Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
|
|
- Pernilla Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 av :21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Kräver en förståelse av hur psykoterapi fungerar att vi utgår från att människan har en själ eller kan funktionell kontextualism vara ett alternativt perspektiv? Jonas Ramnerö, lektor i psykoterapi vid Stockholms Universitet, som tillsammans med Niklas Törneke skrivit boken Beteendets ABC (Studentlitteratur, 2006) diskuterar själens plats i psykoterapin ur behavioristisk synvinkel. Kropp och själ Den dualistiska uppdelningen av människan i kropp och själ kan historiskt härledas tillbaks till Descartes (Lehey, 2000). Den har satt tydliga ramar för det psykologiska tänkandet i västerlandet. Descartes var ursprungligen sysselsatt med att beskriva djuren som komplexa automater. Maskinen var den förebild som skulle kunna förklara djurens fungerande, och även mycket av människans. Den samtida kristna förkunnelsen försåg dock människan med en själ som var en personlig essens, kapabel att leva vidare. Materian kunde inte ha en egen inneboende livskraft, denna var av Gud given. Descartes kristna bekännelse tvingade honom att undanta vissa fenomen från den mekanistiska grundsynen. Tänkande och förnuft sågs som unika egenskaper för själen. I hans syn på människan blev själen en tänkande substans utan fysisk materia, skiljd från kroppen. Själen, eller psyket, bor i kroppen, tar emot sensationer, vilka omvandlas till representationer av den yttre världen. Men själen har även en funktion i att utöva vilja den styr kroppen. Det var ju inte så att Descartes upptäckte psyket, snarare får man säga att han uppfann det som konstruktion. Intellektuellt, så var den konstruktionen kompatibel med kyrkans lära. Lösningens konsekvens blir att studiet av människan sker i två världar: en kroppslig och en själslig. Historiskt kan man säga att Descartes gav en grundförutsättning för psykologi som en självständig vetenskap läran om psyke. Man hade något att tala om, och därmed något att studera. Men den innehåller en annan förutsättning: Vill man förklara människans handlande så är det via denna hypotetiska inre agent detta skall ske. Det verkar då rimligt att när det som människor tänker eller känner är konstigt, och deras beteende ter sig oförnuftigt eller bringar dem olycka, så är detta att betrakta som problem med psyket. Terapi för psyket blir helt följdriktig psykoterapi. Här bör vi notera hur lätt det är i språket att börja betrakta något som ett oberoende ting, bara för att vi kan tala om det som ett ting. Ofta definierades medvetandet som den tidiga psykologins studieobjekt (Lehey, 2000). Men mot studiet av medvetandet som en förtingligad struktur kom tidigt kritik från den s.k. funktionalismen: Medvetandet kan inte betraktas som en inre plats. Snarare är det ett sätt att uttrycka en relation mellan själv och omvärld. Medvetandet existerar inte som en distinkt entitet skiljd från erfarenheten. Det är erfarenheten! Centralt i funktionalismen är att förstå människans handling i relation till den kontext den uppträder i. Även psykiska skeenden som medvetande skulle studeras som akt i relation till omgivningen (Day, 1980). Vi ser här rötterna till behaviorismen. Behaviorism Den kunskapstradition som innefattas i behaviorismen kan inte definieras på något enhetligt sätt (Baum, 2005). Jag vill föra fram ett par kritiska punkter i detta tänkande. Idén om inre ting som mentala representationer och kartor, inför problemet med vem det är som ser dessa ting. Det krävs nu en inre åskådare eller kartläsare. I psykologin har man ibland försökt lösa detta genom införandet av
2 2 av :21 en homunculus (en liten inre människa) i form av ett jag, själv eller liknande. I praktiken för man in en själ för att försöka lösa problemet. Ofta beskrivs denne lille krabat med människoliknande egenskaper ( svagt jag, sårat själv etc). Vi kan nu även tillskriva denna agent förmågan att styra över människans handlingar. Men om det är homunculus som styr beteendet, vad styr då homunculus? Med det autonoma psyket införs ett sorts inre ting som vare sig låter sig observeras eller tillhandahåller någon egentlig förklaring. Det vi kommer att observera är beteende något som organismen gör: att vi tänker, går, minns, uppmärksammar, fattar beslut, talar, ser saker, känner etc. Om vi istället försöker förstå dessa mänskliga beteenden i relation till den kontext (historiskt och aktuellt) som de uppträder i, behövs det ingen själ för att förklara detta. Potentiellt skulle denna kontextuella förståelse peka ut just omständigheter som skulle kunna påverkas i syfte att förändra människors beteende. Detta har omedelbar relevans för psykoterapi. Vi har inga psykologiska metoder att utöva direkt påverkan på en individs inre processer. Den dimension vi kan verka i är kontexten runt individen. Terapeuten agerar per definition på utsidan, ur patientens perspektiv. Detta är grundbultar i den filosofi vi kallar behaviorism. Det är även denna filosofi som senare ger en grund för beteendeterapin. Det är då en terapi utan ett hypotetiskt psyke eller själ. Men vi påminns gång på gång hur lätt det är att smyga in en själ. Problemet med kontext Idag ser man en utveckling av behaviorismen i det vi kallar funktionell kontextualism (Hayes, 1993). Det är just handlingen i det sammanhang som den uppträder som är uttalat fokus för kunskap. I detta ligger ett potentiellt problem när vi vill förstå psykoterapin. Det är på många sätt behändigt med att tänka sig att människan ständigt går omkring med ett psyke i huvudet. Då har de ju med sig det i terapin, likaväl som överallt annars. Det löser skenbart varje problem med generalisering. Ur en kontextuell synvinkel blir det på ett sätt svårare att förstå hur psykoterapi fungerar. Det bygger ju på att man påverkar beteende i ett sammanhang (terapirummet) som är väsentligen skiljt från den vardag där problemen finns och effekten skall generaliseras till. Psykoterapi är sålunda beroende av att problem kan göras aktuella i den situation som terapeuten ingår i (terapirummet) och att terapiarbetet kan göras aktuellt där han inte ingår (klientens vardag). Vi kan förstå terapin som en kontext. För en social organism som människan är den en social kontext där det ingår flera viktiga ingredienser: En person som är intresserad av hur mitt liv sett ut under veckan; En person som inte fördömer utan lyssnar uppmärksamt när jag berättar saker jag skäms för; En person som uppmärksammar och framhäver små förändringar. Allt detta är exempel på hur att gå i terapi är att stå under social influens av en annan person en terapeut. I denna process kan vi anta att sociala förstärkningsmekanismer spelar en framträdande roll (Follette, Naugle & Callaghan, 1996). Men den innehåller även andra konsekvenser än positivt förstärkande. Ett exempel är hur besvikelsen över att inte gjort något åt sina svårigheter kan bli aktualiserad inom en vecka. Istället för att, på egen hand, efter ett halvår konstatera att mitt liv fortfarande ser likadant ut. Terapin skapar en tydligare kontakt med dåligt fungerande beteende. I terapin så ingår jag, som patient, i en kontext där mina handlingar spelar roll: Roll i relation till definierade mål roll i relation till terapin. Terapin är även en språklig kontext. Språket ger människan en vidsträckt förmåga till generalisering. När den traumatiserade patienten berättar om sina upplevelser så har det en förmåga att aktivera känslomässiga komponenter som fanns vid tidpunkten för traumat, trots att det sker i en trygg situation (Wilson & Blackledge, 2000). Men språket har inte bara en flexibel förmåga att aktualisera känslomässiga sammanhang. Det kan även påverka dem, genom att förändra inramningen av händelser. När vi får berättat för oss att den vackert mörkröda orientaliska mattan vi beundrat, knutits av exploaterade barnarbetare så förlorar den mycket av attraktionskraften den hade stunden innan. Överfört på ett kliniskt sammanhang språket som kontext i terapi En patientgrupp som tidigt fångade mitt intresse efter att ha börjat arbeta i psykiatrin i slutet av 80 talet var patienter som sökte för panikångest. Det var en brytningstid då psykiatrin definierade detta som ångestneuros. Patienterna hade läst i tidningar om panikångest och kände igen sig och sökte hjälp för det. Ok, var det då så att alla dessa patienter med ångestneuros, egentligen led av panikångest? Nej, att hävda det ger oss bara ytterligare ett exempel på hur lätt man kan fastna i språket. Däremot kan vi idag klart säga att ordet panikångest var fruktbart för att föra kunskapen vidare. KBT ger ett kvitto på det! I dess mest elementära form kan vi se en ångeststörning som att relationen mellan
3 3 av :21 individen och ett stimulus (t.ex. kroppsliga sensationer), via inlärningshistorien fått en aversiv funktion som motiverar flykt och undvikande. Eller enklare uttryckt: Man har lärt sig att bli rädd för något. I detta fall något som väsentligen händer på insidan av människan. Att rita sin första Clark cirkel och uppleva att patienten kom tillbaks nästa session och beskrev hur de tänkte på cirkeln när de kände att ångesten kom i veckan och att det verkligen hjälpte dem var en oerhört förstärkande erfarenhet. Att detta fungerar så bra beror det på att patienten har en Clark cirkel någonstans inne i huvudet? Nej, det kan vi väl knappast hävda. Vi riskerar bara att ha uppfunnit en själ som förklaring, denna gång i form av en informationsprocessors gestalt. Jag sa ju att det var lätt! Clark cirkeln är ett funktionellt sätt att prata i terapin. Ett sätt som har förmågan att förändra inramningen av händelser, som somatiska sensationer, i människors liv utanför terapirummet. De kognitiva modellerna kanske inte kan anklagas för att smyga in ett människoliknande väsen, men väl ett datorliknande. Vi bör påminna oss om att den kognitiva revolutionen tog sin start i en fascination över att se likheter mellan människan och den för tiden modernaste maskinen: datorn (Gardner, 1987). Processorn tar emot inkommande information, processar den och styr människans handlingar. En själ i en digitaliserad tidsålder. Fortfarande kan vi se att denna väsentligen metaforiska konstruktion berikat den terapeutiska språkliga arsenalen. Men en basal diskrimination är mellan sättet att prata och det man pratar om en diskrimination för såväl patienter som terapeuter. De handlingar vi utför i terapin kan förstås utifrån den funktion de har i den kontext de uppträder i. Många av de typiska språkliga handlingarna i KBT fungerar på ett snarlikt sätt som Clarkcirkeln : t.ex. att ge en rational. I fallet av en ångeststörning så innebär det ju ett par möjliga saker: Att tala om att gradvis närma sig; stanna kvar i situationen; upptäcka nya sidor av situationen; att kontrastera det värsta tänkbara mot det faktiskt upplevda etc. Allt detta ger en ny inramning av stimuli som ökar sannolikheten för att kunna förändra beteende. Via språket skapas förutsättningar för att etablera en ny kontext. Det som utgjort stimuli för flykt och undvikande etableras nu som stimuli för undersökande och utforskande. Det är inte bara inkompatibelt med flykt och undvikande. Det är i sig två aktiviteter som inte lika exklusivt ackompanjeras av rädsla, som undvikande gör. Språket har en förmåga att förändra relationen mellan subjekt och kontext den använder vi i det vi kallar psykoterapi. I kölvattnet av detta kan vi iaktta ett mycket fascinerande kliniskt fenomenen: Patienten får sin första självregistreringsblankett för panikattacker och kommer tillbaks en vecka senare till terapeuten och är lite besviken över att det har inte varit något den här veckan. Helt plötsligt har det man fruktat skall uppträda blivit något man blir besviken över inte dyker upp. Ett exempel på hur terapin helt plötsligt kan förändra kontexten kring upplevelser. Men Samtidigt som man ofta ser hur panikattacker kan försvinna snabbt i den tidiga processen i terapin så infinner sig ofta en annan sak. Jag har inte panik nu men jag kan få!, Ok, jag mår bra nu men hur länge skall det vara. Patienten har inte panik längre men väl ångest. Ångest har beskrivits som en framtidsinriktad emotion (Bouton, Mineka & Barlow, 2001). Det är ett problem med en sådan beskrivning: Framtiden finns per definition inte! Och vi kan ju svårligen hävda att en emotion utlöses av något som inte finns. Men vi kan språka om framtiden och då använder vi en förmåga vi ju konstaterat kan aktivera ångest knutet till det vi talar om. Det är lätt att fastna i språket. Att en organism är kapabel att producera den intensiva affekt som vi kallar panik, det får vi se som en frukt av evolutionen och individens historia. Men i det att människor är kapabla till verbal inlärning så öppnas flera möjligheter (Forsyth & Eifert, 1996). Vi kan sätta saker i relation till varandra på ett flexibelt och vittfluget sätt. Jag kan t.ex. bli rädd för en panik större än den jag någonsin upplevt. Jag kan sätta denna potentiella upplevelse i relation till andra saker jag inte upplevt ( bli galen ). Och fast jag inte i stunden upplever affekten panik kan jag se min framtid som outhärdligt präglad av den. På så sätt förändras kontexten: Min panikvärld blir mer mångfacetterad och potentiellt fylld av fler faror. Och det är i den kontexten vi försöker förstå patientens handlingar. I detta blir det centralt att lära patienten att se sitt eget bidrag att diskriminera sig själv som subjekt. De inre tingen Språket inbjuder oss till att tala om skeenden som om de vore ting, även när vi inte kan observera dem som ting. Man har panikångest, som om det vore en ägodel. Vi säger din panikångest har blivit mycket bättre, när personens liv är mindre styrt av rädsla. Eller patienten som säger: Det känns som min panikångest är på väg att komma tillbaks! Vad är det man varseblir då? Skall vi gå till det basala, kan vi fundera över uttrycket ett symtom på ångest? De flesta av oss kan nog börja räkna upp sådana symtom. Men vem kan därefter säga vad ångest då är? Uppenbarligen någonting som bor i individen och kan ge upphov till symtom. Lätt smyger sig själen in. Men vad vi gjort är återigen att ha
4 y sida 2 4 av :21 fastnat i språket. Varför är just förtingligandet av inre processer ett problem? Jo, det riktar vår uppmärksamhet mot hypotetiska entiteter som inte är tillgängliga för observation eller nödvändigtvis pekar ut vad som kan eller behöver förändras. Det gäller för patienten exempelvis när man börjar betrakta sina inre processer som ting. ( Jag känner att panikångesten ligger där och lurar! ) Men det gäller inte minst det kliniska språket. Självförtroende, neuros eller personlighetsstörning är alla exempel på begrepp som inbjuder till förtingligande. Men det gör även begreppet schema när vi tror att det är något som individen har, när det i själva verket snarare uppfunnits för att försöka fånga något som individen gör. I psykiatrisk och klinisk psykologisk begreppsbildning finns ofta ett cirkulärt resonemang inbyggt t.ex. när man försöker förklara en människas beteende genom en diagnos eller att hänvisa till en personlighet. Ofta är det just de beteenden man baserat sin diagnos på som man försöker förklara. Men man kan inte förklara en individs depressiva beteenden med att han har en depression, eller en persons långvariga antisociala beteendemönster med att han har en antisocial personlighetsstörning. Dessa begrepp är inga förklaringar men kan fungera i att effektivisera kommunikation. Begreppen får också en funktion i att styra mitt beteende. Om jag skall träffa en person som jag vet är deprimerad, så påverkar det mig innan personen kommer in i rummet. Här infinner sig även ett problem. Som jag påpekat är språket är en del av den kontext som styr vårt beteende. Vi riskerar att hamna i att förhålla oss till begreppet snarare än till individen. Han blir en personlighetsstörd och vi har förtingligat individen. Förtingligande innebär en fara teoretiskt som riskerar att fördunkla våra förklaringar, men det innebär även en fara i terapin. Det riskerar att göra oss till mindre flexibla och lyhörda terapeuter. Således har vi all anledning att just granska den underliggande filosofin i vår begreppsbildning. Var är den personlighetsstörde störd någonstans i den personlighet han har? Själen nästlar sig så lätt in på de mest underliga platser. Utan själ? När vi människor talar så talar vi om något. Eller annorlunda uttryckt: Talande är även det ett beteende som kan förstås i den kontext den sker. Vi kan använda ordet själ för att uttrycka något, utan att för den skull hävda att detta något påtvingar oss existensen av en andelik materia. Vi ska ju inte fastna i språket! Tvärtom ger oss språkets flexibilitet en rad möjligheter. Djupet av mitt hjärta behöver inte förstås som de inre delarna av hjärtmuskeln. När en person känner sig levande så ska det nog inte förstås som en kontrast till upplevelsen att inte vara vid liv. Vi använder uttryck för att kommunicera. Alla kan vi tala om vår vilja, vår karaktär och förstå hyggligt vad vi menar utan att för den skull peka ut dessa som ting. Vilja säger vi exempelvis då talar vi om inriktningen på våra handlingar, och karaktär då vi talar om vår benägenhet att avstå från omedelbara förstärkare till förmån för långsiktiga (och kanske mer osäkra). Vi beskriver handlingar i relation till en kontext. Men vad är det då vi talar om när vi säger själ? Det verkar det gälla upplevelser som berör oss på ett speciellt sätt ont ända in i själen. Vi säger att en musiker har själ när hans musicerande berör oss. Att göra något med själ antyder att det görs med intensitet, innerlighet och att det uppfattas i samklang med vad man känner. Vi talar även om själ som en konsekvent riktning i en människas handlingar den person som säljer sin själ går emot centrala värderingar hos sig själv. När vi säger själ försöker vi beskriva något genuint mänskligt. Så om vi håller oss trogna till det vi talar om när vi talar om själ, tror jag mycket väl att en terapi utan ett autonomt psyke som en inre agent kan vara en terapi med själ. Referenser Baum, W.M. (2005). Understanding Behaviorism, 2 nd ed. Malden: Blackwell. Bouton, M.E., Mineka, S., & Barlow, D.H. (2001). A modern learning theory perspective on the etiology of panic disorder. Psychological Review
5 5 av :21 Day, W.F. (1980). The historical antecedents to contemporary behaviorism. I R.W. Rieder & K. Salzinger (Eds.) Psychology: Theoretical-Historical Perspectives. New York: Academic Press. Follette, W.C., Naugle, A.E., & Callaghan, G.M. (1996). A radical behavioral understanding of the therapeutic relationship in effecting change. Behavior Therapy, 27, Forsyth, J.P., & Eifert, G.H. (1996). The language of feeling and the feeling of anxiety: contributions of the behaviorisms toward understanding the function altering effects of language. The Psychological Record, 46, Gardner, H. (1987). The Minds New Science A History of the Cognitive Revolution. New York: Basic Books. Hayes, S.C. (1993). Analytic goals and the varieties of scientific contextualism. I S.C. Hayes, L.J. Hayes, H.W. Reese & T.R. Sarbin (red.), Varieties of Scientific Contextualism (s.11-27). Reno: Context Press. Lehey, T.H. (2000). A History of Psychology- Main Currents in Psychological Thought. New York: Prentice Hall. Wilson, K.G., & Blackledge, J.T. (2000). Recent developments in the behavioral analysis of language: Making sense of clinical phenomena. I M.J. Dougher (ed.) Clinical Behavior Analysis. Reno:Context Press.
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merKomplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!
Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare
Läs merAtt bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.
Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet. Smärtkongress Gbg 10-11-2017 Sally Marshall, leg sjukgymnast, leg psykoterapeut KBT Utbildad lärare/handledare KBT/ACT info@sallymarshall.se www.sallymarshall.se
Läs merKBT. Kognitiv Beteendeterapi.
KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN
Läs mer- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.
1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk
Läs merAtt förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)
Att förebygga och hantera överbelastningsskador Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap Sveriges Olympiska Kommitté Karlstads universitet Norges idrettshøgskole Halmstad högskola Personlighetsfaktorer
Läs merPeter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI
Peter Friberg Leg psykolog Peter.friberg@magelungen.com Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI ALLIANS VAD LEDER TILL FÖRÄNDRING? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians
Läs merFrån boken "Som en parkbänk för själen" -
En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen
Läs merÅsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå
Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org
Läs merINTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden
INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska
Läs merAllmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merEN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY
EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY Presenteras av Vad är ACT? ACT står för Acceptance and Commitment Therapy vilket också sammanfattar vad terapimetoden går ut på. I en ACT-behandling
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merÅsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning
Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi
Läs merChristine Andersson /Sokraten 2/99/
1 av 5 2009 09 17 20:59 Christine Andersson /Sokraten 2/99/ Två artiklar har i vår publicerats i tidningen Insikten (nr 1 och nr 2 1999) kring ämnet " Integration av psykoterapi ".Conny Thorsson har tidigare
Läs merPsykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2010 9 hp
Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2010 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merPsykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp
Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt 2011 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med
Läs merKognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling
Läs merPsykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt hp
Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Vt 2012 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med
Läs merVinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?
Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder? Terapeuten och barnet tycker om varandra=verklig relation Terapeuten förmedlar en tydlig önskan om kontakt, flickan
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merEmotionsfokuserad Terapi (EFT)
Kursplan Specialistkurs för psykologer Emotionsfokuserad Terapi (EFT) Stockholm, 8-11 maj, 18-21 september och 13-16 november 2019. Vad är EFT? EFT är en behandlingsmetod utvecklad utifrån psykoterapiforskning
Läs mer* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation.
1 SJÄLVET OCH JAGET ALA PETRI Jaget eller Självet, är upplevelsen av att vara en levande, kännande och handlande varelse skild från andra och från annat. Detta existentiella själv anses börja byggas upp
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merLev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:
Lev som du lär prova på! Guide i 5 steg sidan 48 Vad har du för värderingar? Det är lätt att stanna vid fluffiga formuleringar om att vara en god vän, vara en bra förälder eller göra sitt bästa på jobbet.
Läs merSMART Utbildningscentrum
Historik och utveckling Första vågen Beteendet i fokus (1920) Andra vågen Tankarna i fokus (1970) Våg ett och två Blir KBT (1980) Känslor och österländsk filosofi möter västerländsk psykoterapi (1990)
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merEmotionsfokuserad Terapi (EFT)
Kursplan Specialistkurs för psykologer Emotionsfokuserad Terapi (EFT) Stockholm, 8-11 maj, 18-21 september och 13-16 november 2019. Vad är EFT? EFT är en evidensbaserad behandlingsmetod utvecklad utifrån
Läs merNär datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Läs merRollmodeller och metaforer hjälp eller hinder i psykoterapihandledningen?
Rollmodeller och metaforer hjälp eller hinder i psykoterapihandledningen? Åsa Peterson Ericastiftelsens handledar- och lärarutbildning Seminarium 2016-10-27 Övning: Visualisera en bra handledning och sammanfatta
Läs merAnvisningar för termin 1 Delkurs: Klinisk problemanalys (6 hp) ht- 14
STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Psykoterapeutiska teorier och metoder, 30 hp (KBT) Anvisningar för termin 1 Delkurs: Klinisk problemanalys (6 hp) ht- 14 OBS att
Läs merPC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng,
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar, 45 högskolepoäng Cognitive behaviour therapy with children
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merSCHEMA OCH ANVISNINGAR FÖR KBT TEORI OCH METOD, TERMIN 2 KBT- modeller, teori, metoder och tillämpningar för ångest (7 HP), VT 2013
1 (5) STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Psykoterapeutiska teorier och metoder, 30 HP (KBT) SCHA OCH ANVISNINGAR FÖR KBT TEORI OCH METOD, TERMIN 2 KBT- modeller,
Läs merför lite utrymme för känslor, för mycket styrande förhållningssätt? (Sokraten ) Heléne Semb
1 av 5 2009 09 17 21:10 för lite utrymme för känslor, för mycket styrande förhållningssätt? (Sokraten 2-2003) Heléne Semb Under en handledningssession kan en terapeut ta upp att hennes klient inte når
Läs merKBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT
KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen
Läs merLivet är enkelt att leva
Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi
Läs merNu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi
Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merBeteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender
Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma
Läs merKURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB
KURSPLAN Basutbildning i Psykoterapi med speciellt fokus på psykoterapeutiskt arbete med ungdomar och Unga Vuxna 2016-2017. Start 21 januari 2016 Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna ökar tillsammans
Läs merRelationsinramningsteori - RFT : teori och klinisk tillämpning PDF ladda ner
Relationsinramningsteori - RFT : teori och klinisk tillämpning PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Niklas Törneke. Vad gör vi egentligen när vi tänker? Hur påverkar detta agerande annat
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merS B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merUtvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.
Depression Utvecklingsaspekter Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla B) Samvete, moral C) Självförtroende Något blir till i det inre, den unges
Läs merTankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Läs merKan radikal behaviorism lösa en del av den kognitiva terapins problem? Niklas Törneke
1 av 8 2009 09 17 21:03 Kan radikal behaviorism lösa en del av den kognitiva terapins problem? Niklas Törneke (Artikeln publiceras samtidigt i Beteendeterapeuten, Beteendeterapeutiska föreningens medlemsorgan)
Läs merAnn-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1
2011-01-20 Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 PFPP = Panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi (Symtomfokuserad psykodynamisk terapi) Metoden är utvecklad i USA av Barbara Milrod, - psykiater och
Läs merPsykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.
Läs merOm maskiner kunde tala
Staffan Larsson, forskarassistent i lingvistik Ludwig Wittgenstein skriver i Filosofiska Undersökningar (1953): Om ett lejon kunde tala, så skulle vi inte förstå det. Varför inte? Enligt en tolkning vill
Läs merVad Gud säger om Sig Själv
Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn
Läs merDifferentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25
Läs merBeskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:
Läs merKognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla
Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kamp/flyktresponsen - vårt varningssystem Alla känner vi till den känsla vi kallar ångest. Det finns inte någon som inte har känt ångest exempelvis inför ett
Läs merSpecialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019
Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019 Interpersonell Psykoterapi (IPT) är en relationsfokuserad psykologisk behandling som är specifikt framtagen för att behandla depression.
Läs merPsykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?
Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och
Läs merPC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 45 credits, Second
Läs merUndervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merSokraten 3/99. Functional Analytical Psychotherapy (FAP)
1 av 8 2009 09 17 20:58 Sokraten 3/99 B.F Skinner tillhör psykologins giganter men citeras sällan av kognitiva terapeuter. För de flesta av oss tillhör han "motståndarna". Hans betoning av hur mänskligt
Läs merIntroduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merPsykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp
1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merPsykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.
Läs merOm psykosyntes och andra acceptansbaserade psykologier
Vägen till utveckling Om psykosyntes och andra acceptansbaserade psykologier Olika psykologitraditioner har olika grundantagande och språk för vad mänsklig utveckling innebär, och hur det går till. I den
Läs merPsykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht hp
Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2012 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med
Läs merPsykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht hp
Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2011 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med
Läs merPSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen
Läs merDEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Läs merANVISNINGAR OCH SCHEMA TILL DELKURSEN PSYKOTERAPEUTISK FÖRDJUPNING KOGNITIV BETEENDETERAPI, 4,5 HP INOM KURS 9 PÅ PSYKOLOGPROGRAMMET, TERMIN 9 VT 2012
ANVISNINGAR OCH SCHEMA TILL DELKURSEN PSYKOTERAPEUTISK FÖRDJUPNING KOGNITIV BETEENDETERAPI, 4,5 HP INOM KURS 9 PÅ PSYKOLOGPROGRAMMET, TERMIN 9 VT 2012 Innehåll och syfte Delkursen innehåller en teoretisk
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Läs merOm beteendeanalyser: Analysmodeller. Raimo Lappalainen Professor i klinisk psykologi och psykoterapi Psykologiska institutionen Jyväskylä universitet
Om beteendeanalyser: Analysmodeller Raimo Lappalainen Professor i klinisk psykologi och psykoterapi Psykologiska institutionen Jyväskylä universitet Syftet med presentation Att presentera fem modeller
Läs merMST Vetenskapsteori och etik
MST Vetenskapsteori och etik MST bygger på specifika teoretiska grunder och en uppsättning antaganden om människan samt forskning om människans utveckling. Bronfenbrenner klientens ekologi THE FIT problemets
Läs merAgenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?
Agenda för workshop Workshop ACT Cecilia Olsson Leg sjukgymnast & beteendevetare www.livspraktiken.se Placera ACT på kartan Kort introduktion till ACT Beteendets funktion & Beteendeanalys ACTs sex kärnprocesser,
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merOperant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com
Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merPsykosomatisk kommunikation i handledning INGELA PONTVIK LÖWENTHAL, ERICA HLU 15/17
Psykosomatisk kommunikation i handledning INGELA PONTVIK LÖWENTHAL, ERICA HLU 15/17 Handledning (se vägledning) = rådgivning, undervisning, uppfostran, utbildning. Kommunikation kommer ursprungligen från
Läs merRapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015
2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen
Läs merPSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen
Läs merKognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.
Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar
1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte
Läs merUtvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?
Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,
Läs merRF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013
RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,
Läs merBeteendeanalys en praktisk vägledning
1 Beteendeanalys en praktisk vägledning Detta är en kort praktisk vägledning till hur du kan göra en beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM- eller ICD-diagnos skriver du den överst. Testresultat
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merTerapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin
Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet
Läs merBeteendeanalys. Verksam Psykologi
Verksam Psykologi Patientnummer/namn Ålder Kön Datum Terapeut 1. Diagnos (Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos gör det här) 2. Testresultat: (Poängen på BDI-II, BAI, och eventuellt andra relevanta test.
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merHUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merRätten att uttrycka sig fritt
Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.
Läs merAnvisningar och schema för termin 1 Delkurs: Klinisk problemanalys (6 hp) ht- 13
STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Psykoterapeutiska teorier och metoder, 30 hp (KBT) Anvisningar och schema för termin 1 Delkurs: Klinisk problemanalys (6 hp) ht13
Läs mer