Brf Ingenjörsgatan 3-5, Göteborg. Underhållsplan

Transkript

1 Brf Ingenjörsgatan 3-5, Göteborg Underhållsplan

2 Innehållsförteckning Underhållsplan, basuppgifter... 3 Introduktion... 4 Underhållsplanens uppbyggnad... 4 Vad är en underhållsplan?... 5 Uppdragets omfattning... 6 Arbetssätt... 6 Besiktningsutlåtande/detaljinventering... 7 Övergripande fastighetsbeskrivning... 7 Tidigare utförda mer omfattande åtgärder... 7 Möjliga saneringsåtgärder:... 7 Utlåtande... 8 Grundläggning, dränering, markanläggning, sophantering... 8 Källare med förråd, lokaler, undercentraler m.m Fasader, fönster och balkonger... 8 Entréer, trapphus och hissar... 9 Värmeanläggning Vatten/avloppssystem Ventilation El, elkraftssystem Tak, takdetaljer och vind Myndighetsbesiktningar Slutkommentar Appendix: Årssammanställning och nyckeltal år 1-30 Kostnader år 1 per byggdel Kostnader följande år Årskostnader per byggdel år 1-30 Kalkyl och mängdberäkning (Detaljinventering) 2

3 Underhållsplan, basuppgifter Avseende Brf Ingenjörsgatan 3-5 Adress Ingenjörsgatan 3-5, Göteborg Kund nr 5688 Org. Nr Upprättad datum Fastighetsuppgifter: Fastighetsbeteckning Inom Vallgraven 46:8, tidigare även 46:9 Byggnadsår 1904 Ombyggnadsår 1999, 1984 Byggnadstyp Flerbostadshus i stadskvarter Antal huskroppar 2 Antal våningar 5+ Antal lägenheter 31 Antal lokaler Garage - Tomtyta Ingen uppgift Lägenhetsyta 2042 Lokalyta 300 Yta A-temp - Byggnadstekniska uppgifter Mark/undergrund Grundläggning Dränering Stomme Bjälklag Yttertak Vind Fasad Fönster Balkonger Hiss Uppvärmning Ventilation Värmeåtervinning - Vattenledningar 1999 Avloppsledningar 1999 Elsystem 1999 Kabel-TV Bredband/internet Avfallshantering Berg och sannolikt lös grund Betongmurar/plintar Dränering i gatan gjord, övrigt okänt Tegel/btg Trä/btg Takstol, råspont med bandplåt/skiffer Inredd Tegel/sprutputs på isolering Treglas trä Btg dragstag Hydrauliska 2 st Fjärrvärme Mek frånluft F Kärl i hus på gård Upprättad av SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB Dan Andersson Projektledare Teknik Tel dan.andersson@sbc.se 3

4 Introduktion Underhållsplanens uppbyggnad Basfakta/introduktion Här finns grundläggande uppgifter rörande fastigheten; antal lgh, ytor, mm, byggnadstekniska uppgifter, samt en introduktion till begreppet underhållsplan och planens användning. Besiktningsutlåtande I löpande text beskrivs de för byggnaden/byggnaderna gällande delarna och de av besiktningsmannen identifierade underhållspunkterna med bedömningar om intervall och kostnad. Punkterna har inbördes ordnats i en logisk besiktningsordning. Sammanställningar: Årssammanställning och nyckeltal I tabellen redovisas kostnader per byggdel det första året (kallat underhållsprogram), därefter totalkostnader övriga år. Totalkostnad för perioden, årsgenomsnitt samt kostnad per kvadratmeter och år anges, exklusive samt inklusive för tillfället aktuell moms. Detta är enda platsen där en kostnad inkluderar moms. Kostnader innevarande år per byggdel Visar årliga totalsummor för planerade underhållsåtgärder per byggdel under år 1. Kostnader kommande år Visar årliga totalsummor för underhåll under hela resten av perioden. Årskostnader per byggdel Visar kostnader per byggdel och år för hela perioden samt årskostnader. Kalkyl och mängdberäkning (detaljinventering) Indata från besiktning/beräkning förs in i den tabell som genererar diagrammen i sammanställningen. Här är byggnadsdelar sorterade enligt branschkod för fastighetsförvaltning (Aff). Samtliga kostnader i underhållsplanen är satta i den prisnivå som gällde då planen upprättades. Alla kostnader anges exklusive moms bl.a. på grund av att momsen kan förändras vilket skulle skapa tolknings- och uppdateringssvårigheter. 4

5 Vad är en underhållsplan? Underhållsplanen är en uppsamling av information om byggnadsdelarnas åtgärdsbehov över en viss vald tid, och kostnader för dessa. Underhållet i planen är av en återkommande och förutsägbar art med en period av mer än ett år. Planen för det yttre och periodiska underhållet är ryggraden i fastighetens långsiktiga ekonomiska planering. SBC:s underhållsplan sträcker sig över en vald period, vanligen år. Syftet med underhållsplanen är att föreningen skall vara förberedd på kommande arbetsuppgifter kunna jämna ut slitaget och därmed underhållskostnaderna över husets livslängd känna till det årliga avsättningsbehovet skapa trygghet och en riktig och rättvis självkostnad för de boende över husets livslängd kunna följa upp och omprioritera åtgärder underlätta revisorns bedömning om lämplig storlek på fonderade medel och avsättningar kunna höja kreditvärdigheten. Vem har nytta av underhållsplanen? Styrelsen: arbetsredskap för den långsiktiga underhållsplaneringen Förvaltaren: kom ihåg-lista och prioriteringsredskap Ekonomen: analysmaterial för finansieringsstrategi Revisorn: avstämningsmaterial vid kontroll av föreningens status Kreditgivaren: underlag vid kreditbedömning Bostadsköparen: informationsmaterial om framtida kostnadsläge och åtgärder. Att utföra underhållet Det rekommenderas att föreningen gör en årlig genomgång av fastigheten, en statusbesiktning, som varje gång stämmer av de åtgärder som dels förekommer i planen och som dels har uppkommit i övrigt. Vid detta tillfälle omprioriterar man eventuellt planens prognos och skapar en skarp arbetsordning för året eller kommande år. Upphandlingar av större åtgärder görs helst väl i förväg, gärna ett år, ibland mer. När man arbetat på detta sätt ett par eller fler år, kan planen ha påverkats så att det ekonomiska utfallet ändrats eller behöver justeras i planen. Man gör då en uppdatering av hela underhållsplanen så att den stämmer med de nya förhållandena. Förfrågningsunderlaget vid stora såväl som små upphandlingar är viktigt. Detta dels för att kunna jämföra anbud och dels för att tidigt klargöra vad som skall gälla under entreprenaden. Överraskningar kan annars bli kostsamma. Avtalsarbetet och projektledningen är också viktiga delar där man ofta bör anlita professionell hjälp. Beroende på åtgärden kan i ett tidigt skede ett förarbete och projektering vara aktuellt. 5

6 Uppdragets omfattning SBC:s Tekniska avdelning har fått i uppdrag att för föreningens fastigheter upprätta en underhållsplan för byggnadernas yttre delar bl.a. omfattande yttertak, vindar, fasader inkl. fönster, mark, mm. Dessutom bedöms ventilations- rör- och elanläggningar och den ekonomiska sammanställningen. Observeras bör att endast periodiska underhållsåtgärder som behövs för att bibehålla byggnadernas standard, beständighet och utseende har noterats. Löpande och akut underhåll, eller energisparåtgärder och andra standardhöjande åtgärder, har inte tagits med i sammanställningen. Gränsdragningen mellan dessa och det periodiska underhållet är dock ibland glidande. Arbetsbeskrivningar som i detalj anger material och tillvägagångssätt för åtgärder ingår inte i underhållsplanen, men kan göras av eller tillhandahållas av SBC. Arbetssätt En okulär platsbesiktning av fastigheten har gjorts. Representanter från föreningen har lämnat upplysningar. Information kan även ha inhämtats från arkiv samt utomstående experter och branschrepresentanter. Förebyggande underhåll Följande åtgärder är ett urval över aktiviteter som i mån av förekomst bör utföras regelbundet/årligen för att minimera behovet av byte av byggnadsdelar samt sänka kostnaderna över tiden. Kostnaderna för dessa aktiviteter ligger inom den normala driftsbudgeten. Åtgärderna betecknas alltså vanligen inte som planerat underhåll inom underhållsplanen. Åtgärd Rekommenderat intervall Motionering av ventiler för värme- och tappvattensystem Tillsyn och smörjning av beslag och gångjärn till fönster och dörrar Kontroll av yttertak Rengöring av hängrännor, takfotsrännor och stuprör Rensning och tömning av dagvattenbrunnar Spolning av avlopps-, dagvattens- och dräneringsledningar Rengöring självdragskanaler 1 år 1 år 1 år 1 år 2 år år år 6

7 Besiktningsutlåtande/detaljinventering Detaljinventeringen redovisas per byggnad och byggdel med mängdberäkning och kostnadsbedömning. Alla kostnader är uppskattade och bygger på erfarenheter och statistik. Samtliga kostnader inkluderar arbetskostnad och materialkostnad exklusive moms. Att moms utelämnas beror på att indata är kopplat till olika delar av planen och då moms kan förändras över tid försvårar detta uppdatering och läsning. Tidpunkterna för åtgärderna i planen är bedömningar. Övergripande fastighetsbeskrivning Föreningens fastighet har 2 hus byggda samtidigt 1904 med anslutande fasader i rött fasadtegel. Stilen är en enkel jugend präglad av nyrenässansens material. På grund av sluttning ned mot älven och där angränsande fastigheter, har byggnadernas gårdsdelar långsträckta källarpartier i flera våningar, samt gårdsbjälklag. Vindsinredning har skett under 1980-talet. Tidigare utförda mer omfattande åtgärder 1999 ROT-ombyggnad: Byte stammar spillvatten (ej servis) Byte vattenledningar Byte elinstallation Hissombyggnad 1980 Hissinstallation Vindsinredning Takomläggning Möjliga saneringsåtgärder: Radon Okänt (markradon) Asbest Kan finnas i rörböjar, fogmassor etc. PCB - Bly Vissa äldre rörtätningar Biologiska Inga indikationer 7

8 Utlåtande Grundläggning, dränering, markanläggning, sophantering Byggnaderna är grundlagda med stenmurar på berg i de delar som vetter mot Ingenjörsgatan. De bakre delarna av husen uppvisar en sprickbildning främst i källarvåningar, som indikerar att grundläggning kan stå på lösare underlag där, eller att grundkonstruktionen skadats. Undersökning är påbörjad som kommer att ligga till grund för vidare beslut om detta. Tidigare grundförstärkningsåtgärder har gjorts i båda fastigheterna, bla under talen. Dränering har tidigare uppvisat brister mot gatan, vilket förbättrats sedan bl.a. kommunal vattenavledning åtgärdats I övriga delar av källare, inga indikationer på brister. Åtgärd behövs i många fall i princip inte alls och man kan lägga in detta i plan om man får en indikation på behovet i framtiden. Markanläggningen är gård på gårdsbjälklag. Ytor är marksten och asfalt. Gårdsbjälklagets tätskikt uppvisar enligt uppgift inte några uppenbara brister och är möjligen omlagt under ca 1980-talet, inga uppgifter har dock hittats om detta. Äldre bjälklag kan ha varierande livslängd och tätskikt så väl som betong och stål vägs in. Åtgärd antas efter ca 50 år om det inte skett innan dess i samband med andra ombyggnader. Innan man har kunskap om och säkerställt grundrörelser görs inga åtgärder på gårdsbjälklag. Planen upptar i nuläget en schablonsumma i ett mellanläge för grundåtgärder, som får justeras vid bättre kunskap. Sophantering med kärl i hus på gård, underhålls med fasader/tak i övrigt. Invändig målning efter ca 25 år Grundundersökning ca kr 2015 Grundåtgärder ca kr 2035 Åtgärd på gårdsbjälklag ca kr Källare med förråd, lokaler, undercentraler m.m. Byggnaderna har ett flertal och ganska svåröverskådliga källarvåningar/utrymmen. I flera av dessa finns omfattande sprickbildning, se ovan. Användningen i framtiden är idag oklar och kostnad för flertalet utrymmen kan komma att ligga under lokalhyreskontrakt. Det är möjligt att åtgärder på grund får finansieras med fastighetsutveckling i dessa delar. Kostnad för ytunderhåll etc. tas inte med här utan får falla under kostnader för grund. Fasader, fönster och balkonger Husets fasader är tegel mot gatan och puts mot gården. Tegelfasaderna är raka och uppvisar inte sättningar. Tegelfasaden är uppbyggd med hårdbränt fasadtegel på en bakmurning. För tegelfasader gäller att fogbruk så småningom bryts ned av luftens inverkan och behöver fogas om till varierande djup. Den synliga fogen är en hård cementbaserad fogstrykning som kan vara bättre än bakomliggande bruk. Fastighetens gatufasader är dock i skyddat väderstreck och ser okulärt bra ut. Fönsterbänkar av engoberat tegel; fogar i något sämre skick. 8

9 Putsade dekorativa listverk i fasaden, i gott skick. Det är rimligt att förbereda sig på en åtgärd på tegelfogar inom en period som kan variera stort mellan fastigheter, från ca 30 år till väl över 100. Här antas att fasaden fogas om till ca 25% inom ca 20 år. Kontroll kan göras vid närliggande tillfälle som fönstermålning. Puts från 1999 på gårdsfasader är sprutputs av okänd typ på isolering. Skicket är i huvudsak gott med vissa mindre skador. Anslutningar till fönsterbleck bör ses över vid fasadåtgärd. Sprickor, slitage, lagningar och färgskiftningar kan göra att putsen efter ca år behöver förnyas. Tvättning kan göras vid behov företrädesvis med borste om det är tillgängligt. Denna åtgärd kan vara löpande och läggs utanför plan. Fönster är 3-glas trä från ca tal i olika modeller, även vissa 1999 till vindslgh. Målningsbehov utsida är framskridet där fönster kunde beses närmre. Skick kan variera med väderstreck men det är tveksamt om någon vinst kan göras genom att dela upp fasaderna i olika intervaller. Vissa skador i karmar har anmälts, möjligen rör det sig om lokala läckage via terrassbyggnader. Byte av fönster medtas inte i planen i dagsläget, ett snittintervall för byte kan dock rymmas innanför perioden. Man kan göra en kalkyl för energi- och underhållskostnader varefter beslut om byte kan tas. Väljer man moderna fönster med utsida aluminium och en kors- eller T-post kan möjligen ett bättre utseende för huset uppnås inom en kostnad som motsvarar ungefärligt periodens kostnad för målning. Byte av fönster kan dock medföra behov av omputsning på gården alternativt återställande invändigt i lgh. Revidering av planen görs efter beslut. Balkonger 12 st byggda 1999 samt 3 terrassbalkonger i takfall till vindslägenheter. Betongplatta omålad med dragstag och galvade väggfästen, fronter målat smide. Platta bör på sikt målas professionellt för att förlänga livslängden på betong. Platta och smide målas i samband med annan fasadåtgärd. Terrassbalkonger 4st från 1999, inget tillträde vid besiktningen. Typ av tätskikt inte känt, dock har under senare år läckage inträffat till underliggande lägenheter troligen via olika delar av konstruktionen. Det antas därför att terrasserna kan behöva åtgärdas till okänd omfattning i relativ närtid. Kostnad svårbedömd. 2013/2022/2031/2040 Målning fönster ca kr 2015 Åtgärd på terrassbalkonger ca kr 2022/2040 Målning balkonger ca kr 2033 Omfogning gatufasad ca 20-30% ca kr 2040 Omputsning gårdsfasader ca kr Entréer, trapphus och hissar Trapphus 4 st varav 2 större och 2 kökstrappor, är målade senast Viss smutsning vid radiatorer samt allmänt slitage. Normalt målningsintervall är ca år. Det finns sprickbildning även i trapphus vilket gör att åtgärd på ytskikt i trapphus bör vänta tills grundproblematiken är löst och eftersläpande sprickbildning avstannat. Väggar är målade, golv med kalksten och linoleum. Hissar 2 st hydrauliska, installerade ca 1985 och ombyggda 1999 maskin, styr, lyftcylinder, m.m. Hissarna är inte anpassade enligt direktiv H10 för säkerhet och tillgänglighet. Det antas 9

10 att en viss ombyggnad kan aktualiseras av denna orsak inom ca 5 år. Därefter bör man förbereda för nyinstallation efter ytterligare ca år Ombyggnad 2 hissar ca kr 2020 Renovering trapphus ca kr 2030 Nyinstallation 2 hissar ca kr Värmeanläggning Uppvärmning är fjärrvärme. Anläggningens primärsida fram t.om. värmeväxlare ägs av värmeleverantör. Sekundärsida med i huvudsak pumpar, expansionskärl, vissa stamventiler, distributionsledningar och radiatorer ägs av fastighetsägaren. I undercentral ingående delar har varierande livslängd och byts vanligen vid funktionsnedsättning eller haveri. Byte av undercentralens sekundärdel läggs vid ett normalintervall ca 25 år för nyinvestering och tas i anspråk vid behov. Apparatur installerad I samband med byten görs ofta byte av termostatventiler i lägenhet och injustering. Termostaterna påverkas av bl.a vattenkvalitet och byts oftare, ca 15 år. Värmeleverantören har oftast ca års intervall för byte av värmeväxlare. Då dessas effektivitet blivit bättre och återverkar på föreningens kostnader bör man driva på att byten sker i rimlig tid. Samtidigt kan man genomföra andra förbättringar och injusteringar. Distributionssystemets ledningar och radiatorer är från 1999, ingen förväntad periodisk åtgärd på dessa. Idag sitter synbarligen handdukstork i badrum på tappvattenkretsen och har ventiler, vilket innebär en risk för legionellatillväxt i systemet. Detta bör åtgärdas då det är en omedelbar hälsorisk. Alternativ är att försegla ventiler varvid torken är varm året om och innebär en fjärrvärmeförlust, eller byta aggregaten till elektriska torkar. Åtgärden är inte periodiskt underhåll och läggs utanför planen. 2014/2030 Byte termostatventiler till radiatorer ca kr 2014/2040 Byte delar undercentral fjärrvärme ca kr Vatten/avloppssystem Stamledningar för VA spill- och tappvatten, är enligt uppgift bytta i huvudsak Om samlings- och servisledningar ingen uppgift. PP-, PE- och järnrör finns, någon anslutning till kvarvarande äldre järnrör påträffades. Brf äger vanligen enligt stadgar golvbrunnar i badrum samt stickledningar från denna. Då norm- och försäkringskrav kan innebära ett behov att byta en brunn vid badrumsrenovering trots att brunnen är i funktion, bör det finnas beredskap och rutin för att byta och bekosta dessa så att bytet blir av och utförs på rätt sätt. En kostnad för byte av samtliga brunnar läggs in i plan mot slutet av perioden och tas i anspråk vid badrumsrenoveringar. Man bör klargöra om markförlagda ledningar för spillvatten är bytta. Är detta inte fallet kan byte bli aktuellt i samband med mark/grundarbeten. För närvarande ingen kostnad för detta i plan, vid filmning och spolning kan man försöka konstatera hur läget ser ut. 10

11 2042 Byte ca 35 brunnar ca kr Ventilation Ventilation är mekanisk frånluft F med 5 st fläktaggregat på tak. Livslängd på fläktar varierar avsevärt, och byts vid haveri eller då ex.vis ljudnivå inte kan åtgärdas längre. Ventilationskanaler rengörs som löpande åtgärd efter indikation i OVK. 2015/2035 Byte 5 frånluftsfläktar tak ca kr El, elkraftssystem Utbyte av enskilda armaturer såsom belysning fasader eller trappuppgången, ligger med i summorna för övrigt underhåll dessa ytor. Normalt byter man ut föråldrade armaturer i samband med ommålning t ex. Fastigheternas elsystem är utbytt ca , ingen förväntad periodisk åtgärd. Det förekommer enligt uppgift fel som resulterar i utlösta säkringar, detta åtgärdas som akut felavhjälpande underhåll. En elinventering kan eventuellt avgöra om systemet är felgjort eller ojämnt belastat Elinventering ca kr Tak, takdetaljer och vind Taket har lackad galvaniserad plåt i bandtäckning mot gård samt branta fall med skiffertäckning mot gatan. Omläggning skedde sannolikt vid vindsinredning ca Det är okänt om även skiffertäckningen gjordes om vid detta tillfälle. Målning av plåt har därefter troligen inte skett som helhet utan i form av bättring. Även en ansats till falstätning har gjorts troligen med anledning av svårfunna läckage. Delar av plåten är omlagd 1999, kring terrasser m.m. Taksäkerhet tillgodosedd med bryggor och snörasskydd mot gård. Målning av takplåt bör göras efter ca 15 år och sedan med ca 12 års intervall beroende på utsatthet. Målningen är idag sliten och plåten har tydligen även läckt. En tätande målning med ett renoveringssystem rekommenderas inom något år. Skiffertäckningen bör sannolikt läggas om vid senast 50 år om vi antar 1984 som omläggning av underlag. Samordnas om möjligt med omfogning gatufasad. 2014/2026/2038 Takmålning ca kr 2033 Omläggning takskiffer ex ställning ca kr Myndighetsbesiktningar OVK (obligatorisk ventilationskontroll) utförs med intervall 6 år. Senast /2023/2029/2035/2041 OVK ca kr 11

12 Energideklaration: giltig 10 år. Senast /2030/2040 Energideklaration ca kr Tryckkärl: besiktningsplikt vid >1000 barliter, annars egenkontroll. Systematiskt brandskyddsarbete: löpande, årligen. Observera att även andra besiktningar kan vara föranledda. 12

13 Slutkommentar Enligt tabell Årssammanställning och nyckeltal framgår det att föreningen under periodens 30 år har kostnader på ca kr i snitt/år, vilket ger en kostnad på ca 179 kr/m 2 och år. Årskostnaderna ligger över median (median är ca 90, högt kostnadsläge ca 220) i statistik över kostnader för periodiskt underhåll. Erfarenhetsmässigt kan sägas att snittkostnad för liknande bostadsrättsföreningar i Göteborgstrakten är ca 150 kr/ m 2 och år. Kostnaden är alltså normal i ett övre läge. Ingen enskild punkt drar upp kostnaden, husen har flera relativt kostsamma enheter. Dock är grundåtgärd en osäkerhetsfaktor som kan bli en högre kostnad. Siffrorna anger den bedömda kostnaden för fastighetens underhåll utslaget över hela perioden, och visar den avsättningsnivå som krävs för att täcka det beskrivna underhållet. Hur föreningen utifrån individuella förutsättningar väljer att följa underhållsplanen eller finansiera åtgärderna, är en fråga för teknisk och ekonomisk förvaltning. Det är inte nödvändigt att föreningen vid varje tillfälle skall klara att finansiera underhållet med enbart egna medel. Olika system och kombinationer mellan lån och avsatta medel är tänkbara. Strategin beträffande finansiering av underhåll görs i samråd med ekonomisk förvaltare och utifrån parametrar som bl.a. lånemöjligheter, ränteläge, avskrivningar m.m. Den årliga avsättningen måste varje år indexuppräknas för att reparationsdagens kostnadsläge skall nås. För närvarande rekommenderas byggprisindex/faktorprisindex eller ett genomsnitt av detta. Idag är dessa ca 4-5 %. Det är också väsentligt att underhållsplanen används aktivt, d.v.s. att den revideras och genomgås årligen, då förutsättningar ändras över tiden. Beträffande statligt stöd till det framtida underhållet, har det nu gällande bidragssystemet tagit bort möjligheten att få förmånliga statliga räntebidrag i de flesta fall. Detta medför att föreningen själva till skillnad från den enskilde medlemmen i regel måste bekosta alla underhållsåtgärder fullt ut. SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB Dan Andersson 13

14 Appendix Brf Ingenjörsgatan år Årssammanställning och nyckeltal År Byggdel Kostnad UNDERHÅLLSPROGRAM ÅR Fönster - Trä Grundundersökning Elinventering UNDERHÅLLSPLAN Totalt för perioden Genomsnitt per år under perioden Underhållskostnad per m² bo- och lokalyta och år för perioden 143 Totalt för perioden inkl moms Genomsnitt per år under perioden inkl moms Underhållskostnad per m² bo- och lokalyta och år inkl moms 179

15 Kostnader per byggdel år Belopp Fönster - Trä Grundundersökning Byggdel Elinventering

16 Kostnader följande år Belopp År

17 Årskostnader per byggdel K Byggdel Ytor av sten, tegel, betongplattor och asfalt Yttertak, skärmtak od Fasaddelar & detaljer Balkonger Fönster & fönsterdörrar Trapphus Husgrunder Vatten & Avlopp (VA) Värmesystem Luftbehandlingssystem Elkraftsystem Hiss Myndighetsbesiktningar / -anmälningar Summa

18 Underhållsplan Brf Ingenjörsgatan 3-5 Detaljinventering per byggnad och byggdel Samtliga kostnader är exkl moms Konto Pos Byggdel Åtgärd Mängd T1 UTEMILJÖ T1.2 Markbeläggningar T1.21 Ytor av sten, tegel, betongplattor och asfalt Enhet Á-Pris (Kronor) Kostnad (Kronor) Åtgärdat senast Norm. livslängd Förslag åtgärdsår T1.222 Tätskikt gårdsbjälklag Rivning/omläggning 225 m² T2 BYGGNAD UTVÄNDIGT T2.1 Yttertak, skärmtak od Takbeklädnad - Plåt Målning plåt 700 m² Takbeklädnad - Plåt Målning plåt 700 m² Takbeklädnad - Plåt Målning plåt 700 m² Takbeklädnad - Skiffer Omläggning 150 m² T2.2 Fasader T2.21 Fasaddelar & detaljer Ändring åtgärdsår Puts Omputsning 950 m² Tegel Omfogning/tvättnin 90 m² Stuprör/hängränna - Plåt Byte 200 m Inom takomläggning T2.22 Balkonger Terrasser Renovering 4 st Begränsad åtgärd Balkong platta/smide Målning 12 st Balkong platta/smide Målning 12 st T2.23 Fönster & fönsterdörrar T3 Fönster - Trä Målning 120 luft Fönster - Trä Målning 120 luft Fönster - Trä Målning 120 luft Fönster - Trä Målning 120 luft BYGGNAD INVÄNDIGT Anmärkning Status vid bes

19 Underhållsplan Brf Ingenjörsgatan 3-5 Detaljinventering per byggnad och byggdel Samtliga kostnader är exkl moms Konto Pos Byggdel Åtgärd Mängd T3.2 Gemensamma utrymmen Enhet Á-Pris (Kronor) Kostnad (Kronor) Åtgärdat senast Norm. livslängd Förslag åtgärdsår Trapphus Tak/vägg/golv trapphus Målning 20 plan T3.4 Husgrunder T4 Ändring åtgärdsår Anmärkning Grundundersökning Kontroll 1 st Grundåtgärd Renovering 1 st Schablonkostnad i mellanläge VA, VVS, KYL-, OCH PROCESSMEDIESYSTEM T4.1 VA-, Värme, fjärrkylnät Vatten & Avlopp (VA) VA -golvbrunn Byte 35 lgh T4.6 Värmesystem Fjärrvärmecentral sekundärdel Byte 1 st Fjärrvärmecentral sekundärdel Byte 1 st Radiatorventiler Byte 150 st Radiatorventiler Byte 150 st T4.7 Luftbehandlingssystem T5 Frånluftsfläkt - Tak Byte 5 st Frånluftsfläkt - Tak Byte 5 st ELSYSTEM T5.1 Elkraftsystem T7 T7.2 Hiss Elinventering Kontroll 31 lgh TRANSPORTSYSTEM Status vid bes

20 Underhållsplan Brf Ingenjörsgatan 3-5 Detaljinventering per byggnad och byggdel Samtliga kostnader är exkl moms Konto Pos Byggdel Åtgärd Mängd Enhet Á-Pris (Kronor) Kostnad (Kronor) Åtgärdat senast Norm. livslängd Förslag åtgärdsår Hiss - Helhet Ombyggnad/ Renovering 2 st Hiss - Helhet Nyinstallation 2 st A7.4 Myndighetsbesiktningar / - anmälningar 375 Energideklaration Upprätta rapport 1 st Energideklaration Upprätta rapport 1 st Energideklaration Upprätta rapport 1 st OVK-besiktning - Mekanisk FL Besiktning 31 lgh OVK-besiktning - Mekanisk FL Besiktning 31 lgh OVK-besiktning - Mekanisk FL Besiktning 31 lgh OVK-besiktning - Mekanisk FL Besiktning 31 lgh OVK-besiktning - Mekanisk FL Besiktning 31 lgh Ändring åtgärdsår Anmärkning Status vid bes

21 SBC har arbetat inom bostadsrättsområdet sedan Idag sköter vi förvaltningen åt små och stora bostadsrättsföreningar över hela landet med erfarna och kompetenta medarbetare inom ekonomi, teknik och juridik. Lägg grunden till en förvaltning med önskat resultat! Välkommen att kontakta närmaste SBC-kontor eller vår centrala Kundtjänst med öppettider måndag-fredag kl på tel Mycket information hittar du även på Stockholm tel vxl: Göteborg tel vxl: Malmö tel vxl: Uppsala tel vxl: Västerås tel vxl: Sundsvall tel vxl: