Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Karlsängskolan Nora kommun

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Karlsängskolan Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens förutsättningar... 2 Personal, lokaler och barn... 2 Fysisk arbetsmiljö... 3 Psykosocial arbetsmiljö... 3 Arbete och pedagogik... 3 Insatser/förändringar under året... 4 Uppföljning av Gemensam överenskommelse för Läsa Skriva med kontrollstationer 4 Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever... 4 Uppföljning av handlingsplan för trygghet och studiero... 4 Uppföljning av likabehandlingsplanen... 4 Kvalitetsredovisning för skola... 5 Granskning av prioriterade mål... 5 Nationella mål... 5 Utvecklingsmål 1 Ökad måluppfyllelse... 5 Koppling till skollagen kap Frågeställning... 6 Granskning/metod... 6 Resultat... 6 Analys och bedömning av måluppfyllelse... 7 Lärdomar... 7 Utvecklingsmål 2; Skolan samverkar med vårdnadshavare... 7 Koppling till Lgr11:... 7 Frågeställning... 7 Metod... 7 Granskningen... 8 Resultat och bedömning av måluppfyllelse... 8 Framtida utvecklingsområden/prioriterade mål för läsåret 2012/ Planerade insatser för att nå de prioriterade målen

3 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Skolledningen har tillsammans med elevrådet, utvecklingspedagoger och föräldrar arbetat fram kvalitetsredovisningen. Övrig personal har bidragit med material till KR. Till grund för Kvalitetsredovisningen ligger skolans styrdokument samt den lokala arbetsplanen. Vi har tagit del av elevernas akademiska resultat, en trygghetsenkät gällande raster samt analyserat måluppfyllelsen i olika ämnen och årskurser. Resultatet kommer att ligga till grund för kommande läsårs verksamhetsplan som tas fram i samarbete med arbetslagen. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning En lärdom från tidigare års kvalitetsredovisning var att vi tycks nå flickorna i högre utsträckning än pojkarna med de arbetssätt som dominerar i skolan. För att nå en högre måluppfyllelse även för pojkarna prövar vi andra vägar till lärande. Bl.a. fortsätter vi arbetet med blockläsning i NO, musik och teknik i ett av våra spår. Fler tillfällen och längre tid för ett ämne bör främja förståelse och helhetstänkande. Flera lärare jobbar också mer med digitala verktyg som stöd för lärandet kombinerat med läxstöd och lektionsplaneringar publicerade på nätet. För tredje året i rad kör vi ett miljötema där lärare i biologi, fysik, kemi, teknik, svenska, SO samt kulturpedagoger nu samarbetar runt en elevgrupp. Detta är ett arbetssätt som fallit väl ut och som tycks tilltala eleverna och inte minst pojkarna. Försöka få tillstånd ett mer utvecklat samarbete med föräldrarna för ökad måluppfyllelse. För att nå en högre måluppfyllelse samt välbefinnande hos eleverna har vi från läsåret 2011/2012 en hälsoprofil på Karlsängskolan. Verksamhetens förutsättningar Personal, lokaler och barn Karlsängskolan är en 7-9-skola med ca 400 elever. Skolan ligger mitt i Nora centrum och har hela kommunen som upptagningsområde. Få elever väljer skola på annan ort. Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat under de senaste åren. Skolan har tre arbetslag spår - med sex klasser i varje. Samtliga tre årskurser finns representerade i arbetslagen. Spåren planerar tillsammans varje vecka. Mycket av arbetet ägnas åt elevvård men också åt planering av gemensamma aktiviteter. Arbetet leds av en spårledare. Förutom spårmöten har vi gemensamma konferenser, ämnesövergripande konferenser, klasskonferenser och arbetsplatsträffar. Under läsåret 2010/2011 har stor del av tiden används till arbete med den nya skollagen och Lgr 11. Ledningsgruppen/samverkansgruppen träffas tre gånger per månad. Personalen består av olika yrkeskategorier; lärare, speciallärare, resurspedagoger, elevassistenter, administrativ personal, personal från elevhälsan, vaktmästare samt städoch måltidspersonal. Behörigheten på Karlsängskolan är hög och personalen stannar oftast under många år. Under året har vi endast haft formellt obehöriga på delar av tjänster. Kommunens nyckeltal ligger till grund för lärartätheten. Där till fanns under höstterminen ett antal kulturpedagoger. Under läsåret har vi haft fler långtidssjukskrivna än tidigare och även fler korttidssjuk-skrivningar. Detta har påverkat verksamheten negativt då reglerna för vikarieanskaffning medfört att färre vikarier funnits tillgängliga. Elevfrånvaron är generellt låg men oro har funnits runt några elever med mycket hög frånvaro. Vi använder sedan höstterminen 2006 ett digitalt frånvaroverktyg där vi snabbt och tydligt upptäcker tendenser till skolk. Från höstterminen 2009 har även föräldrarna fått tillgång till detta verktyg. Från höstterminen 2012 utökas Dexter med sms-funtion. Karlsängskolan följer kommunens handlingsplan mot skolk och kommer under höstterminen 2012 komplettera med motiverande samtal runt elevfrånvaro. 2

4 Fysisk arbetsmiljö När det gäller lokalerna är de mycket slitna efter många års överbeläggning samt eftersatt underhåll. Problem med slitage, dålig ventilation, läckande tak mm påverkar arbetsmiljön mycket negativt för elever och personal. Eftersom skolan är byggd på 60-talet är den inte anpassad till dagens krav utan har en lång korridor och få utrymmen för mindre grupperingar. Otidsenlig utrustning är en annan faktor som behöver ses över. Karlsängskolan är anpassad för de behov som ställs gällande tillgänglighet. Hiss finns i både skolbyggnad och idrottshall. En lektionssal är utrustad med hörselslinga. Psykosocial arbetsmiljö Personalen har upplevt det gångna läsåret som mycket påfrestande inte minst ur stressynpunkt. En ny läroplan med nya kravnivåer skulle implementeras parallellt med att de gamla styrdokumenten gällde. Processen försvårades av att Skolverkets direktiv inte var klara fullt ut förrän de första betygen skulle sättas. Oro och frustration för framtiden stressade många ur personalen i samband med den turbulens som uppstod i samband med budgetarbetet under hösten. Arbete och pedagogik Var sjätte onsdagseftermiddag ägnas åt pedagogiska diskussioner. Det blir totalt 6-7 tillfällen per läsår med både skolvisa och kommunövergripande träffar. Karlsängskolan har en väl utbyggd specialavdelning. Resurspedagogerna arbetar både i denna och ute i klass. Vi har datorer med talsyntes samt små bärbara datorer för utlån till elever med behov av att använda datorn som anteckningsverktyg. På Karlsängskolan finns en integrerad särskola för år En gång i veckan har vi elevhälsoplanering där vi ser över behov av elevhälsokonferenser samt stödinsatser. I elevhälsoteamet ingår rektor, kurator, skolsköterska, specialpedagog och en gång i månaden även skolpsykolog. Till Karlsängskolan fanns två kulturpedagoger knutna. Vi har även möjlighet att samarbeta med övriga kulturpedagoger. Verksamheten upphörde efter vårterminen Nora Kommun har under flera år beviljats statliga pengar i Skapande Skola-projektet. Som följd av detta ser vi ett ökat inslag av estetiska lärprocesser i det dagliga skolarbetet. Fler tillfällen och längre tid för ett ämne tror vi främjar förståelse och helhetstänkande. Flera lärare jobbar också mer med digitala verktyg som stöd för lärandet kombinerat med läxstöd och lektionsplaneringar publicerade på nätet. För tredje året i rad kör vi ett miljötema där lärare i biologi, fysik, kemi, teknik, svenska, SO samt kulturpedagoger nu samarbetar runt en elevgrupp. Detta är ett arbetssätt som fallit väl ut och som tycks tilltala eleverna och inte minst pojkarna. I linje med Lgr-11 har det ämnesövergripande arbetet satts mer i fokus. Karlsängskolan är en hälsofrämjande skola. Vi satsar på motion och rörelse utöver idrottsundervisningen med bland annat dans, kanoter och friluftsliv. Som en del A-tiden kunde elever pröva sina möjligheter och prova på olika konditionsaktiviteter. Som mål för den verksamheten fanns Stafettvasan, där Karlsängskolan deltog med två lag. I årskurs sju satsar vi på gruppstärkande klassaktiviteter som t.ex. övernattning i tält. Åttans dag arrangeras av kurator och fritidspedagog i samarbete med skolsköterskan. Man fokuserar då bland annat på det sociala samspelet i gruppen och utvärderar hur det hittills fungerat under högstadiet. I elevcafeterian har åk8 intern-prao vilket innebär att cafeterian till stor del sköts av eleverna själva. I cafeterian finns ett bra utbud med smörgås och frukt. Läsk förekommer inte. Eleverna har inflytande över skolans verksamhet, främst via elevrådets många intressegrupper som engagerar sig i skolbiblioteket, kosten, skolans regler, allmän trivsel, skolidrotten mm. Inflytande över undervisningen sker i direkt kontakt med undervisande lärare. Fortbildningen under läsåret har ägnats nästan åt Lgr-11 och övriga nya styrdokument. Två lärare fortbildat sig via Lärarlyftet i ämnena engelska och geografi. 3

5 Insatser/förändringar under året Under läsåret 2011/2012 har eleverna i årskurs 7 haft möjlighet att välja Hälsoprofil där man har rörelse på schemat under alla veckans dagar. De har också fått fördjupa sig i kost, avslappning och andra hälsoanknutna aktiviteter. Pga. hastigt påkomna personalförändringar tvingades vi under höstterminen till omorganisering av en elevgrupp. Flexibelt tänkande runt lärande är något som använder oss av. Individuella lösningar kan vara: anpassat schema, varvad praktik, hemundervisning, undervisning i annan verksamhet och naturligtvis olika typer av särskilt stöd. Möjligheterna till flexibilitet begränsas av minskade resurser. Uppföljning av Gemensam överenskommelse för Läsa Skriva med kontrollstationer Arbete nyligen påbörjat och ännu ingen uppföljning gjord. Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever Arbete nyligen påbörjat och ännu ingen uppföljning gjord. Uppföljning av handlingsplan för trygghet och studiero Vi följer de gemensamma besluten i handlingsplanen som ligger till grund för vår likabehandlingsplan. Vi ser också att dokumentet måste uppdateras utifrån gällande styrdokument. Uppföljning av likabehandlingsplanen Planen för likabehandling ingår som en del av Karlsängskolans Trygghetsplan. Vi upplever att vi i skolan reagerar snabbt vid misstanke om att någon kränkts eller känner sig otrygg i skolan. Rutinerna som finns fungerar väl och de följs i stort sett på ett tillfredsställande sätt. Nytt för läsåret är en digital rapport för särskild händelse. Vi inväntar svar från Olweusenkäten som genomfördes i maj. Under vårterminen genomfördes också en trygghetsenkät med skollokalen som utgångspunkt. Tidigare trygghetsvandringar med elevrådet ersattes av denna enkät för alla elever. Med svar från den senare lägger vi i år ut rastvaktsschema på ett annat vis. Under året har vi hanterat ett antal fall av konflikter och kränkande behandling. Vi upplever att vi i de flesta fall lyckas väl. Olweusarbetet är nu en naturlig del av det dagliga skolarbetet. 4

6 Kvalitetsredovisning för skola Granskning av prioriterade mål Nationella mål Under vårterminen 2012 lämnade 118 elever årskurs nio på Karlsängskolan. Av dessa har 90,7 % lämnat oss med behörighet till nationellt gymnasieprogram. Motsvarande tal för riket var 87,6 %. 11 elever saknade slutbetyg i matematik, 8 i engelska och 7 i svenska. Eftersom en del av eleverna saknade mer än ett betyg blir det sammanlagt 11 elever utan slutbetyg i ett eller flera kärnämnen. I de nationella ämnesproven såg resultatet 2012 ut som följer: Antal elever i årskurs 9: 118 Sv Ma En Fy Antal elever som genomfört alla delprov Andel elever som nått provbetyget G i % 45,5 53,6 39,6 59,0 Andel elever som nått provbetyget VG i % 44,6 20,0 44,1 29,5 Andel elever som nått provbetyget MVG i % 7,1 3,6 11,7 6.7 Andel elever som ej nått G i % 2,7 22,7 4,5 4,8 I resultaten från de nationella proven ses en förbättring av resultaten i samtliga ämnen jämfört med föregående år. Måluppfyllelse i alla ämnen för åk 9 vårterminen 2012: Ämne G i % VG i % MVG i % ej nått målen i % Bild 46,6 30,2 15,5 7,6 Eng 39,8 39,8 13,6 6,8 HK 50,9 38,8 6,0 4,3 IDH 20,7 50,9 24,1 4,3 Ma 50,8 28,8 11,0 9,3 Moderna språk 40,3 38,8 19,4 1,5 Mu 57,8 26,7 9,5 6,0 Bi 57,1 25,9 12,5 4,5 Fy 41,6 34,5 18,6 5,3 Ke 50 30,9 14,5 4,5 Ge 37,9 43,1 12,9 6,0 Hi 29,1 43,6 20,5 6,8 Re 35,0 41,0 18,8 5,1 Sh 41,9 53,0 19,7 3,4 Sl 45,2 36,5 13,9 4,3 Sv/Sv2 44,9 37,3 11,0 6,8 Tk 35,3 41,4 20,7 2,6 Andelen elever som erhöll godkänt betyg i samtliga ämnen var 84,7% vilket var en förbättring från föregående år. Antal lever som saknar betyg i samtliga ämnen var tre varav två började på skolan under senhösten Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs nio är 205 poäng vilket är en ökning från föregående år med drygt 5 poäng. Utvecklingsmål 1 Ökad måluppfyllelse Koppling till skollagen kap.3 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 5

7 Frågeställning Har elevgruppen födda 1996 ökat sin måluppfyllelse under högstadietiden? Granskning/metod Granskning av meritvärdesutveckling från höstterminen åk8 till och med vårterminen åk 9 av ovan nämnda elevgrupp samt jämförelser av pojkar och flickors meritvärdesutveckling mellan höstterminen åk8 och slutbetyget i åk9. Resultat Måluppfyllelsen för årskurs 8 såg efter VT 2011 ut som följer: Ämne G i % VG i % MVG i % ej nått målen i % Bild 50,0 34,7 7,6 7,6 Moderna språk 54,8 32,9 11,0 1,4 Eng 47,9 32,8 7,6 11,8 HK 61,9 31,4 2,5 4,2 IDH 29,3 45,7 17,2 7,8 Ma 43,7 35,3 8,4 12,6 Mu 57,8 26,7 9,5 6,0 Bi 56,0 31,9 1,7 10,3 Fy 55,3 29,8 7,9 7,0 Ke 51,7 33,6 6,9 7,8 Ge 55,5 31,1 5,0 8,4 Hi 57,6 25,4 8,5 8,5 Re 56,4 27,4 7,7 8,5 Sh 63,9 21,8 5,9 8,4 Sl 65,0 31,6 0,9 2,6 Sv/Sv2 58,8 28,6 2,5 10,1 Tk 77,1 21,2 0 1,7 Siffrorna ovan ger en genomsnittligt meritvärdespoäng på 181,8 p för årskurs åtta VT Genomsnittlig meritvärdespoäng för årskurs 8 HT 2010 var 170,2 p. Måluppfyllelse i alla ämnen för åk 9 höstterminen 2011: Ämne G i % VG i % MVG i % ej nått målen i % Bild 54,7 31,6 6,8 6,9 Eng 50,4 31,9 8,4 9,2 HK 57,1 32,8 4,2 5,9 IDH 20 54,8 19,1 6,1 Ma 54,6 29,4 5,9 10,1 Moderna språk 47,8 39,1 6,9 0,9 Mu 57,8 26,7 9,5 6,0 Bi 55,2 31,0 5,2 8,6 Fy 45,6 33,3 14,3 6,1 Ke 52,2 31,0 9,7 7,1 Ge 48,8 34,5 1,2 9,5 Hi 54,7 28,2 10,3 6,8 Re 55,9 24,6 12,7 6,8 Sh 42,4 32,9 14,1 10,6 Sl 51,7 37,3 4,2 6,8 Sv/Sv2 58,0 26,1 8,4 7,6 Tk 58,0 38,7 0 3,4 Måluppfyllelse i alla ämnen för åk 9 vårterminen 2012: Ämne G i % VG i % MVG i % ej nått målen i 6

8 % Bild 46,6 30,2 15,5 7,6 Eng 39,8 39,8 13,6 6,8 HK 50,9 38,8 6,0 4,3 IDH 20,7 50,9 24,1 4,3 Ma 50,8 28,8 11,0 9,3 Moderna språk 40,3 38,8 19,4 1,5 Mu 57,8 26,7 9,5 6,0 Bi 57,1 25,9 12,5 4,5 Fy 41,6 34,5 18,6 5,3 Ke 50 30,9 14,5 4,5 Ge 37,9 43,1 12,9 6,0 Hi 29,1 43,6 20,5 6,8 Re 35,0 41,0 18,8 5,1 Sh 41,9 53,0 19,7 3,4 Sl 45,2 36,5 13,9 4,3 Sv/Sv2 44,9 37,3 11,0 6,8 Tk 35,3 41,4 20,7 2,6 Jämförelse betygsutveckling för flickor/pojkar Höstterminen 2010 hade pojkarna ett genomsnittligt meritvärde på 156,5 poäng. När det lämnade åk9 var motsvarande värde 182,5 poäng. Flickornas meritvärde ökade från 188,8 poäng till 231 poäng. Analys och bedömning av måluppfyllelse Vi uppfyller målet såtillvida att elevgruppens meritvärde har ökat i genomsnitt med 35 poäng vilket motsvarar 7 betygsteg. Vi ser också att flickgruppens betygspoäng höjs i betydligt större omfattning än pojkarnas. Jämfört med tidigare läsår ökar dock även pojkarnas betygspoäng i högre utsträckning. Lärdomar Den granskade elevgruppen kom till Karlsängskolan med stora kunskapsluckor. Det påverkade arbetsron i klasserna i sådan utsträckning att vi till åttan gjorde omfattande omfördelning av resurserna samt sköt till resurser motsvarande en knapp tjänst. Arbetslagen genomförde dessutom en planering för att tillsammans möta de uppkomna kraven och fånga upp de olika behov som fanns. Utan detta tillskott av resurser hade vi inte nått samma fina resultat. Under de senaste läsåren har vi i större omfattning tagit in digitala hjälpmedel och verktyg i vår undervisning. Vi har också försökt arbeta med koncentrationsläsning av ämnen för att få en bättre helhetsförståelse av ämnesområden och mindre splittring av tiden. Båda dessa faktorer tror vi påverkar att pojkarnas resultat i förhållande till tidigare år förbättrats. Utvecklingsmål 2; Skolan samverkar med vårdnadshavare Koppling till Lgr11: Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Frågeställning Når vi vårdnadshavarna i högre utsträckning än tidigare och hur når vi dem? Metod Vi har sedan ett par år jobbat med att redan på våren i sexan etablera en kontakt mellan 7

9 vårdnadshavare och blivande klassföreståndare. Vi ser samarbetet mellan skolan och hemmet som en av de största framgångsfaktorerna för elevernas måluppfyllelse. Skolans hemsida har gjorts mer lättillgänglig för vårdnadshavare med tydligt kalendarium samt provkalender samt klassidor som respektive klassföreståndare uppdaterar. En klassföreståndare har också erbjudit att komma hem och genomför utvecklingssamtal. Granskningen Vi genomförde en enkätundersökning med frågor runt hur kommunikationen och informationsflödet mellan hem och skola fungerar. Denna genomfördes med vårdnadshavare i årskurs sju i samband med det första utvecklingssamtalet. Resultat och bedömning av måluppfyllelse 80 % av vårdnadshavarna svarade på enkäten. De allra flesta var mycket nöjda med kontakten/informationsutbytet med klassföreståndare, man lyfter också fram hemsidan som ett snabbt sätt att få information om vad som är på gång på skolan. Ett flertal föräldrar är kommenterar likaså att skolledningen varit lätt att nå när det behovet funnits. Framtida utvecklingsområden/prioriterade mål för läsåret 2012/2013 Fortsatt ökad måluppfyllelse för alla elever med extra insatser för pojkarna. Ökat antal elever som väljer rätt gymnasieprogram. Ökade inslag av ämnesövergripande arbeten med utgångspunkt från Lgr-11. Planerade insatser för att nå de prioriterade målen Digitalt läsprojekt för ökad läshastighet och läsförståelse. Ökat föräldradeltagande bl. a genom tematiska föräldramöten. Omvänd gymnasiemässa, tidigare samtal, MI. Utökad tid för planering. För Karlsängskolan läsåret 2011/2012 Monica Aspemyr Eva-Karin Olsson Källqvist 8