprocessen utifrån definition i idéplattformen. Underlag framtaget av rektor. Utvärderingen görs både enskilt och tillsammans med mentorskollegan om sådan finns. Arbetslagets utvärdering av arbetslagets arbete utifrån skolans framtagna definition. Utvärderingen görs i arbetslaget. Utvärdering av den egna undervisningen och ämnesvis utifrån resultat utifrån Helene Timperley s cykel (2015 se bilaga 1) Skolans personals utvärdering av främjande och förebyggande åtgärder i plan mot kränkande behandling och diskriminering. Utvärderingen gjordes under arbetslagstid. Enkäter från skolverkets BRUK- verktyg, 2.3, 2.4 och 2.5, som handlar om skolans arbete kring normer samt det utredande arbetet. Enkäten gjordes i ett Google formulär enskilt. Personalens egna mål som satts utifrån fjolårets kvalitetsrapport och som sedan följts upp på medarbetarsamtal och lönebedömningssamtal. Målen utgår från områdena kundfokus, medarbetarskap och ständig utveckling och förbättring och grundar sig i skolans idéplattform. Elevhälsans arbete utifrån uppdrag och välskötthet av rektor framtaget underlag som görs enskilt Antal åtgärdsprogram, de åtgärder och anpassade studiegångar och de åtgärder som satts. Utvärderingen sker gemensamt av speciallärare och specialpedagog i framtaget underlag av rektor. Utvärdering av EHT, upplägg, organisation samt det främjande och förebyggande arbetet Elever Skoltempen för höstterminen och vårterminen som görs klassvis, samt de åtgärder som tagits fram för varje klass utifrån resultat från skoltempen. SKL åtta frågor till elever i år 5 och 8 görs direkt på nätet. SKL åtta frågor till alla elever i år 1-9 höst och vår Lärares utvärderingar efter arbetsområden Lupp år 7-9 3

6 2:1 Normer och värden Redovisa arbetet för att motverka kränkande behandling och diskriminering av elever avseende kontinuerliga insatser och specifika insatser under läsåret. Samtliga elever, personal och föräldrar på Djuråsskolan ska känna till skolans plan mot diskriminering och kränkning samt vara delaktiga i processen runt den. Planen följs upp kontinuerligt under terminen och utvärderas i juni. Ny plan skrivs i september. Samtliga lärare på skolan ska vara trygga och tydliga ledare som arbetar utifrån skolans värdegrund. Undervisning och aktiviteter ska innehålla arbetsformer som gynnar samhörighet och trygghet. Samtliga lärare ska även utveckla undervisningen så att elevernas synsätt och olika erfarenheter tas till vara. Skolan har ett antal introduktionsdagar, i början av läsåret, som genomförs för samtliga elever på Djuråsskolan. Dessa introduktionsdagar syftar till att främja sammanhållningen i grupperna samt delaktighet och förståelse för skolans värdegrund. Redan under föregående år har ett arbete runt normer inletts men både personal och elever behöver ytterligare medvetandegöras om de normer som råder och att dessa ofta utgör grunden för kränkningar. Alla elever får en mentor som från första skoldagen ska fungera som skolans långsiktiga relation till eleven. Eleverna har hemklassrum med placeringar och fasta platser i matsalen i syfte att öka tryggheten hos eleverna. Mentorstid finns varje vecka för elever i år 7-9. Mentorerna arbetar tillsammans med eleverna på klassråden utifrån årshjulet med arbetsmiljön. Under en av höstlovets A-dagar genomfördes en heldag för all personal, ledd av skolpsykologen med syftet att medvetandegöra vårt förhållningssätt till varandra och vår profession. Denna dag följdes upp med ytterligare en halvdag i januari samt i besök i arbetslagen. Traditioner som syftar till att skapa vi-känsla och gemenskap är något som fortsatt att utvecklas t.ex. vid påsk, jul och Halloween. I år tävlade, som ett exempel, högstadiets klasser mot varandra i en problemlösningstävling. Redovisa hur ni arbetar för att skolan ska vara en god miljö för utveckling och lärande där eleven har studiero. Pedagogerna i skolan och på fritids använder arbetsformer och aktiviteter som skapar förutsättningar för samhörighet kontinuerligt under läsåret. Pedagogerna planerar undervisningen enligt bedömning för lärandes fem nyckelstrategier. Detta för att skapa en verksamhet där varje individs potential tillvaratas samt skapa ett tillåtande klassrumsklimat. Alla elever får en mentor som från första skoldagen ska fungera som skolans långsiktiga relation till eleven. Eleverna har hemklassrum med placeringar och fasta platser i matsalen i syfte att öka tryggheten hos eleverna. 4

7 Ordningsregler tas fram i samarbete med elever och föräldraråd. Vid uppdelning av klasser i grupper ansvarar alltid en vuxen så att denna görs på ett lämpligt sätt med hänsyn till klassens samarbetsklimat. Elevhälsan främjande och förebyggande arbete. Screeningar av alla klasser vid ett tillfälle per läsår. Analys och Åtgärder för utveckling Utifrån resultatet från förra årets plan har ett fortsatt fokus, både för personal och elever, legat på värdegrundsarbete särskilt inriktat på normer och vad dessa har för roll när kränkningar uppstår. Värdegrundsarbetet är något som ständigt måste pågå och hållas levande. Detta sker dels genom värdegrundsdagar för elever och personal dels i vardagen genom vår helhetsidé som vi alltid utgår ifrån i vårt arbete med eleverna. Resultaten från egentillsyn, LUPP åk 7-9 samt SKLs frågor för elever 4-9 visar på en bibehållen god trivsel och trygghet. På Djuråsskolan råder en god stämning och ett gott klimat mellan både elever och personal. De allra flesta av eleverna uppger i trivselenkäterna att de trivs i skolan/fritidshem och i klassen. Eleverna uppger att de sällan ser eller hör kränkningar på skolan. Vårens trivselenkät visar att 93% av eleverna trivs i skolan och 92% trivs i klassen. Föregående år var den siffran 87% respektive 91%. Dessa siffror överensstämmer med resultatet från LUPP-undersökningen. För fritidshemmet är trivseln 92% jämfört med ca 98% föregående år. Trots flertalet insatser är omklädningen vid idrotten fortsatt ett område där tryggheten är otillfredsställande enligt enkäten. Orsakerna till detta är flera, dels om hur eleverna beter sig i omklädningsrummet dels schematekniska saker som krockar med andra klasser, ont om tid för ombyte osv. Omklädningsrummen har varit prioriterat område och har renoverats men vi behöver fortsätta diskussionen hur tryggheten kan ökas. Vår analys av elevernas klassvisa bordsplaceringar i matsalen i syfte att öka elevernas möjligheter att äta i lugn och ro visar att det har effekt. I år är resultaten från trivselenkäten bra även om det finns en fortsatt förbättringspotential. Det är viktigt att samtlig personal som äter med eleverna blandar sig med eleverna, hjälper till att skapa en god måltidsmiljö samt att eleverna håller tiderna. Det är mycket positivt att eleverna vill ha inflytande och vara delaktiga i det egna lärandet och sin skolmiljö. Hur vi ska arbeta med dessa frågor finns formulerade i vår helhetsidé därför är det viktigt att alla utgår från helhetsidén i allt arbete. Ett sätt att stärka elevernas inflytande runt resultaten från trivselenkäterna är att elevrådet identifierar och skapar handlingsplaner kring eventuella områden som rör större frågor än de i den enskilda klassen. Rektor har frågat representanter i elevråden om de i klasserna arbetar utifrån årshjulet med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultatet visar på att en del klasser gör det men inte alla vilket gör att vi måste fortsätta fokusera på vikten av att involvera eleverna i arbetet. 5

8 Elevenkäterna och de fall av kränkningar som vi arbetat med under året visar att kränkningar fortfarande förekommer på skolan. Detta är helt oacceptabelt och visar på vikten av ett fortsatt medvetet arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering och kränkning har med några få undantag upphört efter första insatsen enligt skolans ärendegång. Personalen deltar regelbundet via APT och a-dagar i arbetet med diskriminering och kränkning på skolan. Föräldrar informeras via föräldraråd och föräldramöten. Trivselenkäterna visar att det finns ett antal områden där eleverna uppger att det kan finnas risk för kränkningar. Det gemensamma för alla dessa platser och för samtliga åldrar är att eleverna uppger att där vuxna inte finns närvarande ökar risken för kränkningar. Detta måste beaktas när rastvakter planerar sin vistelse på skolgård och korridorer. Resultatet av trivselenkäten visar att 97% av eleverna anser att de har någon att vara med på rasten och känner sig trygga. Detta beror med stor sannolikhet på det system med schemalagda rastvakter som finns på hela skolan. Av eleverna i skolår 4-9 uppger 95 % att de kunnat använda internet utan att utsättas för kränkningar. Föregående år var samma resultat 75% och vi har under de senaste åren arbetat aktivt med nätkränkningar och elevers nätvanor. Syftet har varit dels att stärka elevernas förståelse för att deras agerande har betydelse dels ge dem verktyg för hur de kan agera om de utsätts för kränkningar på nätet. Detta är ett område där skolan delar ansvar med hemmen. Personalen gjorde en utvärdering av årets plan. Denna visade att merparten tycker att planen och arbetet runt denna fungerar bra. De flesta upplever även att den nya blanketten Anmälan om eventuell kränkning varit värdefull och tydliggör det inledande arbetet och information till huvudmannen. Även rektor och skolsköterska bekräftar att införandet av blanketten ökar insynen i arbetet runt kränkningar och leder till en kvalitetssäkring av arbetet. Det framgick även att implementeringen och definitionerna av kränkningar varit värdefulla. De flesta upplever även att det praktiska utredningsarbetet fungerat bra även om det tidvis kan ta mycket tid från andra arbetsuppgifter. Utvärderingen belyste även svårigheter att veta vem som ska göra vad i utredningsarbetet. Några belyste att personal ibland har olika definitioner av vad som är en kränkning samt olika syn på nolltolerans. Personalen tycker att det är viktigt att fortsätta vårt långsiktiga arbete med värdegrund men det finns olika syn på om arbetet ska koncentreras till några värdegrundsdagar eller bara ingå i det dagliga arbetet. Personalen efterfrågar flexibilitet kring de främjande åtgärderna i syfte att kunna förändra vid ändrade behov i specifika grupper. I övrigt tycker samtlig personal att de mål som vi ställt upp är bra och önskar ett fortsatt arbete runt dessa. Personalen upplever att det är ett gott klimat bland eleverna och att arbetet kring kränkningar och diskriminering fungerar bra. Samtidigt ser vi i enkätsvaren att 10-20% ändå inte tycker att vi jobbar i någon större utsträckning med normer, attityder och jämställdhet mellan personal/personal, personal/elev och elev/elev. 6

9 Vidare menar personalen att vi genast agerar då elever upplever sig kränkta av andra elever och att de rutiner vi har fungerar väl. Samtidigt anser personalen att vi har bristande rutiner när det gäller fall där personal kränker elever. Vid genomgång och analys av protokollförda ärenden visar det sig att 41 st inkom under året jämfört med (15) föregående år. Av dessa var fördelningen följande: Verbal 26 st (10). Psykisk 16 st (5). Fysisk 20 st (8) och E-kränkning 3 st (2). Att antalet överstiger det totala beror på att flera av de 41 fallen innehållit flera olika former av kränkningar. Vi ser en stor ökning av antalet ärenden som utretts jämfört med förra året (15 st) främst i årskurs ett till tre. Vår analys av denna ökning är att den är ett resultat av ändrade rutiner i form av blanketten Anmälan om eventuell kränkning samt att personalen är mer uppmärksam på kränkningar än tidigare. Då trivselenkäterna och andra undersökningar inte visar på sämre resultat, utan tvärt om, så tror vi inte att det faktiska antalet kränkningar på skolan ökat utan att mörkertalet minskat. Då kränkningar fortfarande förekommer på skolan föranleder det ett fortsatt aktivt arbete med diskriminering och kränkningsfrågor. Värdegrund, normer, bemötande och utsatthet på nätet är ständigt aktuella frågor och områden som vi kontinuerligt måste arbeta med. Prioriterade åtgärder Samtliga elever, personal och föräldrar på Djuråsskolan ska känna till skolans plan mot diskriminering och kränkning samt vara delaktiga i processen runt den. Samtliga lärare på skolan ska vara trygga och tydliga ledare som arbetar utifrån skolans värdegrund. Undervisning och aktiviteter ska innehålla arbetsformer som gynnar samhörighet och trygghet. Samtliga lärare ska även utveckla undervisningen så att elevernas synsätt och olika erfarenheter tas till vara. Alla lärare utgår från bedömning för lärandets fem nyckelstrategier. Eleverna ska alltid känna sig välkomna, sedda och trygga i skolan oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Fritids organiserar rastaktiviteter för elever i år F-6. 2:2 Kunskaper samt utveckling och lärande Beskriv hur rektor och skolans personal har jobbat kring lärande- och undervisningsprocessen. Vi ser alla barn som kompetenta där de är i sin utveckling, kreativa och nyfikna. Barn vill och kan lyckas. Det är Djuråsskolans uppgift och ansvar att ge eleverna förutsättningar så att de lyckas. Därför tillämpar vi ett entreprenöriellt arbetssätt. Så här definierar vi ett entreprenöriellt 7

10 arbetssätt. "Få barnen att våga tro på sina idéer och förverkliga dem samt ta kontakt med omvärlden för att nå sina drömmar. Djuråsskolans pedagogiska grundpelare Hela skolan levererar värde som är till nytta för elevens lärande och liv under hela skoldagen. Detta gör att eleven upplever skolan som meningsfull. Följande grundpelare genomsyrar både skolan som helhet och varje del av skolans verksamhet: relationer, progressionstänkande, variation, sammanhang och helheter, reflektion. Vår modell för att förändra klassrumspraktiken formativ bedömning (utifrån Christian Lundahls fem nyckelstrategier i boken bedömning för lärande, 2011) 1. Klargöra, dela och förstå lärandemålen 2. Skapa och leda effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som lockar fram belägg för lärande, 3. Ge feedback som för eleverna framåt. 4. Aktivera eleverna som lärande resurser för varandra 5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande Alla pedagoger har utgångspunkt i dessa delar. Välskötthet är ett projekt och vi håller hela tiden på att lära oss. Förstelärarna har en tisdag i månaden tillsammans med lärarna arbetat utifrån modellen formativ bedömning för att förändra klassrumspraktiken. Punkter för diskussion och fördjupning har funnits i a-lagens dagordning. Rektor har deltagit vid vissa ämnesträffar, arbetslag och tisdagstillfällen Vid vissa tillfällen har det funnits 2 pedagoger i klassen Beskriv hur lärarna arbetar för att eleverna ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Redogör också för den digitala kompetensen hos personalen. Som ett verktyg för feedback, inlämning och göra uppgifter i. Eleverna visar/presenterar fakta Eleverna inhämta kunskaper på nätet. Visa filmer, lyssna på böcker eller inläst material Faktagenomgångar egna eller andra lärares hämtade från Youtube Som ett verktyg för att som lärare få mer tid med eleven vid lektionstillfällena t ex inspelad eller skriven feedback, flippat klassrum. Analys och Åtgärder för utveckling Genomsnittligt meritvärde för 2016 är 236,3 vilket är en höjning sedan Flickorna har ett genomsnittligt meritvärde på 237,8 och pojkarna 228,6. Meritvärdena för år 6 har är de hösta sedan betyg infördes i år 6. Resultaten på skolan är mycket goda vi får de resultaten för att vi gör som vi gör. Vi är på god väg när det gäller att analysera resultat och vi har påbörjat arbetet 8

11 med att hitta former. Genom att utgå från Timperleys cykel och fokusera på den egna undervisningen kommer kvaliteten och resultaten höjas ytterligare. Det har varit bra att lärarna satt upp egna mål utifrån fjolårets utvärdering som jag som rektor sedan följt upp på medarbetarsamtal och lönebedömningssamtal. Forskning (Hans-Åke Scherp, Jonas Östling m.fl.) visar att för att en utveckling av undervisningen ska ske måste pedagogernas mål utgå från sina egna behov. Lärarna har i hög utsträckning nått sina mål vilket bidragit till annan undervisning för eleverna. Målen ska alltid utgå från vår idéplattform d.v.s. välskötthet. Det fortsatta arbetet med välskötthet har löpt på dels genom punkter på a-lagens dagordning och som lärande tillfällen en gång i månaden. Det är svårt att hitta någon forskning idag som inte säger att läraren i undervisningen ska ha med de 5 nyckelstrategierna. Åsa Hirsch tar upp i en föreläsning med utgångspunkt i forskning att den forskning som gjorts kring formativt lärande främst gjorts på äldre elever eller vuxna. Detta är naturligtvis viktigt för oss att tänka på och väga in i vårt fortsätta lärande. Vi måste ju hela iden pröva och analysera vilket resultat eleverna får när vi gör som vi gör. Det har varit bra att vi haft fokus på skolans utveckling på a- dagar och studiedagar. Vi har haft en kommunövergripande träff som planerades av kommunens förstelärare där lärarna i ämneslag fick analysera och se mönster i kommunens och de enskilda skolornas resultat. Det finns ett behov och önskan om kommunövergripande träffar men om de ska vara meningsfullt och bidra till utveckling måste det ske mer kontinuerligt. Alla lärare har deltagit i en föreläsning av Per Måhl med fokus på bedömning. Lärarna i 1-6 har haft ämnestillfällen vid 4 tillfällen under terminen. Det har varit för få tillfällen. Ett behov finns för mer ämnesplanering i år 1-6. Lärarna i 7-9 har ämnestid inlagt på schemat, ämnestiden är viktigt för utvecklingen av undervisningen eftersom den gör möjlighet till fördjupande diskussioner. Att jag som rektor varit med ett par gånger under terminen har möjliggjort en inblick. På a-lagstid och vid tisdagstillfällen har det funnit möjlighet att diskutera dilemman som uppstått i vardagen. Eller områden där vi behöver lära oss mer som togs fram som utvecklingsområden vid fjolårets kvalitetensredovisning. Ibland glömmer vi bort att vi som professionella måste lära nytt. Det är viktigt att det finns tid för att lära tillsammans med kollegor men också att vi lär systematiskt. Vi kan inte lära oss allt på en gång därför måste mål tas fram för läsåret. Alla personal har vid året utvärdering utgått från Helene Timperleys cykel (2015, se bilaga 1). Genom att utgå från cykeln visar forskning att eleverna resultat förbättrats. Alla på alla nivåer måste utgå från cykeln. Störst förändring med 5-6 gånger bättre resultat visar Timperleys forskning för elever med synlig problematik och svaga lärande profiler. Övriga får 1,5 3 gånger bättre resultat om läraren och rektor utgår ifrån cykeln i sitt arbete. Arbete, lärande och utvecklingen av IT som en resurs för lärande fortsätter. Ingen enkätundersökning har gjorts under läsåret för lärarnas kompetensbehov. Två klassrumsuppsättningar ipads flyttades ner till 1-6 vid terminsstart vilket möjliggör att arbeta med it. Samt att en uppsättning med 10 ipads köpts in. Tidigare fanns en klassrumsuppsättning för ca 170 barn vilket naturligtvis inte gör det möjligt att lära genom it. Digital kompetens är en av EU 8 nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Skolverket har lämnat förslag på en nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Den gäller för förskola, 9

12 förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Strategin innehåller förslag till insatser som syftar till att alla elever och personal ska utveckla en digital kompetens som de behöver. Dessutom ska tillgången till digitala verktyg vara likvärdig och digitaliseringen ska bidra till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. För att Djuråsskolan ska kunna leva upp till detta krävs klassrumsuppsättningar till varje klass med möjlighet för en ipad på två elever. Resultaten påvisar stor förbättringar och att arbetet med välskötthet skall fortgå. Det som behövs är en modell att utgå från i sitt lärande och därför behöver alla utgå från Helen Timberley cykel. För att bättre fokusera på ämnet och dess didaktik kommer lärandet i de fem nyckelstrategierna ha sin utgångspunkt i ett ämne. 2:3 Elevers ansvar och inflytande Hur arbetar ni för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning? Hur följer du som rektor upp detta? (särredovisa förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan) Genom klassråd, elevråd, matråd, systematiskt arbetsmiljöarbete Hur arbetar ni för att eleverna ska ha kännedom om målen för utbildningen. Genom formativ bedömning: 1. Klargöra, dela och förstå lärandemålen 2. Skapa och leda effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som lockar fram belägg för lärande, 3. Ge feedback som för eleverna framåt. 4. Aktivera eleverna som lärande resurser för varandra 5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande Analys och Åtgärder för utveckling Enkät svar på SKL frågor i år 5 visar att: 94.1 procent av eleverna svarar att det stämmer helt och hållet eller ganska på att skolarbetet gör dem nyfikna så de får lust att lära mer. 97% att de stämmer helt och hållet eller ganska bra att eleverna vet vad de ska kunna för att nå målen och hur det går för dem i skolarbetet. 10

13 100 % tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att lärarna på skolan tar hänsyn till elevernas åsikter. 73,5% tycker att det stämmer helt och hållet. Enkätsvar från SKL år 8 visar att: 85,8% procent av eleverna svarar att det stämmer helt och hållet eller ganska på att skolarbetet gör dem nyfikna så de får lusta att lära mer. 70% tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att eleven vet vad de ska kunna för att nå målen. 87,8% tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bara att de vet hur det går för dem i skolarbetet. 90% utav eleverna tycker att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. 18% tycker att det stämmer helt och hållet. Resultaten visar att eleverna i år 5 och 8 känner sig delaktiga, vilket är mycket positivt. Hur de ser ut i de andra klasserna har vi ej data på. Rektors frågor till alla klasser är nödvändiga för att kunna få fram den här informationen. Eftersom svarsfrekvensen var så låg har svaren inte kunna användas här. Detta behöver lösas inför nästa läsår. 2:5 Övergång och samverkan Hur har övergångarna från förskolan till förskoleklass, förskoleklass till grundskolan, årskurs 6 till årskurs 7 och årskurs 9 till gymnasiet fungerat under året? Övergångarna har följts enligt framtagen plan. Speciallärare och specialpedagog arbetar i team för att få smidiga övergångar. Beskriv hur samverkan mellan förskola-förskoleklass-grundskola och fritidshem ser ut Förskolorna arbetar viss tid av sin tjänst på fritids och ingår i arbetslaget i grundskolan. Fritidshemmet är med delar av skoldagen, relevanta möten för gemensamma barn Gemensamma teman t ex Cabaret. Dialog kring gemensamma barn. Analys och Åtgärder för utveckling Ny plan för övergångarna har tagits fram utifrån skolverkets stödmaterial. Planen har bidragit till färre frågor under våren. Planen togs fram av rektor under hösten och därför är det för tidigt att utvärdera resultat av övergångarna. Elevhälsan arbetar som ett team vilket möjliggör bra övergångar på den egna skolan. De delar som vi gör i den nya planen har varit mycket bra. Det gör att vi har god kännedom om eleverna innan de börjar och därmed kan vi möta dem där de är. 11

14 Gemensamma planeringsdagar är bra och de har vi haft vid två tillfällen under läsåret. Till störst del delas dock planeringen upp mellan f-klass, fritids, 1-3 och 4-6. För att få till en samverkan så kanske gemensamma teman skulle vara bra. Det är dock viktigt att samverkan inte handlar om personalen och fysiska träffar utom om barnet och dennes lärande och utveckling. Vi samverkar idag men det är ett utvecklingsområde. Vi har pratat om att ha gemensansamma pedagogiska träffar i 1-6 i stället för gemensamma APT. 2:7 Bedömning och betyg År 9 Måluppfyllelse: andel elever som nått betygen A-E slutbetyg år 9 År /2015 År /2016 År /2015 Måluppfyllelse i % F P Tot F P Tot F P Tot Bild 97,7 93, Engelska 97,7 90, ,5 100 Hem- och 95,5 96, ,5 93,1 konsumentkunskap Idrott och hälsa 80,0 86,6 93,1 96,5 86,2 96,5 Matematik ,6 93, ,6 96,5 modersmål Musik 95,5 96, ,5 93,1 96,5 Biologi 95,5 96,6 96,5 96, ,5 Fysik 97,7 96,6 96,5 96, Kemi 97,7 96, Geografi 97,7 96, Historia 95,5 96, ,5 100 Religionskunskap 97,7 96, Samhällskunskap , ,5 Slöjd , Svenska 97,7 96, Svenska som andraspråk Teknik , Andel A-E i alla ämnen 12

15 År 9 Andel A-E nationella ämnesprov Måluppfyllelse 2013/ / /2016 Nationellt prov F P Tot F P Tot F P Tot % Svenska i.u. i.u , Svenska som i.u. i.u. andraspråk Engelska i.u. i.u. 95, Matematik i.u. i.u. 71,1 50,0 93,1 89,6 Biologi i.u. i.u. 82,2 80,0 Fysik i.u. i.u. Kemi i.u. i.u. 93,1 79,3 Geografi i.u. i.u. 91,1 93,3 Historia i.u. i.u. Religionskunskap i.u. i.u ,5 Samhällskunskap i.u. Meritvärden år / /2015 Riket 2015/2016 Riket 2014/ /16 218,8 223,9 224,7 236,3 Analys och bedömning av måluppfyllelse år 9 Kommentera skolenhetens resultat i år 9 utifrån den nationella statistiken avseende andel elever som når målen i alla ämnen, andel behöriga till gymnasiets nationella program och skolans meritvärde. Kommentera och analysera resultaten över tid, mellan ämnen och mellan elevgrupper. Kommentera också betygen i relation till de nationella ämnesproven. (Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten?) Genomsnittligt meritvärde för 2016 är 236,3 vilket är en höjning sedan Flickorna har ett genomsnittligt meritvärdera på 237,8 och pojkarna 228,6. Två elever når ej godkänt i ett eller två av skolans basämnen och är därmed inte behöriga till gymnasiet. Måluppfyllelsen är god, varje ämneslag har analyserat resultat och undervisningen. Varje ämneslag har tillsammans med utgångspunkt i Timberleys cykel satt upp mål för lärande. All personal har satt upp egna mål för lärande utifrån Timberleys cykel. Jämfört med föregående år är resultatet i nationella provet i NO (kemi) bättre i år både med avseende på meritvärde och andelen som nått betyget A-E. Detta stämmer även med de av oss 13

16 satta betygen i samtliga ämnen och grupper. Skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor har dock ökat något jämfört med tidigare år men varierar kraftigt mellan de tre klasserna där pojkarnas meritvärde varierar mellan A: 9,0, C: 12,3 och B: 14,0. För flickorna är motsvarade siffror A: 11,3 B: 13,3 och C: 15,3. 1 elev var icke godkänd slöjd förra läsåret i år vara alla elever godkända. I år var det en elev som ej var godkänd i musik mot 2 förra året. 3 elever i idrott var ej godkände i år mot 13 föregående läsår. I år var samtliga elever godkända i hem och konsumentkunskap i år förra läsåret var 2 elever inte godkända. I bild var det två elever förra året som ej var godkända i år var samtliga elever godkända. Vi har lyckats få fler elever godkända i år. De genomsnittliga meritvärdena i bild, musik och hemkunskap låg högre 2015 i jämförelse med de genomsnittliga för riket. Idrott låg vi lågt i jämförelse med riket vilket med största sannolikhet berodde på att det var så många som ej nådde godkänt de året. Årets siffror kommer i höst. Ett mönster som kan ses i idrottsbetygen där något kunskapskrav ofta inte uppnås är simning. Skolans satsning på simundervisning kan förhoppningsvis i framtiden ge bättre resultat. Förra läsåret var det flera elever som nådde de högre betygen spanska (A+B) jämfört med i år i spanska och franska. Annars är resultaten ganska lika. Betygen skiljer sig något mellan pojkar och flickor vad det gäller meritvärdet för åk 9 i svenska. Flickornas resultat ligger fortfarande högre, men vi kan inte se någon direkt ökning. Det kunskapsområde som sticker ut mest i svenskämnet är läsförståelse So ämnena visar bra resultat, de har höjts med ca 13 meritpoäng. Det fortsätter att skilja sig mellan pojkar och flickor men det är inte lika stora skillnader som för några år sedan. Vi upplever att det börjar jämna ut sig i våra ämnen och att det finns pojkar som har höga betyg. Vi ser dock att flickor överlag har ett något högre betyg. Det finns pojkar som toppar betyg, flickorna som ligger på en jämnare nivå. Pojkarna är spretigare var meritvärdet i matematik 13,5 jämfört med förra årets 13,0. När vi tittar på meritvärde i matematik klassvis ses en variation mellan 12,5-14,5 Gällande kön skiljer sig resultat i åk 9 inte mycket åt under de senaste åren. Vår upplevelse är att lika många flickor som pojkar har lätt/svårt i matematikämnet. Detsamma gäller ambitionsnivån mellan könen. 10 poäng skiljer mellan pojkar och flickor i meritvärde. Vi tror inte att skillnaderna mellan pojkar och flickor, till särskilt stor del, kan förklaras med att lärare har olika förväntningar på pojkar och flickor. 14

17 År 6 Måluppfyllelse: andel elever som nått betygen A-E, år 6 vårterminen / / /2016 Måluppfyllelse i % F P Tot F P Tot F P Tot Bild i.u. i.u ,5 Engelska i.u. i.u. 92,3 80,0 90,9 80,9 Hem- och i.u. i.u konsumentkunskap Idrott och hälsa i.u. i.u. 84, ,4 90,4 Matematik i.u. i.u ,0 95,4 95,2 modersmål i.u. i.u Musik i.u. i.u ,2 Naturorienterade i.u. i.u. ämnen Biologi i.u. i.u. 76,9 80, Fysik i.u. i.u. 84,6 80, ,2 Kemi i.u. i.u. 84,6 90, Samhällsorienterade i.u. i.u. ämnen Geografi i.u. i.u. 84,6 80, ,2 Historia i.u. i.u , ,2 Religionskunskap i.u. i.u ,0 95,4 95,2 Samhällskunskap i.u. i.u. 84,6 80, ,2 Slöjd i.u. i.u Svenska i.u. i.u ,0 95,4 95,2 Svenska som i.u. i.u. andraspråk Teknik i.u. i.u. 84,6 90, ,2 År 6 Andel A-E nationella ämnesprov Måluppfyllelse 2013/ / /2016 Nationellt prov % F P Tot F P Tot F P Tot Svenska ,9 85,7 Svenska som andraspråk Engelska 94, ,9 85,7 Matematik 89, ,9 95,2 Biologi 100 Fysik Kemi 15

18 Geografi 89,4 Historia Religionskunskap 2013/ /2015 Riket 2014/ /2016 Riket 2015/16 Meritvärden år 6 192,4 220,95 Analys och bedömning av måluppfyllelse år 6 Kommentera skolenhetens resultat i år 6 avseende andel elever som når målen i alla ämnen, samt sammantaget meritvärde. Kommentera och analysera resultaten över tid, mellan ämnen och mellan elevgrupper i syfte att se vad skolan kan förändra till nästkommande år. Kommentera också betygen i relation till de nationella ämnesproven. (Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten?) Måluppfyllens har aldrig tidigare varit så hög och inte heller det sammanlagda meritvärdet. I engelska ligger det i stort sett lika som förra året. Det ligger något lägre än riket år /43 fick betyget F. I matematik är resultatet högre än förra året (2015) och ett bättre resultat än i riket år Vi har under året använt oss av filmer med förklaringar som eleverna har haft möjlighet att titta på hemma. Det är en skillnad som vi kan se, men vi vet inte om det är förklaringen. Resultatet i biologi var betydligt bättre i år än förra året på Djurås skolan. Dock är resultatet något sämre än förra årets rikssnitt. Vi har under detta läsår fokuserat på vad det är som ska bedömas, genom att titta på t.ex. gamla nationella prov. Vi har också arbetat mycket muntligt, detta har kanske gjort att elever med svårigheter klarats sig bättre. I fysik/kemi är resultatet är betydligt högre än förra årets resultat på Djurås skolan. Resultatet är också bättre än rikssnittet förra året. I svenska har skolans resultat har höjts från föregående år. Dock är det lite lägre än förra årets rikssnitt. Skolans resultat i So har höjts från föregående år. Vi ligger högre än förra årets rikssnitt. Det är väldigt viktigt att vi har pratat ihop oss vad det gäller bedömning. Vi behöver också hitta en form för hur vi kan delge varandra uppgifter och prov. År 3 Andel elever som nått målen i de nationella ämnesproven år 3 Måluppfyllelse 2013/ / /2016 Nationellt prov % F P Tot F P Tot F P Tot Svenska Svenska som andraspråk Matematik

19 Kommentera skolenhetens resultat i år 3 avseende de nationella ämnesproven. Finns det delområden som får höga resp. låga resultat? Analysera resultaten. (Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten?) Hur ser måluppfyllelsen ut i övriga ämnen i år 3? Analys och bedömning av måluppfyllelse år 3 Kommentera skolenhetens resultat i år 3 avseende andel elever som når målen i alla ämnen (Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten?) P.g.a att rektor slutade sin tjänst 20 juni-16. Har analyser av treornas resultat uteblivit. Rektors slutord Under höstterminen driver förstelärarna, tillsammans med ny rektor, det fortsatta arbetet med undervisningsprocessen. Under ht-16 genomgår hela Djuråsskolans personal SKL:s utvecklingsinsats PRIO (planering, resultat, initiativ, organisation). I projektet kartläggs skolans utvecklingsområden och utifrån resultatet prioriteras kommande utvecklingsinsatser. Skolans och fritidshemmets fortsatta utvecklingsarbtete för läsåret 2016/2017 Prioriterade områden Vad ska vi göra? Hur? När? Vem har ansvaret? Utveckla undervisningsprocessen Utveckla förskoleklass och fritidsverksamheten utifrån nya styrdokument PRIO Genom kollegialt lärande Kollegialt lärande samt föreläsningsdag med seminarier Kartlägga och prioritera utvecklingsområden Inplanerad konferenstid på planeringstid och En heldag i dec.- 16 Ht-16 förstelärarna Personal i fritidshem och förskoleklass. utvecklingsledare Utvecklingsledare Åsa Nordlund och rektor Hans Andersson När och hur följer vi upp? I samband med medarbetarsamtalen Vid medarbetarsamtal och i pedagogiska planeringar v.44, v51, kontinuerligt med rektor under vt-17 17