Kristina Darfeldt leg.psykolog, specialist i klinisk psykologi

Transkript

1 Kristina Darfeldt leg.psykolog, specialist i klinisk psykologi darfeldt@gmail.com

2 Sociala berättelser och tydliggörande förhållningssätt Kognitiva svårigheter Sociala berättelser Bemötande och tydliggörande förhållningssätt Seriesamtal

3 Kognitiva nedsättningar Autismspektrumtillstånd ADHD Förvärvade hjärnskador Psykiatriska diagnoser Intellektuella funktionsnedsättningar

4 Vad innebär olika funktionsnedsättningarna? Man måste förstå svårigheterna under ytan för att kunna ge hjälp. Över- symptom, beteende Aggressivitet, passivitet, frustration, inåtvändhet m.m. Under en kognitiv funktionsnedsättning Svårigheter med kommunikation, social förståelse, informations processande, exekutiva svårigheter m.m.

5 Brister i socialt samspel Svårigheter att förstå oskrivna sociala regler. Kan lära sig sociala regler men inte alltid förståelsen bakom regeln. Svårigheter att anpassa sig till förändringar -rutinberoende.

6 Brister i socialt samspel Svårigheter med turtagning i samtalet. Risk för missuppfattningar - kan leda till konflikter. Svart och vitt tänkande. Skapar kontroll genom att gruppera människor sorterar människor i bra eller dåliga.

7 Brister i socialt samspel Socialt beteende är oförutsett och förvirrande. Brist på social ömsesidighet. Svårigheter i olika gruppkonstellationer.

8 Svårigheter med kommunikation Konkret bokstavligt språk och språkförståelse. Normalbegåvade stort ordförråd men ofta svårt med förståelse. Ibland stelt, högtidligt tal och annorlunda röstmelodi.

9 Svårigheter med kommunikation Svårt för, ironi, skämt, ordspråk och dubbeltydlighet. Sanningssägare - svårt att ljuga, vita lögner. Oförmåga att påkalla uppmärksamhet.

10 Svårigheter med kommunikation Ibland avvikande ögonkontakt, mimik och kroppsspråk. Svårigheter förstå ickeverbal kommunikation t ex kroppsspråk, mimik och tonfall. Vaga uttryck såsom kanske, vi får se. Uppmaningar t ex (kan du.).

11 Svårigheter i beteenderepertoar Svårigheter med fantasi/ föreställningsförmåga. Fascination för detaljer Faktakunskap.

12 Svårigheter i beteenderepertoar Samlar kunskap och saker, öar av oväntad kunskap (savant). Svårt med ostrukturerad tid t ex raster och luncher. Behov av rutiner och struktur.

13 Brister inom tre områden som förklarar beteendestörning 1. Theory of mind/mentalisering 2. Central Coherence/sammanhang 3. Exekutiva funktioner

14 Theory of mind/mentalisering Förmågan att föreställa sig det mentala, medvetenheten om eget och andras tänkande. Svårigheter att intuitivt förstå hur andra människor tänker, känner och reagerar och avser med sina handlingar.

15 Theory of mind/mentalisering Svårigheter att förstå att andra inte vet det man själv vet. Brister i att förstå konsekvenserna för andra människor av sitt handlande.

16 Brister i Central Coherence Förmågan att bygga upp/förstå mening och sammanhang, att kunna smälta samman delkunskaper till nya helheter. Att skapa begripliga sammanhang.

17 Kognitiva nedsättningar Exekutiva funktioner: Förmågan att genomföra en planering för att uppnå ett senare mål (VD-funktion) Planera, organisera Igångsättning Flexibilitet Impulskontroll Genomföra Avsluta Kritiskt granska

18 Kognitiva nedsättningar Uppmärksamhet/koncentration Hyperaktivitet Impulsivitet Arbetsminne

19 Uppmärksamhet

20 Uppmärksamhet Koncentrationsfilter Ett filter som filtrerar och sorterar bort stimuli

21 Hjärnkontoret en metafor VD Sekreterare Vaktmästare

22 Svårigheter med informationsbearbetning Vistas i bullriga miljöer el. stora folksamlingar Första vad andra säger, speciellt i grupp Följa med i samtal som går snabbt Ta in när mycket språklig information lämnas Göra mer än en sak åt gången Slutföra uppgifter snabbt Besvara frågor snabbt

23 Andra svårigheter Svårigheter med personlig hygien Rimlighetsbedömningar, vad är lagom? Att organisera och få automatik i vardagsliv och studier (måste tänka ut hur man vill göra). Svårt att välja - undviker val. Tidsuppfattning

24 Perception Våra sinnen: Tar emot och tolkar information från omvärlden.

25 Annorlunda perception

26 Annorlunda perception - stress Känslighet för ljud och ljus. Okänslig för smärta, kyla och värme. Känslighet för ytlig beröring, dusch, skavande kläder och skor. Svårigheter med konsistens av viss mat.

27 Annorlunda perception Känslighet för vissa lukter. Svårt med kroppskännedom; svårt lokalisera/tolka/uttrycka somatiska symtom. Prosopagnosi. Svårigheter att känna hunger, törst. Svårt att samordna sinnes intryck.

28 Svårigheter Tidsuppfattning Svårt att hitta Konkret språkförståelse Koncentration Arbetsminnet Mentalisering Sammanhang Föreställningsförmåga Perception Sömnsvårigheter Ångest, nedstämdhet, svag självkänsla

29 Hjärntrötthet Sammantaget kräver de kognitiva funktionsnedsättningarna omständlig tankeverksamhet vilket ger hjärntrötthet.

30 Kaos braincrash

31 Sociala berättelser och tydliggörande förhållningssätt

32 Sociala berättelser En gång i maj månad träffas de flesta som bor här i området. Då städar vi i trädgården som är gemensam för alla. Barn och vuxna hjälps åt. De flesta barnen leker tillsammans. Vi slutar kvällen med att grilla korv. De flesta tycker det är kul. Vi har en sådan kväll på fredag.

33 Sociala berättelser och skriven text Hjälpmedel vid kognitiva funktionsnedsättningar.

34 Sociala berättelser Du bara tjatar och tjatar Du bara pratar, och pratar Du pratar sedan är det borta

35 Sociala berättelser Använder sig av fler sinnen för att förstå. När jag samtidigt kan se kan jag bättre förstå Tonårspojke med Asperger syndrom

36 Sociala berättelser Språk och tal är flytande abstrakt information. För personer med neuropsykiatriska svårigheter och andra kognitiva nedsättningar går ofta den verbala informationen förlorad.

37 Sociala berättelser Bra att använda penna, papper eller bilder för att visualisera och tydliggöra. Det skrivna, det ritade finns kvar. Det går att läsa igen och igen tills det fastnar och är förstått.

38 Sociala berättelser Svårt att förstå det man inte ser. Ge personen ord de kan se och som finns kvar att reflektera omkring. Sociala berättelser ger förklaringar och förståelse utan tjat.

39 Sociala historier Det talade ordet försvinner snabbt (abstrakt). Det skrivna ordet finns kvar. Stimulerar fler sinnen. Ger förslag på lösningar.

40 Sociala berättelser Det man inte känner till säger man ofta nej till. Bristande föreställningsförmåga. Rädsla för misslyckanden.

41 Sociala berättelser Kan öka den sociala förståelsen och ge lämpliga strategier hur en situation kan hanteras. Berättelsen ger information om en situation, varför det är som det är och hur man kan göra. Ger ledtrådar och minneshjälp.

42 Sociala berättelser Skriven text, bilder eller båda tillsammans. Går att spara och använda regelbundet.

43 Sociala berättelser Att hälsa På arbetet hälsar jag alltid på mina kollegor första gången jag ser dem under dagen. Man behöver inte hälsa ordentligt mer än en gång under dagen. Resten av dagen ger man dem endast ett ögonkast och kanske ler lite grand om man stöter ihop med dem så att man på det viset bekräftar att man vet vilka de är. Ibland kommer något emellan så man inte hinner ge dem ett ögonkast när man möts och det är helt OK men om man går emot varandra och ingenting stör kontakten så tittar man lite försiktigt på den andra igenkännande. Hur ofta man skall hälsa eller titta tillbaka på kollegor är något som också är svårt att avväga för alla personer.

44 Sociala berättelser för att Förstå hur mitt beteende påverkar andra. Förstå hur andra tänker, känner och handlar. Motivera till att utföra något någon annan önskar (varför).

45 Sociala berättelser för att Förstå sammanhang. Förbereda för en förändring. Bättre förstå och hantera känslor och reda ut tankar. Öka självständigheten.

46 Sociala berättelser för att Förbereda en aktivitet som känns motig (Minskar därmed passivitet och ökar utbudet av aktiviteter). Ger insikt om orsak verkan (studier, arbete mm.). Förklara svåra situationer. Genom att visualisera kan man ge förklaringar och strategier och minska osäkerheten.

47 Sociala berättelser Vi besöker den som fyller år och gratulerar. Vi köper en present eller gör något som gör den som fyller år glad. Vi fikar tillsammans och pratar. Nu är det farfar som fyller år. Farfar önskar inga saker. Han tycker om att vi kommer och berättar om vad vi håller på med. Vi tar med kaffe och tårta. Farfar vill säkert veta hur Du har det i din nya skola. Hur det var i regniga Sundsvall, Gröna Lund. Det är viktigt att du kommer med och gör farfar glad. Kommer du ihåg efter din födelsedag när du sa att det var en jättebra födelsedag, hur kul det var med alla kompisar. Du saknade P.B., men han var ju bortrest. Vi ska åka kl på lördag. Kl ska vi åka till Maxi i Kalmar.

48 Sociala berättelser När är ett samtal avslutat? Det kan vara svårt att veta när ett vanligt samtal är slut. Det finns inga tydliga signaler som visar detta. När man har en dialog mellan två personer så är det lättare att avgöra när ett samtal är avslutat. Oftast är då konversationen lugn. När samtalet är avslutat märks det tex genom att den andra blir tyst och kanske tittar ned eller åt sidan. Då kan jag vänta tills han/hon kanske börjar prata om något annat. Om det är en paus i form av tystnad kan också jag prova att börja prata om något annat och se hur den andra reagerar. Om den andra personen inte känner sig färdig med det första samtalet kan han/hon säga t ex jag skulle bara tillägga till det vi pratade om förut att.. Jag kan också säga så om det är något jag anser är viktigt som jag inte hann att säga. Jag behöver inte vara orolig för de flesta personer är lätta att prata med och säger till om de inte har pratat färdigt. Ibland kan man ha mycket i tankarna som stör ett samtal. Det kan vara något som är viktigt i arbetet som stör tankarna eller något privat som ligger emellan i samtalet. Det märks oftast om någon är ofokuserad när man pratar. Då kan man själv vara tyst och inte ta upp några andra samtalsämnen. När det är många som pratar samtidigt är det svårare att förstå när ett samtal är slut. Ofta avbryter man varandra och växlar snabbt mellan olika samtalsämnen. Då får jag försöka lyssna och hänga med så gott det går i de olika samtalsämnena. Oftast hinner man då inte prata färdigt om olika saker utan växlar lite impulsivt mellan de olika samtalsämnena och det är svårt att avläsa när någon pratat färdigt.

49 Sociala berättelser och skriven text Öka självständigheten t ex duscha, borsta tänderna, åka buss. Social integration t ex förklara en situation tex. en konferens, grupparbete mm. Bättre förstå och hantera olika känslor t ex vad gör jag när jag blir arg, ledsen eller orolig.

50 Sociala berättelser och skriven text Konsekvensbeskrivningar t ex ekonomi. Skriv och förklara ett sammanhang till klienten.

51 Sociala berättelser och skriven text Förklara varför en person handlat på ett speciellt sätt som klienten inte förstår. Förklara varför andra personer har reagerat på klientens beteende på t ex ett möte. Ge strategier, ledtrådar för hur klienten kan hantera känslor t ex ilska, oro mm.

52 Sociala berättelser Ge sammanhang. och skriven text. Förklara svåra situationer t ex en assistent som skall sluta, separationer, sjukdomar. Hantera förändringar t ex byte av miljö och personer.

53 Arbete - förväntningar Låser sig i sitt specialintresse. Orealistiska krav på lön och befattning. Bristande föreställningsförmåga. Bristande erfarenhet. Studiebesök.

54 VISION MÅL. Utbildning, fast tjänst, lön DELMÅL. Praktik: Erfarenheter, sociala kontakter, referens

55 Sociala berättelser Hur är det att arbeta Om man har en gymnasieutbildning är det en viss typ av jobb man kan få. När man är ung och skall komma ut på arbetsmarknaden är det svårt att hitta ett arbete. Det första arbetet jag får när jag slutat skolan är inte alltid det jag kommer att jobba med i framtiden. Jag kan jobba en tid med ett arbete för att få yrkeslivserfarenhet. Alla arbeten innehåller både roliga och tråkiga moment, så är det för alla som arbetar och det är något jag får acceptera. Det är bra att få referenser (betyg) från ett jobb om jag sedan vill ha ett annat jobb. På alla jobb lär man sig saker man kan ha nytta av i livet. Nu har jag fått en praktikplats på bilvårdscenter. Det är bra! Jag har nu möjlighet att lära mig en massa saker jag kan ha nytta av i mitt yrkesliv i framtiden.

56 Sociala berättelser Hur göra en ansökan? För att få försörjningsstöd behöver jag personligen lämna in en ansökan en gång i månaden den 15:e. Detta gör jag i receptionen, då visar jag min legitimation, eller lämnar den direkt till min handläggare. Tillsammans med min ansökan skall jag även lämna in kontoutdrag för en månad tillbaka samt en lista över sökta arbeten. Jag skall ha sökt minst 10 arbeten i månaden. Jag skall även lämna in kvitton och räkningar för de utgifter jag ansöker om. När jag har lämnat in min ansökan så skall min handläggare läsa den och räkna ut hur mycket inkomster och utgifter jag har. Därefter tar min handläggare ett beslut om jag får pengar eller inte får pengar denna månad. Detta har min handläggare två veckor på sig att göra. Under de två veckorna behöver jag inte ringa och fråga om beslutet. Efter två veckor skickar min handläggare ett brev till mig och berättar om beslutet.

57 Sociala berättelser Observera, samla in information. NÄR VAR HUR VAD HÄNDE, före, under, efter Mina, dina och andras upplevelser Ge förslag på lösningar

58 Tydliggörande pedagogik När? Vem? Var? Vad? Hur? Varför? Vad skall jag göra sedan?

59 Sociala berättelser Eva och Karin hämtar mig kl Jag följer med till sjukgymnastiken. Jag gör rörelser med armar och ben. Eva och Karin visar mig hur man gör och jag gör efter. Det finns bilder som visar hur man skall göra. Eva och Karin vill se hur mycket jag kan röra mina ben och armar och hur stark jag är. Det är bra för då kan de hjälpa mig att träna på rätt sätt så att jag blir starkare och orkar mer. Kl följer Eva och Karin mig tillbaka till boendet.

60 Sociala berättelser Vid behov infoga samma sociala berättelse med bilder.

61 Sociala berättelser Ibland när vi äter kastar jag knivar och gafflar på mina syskon när jag blir arg eller vill något. Det är farligt att kasta knivar och gafflar på mina syskon. Dom kan bli skadade, det gör ont och de kan bli ledsna eller arga på mig. Om någon kastar en kniv eller gaffel på mig så tycker jag att det gör ont och jag blir ledsen. Jag skall försöka låta bli att kasta knivar och gafflar på mina syskon när jag blir arg eller vill något. Om jag vill något eller blir arg kan jag istället säga det till mina syskon eller min mamma. Då blir det lugnare vid matbordet och roligare att vara tillsammans.

62 Sociala berättelser-utformning vid svårigheter med socialt samspel Deskriptiva meningar: Berättande och förklarande meningar. De beskriver och ger en bakgrund. Oftast startar berättelsen med deskriptiva meningar. Ibland när vi äter kastar jag knivar och gafflar på mina syskon när jag blir arg eller vill något. Perspektiva meningar: Beskriver personens och andra människors reaktioner. Vad de ser, hör och tänker och hur de upplever situationen. Det är farligt att kasta knivar och gafflar på mina syskon. Dom kan bli skadade, det gör ont och de kan bli ledsna eller arga på mig.

63 Sociala berättelser-utformning Direktiva meningar: Berättar vad och hur personen ska göra för att lyckas. De förtydligar och försöker motivera till önskvärda reaktioner och förväntade beteenden. Jag skall försöka låta bli att kasta knivar och gafflar på mina syskon när jag blir arg eller vill något. Om jag vill något eller blir arg kan jag istället säga det till mina syskon eller min mamma.. Kontrollmeningar, avslutande meningar: Den sociala berättelsen avslutas positivt och ger förslag på lösningar. Dessa lösningar är personens nycklar, redskap för att komma ihåg och bemästra situationen. Ibland är det personen som kommer med förslag och utformar avslutningen. När jag säger till istället för att kasta knivar och gafflar blir det lugnare vid matbordet och roligare att vara tillsammans.

64 Exempel på social berättelse socialt samspel Ibland när jag sitter och jobbar får jag problem. Det är när jag har svårt att förstå mina uppgifter. Då vill jag ha hjälp genast: Beskriver situationen. Anna har många att hjälpa. Det är flera av mina kompisar som har problem. Hon hjälper dom: Förklarar situationen. Jag blir arg. Jag skriker och blir sur. Jag vill att Anna ska komma och hjälpa mig NU, GENAST: Personens reaktioner.

65 Exempel på social berättelse socialt samspel Klasskompisarna tycker att jag stör och bär mig konstigt åt. De blir arga på mig. Anna blir arg, mina kompisar blir arga: Andras reaktioner. Jag måste lära mig att vänta. Anna kommer snart till mig. Medan jag väntar jobbar jag med en uppgift som jag kan, i extraboken. Så gör mina klasskompisar också: Ge alternativ.

66 Exempel på social berättelse socialt samspel Jag måste förstå att jag ska vänta. Vänta måste mina klasskompisar också. Skolan blir roligare, klasskompisarna och Anna gillar mig. Jag är glad istället för ledsen, arg och sur: Positiv avslutning. Birgitta Andersson

67 Sociala berättelser socialt samspel Beskriver beteendet, situationen. Förklarar situationen. Förklarar personens reaktioner. Förklarar andras reaktioner. Ger alternativ. Positiv avslutning.

68 Sociala berättelser Skall skrivas i jagform. Skrivs i presens. Ger förslag på lösningar. Undvik uttryck som alltid, aldrig, inte. Avslutas alltid positivt och uppmuntrande.

69 Att tänka på Anpassa format, språkbruk och meningarnas längd till den enskilde personen. Undvik meningar som kan tolkas bokstavligt. Skriv inte för långa berättelser. Skriv helst bara om ett tema i en berättelse.

70 Sociala berättelser Presentera berättelsen i en lugn miljö och i en positiv anda tillsammans med personen. Vid behov kan eventuella ändringar göras i berättelsen med tidens gång.

71 Sociala berättelser Skall finnas i fler exemplar för att vara tillgängliga i alla miljöer där problemet uppkommer. Den skall hållas aktiv och läsas inför varje tillfälle där berättelsen kan vara till hjälp. Den skall hållas aktuell tills beteendet upphör. Tidpunkten för utvärdering ska stå i relation till berättelsens art.

72 Sociala berättelser OBS!!! Gå ALLTID igenom historierna i en positiv anda när personen är lugn och motiverad.

73 Skriftlig instruktion Tvätta bilen Fyll på vatten i spannen om den inte redan är uppfylld. Spola av bilen ordentligt. OBS! Håll munstycket minst 30 cm från bilen. Spruta på schampo. Svampa bilen. Öppna motorhuven och spola av motorn. OBS! Ej fullt tryck. Stäng motorhuven. Spola av hela bilen. Torka bilen med sämskinn. Kör in bilen på sin plats och öppna alla dörrar.

74 Skriftlig instruktion. Inpasseringskort Arbetsplatsen har skalskydd som innebär att man måste ha passeringskort. Korten gäller för all inpassering. För att öppna dörrarna håller man upp kortet framför kortläsaren. Därefter knappar man in koden. Se till att dörren stängs ordentligt efter dig. Vissa delar i huset är avdelade. Där räcker det att man håller upp kortet framför kortläsaren.

75 Tidslinje Förklarar dåtid, nutid och framtid. Livslinje Tidslinje över dagen, veckan. Årsalmanacka Termometer ilska, stress, oro, ledsenhet, glädje.

76

77 Schema Stiger upp 6.30 Tvättar mig 6.45 Äter frukost kl Klär på mig kl Tar på ytterkläder 7.50 Går till bussen 8.00

78 Schema Schema Börjar 8.00 Kafferast Lunch Kafferast Slutar 16.30

79 Vädret Sport Aktuella nyheter Fritidsintressen Olympiaden Filmer TV-program Böcker Musikaler/teatrar TV-program Maträtter Schema mm.

80 Tydliggörande förhållningssätt Första samtalet Förväntningar! Hur kan vi matcha dem Mål, delmål

81 Tydliggörande förhållningssätt Tydlighet Vad du som professionell i ditt arbete kan hjälpa till med. Skriftlig infomation om vad du kan hjälpa till med i din yrkesroll. Hur ofta man skall träffas och hur många gånger.

82 Tydliggörande förhållningssätt Om det handlar om mycket information, dela upp den i flera delar. Kanske bättre med fler korta möten. Ta en sak i taget. Ge utrymme tid till reflektion och samtal kring situationer som är svåra att förstå.

83 Tydliggörande förhållningssätt Håll samtalet i en lugn miljö. Använd korta meningar. Var styrande och håll den röda tråden.

84 Tydliggörande förhållningssätt Nyckelordet är struktur. Skapa så mycket struktur som möjligt i dina kontakter med klienten. Hjälp klienten med tiden, tex om han/hon skall vara på en viss plats för ett möte kl bör du åka hemifrån kl med bussen.

85 Tydliggörande förhållningssätt Ge information och skriv varför klienten skall träffa en speciell person på tex. en myndighet och vad det har för betydelse för klienten. Syftet med mötet och vad som förväntas av klienten. Föreslå att klienten tar med sig en annan person/anhörig som minnesstöd. Var positiv till ifall klienten vill spela in samtalet som stöd till minnet.

86 Tydliggörande förhållningssätt Repetera, summera och sammanfatta regelbundet under mötet. Låt sedan klienten summera och sammanfatta vad ni pratat om för att veta om personen förstått. Skriv minnesanteckningar från mötet och mejla klienten.

87 Tydliggörande förhållningssätt Skriv ner hur man går tillväga när personen ska utföra olika saker. Skriv upp alla beslut och ge eller mejla till personen. Stöd klienten i att lägga in en påminnelse i mobilen till nästa möte.

88 Seriesamtal Man ritar enkla streckgubbar med pratbubblor och eller tankebubblor. Rita glada sura miner. Symboler, färgkoder. Skriva vid datorn - turas om med svar och frågor. Hjälper personen förstå en oförklarlig situation.

89 Seriesamtal Är i regel oplanerade. Görs i nära anslutning till den aktuella situationen. Något har hänt t ex i affären, bussen. Ta fram penna och papper, gör en serie och förklara.

90 Seriesamtal Problemsituation. Personen är i svårighet! Arbeta alltid med orsaken bakom symptomet.

91 Seriesamtal Beskriver vad som föregick en händelse, vad som hände och nuläget. Går igenom-analyserar vad personen säger, gör, tänker och känner och ev. vad andra personer säger, tänker och känner. Föreslår positiva lösningar-ledtrådar på problemet-planerar för framtiden.

92 Seriesamtal Görs alltid tillsammans med personen. Handlar alltid om ett samspel mellan två eller flera personer. Personen måste vara intresserad av bilder och förstå bildens budskap. Kan göras med personer och barn på en tidig nivå och med vuxna.

93 Seriesamtal Man ritar direkt när något hänt tillsammans med personen. Arbetssättet är som ett samtal utifrån ritade bilder. Illustrerar abstrakta situationer. Slipper tolka kroppsspråk, mimik.

94 Seriesamtal Man gör en stillbild av en situation. Delar upp skeendet. Arbetar igenom problemet.

95

96

97

98 Seriesamtal Personen bör inte vara i affekttillstånd utan lugn och nåbar i samtalet. Den som skriver, ritar måste vara lyhörd och ha en accepterande attityd. Det är bra om man förstår hur personen tänker, känner och upplever situationen.

99 Medvetandetriangeln Föregripande medvetenhet Aktuell medvetenhet Intellektuell medvetenhet

100 Sammanfattning Kommunicera genom att visualisera Gör abstrakta situationer konkreta. Ger utrymme-tid till reflektion och samtal kring situationer som är svåra att förstå.

101 En del text och bilder till seriesamtalen och är hämtade ur Birgitta Anderssons bok Sociala berättelser och seriesamtal

102 för att förstå den människan måste man förstå hur den människan förstår Kirkegaard

103 Bildstod. se Ett användbart verktyg

104 Avslutningsvis Tack för uppmärksamheten!