Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (15) Projektnamn Famnas utvecklingsprogram för ledarskap och kvalitet, Stockholm Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Famnas utvecklingsprogram för ledarskap och kvalitet har syftat till att öka värdeskapandet i vård och social omsorg genom satsningar på ledarskaps- och kvalitetsutveckling. Detta i huvudsak genom två utbildningsprogram. En högskoleutbildning i ledarskap och olika verksamhetsnära utbildningar inom Värdeforum. Till syftet hör också att dela erfarenheter och lärdomar över sektorsgränserna. Projektets direkta målgrupp är medarbetare på alla systemnivåer i vård och social omsorg inom alla sektorer. Famna anser att projektet i hög grad har bidragit till fler kompetenta ledare inom vård- och omsorgsorganisationer inom alla sektorer (offentlig, idéburen nonprofit, privat vinstdriven). Ledare från alla sektorer har deltagit i högskoleutbildningen, vilket studenterna uttrycker ger ett mervärde. I Värdeforums program har också verksamheter från alla sektorer deltagit i många av de program som genomförts. Att delta i Värdeforums program som coach är något som coacher i allra högsta grad uttrycker bidrar till att utveckla deras ledaregenskaper. Verksamheter från alla tre sektorer har deltagit i projektet samt har varit representerade i projektets referensgrupp och studentråd. Projektet har på så sätt bidragit till att integrera kvalitetsutvecklingsarbetet i vård- och omsorgsverksamheter i alla sektorer. Hos deltagande aktörer har kompetensutvecklingen i projektet bidragit till att inte minst idéburna aktörer bättre kunnat redovisa sin kvalitet vilket är en avgörande strategisk komponent i en allt mer konkurrensutsatt situation. Kombinationen av den verksamhetsnära kvalitets- och ledarskapsutvecklingen i Värdeforum och den akademiska ledarskapsutbildningen har skapat bra förutsättningar för att kunna bygga en kultur av ständiga förbättringar på olika nivåer i systemet. Vad gäller projektets direkta målgrupp, medarbetare på alla systemnivåer i vård och social omsorg inom alla sektorer, har vi en hög måluppfyllelse, totalt har 209 unika individer utbildats av projektet. Projektet når målet avseende antal individer i de olika programmen i Värdeforum men har i varierande grad deltagare från olika sektorer. I flera av Värdeforums program deltar endast idéburna organisationer och även i högskoleutbildningen är majoriteten av deltagarna från den idéburna sektorn. Erfarenhetsutbyte mellan de olika organisationerna och bildande av nätverk har syftat till att stärka vård- och omsorgsorganisationer och bana väg för framtida gemensamma insatser inom olika områden. Att öppenhet och samverkan råder mellan privat vinstdriven, offentlig och idéburen sektor, inom området för vård och social omsorg ser Famna som en framgångsfaktor. Projektet har haft ett starkt fokus på värdeskapande utifrån patientens/ brukarens/ klientens behov vilket också bidrar till att skapa en gemensam öppenhet snarare än konkurens. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit.

2 Sid 2 (15) - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Huvudproblemet som projektet adresserar är värdeförlust i kvalitet och/eller ekonomi inom vård och social omsorg inom alla sektorer (offentlig, idéburen non-profit, privat vinstdrivande). Utifrån detta har det formulerats följande projektmål: att bidra till ökat värdeskapande inom vård och social omsorg inom alla sektorer. Värde definieras här som balans mellan kvalitet och resurser. Den bärande idén om sektorsamverkan i Famnas projekt utgår från tanken att olika aktörer inom vård och omsorg gemensamt driver utvecklingen, och en bred sammansättning av aktörer i projektet har varit viktigt för att få in olika perspektiv och ömsesidigt lärande för att kunna genomföra förändring. Varje aktör bidrar med sin specifika kompetens och erfarenhet och ökar därigenom förändringskraften i projektet. Behovet av kompetensförstärkning inom vård och omsorg är en angelägen fråga för organisationer inom alla sektorer. Att frågan ligger högt på agendan även för andra än idéburna aktörer identifierades av Famna i arbetet med ett tidigare ESF finansierat projekt (AGERA). I planerna för det projektet fanns en del insatser för påverkansarbete och spridning men insatserna blev mycket fler än vad som ursprungligen planerat på grund av stor efterfrågan av erfarenheter från projektet, från både politiker, beslutsfattare, myndigheter och organisationer. Med strategisk påverkan avser Famna att ta vara på resultat och erfarenheter från projektet i vårdens och den sociala omsorgens ordinarie verksamheter liksom på samhällelig beslutsnivå. Påverkan som kan bidra till varaktig förändring för att nå projektets övergripande mål att öka värdeskapandet i vård och social omsorg genom satsningar på ledarskaps- och kvalitetsutveckling. Projektets strategiska påverkan riktar sig mot både medarbetare i vården och deras ledningar samt gentemot beslutsfattare (regional och nationell nivå) som är viktiga för att resultaten ska tas till vara och bidra till förbättringar inom området. Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? De tre sektorerna har deltagit i gemensamma utbildningsinsatser under projektets två år, och inom ramen för den pedagogiska processen delat erfarenheter och lärdomar med varandra. Upplägget syftade till att stärka kännedomen om och samarbetet mellan verksamheter, men även att stärka den egna organisatoriska identiteten. Utbildningsinsatser bestod i ledarskapskurser på högskolenivå (15hp) som tillhandhölls av Jönköping Academy vid Högskolan i Jönköping, samt verksamhetsnära kvalitetsförbättrings- och ledarskapsutvecklingsprogram med medarbetare i flera team och från olika verksamheter som genomfördes inom ramen för Famnas Värdeforum. För att öka sektorsamverkan och det ömsesidiga lärandet har delar av Värdeforum genomförts tillsammans med andra pågående satsningar bl.a. inom äldreomsorgen. Samverkan med andra utvecklingssatsningar har också ett strategiskt perspektiv. Famna har som idéburen utvecklingsaktör en viktig roll inom flera nationella utvecklingsprojekt bland annat i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) och Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare (RFS) eller den nationella satsningen på bättre vård och omsorg för de mest sjuka äldre tillsammans med Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I alla dessa projekt har mederabetare, patienter och brukare tillsammans deltagit i olika Värdeforumsprogram. Representanter från NSPH, RFS och Famna har träffats för att diskutera gemensamma lärdomar från olika projekt för att öka lärandet mellan de olika satsningarna. Detta är ett led i arbetet med att öka lärandet från de satsningar som Famna deltar i och samtidigt påverka utvecklingen strategiskt. Att lära genom samverkan är en viktig del av detta projekt. Insikterna hjälper Famna att förbättra det strategiska påverkansarbetet. Vad gäller projektets direkta målgrupp, medarbetare på alla systemnivåer i vård och social omsorg inom alla sektorer, har projektet en hög måluppfyllelse. Projektet når målet avseende antal individer i de olika programmen i Värdeforum. Famna ser det som en fördel att

3 Sid 3 (15) deltagarna är med i flera program inom ramen för projektet. På individnivå har satsningen utbildat 209 unika individer och därmed stärkt deras kvalitetsutvecklingskompetens. Medarbetare och ledare har deltagit i utvecklingsprogrammet Värdeforum och/eller i den högskoleutbildning för ledare som genomförts inom ramen för projektet. De verksamheter som deltagit i Värdeforum har genom sitt deltagande bidragit till en kultur för ständiga förbättringar i sina respektive organisationer. I kollaborativa mötesplatser har de arbetat med små konkreta förbättringar från första dagen och de har tränat sig i nya metoder för att agera sig in i ett nytt sätt att tänka. Deltagandet från olika sektorer har varierat. I flera av Värdeforums program deltog endast idéburna organisationer och även i högskoleutbildningen var majoriteten av deltagarna från den idéburna sektorn. Detta är något som vi tidigt var medvetna om då det visade sig vara svårare än vi trott att rekrytera deltagande studenter samt team från offentlig och privat sektor. På organisationsnivå vittnade ledare från flera av de organisationerna som deltagit i projektet om hur de strategiskt valt de team som deltagit i Värdeforum och hur rollen som coach för teamet på ett tydligt sätt har stärkt och utvecklat dessa individers ledarskap. Genom att ta sig an små förbättringsarbeten i vardagen har arbetsgrupper utvecklats och stärkts och medarbetare och ledare har utvecklat sitt förhållningssätt till varandra. Ledare beskriver också hur de märker att medarbetarna ser sin organisation som en del i ett större system och fick en bättre förståelse för de förutsättningar som råder för att bedriva verksamheten. Hos deltagande aktörer har kompetensutvecklingen i projektet bidragit till att inte minst idéburna aktörer bättre kunnat redovisa sin kvalitet vilket är en avgörande strategisk komponent i en allt mer konkurrensutsatt situation. Deltagande medarbetare har skapat mening och förståelse för utvecklingsarbete som leder till bättre vård och omsorg och samtidigt skapar stolthet och glädje. En undersköterska uttryckte att hon för första gången har fått verktyg och metoder för att synliggöra det viktiga omsorgsarbetet vilket underlättar för chefer att fatta rätt beslut. På detta sätt kunde vi nå och göra skillnad för projektets förlängda målgrupp, den som vården och omsorgen finns till för: patienten, brukaren, klienten. De olika utvecklingsprogrammen i Värdeforum utgår alla från idén om mikrosystem som platsen där patienter/brukare/boende, deras närstående samt vårdens och omsorgens medarbetare tillsammans skapar värde för dem vården och omsorgen finns till. Genom att använda olika verktyg och modeller kan medarbetarna diskutera sin värdegrund samt tydligt definiera vem de finns till för. Genom Famnas roll som nationell policyaktör har erfarenheterna från projektet direkt påverkat nationella satsningar som t.ex. Bättre liv för sjuka äldre (Socialdepartementet och SKL), ledarskapsutbildningar inom äldreomsorgen (Socialstyrelsen) eller Öppna jämförelser inom vården och omsorgen (Socialdepartementet). Som en avsändare av dessa nationella strategier eller som expert i nationella arbetsgrupper har Famna tagit tillvara erfarenheter från projektet och bidragit till att synliggöra behovet av förbättringskompetens i vårdens och omsorgens vardag och en ledarskapskompetens som har förmågan att fatta faktabaserade beslut som styr mot värdeskapande. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten.

4 Sid 4 (15) Projektmål: Bidra till ökat värdeskapande inom vård och social omsorg, alla sektorer. Övergripande mål 1: Kompetenta ledare inom vård- och omsorgsorganisationer inom alla sektorer (offentlig, idéburen non-profit, privat vinstdriven). Delmål 1.1: 50 ledare från verksamheter inom vård och omsorg från tre sektorer har fått ökad kompetens i frågor som strukturerat ledarskap, och affärsmanaskap. Högskoleutbildning H12 V13 H13 V14 Medel: Indikator 1.1.1: Antal ledare som deltog i kurs om 3,75 hp Indikator 1.1.2: Antal godkända ledare i avslutad kurs Reflektion mål 1: Antalet deltagare sjunker för varje termin. Detta kan bero på att medarbetare byter arbetsuppgifter, eller arbetsgivare. En annan tänkbar orsak är också att deltagarna har valt att bara gå vissa kurser i utbildningen eller att deras arbetssituation förändras och de inte längre har möjlighet att delta. Famna bedömer att delmålet är uppfyllt utifrån de förutsättningar som fanns för projektet, det var inte längre möjligt att rekrytera studenter från organisationer som inte redan var projektpartners vilket försvårade möjligheterna att fylla studieplatserna. Övergripande mål 2: Att kvalitetsutveckling är ett integrerat förhållningssätt inom vård och social omsorg, alla sektorer. Delmål 2.1: Stärkt kvalitetsutvecklingskompetens hos 200 medarbetare på olika nivåer i alla sektorer. Indikator 2.1.1: Antal deltagare i respektive program/planerat antal i respektive program. Deltagande finansierade av ESF i Värdeforums program under projekttiden Program H12 V13 H13 V14 Totalt: 24 deltagare har fått grundläggande kunskaper i processledning. Coacha Resultat: 17/ deltagare har medverkat i förbättringsprojekt inom den egna organisationen och i det arbetet använt sig av innovativa metoder för att driva förbättringsprocessen. Förbättra Förbättra Familjehem 5 5 Mäta/Kunskapsstyrning Totalt: 120/ deltagare har fått kunskaper och verktyg för kvalitetsledning. Kvalitetsledning Kvalitetslednings workshop 9 9 Totalt: 23/12 20 chefer har fått kunskaper i ledningsarbete med utgångspunkt i föreskrifter från Socialstyrelsen för ledningssystem inom vård och omsorg. Leda Totalt: 13/20 Sammantaget beräknades minst 220 individer delta i någon av utbildningarna som projektet omfattar, utifrån att samma individer kan delta i olika utbildningar (inklusive högskoleutbildningen). Totalt antal deltagare i de olika kurserna/programmen: 356 Unika deltagare: 209 Reflektion mål 2: Målet för antal deltagande är uppnått med marginal. På individnivå har satsningen utbildat 209 unika individer och därmed stärkt deras kvalitetsutvecklingskompetens. De verksamheter som deltagit i Värdeforums program har genom sitt deltagande bidragit till att skapandet en kultur av ständiga förbättringar i sina respektive organisationer. Övergripande mål 3: Att öppenhet och samverkan råder mellan privat vinstdriven, offentlig och idéburen sektor, inom området för vård och social omsorg.

5 Sid 5 (15) Delmål 3.1: Deltagare från tre sektorer har samarbetat i blandade studiegrupper i högskoleutbildningen och gemensamt löst uppgifter och tagit del av varandras utgångspunkter. Indikator 3.1.1: Antal studiegrupper med deltagare från 3 sektorer/antalet studiegrupper i varje 3,75 högskolepoäng H12: 7 grupper varav 1 grupp med deltagare från 3 sektorer och 4 grupper med deltagare från 2 sektorer. V13: Inga studiegrupper. H13: Har suttit i grupper vid undervisningstillfällena men inte arbetat i dem via nätet. V14: Har suttit i grupper vid undervisningstillfällena men inte arbetat i dem via nätet. Kommentar: Denna indikator säger inte nödvändigtvis hela sanningen om samverkan över sektorsgränserna mellan studenterna. Detta då de vid undervisningstillfällena varit placerade i diskussionsgrupper i undervisningssalen vilket ger ett utbyte studenterna emellan. Dessutom lägger de ansvariga för kurserna upp undervisningen på olika sätt och studiegrupper är inte nödvändigtvis en metod som de väljer. Delmål 3.2: Alla program i Värdeforum innehåller deltagare från minst 2 sektorer. Indikator 3.2.2: Antal program i Värdeforum med deltagande från minst 2 sektorer/antalet planerade program i Värdeforum. Program H12 V13 H13 V14 Förbättra & Coacha 1/1 1/2 0/1 1/1 Mäta/Kunskapsstyrning 0/1 Kvalitetsledning 0/1 0/1 Leda 0/1 Delmål 3.3: Alla deltagare från båda utbildningsbenen har mötts och samverkat i förslagsvis en avslutningsdag en gång per termin, sammanlagt fyra gånger under projektet. Indikator 3.3.1: Tillfällen då alla deltagare från båda utbildningsbenen har mötts och samverkat. Båda utbildningsbenen möts och samverkar: H12 V13 H13 V14-4 juni 30 sept 4 juni Delmål 3.4: Den externa referensgruppen har följt projektet genom möten terminsvis, sammanlagt fyra gånger under projektet. Indikator 3.4.1: Antal deltagare från referensgruppen som varit närvarande på varje möte/ antalet deltagare i referensgruppen: H12 H13 H13 V14 4 av 5 3 av 5-3 av 5 Reflektion mål 3: På grund av svårigheter i rekryteringen från främst offentlig men även privat sektor har inte sammansättningen av deltagande organisationer varit så varierad som önskat. Detta till trots har projektets deltagare ändå uttryckt att de upplever ett mervärde av att den sektorsövergripande sammansättningen av deltagare i projektets aktiviteter. ESF-Rådets regler kräver att alla deltagande aktörer är aktiva under mobiliseringsfasen och efter den låser vilka organisationer som kan vara med under den två-åriga projekttiden. Det visade sig att många av projektets potentiella partner hade svårt att planera sin verksamhet längre än ett år i taget. Detta ledde till att det var svårt att under projektets gång rekrytera nya partner trots att det fanns intresse, samtidigt fanns det partner i projektet som inte deltog överhuvudtaget. Detta ledde till exempel till att antalet deltagare i högskoleutbildningen sjönk till den sista terminen. Famna fick i början av projektet dispens att ta in nya organisationer från offentlig och privat sektor under hela första året framförallt när deltagare i ledarskapsutbildningen bytte arbetsgivare. Samtidigt var det ett undantag vilket försvårade riktade rekryteringsinsatser. Det har under projektets gång blivit allt mer tydligt hur viktigt det är att kunna anamma ett dynamiskt förhållningssätt för ett projekt av denna

6 Sid 6 (15) karaktär. Det fanns också svårigheter att rekrytera partner från offentlig och privat sektor. Behovsanalyser inför projektet, hade visat att det fanns ett stort intresse för ett sektorsövergripande projekt. Det visade sig svårt att få med organisationer som Famna inte hade en direkt relation till och att inte minst kommuner var ovana att förhålla sig till en idéburen utvecklingsaktör. Utvärderingsenkäter efter programmen i Värdeforum visar att projektet har utvecklat deltagarnas kompetens i systematiskt kvalitetsarbete på individ nivå. Samtidigt ger Värdeforum deltagande organisationer en ökad kapacitet att bedriva fortsatt kvalitetsarbete då flera individer från samma verksamhet deltar i utvecklingsprogrammen. En kvalitativ utvärdering av organisationer som deltagit i Värdeforum visar att denna kapacitet leder till ett gemensamt språk och en legitimitet för förändringar. Ett exempel på detta är satsningen på att stödja arbetet med ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i programmet Kvalitetsledning. Viktiga roller i projektet har haft personbyte vilket har inneburit att arbetet tidvis tappade fart. I projektplanen fanns terminsvisa möten mellan projektledningen, ledningen för Värdeforum och högskoleutbildningen, vilket kallades för intern referensgrupp. Det bedömdes att dessa möten inte behövdes. Projektet avstod från att delta aktivt i Famnas arbete under Almedalsveckan i juli Istället arrangerades en konferens i början av juni Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Arbetsätten bestod av olika delar. Både hur Famna som en intermediär verkar mellan policy och praktik och hur utvecklingsprogram i Värdeforum fungerar som en motor i detta medierande. Famna är en nationell aktör och utvecklingsstruktur för bättre vård och social omsorg. Genom att både medverka i referensgrupper, nationella projekt och verksamhetsutveckling kan Famna som en intermediär överbrygga det gap som ofta uppstår mellan styrande policy och vardagens arbete. Detta gör att utvecklingsprogram på verksamhetsnivå både tillvaratar kunskap från vardagens erfarenheter och möjliggör förverkligandet av extern kunskap och evidens beskrivna i riktlinjer, forskning och styrdokument. Värdeforum är ett utvecklingsprogram som syftar till att skapa en kultur av ständiga förbättringar i vård- och omsorgsorganisationer. Små konkreta förbättringar från första dagen, nya metoder för att agera sig in i ett nytt sätt att tänka och kollaborativa mötesplatser för lärande leder till stora förbättringar. De olika utvecklingsprogrammen i Värdeforum utgår alla från idén om mikrosystem som platsen där patienter/brukare/boende, deras närstående samt vårdens och omsorgens medarbetare tillsammans skapar värde för dem vården och omsorgen finns till. Metoderna i Värdeforum kring systemförståelse och förbättringsarbete är hämtade från forskning om hur världens bästa vård- och omsorgssystem fungerar. Tillsammans med kunskap om och erfarenhet från drivkrafter och engagemang i den idéburna sektorn ges unika förutsättningar för verksamhetsutveckling och ökat värdeskapande. Deltagarna ökar sin kompetens kring systematiskt förbättringsarbete med hjälp av verktyg som 5P, Orsak/Verkan analys, Mål, Mätningar och lärandecykeln PGSA. Programmen är uppbyggda kring lärandeseminarier, s.k. Värdecaféer, konkreta utvecklings-

7 Sid 7 (15) och förbättringsarbeten i den egna organisationen och handledning mellan träffarna. På Värdecaféerna träffas alla deltagare för att utbyta erfarenheter och lära sig nya metoder och arbetssätt. Under programmet har deltagarna tillgång till Värdeforums webbplattform, där man kan kommunicera med andra deltagare, dela material och hitta presentationer och metodbeskrivningar. Programmen avslutas med Vernissage, ett seminarium där deltagarna presenterar sina resultat och synliggör sin verksamhet. Förbättra och Coacha I Förbättra genomför ett team från mikrosystemet ett konkret kvalitetsförbättringsarbete i den egna verksamheten. Förbättra är uppbyggt på fyra Värdecaféer och en vernissage. Teamet genomför konkreta förbättringar i den egna verksamheten. För detta arbete behöver teamet ha möjlighet att träffas motsvarande en timme per vecka. I Coacha får teamets coach en ökad kompetens i att stödja, inspirera och förankra teamets arbete genom processen med hjälp av verktyg som Ansvars- och rollfördelning, Effektiva möten, Kreativt tänkande och en fördjupad förståelse för systematiskt förbättringsarbete. Coacha har tre fysiska träffar och tre gemensamma handledningstillfällen på distans. Mäta Programmet Mäta (programmet kallades tidigare Kunskapsstyrning) utvecklar deltagande verksamheters kompetens i att använda mätningar som ett underlag för att koppla ihop förbättringar i mikrosystemet, ledningens behov av att leda med faktabaserade beslut och synliggörande av organisationens kvalitet. Utifrån en gemensam bild av verksamheten tar man fram arbetsätt för att använda kvalitetsregister, kvalitetsindikatorer och andra datakällor i förbättringsarbete och verksamhetsutveckling. Programmet bidrar till en ökad kompetens i ta fram data av hög kvalitet, analysera data på rätt nivå och att återkoppla data till relevanta delar i organisation och system. Mäta består av fyra Värdecaféer och en vernissage. Teamet har även tillgång till individuell handledning på distans. Leda Programmet syftar till att utveckla ledningens roll som en grupp och dess funktion för att stödja systematiskt förbättringsarbete i vardagen. Leda bidrar till en ökad förståelse för hur vi vet om en förändring blir en förbättring, vikten av omvärldsbevakning samt hur man frigör och tillvaratar drivkrafter, engagemang och kapacitet för en värdeskapande vardag. Leda består av fyra tvådagars Värdecaféer på internat samt avslutande Vernissage. En ansvarig i varje team har tillgång till handledning på distans mellan Värdecaféerna. Kvalitetsledning Programmet Kvalitetsledning går igenom och utvecklar verksamhetens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete utifrån Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 som gäller för verksamheter som regleras enligt HSL, SoL och LSS. Med utgångspunkt av de nya föreskrifterna får deltagande verksamheter gå igenom den egna verksamheten, Värdeskapande, Ledningssystem, Samverkan, Systemförståelse, Processer, Rutiner, Riskanalys, Egenkontroll, Klagomål och synpunkter, Rapporteringsskyldighet, Förbättringsåtgärder, Kvalitetsbokslut och Genomförandeplan kopplat till befintliga eller nya kvalitetsledningssystem. Programmet genomfördes i fyra Värdecaféer och en vernissage. Teamen har även haft tillgång till individuell handledning på distans. Förbättra Familjehem Ett program för att ta fram kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. Indikatorerna ska användas för att kunna synliggöra den kvalitet som uppnås och för att kunna öka värdeskapandet för klienter i behov av familjehemsvård. Deltagarna fick också kompetensutveckling i Systemförståelse, Värdegrund och Processkartläggning. Mål, Samverkan, Evidensbaserat arbete samt andra pågående nationella processer inom området. Orsak-verkan analys, Systematiskt förbättringsarbete och mätningar. Drivkraftsdiagram, PGSA. Programmet bestod av fyra Värdecaféer och att avslutande seminarium samt avstämningsmöten mellan Värdecaféerna. Högskoleutbildning i Ledarskap Ledarskapsutbildningen var en uppdragsutbildning på 15 hp och anordnades av Jönköping

8 Sid 8 (15) Academy vid Hälsohögskolan i Jönköping. Varje delkurs har kombinerat koncentrerade träffar i Stockholmsområdet en eftermiddag var femte vecka med webbaserade kursaktiviteter på distans via en elektronisk lärplattform och självstudier. Deltagarna har också ingått i studiegrupper med omkring åtta deltagare/grupp. I grupperna har det funnits både män och kvinnor, och om möjligt deltagare från såväl idéburen och vinstdrivande som offentlig organisation. I grupperna har diskussioner kring litteratur och föreläsningar, med syfte att lära om likheter och skillnader mellan de olika organisationstyperna genomförs. Delkurs 1: Drivkrafter och inspirationskällor för vård och omsorg Delkurs 2: Omvärldsförankring, ledarskap och affärstänkande i vård och omsorg Delkurs 3: Systemtänkande, värdeskapande och strategisk planering i vård och omsorg Delkurs 4: Värdeökning genom verksamhetsutveckling i vård och omsorg Kurserna har varit utformade som moduler så att det har varit möjligt att bara läsa en kurs, några kurser eller alla fyra. Det har varit möjligt att hoppa på utbildningen under gång. Ständig utveckling och lärande i Värdeforum En viktig del av konceptet Värdeforum är att kursledarna systematiskt skapade förståelse för deltagande organisationers utvecklingsbehov. Detta skedde genom en individuell anpassning av handledningen för respektive team och dess coach samt en nära kontakt mellan coachen och chefen samt kursledarnas återkoppling till chefen. Förankringen hos chefen är avgörande för att nya arbetssätt kan användas och vidareutvecklas i verksamheterna. Kunskapen om teamens behov ledde också till att kursinnehållet kunde anpassas och nya program utvecklas. Utvecklingsledarna strävade hela tiden efter att förbättra och utveckla Värdeforum med hjälp av de lärdomar som gjordes under träffarna. Deltagarnas åsikter i t.ex utvärderingar användes systematiskt för att utveckla programmen. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Förbättra & Coacha Bambi Ekonomisk förening Föreningen Edsätras vänner Föreningen Framtidståget Föreningen Saltå by Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Haganäs ek. för. Jobbverket Karolinska Universitetssjukhuset Sociala missionen Stiftelsen Danviks Hospital Stiftelsen Vidarkliniken Förbättra Familjehem Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Kriminalvården Stockholm Stiftelsen Credo Kvalitetsledning Bambi Ekonomisk förening BOSSE-Råd, Stöd & Kunskapscenter Förbundet S:t Lukas Föreningen Edsätras vänner

9 Sid 9 (15) Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Haganäs ek. för. Jobbverket LP-verksamhetens ideella riksförening Sociala missionen Stiftelsen Danviks Hospital Stockholms Stadsmission Törngårdens autismcenter Mäta Famna Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm LP-verksamhetens ideella riksförening Stiftelsen Danviks Hospital Stockholms Stadsmission Högskolekurs 33:ans Stöd och Service AB Bambi Ekonomisk förening BOSSE-Råd, Stöd & Kunskapscenter Famna Föreningen Framtidståget Föreningen Saltå by Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Haganäs ek. för. Humaniora vård och omsorg/skoga ÄC Karolinska Universitetssjukhuset Livis Omsorg AB LP-verksamhetens ideella riksförening Mångkulturell Hemtjänst AB Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare Solskenshemtjänst & service Stiftelsen Credo Stiftelsen Danviks Hospital Stiftelsen Josephinahemmet Stiftelsen Rödakorshemmet/Röda Korsets Sjukhus Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum Stiftelsen Vidarkliniken Stockholms Stadsmission Stöd i ordinärt boende/huddinge kommun Törngårdens autismcenter Unga Kvinnors Värn Leda Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare Av sammanställningen ovan framgår att fler organisationer har deltagit i flera aktiviteter och enskilda individer deltog i olika kurser inom ramen för projektet. Det var önskat eftersom det på detta sätt ökar kompetens och kapacitet i systematiskt kvalitetsarbete i olika delar av verksamheten och skapar så mer hållbara och bättre förutsättningar för att öka värdeskapandet. Att ha olika organisationer som deltar i ett program ökar också möjligheterna för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna och organisationerna. Styrgrupp

10 Sid 10 (15) Styrgruppen har bestått av Lars Pettersson, generalsekreterare, Thomas Schneider, kvalitetsansvarig och Karin Svedberg, projektledare som ersattas av Karolina Nordh under hennes föräldraledighet. Arbetet i styrgruppen har fungerat bra och regelbundna möten har hållits under projektets gång. Styrgruppen har i genomsnitt haft ett möte varannan vecka under projekttiden. Referensgrupp En extern referensgrupp har följt projektet kontinuerligt. I referensgruppen har representanter från Socialstyrelsen, Akademikerförbundet SSR, Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund och Sveriges Yngre Läkares Förening/Läkarförbundet deltagit. Referensgruppens uppdrag har varit att medverka i planeringen under mobiliseringsfasen, att följa projektet under genomförandefasen samt bidra till att ta fram strategier för uppföljning av och lärande från projektet. Referensgruppen har också aktiv deltagit i att rekrytera projektpartner från offentlig och privat sektor samt i spridningen av projektets resultat. Deltagarrepresentantgrupp (Högskoleutbildningen) En grupp med deltagarrepresentanter i högskoleutbildningen har samlats en gång per termin för att ge sina synpunkter på kurserna. Dessa har sedan förts vidare till både projektets styrgrupp samt Jönköping Academy som utbildningsanordnare. Samtalen har gett en bra inblick i studenternas syn på utbildningen under hand och har varit värdefulla för att utveckla kursens upplägg och innehåll. Gruppen har bl.a. diskuterat hur utbildningen motsvarar deltagarnas förväntningar vad gäller innehåll, nivå, tempo. Vi har också varje termin diskuterat hur väl jämställdhetsperspektivet fanns med i undervisningen och hur kommunikation med högskolan fungerar, t.ex. vad gäller lärplattformen (Ping-Pong) och kontakten med lärarna. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Övergripande mål för arbetet med jämställdhetsintegrering i projektet har varit att åstadkomma ett långsiktigt lärande för Famnas kansli, deltagande organisationer och samarbetspartners, samt genom detta bidra till utvecklingen av Famnas och övrigas jämställdhetsarbete. Projektets ambition har varit att frågor om jämställdhet aktualiseras i deltagande organisationer, på individ- och organisationsnivå. Målet för projektet har också varit att män och kvinnor ska kunna ta del av projektet på ett likvärdigt sätt och stärka sin kunskap om jämställdhet. Även gällande jämställdhetsperspektivet ser Famna erfarenhetsutbytet mellan de olika sektorerna som en bidragande faktor till gemensamt lärande. Målet har varit att inkludera jämställdhetsperspektivet i samtliga moduler av undervisningen i högskoleutbildningen. Projektledningen har under hela projektets gång hållit en dialog med Jönköping Academy gällande att alla kurser skulle innehålla moment som belyser ledarskapet med fokus på jämställdhet. Inom ramen för högskoleutbildningen har särskilda föreläsningar på ämnet hållits, när det har varit relevant har även perspektivet lyfts in i de gruppdiskussioner som studenterna fört under föreläsningstillfällena och via webbplattformen. Deltagarrepresentantgruppen har också fått lämna sina synpunkter avseende detta, dessutom har frågor kring detta funnits med i kursens utvärdering. När det gäller Värdeforum har ambitionen varit att aktivt lyfta in jämställdhetsperspektivet i de diskussioner som förs kring chefskap och ledarskap under utbildningstillfällena i Leda. Famna har också arbetat kontinuerligt med att lyfta in jämställdhetsperspektivet i Värdeforums olika program (Förbättra, Coacha, Leda), bland annat genom att ta med könsperspektivet i analysen av förbättringsbehovet, vikten av könsuppdelad statistik och vid

11 Sid 11 (15) anlitande av externa föreläsare. Projektledaren och en utvecklingsledare gick en utbildning i jämställdhet som arrangerades inom ramen för det projektstöd i jämställdhetsintegrering som fanns på länsstyrelsen i Stockholm. Utbildningen har lett till att medarbetare anser sig ha kunnat lyfta frågan och belysa den mer systematiskt i Värdeforums olika program, både i planering och genomförande. En viktig aktivitet var att medarbetare från Famnas kansli deltog i en halvdags workshop i jämställdhetsintegrering våren Workshopen leddes av projektledaren som har erfarenhet av att arbeta med JämStöds metoder för jämställdhetsintegrering i olika verksamheter. Workshopen utgick från de jämställdhetspolitiska målen och grundläggande kunskap om jämställdhet samt strategin jämställdhetsintegrering. Att Famnas kansli själva arbetat aktivt med perspektivet är en förutsättning för att vi skall kunna uppmana medlemmarna att göra detsamma. Kansliets medarbetare har genom workshopen fått en påfyllnad vad gäller grundkompetens i frågorna. Kansliet hittade fem områden inom den verksamhet som Famna har där vi kan integrera jämställdhetsperspektivet redan idag. 1. Könsuppdelad statistik - Alltid vad gäller statistik som handlar om människor. 2. Lönestrategi - Både i den egna organisationen samt peka på vikten av att medlemmarna arbetar med detta 3. Arbetsmiljö - Både i den egna organisationen samt peka på vikten av att medlemmarna arbetar med detta 4. Värdegrund - Både i den egna organisationen samt peka på vikten av att medlemmarna arbetar med detta 5. Lyfta frågan om mäns våld mot kvinnor i Värdeforums program Vad gäller innehållet i högskoleutbildningen skulle jämställdhetsperspektivet kunna vara ännu tydligare, i utvärderingar och i samtal med deltagarrepresentantgruppen har det framkommit att jämställdhetsperspektivet inte har varit ett självklart perspektiv i alla delar av utbildningen. Denna dialog har även förts med Jönköping Academy under projektets gång. Särskilda föreläsningar på ämnet har hållits och perspektivet har tagits upp i diskussioner. När det gäller jämställdhetsperspektivet har det skett en utveckling i hela Famnas arbete tack vara arbetet i projektet. Medarbetare har en ökad medvetenhet om perspektivet och detta beaktas ibland annat val av deltagare i panelsamtal samt genom att Famna numer uppmanar deltagande team och själva för könsuppdelad statistik. Det är viktigt att finns fortsätta på den inslagna vägen och ta tillvara på gjorda erfarenheter från arbetet i projektet. Detta perspektiv behöver ständigt efterfrågas och arbetas aktivt med. Famna bör göra en plan för hur medarbetare får tillräcklig kunskap om jämställdhet i och i metoder för genomförande för att även i framtiden ha ett jämställdhetsperspektiv som kan genomsyra verksamheten. Det skulle i projektets båda ben också vara relevant att samtala mer om intersektionalitet, då de människor som får vård och omsorg hos deltagande organisationer, ofta har en komplex problematik och det är av yttersta vikt att ha en bra förståelse för detta. En satsning på jämlik vård i skulle kunna vara ett nästa steg i detta arbete. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Övergripande mål för tillgänglighetsarbetet i projektet är att åstadkomma ett långsiktigt lärande hos Famna och samarbetspartner i projektet. Målen och ambition har varit att projektets aktiviteter ska vara tillgängliga för alla, samt att öka kunskapen om tillgänglighetsfrågor i deltagarkretsen, inom Famna och hos samverkanspartner. Vid bokning av lokaler och vid planering av möten har tillgänglighetsperspektivet tagits i beaktande. Kontakt togs tidigt med processtödet för tillgänglighet. Under mobiliseringsfasen fick projektet

12 Sid 12 (15) stöd genom att ledningsgruppen utbildades inom området och med ta fram en tillgänglighetsplan för projektet Projektet har också haft en ambition att den information som deltagarna får under Värdeforum skall vara lättförståelig så att alla, oberoende av utbildningsnivå och språkkunskaper, ska kunna ta till sig den. Projektets betydelse ur ett tillgänglighetsperspektiv är att Famna har stärkt sin kunskap om och förhållningssätt till arbete med tillgänglighetsfrågor, samt att frågan har aktualiserats i deltagande organisationer. Projektets betydelse inom båda områdena är att frågorna får spridning även utanför deltagarkretsen genom att intressenter, mottagare för arbetet med strategisk påverkan etc. har fått frågorna berörda. Arbetet med tillgänglighet utgår från tre perspektiv: att lokalerna ska vara tillgängliga, att verksamheten ska vara tillgänglig och att informationen ska vara tillgänglig. I planeringen av samtliga aktiviteter inom projektet har hänsyn tagits till dessa. Vid inbjudan till målgruppen för projektet har det efterfrågats om det finns behov av teckentolkning, syntolkning, speciell kost, eller om någon behöver undervisningsmaterial i alternativa format. För den som har inlärningssvårigheter ska finnas möjlighet att få föreläsningen i förväg och presentationsmaterial kopierat. Övriga aktiviteter inom projektet är seminarier och kurser på olika platser. Vid planeringen har ansvarig beaktat deltagarnas behov avseende handikappanpassning. Vi har också för vana att alltid säkerställa att det finns alternativ för den som behöver särskild kost. Projektets betydelse ur ett tillgänglighetsperspektiv är att Famna har stärkt sin kunskap om och förhållningssätt till arbete med tillgänglighetsfrågor, samt att frågan har aktualiserats i deltagande organisationer. Projektets betydelse inom båda områdena är att frågorna får spridning även utanför deltagarkretsen genom att intressenter, mottagare för arbetet med strategisk påverkan etc. har fått frågorna berörda. Frågor om tillgänglighet och jämställdhet har kontinuerligt aktualiserats inom deltagande organisationer. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Inga särskilda regionala pioriteringar Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektets resultat bidrog väsentligt till Famnas övergripande arbete att utveckla vården och omsorgen i Sverige med utgångspunkt i sina medlemmars grundläggande värdering att skapa värde för de man finns till för. Som en nationell aktör är Famna ofta anlitad som remissinstans i utredningar, medlem i olika arbetsgrupper på departement och myndigheter och har därför goda möjligheter att sprida projektets erfarenheter på avgörande beslutsfattande nivåer. Famna har också genom olika seminarier (Almedalen, konferenser, mfl) spridit lärdomar och erfarenheter från arbetet med projektet. Målgrupper har varit politiker, fackföreningar, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, och journalister. Vid varje avslutat program i Värdeforum har ett Vernissage genomförts där deltagarna presenterade sina arbeten. Till denna viktiga spridningsaktivitet har deltagarna kunnat bjuda in kollegor och chefer samt brukare/patienter och närstående. På ett Vernissage brukar det vara ungefär lika många gäster som deltagare. Hösten 2013 deltog ca 50 personer och på konferensen våren 2014 deltog 170 personer. Famna har även bjudit in representanter från andra organisationer och beslutsfattare inom politik och myndigeter för att ytterligare sprida

13 Sid 13 (15) arbetet. En gång under varje termin har ett projektövergripande seminarium genomförts för att ytterligare samverka mellan de två benen i projektet, högskoleutbildningen och det verksamhetsnära utvecklingsarbetet. Varje vårtermin har dessutom en nationell konferens om ledarskap och kvalitet, genomförts inom ramen för projektet. Ytterligare information om projektet kommer också att finnas tillgänglig i projektets utvärderingsrapport, vilken kommer att spridas bland intressenter och beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den externa utvärderaren har i hög grad varit tillgänglig och hängiven projektets mål och syfte. Utvärderaren hade god kännedom om frågeställningarna i projektet och särskilt idéburna aktörers situation och utmaningar. Utvärderaren har varit en samtalspartner för projektledningen under hela projektets gång. Han har med ett kritiskt öga och skarpa analyser bidragit till att utveckla projektets struktur, uppbyggnad och grundantaganden. Han har lyft viktiga frågor som t.ex. mätbarhetsiver, utvärderingssamhälle, idéer och föreställningar om ledarskap och organisationer både i allmänhet och i synnerhet inom idéburna organisationer, social omsorg och vård. Genom ett nära samarbete och hög tillgänglighet har den externa utvärderaren under pågående projekt på ett konstruktivt sätt bidragit både till egenutvärderingen. Egenutvärderingen har framförallt utvecklats på strategiska områden som jämställdhet och tillgänglighet. Genom att dessa perspektiv infördes på utvärderarens inrådan så följer idag Famnas Värdeforum upp resultatet av detta efter alla program, även utanför projektets ramar. För att höja svarsfrekvensen i utvärderingsenkäterna har vi med utvärderarens hjälp prövat olika arbetsätt för att fånga deltagarnas erfarenheter utan att öka rapporteringsbördan alltför mycket på enskilda individer. Den externa utvärderaren fångade tidigt i projektet betydelsen av coachens roll i förbättringsprogrammen för att utveckla kvalitet och ledarskap. Detta har inneburit att vi kontinuerligt har kunnat utveckla kompetensstödet till deltagarna på detta område. Utifrån detta har extern kunskap och internationella erfarenheter från coaching lyfts in i programmen och till utvecklingsledare i Värdeforum. Coachens roll är idag en avgörande del av Famnas satsningar på kvalitetsarbete och ledarskap, inte bara för att coaching som metod främjar lärande och utveckling utan för att rollen som coach stödjer redan befintliga ledare och andra medarbetare i sitt ledarskap. Ytterligare ett viktigt bidrag från den externa utvärderaren har varit att diskutera institutionella förutsättningar eller hinder för att lyckas nå projektets mål. Genom att inse att mycket av det som styr våra handlingar formas av kultur, normer och värderingar har programmen i Värdeforum kombinerat ett fokus på drivkrafter och värdeskapande med kompetensutveckling i specifika metoder, redskap och verktyg. Detta gör att kvalitet och förbättringskompetensen knyts till en vilja att omsätta det i vardagens arbete. På detta sätt blir kunnandet till reell kompetens för projektets deltagare. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? I Värdeforum har Famnas utvecklingsledare en ambition att leva som vi lär. Det innebär att utvecklingsledarna under projektets gång i arbetet med planering av Värdeforums olika utbildningstillfällen, systematiskt och kontinuerligt utvärderar, anpassar och förbättrar

14 Sid 14 (15) programmens innehåll. I detta arbete används samma metoder som lärs ut till deltagarna i deltegande tam. Två utvecklingsledare deltog dessutom själva som ett team i programmet Mäta där de sett över hur vi använder vår tid effektivt på de interna möten där vi planerar och utvärderar Värdeforum. Efter varje utbildningstillfälle i Värdeforum utvärderar deltagarna hur man har uppnått specifika lärandemål. Teamen ombeds också att vid dagens slut lämna skriftlig utvärdering på vad som varit bra och vad som kan göras bättre. Denna information tar sedan utvecklingsledarna i beaktan i sin egen utvärdering och vidareutveckling av Värdeforum. Innan varje coachmöte svarar coacherna på olika frågor i en checklista om huruvida de använder de metoder och verktyg som lärs ut i Värdeforum. I denna checklista efterfrågas också om de har de förutsättningar som behövs för att kunna arbeta framgångsrikt med verksamhetsutveckling i sin verksamhet. Även här utvärderas lärandemål och själva utbildningstillfället och resultaten används i det fortsatta planerings- och utvecklingsarbetet. I slutet av varje enskilt program I Värdeforum utvärderas deltagarnas upplevelse. I utvärdringsenkäten får deltagarna skatta i vilken grad programmet har lett till resultat. Frågorna berör både personliga utvecklingsområden och resultat i organisationen. Exempel på frågor är: Anser du att ni har redskap att bedriva förbättringsarbetet på egen hand? Hur har förbättringsarbetet påverkat värdet för brukare/patient? Skulle du rekommendera att delta i Famnas Värdeforum? Hur har förbättringsarbetet påverkat medarbetarnas arbetstillfredsställelse? Hur har förbättringsarbetet påverkat verksamhetens effektivitet? Hur bedömer du värdet av coachen för förbättringsarbetet? Svaren anges på en skala mellan 0 (inte alls) och 10 (i hög grad). Detta betyder att svar större än 5 är positiva. Utvärderingen visar att deltagarna uppskattade programmet mycket, särskilt gällande förbättringskunskap och att kunna rekommendera deltagandet till andra. Genom att använda egenutvärderingen på detta lärande arbetsätt utvecklas inte bara ett specifikt program i Värdeforum över tid utan erfarenheter och lärdomar sprids även mellan olika program och personer. När programmet Leda för ledningsgrupper startade under projektets andra år så fanns erfarenheterna från två omgångar av Förbättra och Coacha samt en satsning på Kvalitetsledning väl tillvaratagna. Utifrån dessa erfarenheter så genomförde programansvariga en endags workshop med Göran Henriks, Utvecklingsdirektör Qulturum, Jönköpings Läns landsting, Annette Nilsson, Projektledare för Ledningskraft SKL samt Lars Pettersson, Generalsekreterare Famna för att ta samla kunskapen om vilket slag ledarskap som behövs för morgondagens vård och omsorg. Inför programmet Mäta har programansvarige samlat erfarenheterna från hur teamdeltagare i Förbättra och Coacha har arbetat med mätningar. Utifrån dessa erfarenheter har programmet fått sin utformning och sitt innehåll i samråd med Mattias Elg, professor i Kvalitetsutveckling Linköpings Universitet och Peter Kammerlind, projektledare Mäta för att leda, Qulturum, Jönköpings läns landsting. Vad gäller högskoleutbildningen ber kursledarena om en enklare skriftlig utvärdering efter varje kurstillfälle. Dessutom utvärderas respektive kurs digitalt med hjälp av en enkät som distribueras med hjälp av den digitala lärplattformen Ping Pong. Här har också deltagarrepresentantgruppen varit ett bra stöd i att ta tempen på om kursen levererar det som deltagarna förväntar sig. Denna har träffats i mitten på varje enskild termin och innehåller representanter från alla tre sektorerna. Dessa träffar har hållits av projektledaren tillsammans med projektets utvärderare. Kommentarer och tips

15 Sid 15 (15) Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Projektet har syftat till att stärka kompetensen i strategiskt ledarskap, affärsmässighet och kvalitetsutveckling hos medarbetare i idéburna organisationer, privata vårdföretag och verksamheter inom offentlig vård och omsorg. Genom att kombinera kompetenssatsningen med konkreta förbättringsarbeten ges stora förutsättningar för strategisk påverkan som bygger på reella erfarenheter hos deltagande verksamheter. Sammantaget finns i projektet ett antal beskrivna lärdomar som bör beaktas för att kunna ge ytterligare måluppfyllelse och effekt i kommande projekt. De huvudsakliga lärdomarna är: Vid utformandet av uppdragsutbildningar bör man kontinuerligt och tidigt i projektet ha en hög grad av samverkan för att tillgodose både akademisk nivå, vetenskaplighet och kontextuell förståelse. Det blev redan i rekryteringsfasen väldigt tydligt hur viktigt det är att bygga relationer till de organisationer som skall delta som projektpartners. Kanske skulle rekryteringen underlättats om t.ex. SKL eller KSL varit medavsändare vid rekrytering av kommuner. Famna ser tydligt vikten av att ta tillvara på de relationer som byggts upp i detta projekt för framtida samarbeten över sektorsgränserna. Famnas erfarenheter från satsningen är att det hade fanns ett intresse för verksamheter att delta i projektets aktiviteter men reglerna för rekryteringstiden försvårade för projektet att engagera nya projektpartners. Projektets lärdom är det är viktigt att man i framtida satsningar organiserar sig för att på bästa sätt hantera denna naturliga del av yrkes- och organisationslivet. Kommentarer till ESF från projektet: För att i högre grad uppnå målen i kommande projekt och program skulle vi utifrån våra erfarenheter gärna se att: Projektutlysningarna har ett tydligt utvecklingsperspektiv Det möjliggörs för att skapa lärande projektorganisationer med bland annat interna följeforskare. Att projektdeltagare kan rekryteras kontinuerligt genom projektet Att personer som står utanför dagens satsningar men i högsta grad berörs och har kännedom om specifika förutsättningar (brukare, arbetslösa, förtroendevalda, papperslösa) kan inkluderas i projektet. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Lars Pettersson, Generalsekreterare Famna, Projektägare E-post: lars.pettersson@famna.org Tel: , mobil