" # $# % " # $#&& ' + && *

Transkript

1

2 2

3 ! " # $# % " # $#&& ' ( )(#* + && * 3

4 Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom besök i verksamheterna. Beställaren och utföraren har ett gemensamt ansvar för att verksamheterna följs upp och utvärderas samt att dokumentera såväl egna som gemensamma uppföljningar och utvärderingar. Ett komplement till det övriga kvalitetsarbetet är att införa besök i verksamheterna, s.k. insynsbesök. Dessa besök ska genomföras av ledamöterna i omsorgsnämndens arbetsutskott, utsedda kontaktpolitiker samt av berörda tjänstemän. Det är bara den/de kontaktpolitiker som är utsedda för just den verksamheten som ska delta. Besöken ska, för både beställare och utförare, ses som ett instrument för att utveckla verksamheten. Vid besöken ska enhetschef ev. verksamhetschef, personal och brukare (där det är möjligt) träffa arbetsutskottets ledamöter, kontaktpolitiker och berörda tjänstemän. Vid besöken ska ledamöterna informeras om verksamheten, kvalitetsarbetet, hur enheten arbetar med trygghet, inflytande och bemötande, höra hur personalen och ev. brukarna upplever verksamheten m.m. För att få strukturerade besök görs en frågemall som ska gås igenom vid besöken. Dessa frågor lämnas ut till enhetschef och ledamöter innan besöket för att alla ska ha möjlighet att förbereda sig samt för att få en bra dialog vid träffarna. Enligt avtal mellan beställare och utförare skall uppföljningar och utvärderingar dokumenteras. Detta kommer att göras av deltagande tjänstemän. De verksamheter som genomfört kvalitetsmätningar ska kunna presentera dessa och redogöra för vilka åtgärder som planeras utifrån uppnådda resultat. Enhetens kvalitetsredovisning bifogas (om sådan har gjorts) så att denna kan studeras av ledamöterna innan besöket. Till de verksamheter som ännu inte genomfört någon enkätundersökning görs en liknande frågemall för att få en upplevelse av vad personalen och brukarna anser om kvalitén i just deras verksamhet. Omsorgsnämndens arbetsutskott, kontaktpolitiker och tjänstemän från beställarkansliet har träffat ledning och personal för daglig verksamhet och utrekryteringen. Träffen inleddes med en visning av de verksamheter som finns i bottenvåningen på Hällsjöhemmet. Dessa är Café Hällsjö, Kristallen, Spectra och Datagruppen. Från omsorgsnämndens arbetsutskott deltog: Ragnhild Pohanka, Janette Bäckman, Bibbi Eriksson och Jennie Henriks. Kontaktpolitiker för verksamheterna som deltog: Birgitta Ragnarsson-Jansson Deltagande tjänstemän: Linda Zetterström och Pernilla Engblom. För ledningen av daglig verksamhet deltog: Lena Söderqvist (verksamhetschef) samt enhetscheferna Lena Lorenz och Marie Tolförs. 4

5 Från personalen deltog: Anki Andersson, Café Hällsjö Chatarina Hedlöf, Hytting, Café Polisen Annika Stenberg, Datagruppen Lotta Sjöö, Hytting Conny Olsson, Spectra Janne Persson, utrekryteringen Birgitta Eriksson, Måsen Kicki Arndler, Kristallen Marianne Johansson, Tälnbäcken Rosa Olsson, Draken, IMEGA Syftet med besöket är att få kunskap om verksamheten se att verksamheten följer gällande lagar och förordningar se hur kvalitetsarbetat fungerar praktiskt ute i verksamheten följa resultat och analys av kvalitetsmätningarna se vilka åtgärder/insatser som görs utifrån resultaten av nämndens kvalitetsmätningar se hur delaktig personalen är i verksamhetens kvalitetsarbete Arbetsutskottet har genomfört intervjuer/samtal med ledning och personal från daglig verksamhet. Frågorna och besökets syfte och innehåll har delgivits berörda innan besöket. De intervjuade personerna har getts möjlighet att lämna synpunkter på rapportens innehåll. Daglig verksamhet riktar sig till personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd och personer med förvärvad hjärnskada enligt LSS personkrets 1 och 2. Olika inriktningar finns på de 17 dagliga verksamheterna. Där erbjudas bl.a. sinnesstimulering, legoarbeten, keramik, måla, sy, data, tvätt med strykning, promenader, eget rockband och en sånggrupp samt flera utegrupper. I utegrupperna arbetas det med röjning av skog/ved, hästhundskötsel samt samverkan med olika idrottsföreningar/anläggningar. Förutom att ingå i en grupp, arbetar enheten med utrekryterade platser i olika företag i Borlänge kommun. Den verksamhet vänder sig till personer som kan klara att på egen hand arbetsträna i olika företag. Arbetsanpassare finns för stöd och handledning samt har kontakten mellan personen och arbetsstället. Flera personer har en tillhörighet i en grupp, men är ute och arbetstränar på företag någon dag i veckan. Verksamheten genomsyras även av fysiska aktiviteter och ett hälsotänkande. 5

6 ! " Närvarande: Verksamhetschef Lena Söderqvist samt enhetscheferna Lena Lorenz och Marie Tolförs. Lena Lorenz har arbetat många år inom daglig verksamhet och har fram till halvårsskiftet ansvarat för kommunens samtliga dagliga verksamheter. Därefter har Marie Tolförs tagit över ansvaret för fyra av de 17 verksamheterna (Kristallen, Pärlan, Picasso och Vega). 1. Finns någon speciell värdegrund/verksamhetsidé för er verksamhet? Enheten har en verksamhetsplan som beskriver hur man vill jobba. Där beskrivs att arbetet präglas av att ge omsorgstagarna ett gott och fullvärdigt liv utifrån var och ens förutsättningar. Enheten utgår från nämndens ledstjärnor som är trygghet, inflytande och bemötande. Målet är att varje omsorgstagare ska ha en genomförandeplan som utgångspunkt från personens intresse och förmågor. En checklista har tagits fram för hur arbetet med genomförandeplanen ska gå till. Med hjälp av den får omsorgstagaren tillsammans med personalen ett redskap för att sätta personliga mål och kunna följa upp dessa. Enheten har även tagit fram ett åtagande när det gäller bemötande och förhållningssätt för personalen. I det står vad enheten förväntar sig av sin personal, bl.a. att de står bakom organisationens värdegrund som bygger på positiva värderingar och respekt för andra människor samt ett professionellt förhållningssätt där samarbetsvilja, ärlighet och empati utgör grunderna i hur de bemöter andra i sin yrkesroll. Stora utbildningssatsningar har gjorts för personalen genom bl.a. planeringsoch uppföljningsdagar. All personal har fått utbildning i bemötande samt kurser i demens, Aspergerssyndrom och autism. 2. Vilka kvalitéer har ni i eran verksamhet? Vad kan brukarna/anhöriga förvänta sig av er? En kvalité i verksamheten är att alla omsorgstagare har en genomförandeplan. Omsorgstagarna ska veta vad de ska göra när de kommer till den dagliga verksamheten. Varje person ska ges en meningsfull sysselsättning som ger stumulans, utveckling, gemenskap och delaktighet i samhället. Omsorgstagare och anhöriga kan förvänta sig professionell personal som har ett gott bemötande och är duktiga på att läsa av omsorgstagarnas behov/reaktioner. Ledningen anser sig ha god kännedom om verksamheten och deras behov. 3. Hur ser ni på eran roll som ledare? Cheferna anser att det är viktigt att kunna delegera och få personalen att ta ansvar och känna sig delaktiga. De anser att det är viktigt att ha en bra dialog mellan chef och personal och att det är tydligt för personalen vilket uppdrag de har. Cheferna anser att de för mycket diskussioner med personalen om verksamheten och att de är villiga att prova nya idéer. 6

7 4. Hur ser ni på möjligheterna att påverka och utveckla nya arbetsformer? Ledningen anser att det arbetas kontinuerligt med att utveckla nya arbetsformer utifrån behoven. De sker en ständig utveckling och de uppfattar att det idag finns många fler behov att möta än för t.ex. fem år sedan. Idag finns grupper med andra behov som ställer nya krav på verksamheten. 5. Hur uppfattar ni verksamhetens förändrings- och utvecklingsvilja? Ledningen anser att det finns en god och positiv förändrings- och utvecklingsvilja inom verksamheten. Många idéer finns hos personalen som ledningen ser som mycket positivt. 6. Vet personalen vilket uppdrag de har? Ledningen anser att personalen vet vilket uppdrag de har. 7. Har ni jobbat aktivt för att informera brukare/anhöriga och personal om varför vi gör dessa mätningar? Cheferna har informerat personalen om varför mätningarna görs. Förslag finns på hur detta kan förankras ytterligare vid kommande undersökningar. 8. Hur har kvalitetsmätningen mottagits av brukare/anhöriga och personal? Mätningarna har mottagits positivt från personalen. Endast ett fåtal har inte besvarat enkäten. Ledningen har inte fått några negativa reaktioner från anhöriga eller gode män. Några få har hört av sig och tyckt att det har varit för svårt för omsorgstagaren att fylla i. 9. Vilken svarsfrekvens har ni? Varför var den så bra/dålig? Svarsfrekvensen hos personalen var mycket hög. Hos omsorgstagarna/gode män var svarsfrekvensen mycket dålig, vilket har varit svårt att förklara med tanke på att få negativa synpunkter har framkommit. Undersökningar gjorda på samma sätt i andra kommuner visar att det inte är omöjligt att genomföra denna typ av mätning. 10. Varför har ni fått så höga/låga resultat? Verksamheten har fått höga betyg, vilket ledningen tolkar som att det är en bra verksamhet som bedrivs med delaktighet från alla parter. 11. Har personalen fått varit med och analyserat resultaten och ta fram åtgärder? Enheten anordnade en dryg halvdag för samtliga personal inom daglig verksamhet för att analysera resultatet och ta fram åtgärder inför nästa år. Under dagen presenterades resultaten för frågorna under trygghet, inflytande och bemötande. Därefter delades personalen upp i grupper och fick analysera resultaten för respektive område. Detta skedde i grupper med personal blandat från olika verksamheter. Varje grupp fick skriva ner vad de kommit fram till och redovisa för övriga. Detta material samlades in av enhetscheferna och utgör underlag när de sedan skriver verksamhetsplan/kvalitetsredovisning för

8 När detta var klart fick varje verksamhet sätta sig i sin personalgrupp. Utifrån analys av mätningarna fick varje verksamhet påbörja arbetet med att prioritera åtgärder under trygghet, inflytande och bemötande för Dessa prioriteringslistor ska lämnas till cheferna senast den sista december. 12. Har det kommit in några synpunkter från brukare/anhöriga eller personal när de hade möjlighet att skriva synpunkter fritt? I så fall, vilka synpunkter har framkommit och vad har ni gjort åt det? Vissa synpunkter har framkommit. Dessa har delats ut till respektive grupp och får tas med när prioriteringar görs inför nästa år. Enklare synpunkter och förslag på förändringar försöker personal och ledning lösa i respektive grupp. 13. Hur ska brukare, närstående/anhöriga och gode män informeras om resultat och åtgärder? En enklare populärutgåva där resultat och åtgärder presenteras ska tas fram. Övrigt 14. Är det något övrigt som ni vill framföra till nämnden? Ledningen informerar om att det kommer många nya grupper som är resurskrävande. Omsorgstagare med t.ex. autism eller Asperger är svåra att placera i nuvarande verksamheter utan behöver andra typer av verksamhet. Arbetsmarknaden förändras mycket och det är svårt för de personer som har ett behov av en sysselsättning som ligger mellan daglig verksamhet eller att stå till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsuppgifterna har förändrats mycket under senare år och takten har ökat markant. De enklare arbetsuppgifterna har ofta försvunnit och omorganisationer och personalrotationer ger inte omsorgstagarna den trygghet och lugn de behöver. Det är även svårt att få ut omsorgstagare på arbetsplatser inom kommun och landsting. Planer finns på ett tätare samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet. I dag samordnar enheten alla resor som sker till och från daglig verksamhet. Detta innebär transporter av ca 65 omsorgstagare tur och retur flera gånger i veckan. Resorna sker med tre minibussar och samordningen tar mycket tid och kraft från verksamheten. Borlänge kommun är enda kommun i länet med den omfattningen som bedriver transporter i egen regi. Frågan bör under nästa år avgöras om detta ska fortgå i egen regi. Detta är även en fråga om det är lagligt att kommunen bedriver verksamhet i nuvarande form. Enheten påvisar att tanken är att personer med funktionshinder ska integreras i övriga samhället. Fråga är då om det är rätt att de åker specialtransporter med kommunens egna bussar när den särskilda kollektivtrafiken anpassas. 8

9 ! " Närvarande: Anki Andersson, Café Hällsjö Chatarina Hedlöf, Hytting, Café Polisen Annika Stenberg, Datagruppen Lotta Sjöö, Hytting Conny Olsson, Spectra Janne Persson, utrekryteringen Birgitta Eriksson, Måsen Kicki Arndler, Kristallen Marianne Johansson, Tälnbäcken Rosa Olsson, Draken, IMEGA 1. Finns någon speciell värdegrund/verksamhetsidé för er verksamhet? Personalen anser att en viktig grund är att ge omsorgstagarna ett gott liv utifrån deras förutsättningar. Personalen arbetar som ett team för att stödja och hjälpa omsorgstagarna. De anser att det är viktigt att de samverkar med boendet. Personalen har en plan för hur de ska jobba och de följer ledstjärnorna trygghet, inflytande och bemötande. 2. Vilka kvalitéer har ni i eran verksamhet? Vad kan brukarna/anhöriga förvänta sig av er? De kan förvänta sig anpassade verksamheter för individen och en personal som är lyhörd som sätter omsorgstagaren i centrum. Personalen anser att det är viktigt att de kan lösa problem/konflikter som uppstår ute i verksamheterna. Det tycker personalen att de klarar bra. All personal har fått gått bemötandeutbildning. Detta har upplevts som mycket positivt av personalen. När det finns behov så får personalen handledning. De har även fått demensutbildning, vilket har efterfrågats av personalen med tanke på att även många av deras omsorgstagare får demensprognoser. 3. Hur ser ni på möjligheterna att påverka och utveckla nya arbetsformer? Personalen anser att det finns mycket stora möjligheter att påverka och utveckla nya arbetsformer. De anser att de har mycket lyhörda chefer och idéer som kommer från personalen tas tillvara av ledningen. Idéer kommer även från omsorgstagarna som personalen i största möjliga mån försöker tillgodose. Just nu pågår en klassiker i olika nivåer med fyra grenar. Omsorgstagarna har även möjlighet att prova nya dagliga verksamheter om de så önskar. 4. Hur uppfattar ni verksamhetens förändrings- och utvecklingsvilja? Personalen anser att det finns en mycket stor förändrings och utvecklingsvilja i verksamheten. De anser att cheferna är mycket lyhörda, delaktiga i verksamheten och mån/omtänksamma om sin personal. Personalen anser att ledningen för daglig verksamhet tar sig tid för brukarna när de är ute i verksamheten och personalen tror att de allra flesta brukarna vet vilka de är. Personalen är mycket nöjda med cheferna och anförtror en viss oro över deras arbetsmängd. 9

10 5. Är det klart vilket uppdrag ni har? Personalen anser att de vet vilket uppdrag de har gentemot omsorgstagarna. Däremot skulle vissa önska en klar och tydlig arbetsbeskrivning när det gäller vad som ingår när det gäller administrativa uppgifter. De anser att mer och mer administrativa uppgifter läggs på personalen som tar tid från omsorgstagarna. I dag krävs t.ex. att alla ska kunna hantera en dator. För att detta ska bli effektivt behövs utbildning. 6. Har ledningen informerat om kvalitetsmätningarna och varför dessa görs? Ledningen har informerat personalen om varför mätningarna görs. Personalen har förslag på hur man skulle kunna få en bättre svarsfrekvens vid nästa mätning. De tycker att personalen på daglig verksamhet skulle kunna dela ut enkäterna till omsorgstagarna och även ta emot dem i ett förslutet kuvert för vidare distribution till beställarkansliet. Då skulle personalen kunna påminna de som inte lämnat in. Dels skulle anhöriga/gode män kunna informeras mer innan enkäten går ut så att de är medvetna om vikten att lämna in den. 7. Hur har kvalitetsmätningen mottagits av brukare, anhöriga och av er i personalen? Synpunkter? Personalen har mottagit mätningen positivt och de allra flesta har svarat. Personalen har inte fått några negativa reaktioner från anhöriga eller gode män. 8. Har ni varit med och analyserat resultatet av kvalitetsmätningen och tagit fram åtgärder? Alla i personalen har deltagit i en dryg halvdag. Se fråga 11 till ledningen. Personalen anger samma svar. 9. Har det under senaste året framkommit några synpunkter/klagomål från brukare/anhöriga? Vad gör ni när det kommer sådana? Klagomål tas oftast emot direkt av personalen och de försöker lösa det omgående. Om inte personalen kan lösa det tas kontakt med enhetscheferna. Övrigt 10. Är det något övrigt som ni vill framföra till nämnden? Personalen upplever att efter nya avtal med poolen så har det inte fungerat bra med vikarier. Tidigare har detta fungerat mycket bra och vikarier har hunnits introducerats i verksamheten innan de börjar arbeta. Det är viktigt för dessa omsorgstagare att det är samma personal/vikarier som de möter. I övrigt så är det lite personalomsättning inom daglig verksamhet. Personalen framför att de tycker att de har ett stimulerande och roligt jobb samt att de är mycket nöjda med sina enhetschefer. Personal redovisar vad den nya gruppen IMEGA arbetar med. Det är en grupp som håller på att göra informationsmaterial om hur det är att vara funktionshindrad. Bland annat håller de på och gör en film samt ska ut till te.x. skolor, vårdutbildningar och informera. Gruppen anmäler intresse av att få komma till nämnden och informera när materialet är klart. 10

11 Värdegrund/verksamhetsidé Ledning och personal uppfattas ha en gemensam värdegrund och verksamhetsidé. De upplevs även ha samma bild av vilka kvalitéer som finns i verksamheten. Uppdrag Både ledning och personal har samma uppfattning när det gäller vilket uppdrag verksamheten har. Båda anser att det behövs nya verksamheter för att möta de nya behov som nya grupper av omsorgstagare har. Nämnden uppfattar att personalen anser att det finns mycket stora möjligheter att vara med och påverka och utveckla nya arbetsformer. Personal och omsorgstagare har många idéer som ledningen är mycket lyhörd för. Styrningen inom daglig verksamhet verkar fungera mycket bra. Enhetscheferna uppfattas som lyhörda, synliga i verksamheterna genom kontinuerliga besök samt mycket omtänksamma om sin personal. När det gäller kompetens hos personalen verkar de väl rustade genom god framförhållning när det gäller relevanta utbildningar. Kvalitetsarbete Enhetscheferna för daglig verksamhet har genomfört ett gediget arbete när det gäller att analysera resultatet av kvalitetsmätningen. En dryg halvdag avsattes för all personal inom daglig verksamhet för att analysera och ta fram åtgärder för nästa år. Detta anser nämnden är en mycket bra metod för att förbättra och utveckla verksamheten. # Nämndens besök hos daglig verksamhet uppfattades som ett mycket positivt möte där ledning och personal uppfattades vara mycket eniga om styrning och ledning. Det som nämnden uppfattade som en förbättringsåtgärd handlade om personalens önskan om en klar och tydlig arbetsbeskrivning när det gäller vad som ingår i de administrativa uppgifterna. Personalen uttrycker även en oro när det gäller vikarietillgången. Nya avtal med poolen verkar ha skapat en osäkerhet när det gäller tillgången på introducerade vikarier. Detta är något som ledningen bör kontrollera närmare. När det gäller den dåliga svarsfrekvensen hos omsorgstagarna har flera bra förslag framkommit från personalen som bör prövas vid nästa mätning. I övrigt när det gäller personalens deltagande i analys och framtagande av prioriterade åtgärder framstår daglig verksamhet som en god förebild för nämndens övriga verksamheter. $ Omsorgsnämnden ser fram emot nästa insynsbesök och kräver ingen återkoppling innan dess. 11