LÄNSTRANSPORTPLAN. För Gävleborgs län 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄNSTRANSPORTPLAN. För Gävleborgs län 2013"

Transkript

1 LÄNSTRANSPORTPLAN För Gävleborgs län 2013 R SV S I EM IO S R E N N U J 24 1 SE 6 1 I- B M E PT ER

2 2

3 » Innehåll Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 Vad styr länsplanen? 6 Att planera 10 Förutsättningar 14 Fokus i länsplanen Miljöbedömning av länsplanen 18 Hållbart resande 18 Åtgärder 20 Mindre åtgärder 30 3

4 Sammanfattning Länstransportplanen för transportinfrastruktur omfattar åren Den är ett politiskt dokument som fastställer åtgärdsplaneringen för länet. Ambitionen med länsplanen för regional infrastruktur är att skapa ett transportnät som ökar tillgängligheten för länets invånare och besökare. Ett betydande fokus läggs därför på ett mera hållbart resande genom ökade satsningar för kollektivtrafik samt gång och cykel. Det betyder att vi tillgängliggör transportsystemet för fler grupper i samhället. Det handlar om att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att resa oavsett ålder, socioekonomisk tillhörighet, ekonomi, funktionsnedsättning, tillgång till fordon med mera. En målsättning för att nå en ökad regional tillväxt är att genomföra insatser som möjliggör ett mera hållbart resande inom regionen och över länsgränserna. Syftet är, att där det är möjligt, korta ner restider för att möjliggöra att funktionella arbetsmarknadsregioner i länet och utanför kan växa ihop på ett långsiktigt hållbart sätt. I synnerhet tåg är då det transportsätt där en betydande restidsförkortning är möjlig. På de sträckor där järnväg saknas eller finns i ett sådant geografiskt läge att den inte sammanbinder målpunkter i tätorterna kan snabbuss vara ett alternativ. I enlighet med nationellt plansystem för infrastruktur delas åren in i intervaller om 1-3 år, 4-6 år samt 7-12 år. Förutom angelägenhetsgraden görs indelningen efter hur långt framskriden planeringsprocessen är alternativt om det är objekt som inte kräver omfattande utredning och planläggning. En årlig översyn kommer att ske samt en genomgripande revidering av planen vart fjärde år. Objekt SUMMA Åtgärdspaket Sundsvall - Hudiksvall - Söderhamn - Gävle - Stockholm Gävle hamn Åtgärdspaket Hofors - Sandviken - Gävle 12 14, ,5... Åtgärdspaket Tönnebro - Bollnäs - Ljusdal Åtgärdspaket Edsbyn - Bollnäs - Söderhamn (- Hudiksvall) 27, ,5... Åtgärdspaket Hudiksvall - Ljusdal - Härjedalen Åtgärdspaket genomfart Ljusdal Åtgärdspaket Ockelbo - Sandviken ,5 60,5... Gång- och cykelåtgärder utöver åtgärdspaketen ,5 138,5... Kollektivtrafikåtgärder utöver åtgärdspaketen 16, ,5... Steg 1-åtgärder utöver åtgärdspaketen 2 1,5 3 6,5... Mindre trafiksäkerhetsåtgärder utöver åtgärdspaketen Enskilda vägar Summa Ram

5 Fördelning av medel per åtgärdsområde Fördelning av medel per transportslag ÊÅtgŠrdspaketÊSundsvallÊ-ÊHudiksvallÊ-ÊSšderhamnÊ-ÊGŠvleÊ-ÊStockholm ÊÊGŠvleÊhamn ÊÊÅtgŠrdspaketÊHoforsÊ-ÊSandvikenÊ-ÊGŠvle ÊÊÅtgŠrdspaketÊTšnnebroÊ-ÊBollnŠsÊ-ÊLjusdal ÊÊÅtgŠrdspaketÊEdsbynÊ-ÊBollnŠsÊ-ÊSšderhamnÊ(-ÊHudiksvall) ÊÊÅtgŠrdspaketÊHudiksvallÊ-ÊLjusdalÊ-ÊHŠrjedalenÊ ÊÊÅtgŠrdspaketÊgenomfartÊLjusdal ÊÊÅtgŠrdspaketÊOckelboÊ-ÊSandviken ÊÊGŒng-ÊochÊcykelŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdspaketen ÊÊKollektivtrafikŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdspaketen ÊÊStegÊ1-ŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdaspaketen ÊÊMindreÊtrafiksŠkerhetsŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdaspaketen ÊÊEnskildaÊvŠgar ÊÊGŒng-ÊochÊcykelŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdspaketen ÊÊKollektivtrafikŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdspaketen ÊÊStegÊ1-ŒtgŠrderÊutšverÊŒtgŠrdaspaketen ÊÊ vrigt Gång- och cykelåtgärder avser åtgärder för att underlätta dessa transporter. Exempelvis passager, belysning vid befintliga stråk eller förbindelser mellan viktiga målpunkter. Kollektivtrafikåtgärder avser åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken. Exempelvis förbättrad tillgänglighet vid hållplatser, pendlarparkering eller nytt stationsläge. Steg 1-åtgärder avser åtgärder som påverkar behovet av resor. Exempelvis marknadsföring av kollektivtrafik i samband med ombyggnationer, test-res-kampanjer eller samhällsplanering. 5

6 Vad styr länsplanen? Regeringens uppdrag till Region Gävleborg Regeringen har gett länsplaneupprättarna i uppdrag att upprätta förslag till länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden Förslagen ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 16 december Förslagen ska då vara remitterade och sammanställda. Åtgärdsplaneringen är ett viktigt instrument för att nå det övergripande målet för transportpolitiken med de tillhörande jämbördiga funktions- och hänsynsmålen. Det övergripande målet ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsmålet ska medverka till en grundläggande tillgänglighet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet ska medverka till högre säkerhet samt förbättrad miljö och hälsa. Nuvarande transportpolitiska principer och fyrstegsprincipen ska även fortsättningsvis vara vägledande. Inriktningen för åtgärdsplanering är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgodoser medborgarnas och näringslivets behov av arbetspendling och av godstransporter i alla delar av landet. Åtgärderna ska inriktas mot de viktigaste stråken för att stärka sträckor som är betydelsefulla för hållbar arbetspendling, viktiga transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. Särskild uppmärksamhet kan även behöva läggas på de delar av infrastrukturen där det finns behov av anpassning till omgivningen. Det befintliga transportsystemet ska fortsätta att utvecklas och anpassas till moderna hänsynskrav avseende tillgänglighet, miljö och säkerhet. Miljöåtgärder i befintlig infrastruktur kan behöva intensifieras för att motverka de negativa effekter som uppstår till följd av infrastruktur och trafik. Dessutom kan ökad miljöhänsyn i samband med drift, underhåll och reinvesteringar bidra till förbättrade miljöförhållanden i infrastrukturen. En grundläggande tillgänglighet i hela landet måste också utvecklas. Ett väl fungerande transportsystem nyttjar på ett effektivt sätt alla trafikslag. Samverkan mellan trafikslagen, men även väl fungerande var för sig, är av stor vikt för att genomföra resor eller transporter optimalt och hållbart samt att kvinnor, mäns, flickor och pojkars olika resmönster beaktas. Robustheten i transportsystemet är av stor vikt för att förebygga allvarliga händelser eller kriser, eller att kunna hantera dem när avbrott och störningar sker i transportsystemet som kan få allvarliga följder för verksamheter som är viktiga för samhället. Krisberedskapen bör därför beaktas i åtgärdsplaneringen. Åtgärdsplaneringen ska spegla den väntade utvecklingen av efterfrågan på resor och transporter inom de olika trafikslagen. Handelsutbyte, lokalisering av företag, arbetsplatser, bostäder, utbudspunkter för de tjänstenäringar som genererar persontransporter, miljökrav, behov av och tillgång till grönområden, miljövänliga resealternativ, utbud av service, omsorg och utbildning och it-lösningar för att minska resandet är exempel på aspekter som ska tas i beaktande i åtgärdsplaneringen. Miljökonsekvenser ska identifieras, beskrivas och bedömas. Genom att tilllämpa 6 kap. miljöbalken är syftet att 6

7 kontinuerligt integrera miljöaspekter för att främja en hållbar utveckling. Länsplaneupprättarna förutsätts i sina prioriteringar utgå från ett länsöverskridande och nationellt perspektiv. En ökad användning av kollektiva färdmedel och förflyttningar till fots och med cykel är till gagn för såväl individer som näringsliv och samhället i stort. Det finns brister i infrastrukturen för cykling och regeringen ser behov av att åtgärda detta. För att åstadkomma sammanhängande och attraktiva cykelvägnät behövs aktiv planering bland annat genom regionala och kommunala cykelplaner. Det är angeläget att det i länsplanerna finns en redovisning av hur mycket medel som satsas på cykelåtgärder. väl fungerande» Ett transportsystem nyttjar på ett effektivt sätt alla trafikslag. 7

8 8

9 Transportpolitiska mål De åtgärder som prioriteras i länsplanen ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till begränsad klimatpåverkan och bidra till optimal användning av transportsystemet. Regeringen bedömer att det är angeläget att använda ett trafikslagsövergripande synsätt för att bättre uppfylla de transportpolitiska målen. De transportpolitiska målen visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. De är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. Målen ska även vara ett stöd för och kunna inspirera regional och kommunal planering. Målen användes t.ex. i arbetet med att ta fram Sveriges första sammanhållna transportplan för åren De kommer även att utgöra utgångspunkt när regeringen föreslår riksdagen ny lagstiftning på transportområdet. Målen påverkade också förnyelsen av transportmyndigheterna; Transportstyrelsen, Trafikverket och Trafikanalys. Samtidigt ska målen fungera som ett stöd och inspiration för lokala och regionala transportmål och för företagens policies. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Förordningar Länsplanerna för regional transportinfrastruktur ska vara trafikslagsövergripande. Planerna får i enlighet med förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur omfatta följande ändamål: Investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur Åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet som bör redovisas i planen Investeringar och förbättringsåtgärder för vilka Trafikverket har ansvaret enligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur Byggande och drift av enskilda vägar Åtgärder till vilka bidrag kan lämnas enligt förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar med mera 9

10 Att planera Åtgärdsval Val av åtgärder för bättre fungerande transportsystem handlar om att lösa problem och tillgodose behov på ett sätt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling och med kostnadseffektiva åtgärder. Lika former av åtgärder och åtgärdskombinationer liksom alla trafikslag ska studeras innan åtgärder väljs och ett projekt skapas. Processen som leder fram till åtgärdsval ska inkludera informationsutbyte med allmänheten, intresseorganisationer och berörda parter. Fyrstegsprincipen 1.Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2.Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3.Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4.Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Infrastrukturprogram med systemanalys Region Gävleborg har tagit fram infrasstrukturprogram med systemanalys för Gävleborg. Syftet med systemanalysen är att möjliggöra prioriteringar och peka på de viktigaste stråken för framförallt kompetensförsörjning/arbets- och studiependling i länet. Infrastrukturprogrammet ska ligga till grund för all planering och ställningstagande inom infrastruktur och transporter på regional nivå. Nationell och regional transportinfrastrukturplan Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att upprätta ett förslag till nationell plan för utveckling av transportsystemet för perioden Förslaget ska remissbehandlas 14 juni - 1 oktober Samtidigt har Regeringen gett länsplaneupprättarna uppdraget att upprätta förslag till länsplaner för regional transportinfrastruktur för samma tidsperiod. Förslagen ska därefter redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 16 december Förslagen ska då vara remitterade och sammanställda. Länsplanerupprättarna ska analysera den väntade utvecklingen och efterfrågan på resor och transporter inom de olika trafikslagen. Föreslagna åtgärder ska inriktas på de viktigaste stråken och stärka sträckor som är betydelsefulla för hållbar arbetspendling, med hänsyn till tillgänglighet, miljö och säkerhet. Länsplaneupprättarna förutsätts utgå ifrån ett länsöverskridande och nationellt perspektiv. Trafikverket ska föra en dialog och samråda med länsplaneupprättarna avseende prioriteringen i nationell plan. Regeringen lyfter särskilt fram stamvägnätet och statliga järnvägsnätet som viktigt att genom dialog mellan planupprättarna och Trafikverket skapa prioriteringar avseende angelägna åtgärder. 10

11 Regionalt trafikförsörjningsprogram Landstinget Gävleborg är regional kollektivtrafikmyndighet i Gävleborgs län och ansvarar för den regionala kollektivtrafiken från den 1 januari Visionen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet i Gävleborgs län är: Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg - där kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle. Gävleborgs avgränsningar för det regionala trafikförsörjningsprogrammet är: Gävleborgs län, resor över länsgräns i de starka pendlingsstråken, kollektivtrafik som ingår i regionala kollektivtrafikmyndighetens åtagande, kommersiell trafik och serviceresor. Landstinget väljer att satsa på och prioritera regional kollektivtrafik i starka pendlingsstråk, områden där kollektivtrafiken kan vara ett förstahandsval och stråk som bidrar till en funktionell arbetsmarknad. Starka pendlingsstråk är stråk med trafik under alla veckans dagar. För att säkra en basförsörjning i länet är utgångspunkten dagens kollektivtrafik. Landstinget vill säkerställa ett basutbud om tre förbindelser från orter med omkring 200 invånare (SCB:s lägsta definition för tätort). Landstinget kommer att beakta lokala förutsättningar i samverkan med berörda kommuner vid planering av den regionala landsbygdstrafiken. Landstinget Gävleborg har beslutat om politiska mål för den regionala kollektivtrafiken mandatperioden vilka är: Kollektivtrafiken utgör en större andel av trafikvolymen, att mer arbets- och studiependling sker med kollektiva färdmedel och tillsammans med omgivande län underlättar länsöverskridande resande. Effektbedömning Samlad effektbedömning är ett sätt att strukturerat och sammanfattande beskriva en åtgärd inom transportsektorn, dess kostnader och de effekter som den förväntas få om den skulle genomföras. Det underliggande syftet är att bedömningen ska utgöra ett beslutsunderlag och informationsmaterial för både beslutsfattare, tjänstemän och medborgare. Genomförande Genomförandet av länsplanen är i många fall en fråga om samarbete. Därför är det av stor vikt att vi som planupprättare samt våra samarbetsparter har kunskap om varandras organisationers processer. Kommunerna upprättar det underlag som sedan utgör grunden för länsplanens planering och prioritering. Planen är ett politiskt dokument och när planen är fastställd reglerar den insatserna och åtgärderna i den regionala infrastrukturen. Trafikverket är oftast den instans som genomför åtgärderna, många gånger i samarbete med kommuner då det kan vara komplexa frågor som flera myndigheter och sakägare råder över. För att säkerställa att de objekt som planeras enligt länsplanens tidplan kan genomföras är det av största vikt att den kommunala planberedskapen är god. Kommunerna har genom sina underlag till planupprättaren Region Gävleborg prioriterat de objekt som de anser viktigast ur ett lokalt och ett regionalt perspektiv. Därför är det viktigt att i det åtagandet synkronisera de objekt som berörs av plan- och markfrågor och som behöver utredas följer länsplanens tidplan och Trafikverkets genomförande. Då vissa objekt även kräver insatser i den kommunalt ägda infrastrukturen eller personella insatser behöver kommunen planera och budgetera även för dessa tillskott. Genom nära samverkan kan vi då nå den effekt som eftersträvas genom de gemensamma investeringar som görs i länet. 11

12 Revideringar/årliga sammanställningar En årlig revidering av planen kommer att ske. Utöver den kommer även ett större omtag göras vart fjärde år. Detta i enlighet med de nationella planeringssystem som Trafikverket arbetar efter. Genom att följa den nationella åtgärdsplaneringen kan vi anpassa de regionala insatserna efter nationell plan och det blir enklare att följa de parallella processerna. Bilden visar ett förslag på årlig cykel för åtgärdsplaneringen. Målsättningen är att hitta en fungerande process som möjliggör effektiva beslutsgångar, delaktighet och samverkan. 12

13 Regional utvecklingsstrategi Nya möjligheter - regional utvecklingsstrategi för Gävleborg beskriver regionens utvecklingsambitioner och pekar på prioriteringar och insatser som ska genomföras med lokala och regionala aktörer. Strategin kopplas till den nationella och europeiska nivån och utgör ett paraply över regionala och lokala planer samt program. Det är de regionala planerna och programmen som beskriver konkreta åtgärder i det regionala utvecklingsarbetet. Åtgärderna ska bidra till måluppfyllelsen av Nya möjligheter. Länsplanen utgör en av dessa planer. Det övergripande målet i Nya möjligheter tar sin utgångspunkt i människan och dess betydelse för Gävleborgs utveckling: Nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Regionen måste vara inkluderande i bemärkelsen att olika människors behov, villkor och förutsättningar tas tillvara. Strategin är att med utgångspunkt i socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling arbeta för mål och vision genom målområdena Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. Infrastruktur och kompetens är drivkrafterna, motorerna, för att uppnå målet. Ett konkurrenskraftigt näringsliv och offentlig sektor behöver stöd av en väl fungerande infrastruktur som möjliggör flöden av personer, varor och tjänster. Dessutom behövs tillskott av människor med kunskap och kompetens för att regionen ska kunna utvecklas, växa och bli dynamisk. Finansiering De befintliga ekonomiska ramarna för perioden tillsammans med de preliminära ekonomiska ramarna för perioden ska vara utgångspunkt i planeringen. Målsättningen med länsplanen är att få mesta möjliga för pengarna genom att välja de åtgärder som är bäst lämpade för att lösa de problem och behov som finns. I infrastrukturprogrammet med systemanalys för Gävleborg lyfts de stråk som ur ett regionalt perspektiv anses viktiga. Det betyder att insatser kan behöva göras såväl på det nationella stamvägnätet, som på järnvägar, regionala vägnätet samt kollektivtrafikanläggningar eller gång- och cykelåtgärder. Utöver det tillkommer insatser i form av administrativa åtgärder, marknadsföring, samhällsplanering etc.» Region Gävleborg anser att länsplanen ska finansiera de stråk där de största behoven finns och där medlen ger störst utväxling. 13

14 Förutsättningar Kompetensförsörjning/Pendling För att skapa tillväxt i regionen krävs att både nya och etablerade företag hittar rätt kompetens för att kunna utvecklas och växa. I takt med utvecklingen mot ett alltmer kunskapsintensivt arbetsliv ökar behovet av persontransporter. Kompetent arbetskraft är en viktig förutsättning för utvecklingen, såväl inom näringslivet som inom offentlig sektor. Integrering av funktionella regioner, exempelvis arbetsmarknadsregioner, ger förbättrade förutsättningar till matchning på arbetsmarknaden och en bredare arbetsmarknad. Genom att stärka möjligheterna till pendling till arbete och studier stärks också möjligheterna till attraktiva livs- och boendemiljöer. Den avgörande faktorn för att knyta ihop funktionella regioner med varandra är restiden. Människors vilja att börja dagpendla till arbete ökar avsevärt när restiderna sjunker under 45 minuter. Infrastrukturella åtgärder som kortar restiderna är därför av stor betydelse. Den starkaste mellankommunala pendlingen inom Gävleborg finns mellan Sandviken och Gävle. Den länsöverskridande pendlingen är starkast i relation med Uppsala län. Stockholms län är dock det län som har störst inpendling från Gävleborg. Detta gäller för både kvinnor och män. Männen pendlar dock till annat län i högre grad än vad kvinnor gör, något som gäller för både ut- och inpendlare, oavsett län. Kvinnor pendlar i lägre utsträckning än män och reser över kortare avstånd. Villkoren för arbetspendling ser generellt olika ut för kvinnor respektive män bl.a. beroende på att strukturerna inom arbetslivet skiljer sig åt mellan könen. Detta kan förklaras av strukturella faktorer. Valet av pendling är generellt en effekt av de traditionella könsstrukturer då familjer i stor utsträckning fördelar arbetet i hemmet traditionellt. Kvinnor anpassar i högre utsträckning valet av arbetsplats och arbetstid så att det fungerar med familjens behov. Närhet till barnomsorg, skola och annan omsorg styr valet av arbetsplats. Kvinnor har generellt lägre lön än män och det ger därmed lägre incitament att pendla till jobb på annan ort om pendlingen inte innebär en löneökning. Därmed drar män i större utsträckning än kvinnor nytta av regionförstoringens effekter både i form av högre lön och ökad sysselsättning. Kraven på utbildning blir allt tydligare för att konkurrera i det alltmer kunskapsintensiva arbetslivet. I Gävleborg är utbildningsnivån lägre än riket i helhet. Kvinnor har i Gävleborg, precis som i landet i stort, högre utbildningsnivå än män. Tillväxt För den regionala tillväxten är det avgörande att ha en fungerande infrastruktur. Det har slagits fast i den RUS som utgör vägvisare för tillväxtarbetet på regional nivå. I direktiven för åtgärdsplaneringen finns följande beskrivning som redogör för behoven på nationell nivå: Transportpolitiken kan bidra till att skapa förutsättningar för en utvidgad och mer differentierad arbetsmarknad och en ökad specialisering av näringsliv, arbetskraft och utbildning. Robust infrastruktur och tillförlitliga transporter bidrar till att skapa företagande, tillväxt, livskvalitet och välfärd i hela landet. Därigenom stärks Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Ökad efterfrågan och ökning av trafik har i vissa delar av transportsystemet resulterat i kapacitetsbrist. Utöver detta kan pågående och planerade investeringar i näringslivet ställa krav på ökad transportkapacitet. Förutsättningarna för transporter varierar i landet och det är av stor vikt att planera för gränsöverskridande trafik med bättre tillgänglighet inom och mellan regioner. 14

15 » Pendling till Gävleborg 2010 Män Kvinnor Stockholm Uppsala Dalarna Västernorrland » Pendling från Gävleborg 2010 Män Kvinnor Stockholm Uppsala Dalarna Västernorrland

16 16

17 Fokus i länsplanen : Kompetensförsörjning, arbetspendling, näringslivets transporter Samhället genomgår ständigt förändringar och förvandlingar till att, ibland bli något som det alltid varit, fast på ett annorlunda sätt eller till att bli det vi vill det ska bli! Vi har med andra ord möjlighet att skapa det samhälle som vi vill se i framtiden! Det industrisamhälle som Gävleborg tidigare var har idag ett betydligt mer differentierat näringsliv och fortfarande en stor offentlig sektor. Dessa är oerhört beroende av en fungerande infrastruktur för att möjliggöra den kompetensförsörjning som krävs för att upprätthålla vårt samhälle. En allt mer specialiserad tillverkningsindustri och tjänstesektor innebär helt andra resemönster och möjligheter för människor i arbetslivet. Målsättningen är att Gävleborg ska vara ett län att leva och verka i, men nödvändigtvis inte både och, även om det är en strävan. För en mängd samhällsfunktioner är ett robust transportsystem som säkerställer att de resor som krävs kan genomföras livsavgörande. Det gäller framförallt sjukresor, hemsjukvård, äldreomsorg, räddningstjänst med flera. Många näringar är dessutom svårare att försörja med exempelvis kollektivtrafik då de inte är lika samlade som tidigare, när fokus låg i stora industriområden. En av Sveriges nya basnäringar, besöksnäringen, är ett exempel på en del av näringslivet som kräver ett nytt synsätt avseende infrastrukturförsörjning. Utmaningen att nå fler för att binda ihop funktionella arbetsmarknadsregioner på ett hållbart sätt är därför mera komplex och kräver ett större samarbete mellan näringsliv, offentlig sektor och resenärer.» Vi har med andra ord möjlighet att skapa det samhälle som vi vill se i framtiden! 17

18 Miljöbedömning av länsplanen Länsplanen kommer att kompletteras med en miljöbedömning inför antagandeprocessen. Hållbart resande och transporter Ett mera hållbart resande är ytterst angeläget och en fråga om rättvisa och förutsättningar för tillväxt. Gång, cykel och kollektivtrafik ökar tillgängligheten för samhällets samtliga grupper då resandet inte blir en fråga om kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet, funktionsnedsättning, tillgång till fordon etc. Kollektivtrafiken samt gång och cykel är något som de allra flesta kan tillgodose sig. Miljömål på global, europeisk, nationell, regional och lokal nivå anger samtliga att koldioxidutsläppen från transportsektorn behöver minska. Ambitionen är att förändra resvanorna och transportmönster till mer hållbara färdmedel. Möjligheterna till minskat resande och effektivare transporter bör alltid övervägas. Ohälsotalen och den allt mera stillasittande livsstil som vi anammar gör att vardagsmotionen kan bidra till att leva ett hälsosammare liv. Genom att i länsplanen prioritera gång, cykel och kollektivtrafik kan vi på en strategisk nivå bidra till detta.» Genom att i länsplanen prioritera gång, cykel och kollektivtrafik högre kan vi på en strategisk nivå närma oss dessa mål. 18

19 19

20 Åtgärder Nedan följer en kortfattad sammanställning av de utpekade stråkens behov av fysiska åtgärder för att stärka förutsättningarna för arbets- och studiependling, kompetensförsörjning och näringslivstransporter. I detta sammanhang är tillämpningen av fyrstegsprincipen grundläggande. Samtidigt prioriteras insatser som stärker kollektivtrafiken med fokus på pendling och arbetsresor. För de stråk där större delen av utrednings- och planprocessen kvarstår kommer åtgärdsvalsstudier att genomföras. att ansluta till landets största nationella och internationella flygplats, Arlanda, som samtidigt fungerar som länets flygplats, en viktig nod för Gävleborg avseende inrikes- och utrikes tjänsteresor etc. Ska relationen Gävle Skutskär klara den stora mängd trafik som förekommer bör alternativa färdsätt ses över. Det finns idag en väl utbyggd cykelbana längs långa sträckor som kan bindas ihop till ett stråk. En väl fungerande gång- och cykelbana är även en förutsättning för att ta sig till och från busshållplatser längs den hårt trafikerade sträckan. Åtgärdsbehoven utgår från en helhets- och systemsyn, och omfattar därmed både den nationella planen och länstransportplanen. Angelägna åtgärder som omfattas av den nationella planen redovisas separat i kursiv text. Detta för att ge en komplettare bild och visa sambanden. Dessa åtgärdsbehov och systemsynen har Region Gävleborg belyst i dialogen med Trafikverket om den nationella planen kompletteras cykelstråket mellan Gävle och länsgränsen mot Uppland föreslås medel avsättas för att åtgärda mindre trafiksäkerhetsproblematik samt höja standarden och säkerheten vid busshållplatser mellan Gävle och Skutskär. Förutsättningen för åtgärderna är samverkan med Uppland. Ostkust stråket, delen Gävle-Stockholm Länsplan Gävleborg Inom stråket förekommer betydande arbetspendling. Ca 2200 personer (källa SCB 2010) pendlar mellan Gävle och Älvkarleby. Till Tierp/Uppsala/Stockholm pendlar över 1400 personer ut från Gävle, samtidigt som 1150 personer pendlar in till Gävle därifrån. Från övriga Gävleborgs kommuner utpendlar cirka 1000 personer via Gävle till Uppsala/Stockholm. Tillkommer att stråket dessutom har ett stort antal tjänsteresande samt förhållandevis stor pendling till högskola och universitet. Stråket har även funktionen Angelägna åtgärder för Nationell plan, angränsande Länsplan etc Dubbelspår sträckorna Furuvik-Skutskär och norra infarten till Uppsala. Kapacitetshöjande åtgärder Uppsala-Arlanda-Stockholm. Förbättrad kapacitet för anslutande kollektivtrafik till och från Arlanda. Åtgärder för en attraktivare kollektivtrafik med fokus på arbetspendling och tjänsteresande, både regional och interregional. Möteseparerad 2+1 väg 56, Valsjö-Mackmyra (trafiksäkerhet). Mötesseparerad 2+1 väg 56, Länsgräns- Valsjö (trafiksäkerhet) 20

21 Ostkust stråket, delen Sundsvall-Gävle Länsplan Gävleborg Stråket Gävle-Sundsvall har betydande arbetspendling. Omfattningen mellan kommunerna är i storleksordningen 4000 (källa SCB 2010) personer dagligen, exklusive inpendlingen till Sundsvall från dess närområde. De högsta enskilda talen finns mellan Nordanstig och Hudiksvall med 1400 personer, varav flest till Hudiksvall. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Hudiksvall- Iggesund, Söderhamn-Ljusne, Gävle-Hille-Norrsundet- Bergby tillkommer. Bedömningen är att dessa pendlingstal är relativt omfattande. Stor del av pendlingen Ockelbo-Gävle sker delvis på detta stråk, anslutning via lv 303. Dessutom tillkommer att stråket har tjänsteresande samt pendling till högskola och universitet. Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall är hårt belastad och har stora kapacitetsproblem. Trafik- och driftstörningar uppstår ofta och är svåra att ta igen. Sedan år 2000 har tågtrafiken ökat med 80%, detta gäller såväl person- som godstrafik. Efterfrågan väntas fortsätta att öka i samma takt, bland annat beroende på de nya järnvägssträckorna Botniabanan och Ådalsbanan. Nuvarande situation och den förväntade ökningen av godstrafik innebär att utrymmet för utökad persontågtrafik är mycket litet. Region Gävleborg gör, tillsammans med bl.a. Länsstyrelsen i Västernorrland och Trafikverket Region Mitt, stora ansträngningar att få till stånd ett dubbelspår på hela sträckan Gävle-Sundsvall. Detta för att skapa förutsättningar för utveckling av såväl person- som godstrafik. Samtidigt är det angeläget att bygga fler regionala tågsstationer för att skapa möjligheter till ytterligare arbetspendling och därmed regional utveckling. En ny regional tågstation i västra Gävle vid sjukhuset skapar tillgänglighet till länssjukhuset, högskolan, teknikparken, etc. Detta är en angelägenhet för hela Gävleborg och även norra Uppland och därmed av stor betydelse för den regionala utvecklingen. Ett tågstopp i Hamrångebygden ger möjlighet till nya pendlingsmönster för boende i området. Ett tågstopp i Hamrångebygden ska ses som komplement till busstrafiken föreslås medel avsättas för medfinansiering av järnvägsplan för sträckan Gävle Kringlan. (Axmar) 2018 föreslås medel avsättas för hållplatsåtgärder efter väg föreslås medel avsättas för gång- och cykelväg längs väg 583 mellan Iggesund och Hudiksvall föreslås medel avsättas för nya regionaltågstationer (inkl. stationsmiljö med pendlarparkering och angöring för buss, mm) i västra Gävle och Hamrångebygden. Angelägna åtgärder för Nationell plan, angränsande Länsplan etc Dubbelspår på hela sträckan (höjd kapacitet, ökad robusthet, minskade restider). Etappvis utbyggnad, 1) Gävle-Kringlan (inkl tågstopp Gävle Västra), 2) Sundsvall- Dingersjö, 3)övriga sträckan. Akutare åtgärder (steg 1-3 för ökad kapacitet och tillförlitlighet) i det korta tidsperspektivet utmed hela sträckan under tiden fram tills ett dubbelspår kan stå färdigbyggt. Mötesseparerad 2+1 väg E4 Kungsberget-Gnarp (höjd standard, hastighet och säkerhet). Jänrvägsförbindelsen Söderhamn Kilafors Gävle hamn med anslutningar Länsplan Gävleborg Gävle hamn är länets största hamn och nationellt prioriterad. Den har möjlighet att transportera ankommande och avgående gods via Ostkustbanan, Stambanan, Bergslagsbanan, E4 eller E16. Elektrifiering av järnvägsspår och anslutningsspår till hamnen medför en betydande effektivisering i form av kortare transporttider då tågen kan angöra hamnen direkt oavsett vilken riktning de kommer från. 21

22 finns 38 miljoner avsatta för medfinansiering av anslutningsspår och elektrifiering av järnvägsspår till Gävle Hamn. Hamnleden som förbinder väg 583 med hamnen har byggts om och avtal upprättades mellan Gävle kommun och Region Gävleborg om medfinansiering från länsplanen. Denna medfinansiering sker i efterhand i form av återbetalningar föreslås medel avsättas för återbetalning av hamnleden. Nationell plan Muddring av inseglingsränna (standard, kapacitet). Nytt anslutningsspår och elektrifiering till hamnen (standard och kapacitetsförbättringar) Bergslagsbanestråket Gävle-Sandviken- Falun-Borlänge Länsplan Gävleborg Stråket Gävle-Sandviken-Falun-Borlänge har betydande arbetspendling. Omfattningen av pendlingen mellan kommunerna är i storleksordningen 7500 personer dagligen (källa SCB 2010), varav pendlingen Gävle-Sandviken omfattar 5500 personer och är i samma storleksordning i båda riktningarna. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Gävle-Valbo och Sandviken-Storvik tillkommer. Den förstnämnda bedöms vara omfattande. Stråket har dessutom tjänsteresande samt pendling till högskola och universitet. E16 skyltades som Europaväg 2012 och inför omklassningen av vägen genomfördes utvecklingsprojekt för att höja vägens standard. I dagsläget har genomfarten genom Hofors tätort den lägsta vägstandarden längs sträckan inom Gävleborg. Problematiken med oskyddade trafikanter, lokal trafik och genomfartstrafik gör att trafiksäkerhetshöjande åtgärder är angelägna. Även framkomligheten för busstrafiken behöver förbättras för att säkerställa punktligheten i kollektivtrafiken. För Hofors tätort är bussförbindelserna med Sandviken och Gävle avgörande då tågförbindelserna på grund av stationens geografiska läge brister i tillgänglighet. Busstrafiken utgör dessutom ett komplement till regional tågtrafik. De regionala tågförbindelserna har ett stort värde för boende och arbetande och norra delarna av tätorten samt för pendlingsrelationer med Dalarna, då bussförbindelse över länsgränsen i det närmaste saknas föreslås medel avsättas för medfinansiering av Hofors genomfart. Förutsättning är att nationell plan avsätter motsvarande summa samt att Hofors kommun medfinansierar del av investeringskostnaden föreslås medel avsättas för förbättrad tillgänglighet och pendlarparkering vid Hofors järnvägsstation. Samtidigt kan snabbuss vara ett bra komplement till regional tågtrafik och förutsättningar för detta bör skapas föreslås medel avsättas för motorvägshållplatser med pendlarparkering vid strategiska noder i stråket. Sandviken Östra innebär en ny infart till Sandvik inklusive bro för att avlasta de centrala delarna av staden. Den bro som används idag är utdömd och en ny lösning är därför angelägen föreslås medel avsättas för ny trafiklösning vid Sandviken Östra. Nationell plan, angränsande Länsplan etc Förbättrade samt nya mötesstationer Bergslagsbanan Gävle- Storvik-Falun (förbättrad kapacitet och tillförlitlighet). Förbättrad genomfart Hofors tätort, väg E16 (förbättrad säkerhet och framkomlighet). Mötesseparerad 2+1 väg E16 Storvik- Hofors (höjd standard, säkerhet och hastighet) 22

23 23

24 24

25 Norra stambanestråket, Östersund- Bollnäs-Gävle/Storvik-Avesta-Mjölby Länsplan Gävleborg Stråket har relativt stor arbetspendling på sträckan Ljusdal- Bollnäs-Ockelbo-Gävle. Omfattningen mellan kommunerna är i storleksordningen 2300 personer (källa SCB 2010). Den största mellankommunala pendlingen är mellan Ockelbo och Gävle med ca 700 personer. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Järvsö-Ljusdal, Vallsta-Bollnäs- Kilafors tillkommer. Bedömningen är att dessa pendlingstal är relativt omfattande. Stråket har dessutom tjänsteresande samt resande till högskolan. Inpendlingen till Gävle är omfattande, ca 1100 personer dagligen. Väg 83 har en problematik med mycket blandad trafik som både är lokal och transit, men även inomkommunal arbetspendling. Genomfartstrafiken består dels av persontrafik, bland annat till och från besöksmål i Hälsingland och Härjedalen, som vid vissa tidpunkter under året kan begränsa framkomligheten. Dels består den av godstrafik som främst utgörs av skog- och trätransporter. Sträckans linjeföring upplevs problematisk särskilt på sträckan Bollnäs Vallsta. Dessutom saknas funktionella korsningslösningar vid ett flertal platser. Vägen passerar genom eller angränsande till en rad tätorter vilket gör att oskyddade trafikanter rör sig längs vägen. Trafiksäkra gång- och cykelstråk som binder ihop närliggande orter samt översyn av busshållplatser är därför angelägen. Sträckan har även kompletterande regionaltåg med pendlarparkeringar vid stationslägen. Under 2013 påbörjas arbetet med trafiksäkerhetshöjande åtgärder på väg 83. Följande åtgärder föreslås i stråket: föreslås medel avsättas för trafiksäkerhetshöjande åtgärder och busshållplatser på sträckan Häggesta Järvsö. Dessutom ingår kompletterande delsträckor för att binda ihop gång- och cykelstråk mellan Arbrå och Bollnäs föreslås att medel avsätts för ombyggnad av bussplanen inom Bollnäs resecentrum, samt busshållplatser utmed sträckan Kilafors-Bollnäs-Ljusdal. Funktion och säkerhet och tillgänglighet behöver förbättras. Nationell plan Kapacitetshöjande åtgärder Kilafors-Holmsveden. Kapacitetshöjande åtgärder n:a infarten Ockelbo. Partiella dubbelspår Godsstråket genom Bergslagen (Storvik-Frövi). Åtgärder för höjt axeltryck Gävle-Ockelbo Bergslagsdiagonalen delen Edsbyn- Bollnäs-Söderhamn/Hudiksvall Länsplan Gävleborg Stråket har förhållandevis stor arbetspendling mellan Söderhamn, Bollnäs och Edsbyn. Omfattningen av den dagliga pendlingen mellan kommunerna är i storleksordningen 3000 personer (källa SCB 2010), varav Ovanåker-Bollnäs 1400 personer. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Mohed-Söderhamn och Edsbyn- Alfta tillkommer. Bedömningen är att dessa pendlingstal är relativt omfattande. Dessutom har relationen Bollnäs- Hudiksvall via Söderhamn ett pendlingstal på ca 200 personer. Stråket har även tjänsteresande samt resande till högre studier. Väg 50 och 301 är ett viktigt pendlingsstråk för södra Hälsingland och binder samman en funktionell arbetsmarknadsregion. Sträckan trafikeras av väl fungerande kollektivtrafik i form av buss. Tätorterna ligger som ett pärlband efter sträckan och mellan dem en levande landsbygd. Det är därför av stor vikt att anslutningar till vägen, gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafikanslutningar fungerar bra. Med en snabbuss skulle pendlingen med 25

26 kollektivtrafik kunna bli ännu mera attraktiv och för att möjliggöra det behövs ett gent stråk mellan målpunkterna med funktionella och geografiskt väl anpassade pendlarparkeringar vid hållplatserna. Ytterligare en åtgärd är att se över linjeföringen längs vissa delsträckor för att förbättra sikten. Ett kompletterande gång- och cykelstråk närmast kommunhuvudorterna gör det även möjligt att pendla med cykel. Bollnäs resecentrum behöver en tydligare struktur och i synnerhet höja trafiksäkerheten kring busstrafiken finns medel avsatta för en gång- och cykelväg genom Söderala. Den är främst anpassad för att skapa en säkrare trafikmiljö för elever att ta sig till och från skolan, men utgör även en del i ett längre stråk som är viktigt för arbetspendling. Även en åtgärdsvalsstudie kommer att genomföras föreslås medel avsättas för kompletterande åtgärder för att binda samman ett stråk för cykelpendling mellan Florhed och Söderhamn föreslås medel avsättas för hållplatsåtgärder och pendlarparkeringar i hela stråket som bidrar till en effektivare och mera tillgänglig kollektivtrafik föreslås medel avsättas för gång- och cykelväg mellan Vevlinge och Bollnäs föreslås medel avsättas för att förbättra linjeföringen på sträckan Malvik Östanå samt en gång- och cykelväg mellan Söräng och Bollnäs föreslås medel avsättas för gång- och cykelväg mellan Ovanåker och Edsbyn. Stråket Hudiksvall-Ljusdal-Härjedalen/ Jämtland Länsplan Gävleborg Stråket har arbetspendling på sträckan mellan Hudiksvall- Ljusdal-Färila. Omfattningen mellan kommunerna är i storleksordningen strax under personer dagligen (källa SCB 2010). Största talen Ljusdal-Hudiksvall, ca 700 personer. Den inomkommunala pendlingen på sträckorna Delsbo- Forsa-Hudiksvall tillkommer och bedömningen är att pendlingen där är betydligt högre än på övriga delen av stråket, som dessutom har visst tjänsteresande samt pendling till högre studier. Inomkommunal pendling förekommer även mellan Färila och Ljusdal i viss omfattning. Väg 84 sammanbinder två funktionella arbetsmarknadsregioner som är relativt begränsade geografiskt. Sträckan trafikeras av kollektivtrafik i form av buss. Vägens linjeföring och bredd gör dock att hållplatser är svårtillgängliga och oskyddade trafikanter inte kan vistas i vägområdet på ett trafiksäkert sätt föreslås medel avsättas för hållplatsåtgärder och ökad tillgänglighet till dessa föreslås medel avsättas för att åtgärda linjeföringen för förbättrad sikt. Genomfart Ljusdal Länsplan Gävleborg Väg 83 och 84 möts idag i Ljusdals tätort vilket innebär att en stor mängd genomfartstrafik passerar centrala delarna av Ljusdal. Miljöaspekter som buller och luftföroreningar samt trafiksäkerheten är anledningar till att en förbifart utretts. 26

27 27

28 föreslås medel avsättas för åtgärdsvalsstudie, ombyggnation av den så kallade Kläppakorsningen, förstärkning av Kyrksjönäsvägen med ny korsningslösning vid väg 83/84. Utöver det en planskild järnvägskorsning. Stråket Ockelbo Sandviken Länsplan Gävleborg Dagligen pendlar 500 personer mellan kommunerna Ockelbo och Sandviken (källa SCB 2010). Till detta kommer inomkommunal pendling mellan Högbo och Sandviken. Väg 272 mellan Ockelbo och Sandviken är ett viktigt stråk för arbetspendling. Vägen upplevs idag som kurvig och smal partivis. Genom att se över möjligheterna till en rätare linjeföring med förbättrad sikt kan trafiksäkerheten höjas längs sträckan föreslås medel avsättas för en åtgärdsvalsstudie för väg 272 mellan Ockelbo och Sandviken föreslås medel avsättas för åtgärder längs sträckan Ockelbo Sandviken. 28

29 29

30 Mindre åtgärder Gång- och cykelåtgärder utöver åtgärdspaketen En sammanställning av de behov som finns för cykelstråken föreslås göras i den regionala cykelplanen (se rubriken Steg 1-åtgärder utöver åtgärdspaketen). Den kommer sedan att vara den prioriterade lista av gång- och cykelåtgärder som länsplanen kommer att följa. Underlagen till den regionala cykelplanen kommer att samlas in från kommunerna. Prioriteringarna föreslås vara: 1. Arbets- och studiependling 2. Binda ihop och/eller förbättra befintliga stråk 3. Övriga åtgärder i gång- och cykelstråk Kollektivtrafikåtgärder utöver åtgärdspaketen Ett nära samarbete med kollektivtrafikmyndigheten utgör prioriteringarna för kollektivtrafikåtgärder på det statliga vägnätet. Det underlag som de har består av insamlat material från kommunerna och speglar därför kommunernas önskemål. Utöver dessa åtgärder har kommunerna möjlighet att söka statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar med mera. Statsbidraget regleras i förordningen (2009:237) statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar mm. Regionala kollektivtrafikmyndigheten kan ansöka om investeringsbidrag för exempelvis åtgärder för ökad tillgänglighet och regionala kollektivtrafikanläggningar. Kommuner kan ansöka om bidrag för åtgärder som förbättrar miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator i den mån åtgärderna går utöver vad som omfattas av gällande kommunalt ansvar. Fördelningen av statsbidrag sker av Trafikverket utifrån länsplanens prioriteringar. Bidrag kan tilldelas upp till 50% av kostnaderna. Steg 1-åtgärder utöver åtgärdspaketen Steg 1-åtgärder omfattar åtgärder för förändrat resbehov eller transportslag. Det kan exempelvis vara marknadsföring eller andra påverkansåtgärder, administrativa åtgärder som samhällsplanering eller ekonomiska incitament. En regional cykelplan för hela länet skulle medföra en långsiktigare planering för cykelåtgärder, därför föreslås en sådan inom ramen för länstransportplanen. En regional plan medför även ett övergripande synsätt där administrativa gränser inom länet blir underordnade funktionella stråk. Det kan betyda nya mönster för resande och därigenom förändrad tillgänglighet till kompetens och arbetsmarknad eller studier. En regional översyn av kollektivtrafikens framtida behov planeras som grund för de insatser som länsplanen avser att genomföra. Det innebär en fördjupad utredning av de pendlingsstråk som utsetts som primära i programmet för infrastruktur med systemanalys. Utredningen ska genomföras i samverkan med Regionala kollektivtrafikmyndigheten. Utöver detta föreslås en pott där kommunerna antingen kan ansöka om medel för egna insatser, i linje med länsplanens inriktning. 30

31 Prioriterade insatser föreslås för: 1. Ökad arbets- och studiependling med kollektiva färdmedel eller gång och cykel 2. Ökad cykling Enskilda vägar Gävleborg har ett relativt omfattande nät med enskilda vägar med möjlighet till statsbidrag. Dessa ska hållas öppna för trafik och är i förhållande till andra län mycket högt trafikerat. De enskilda vägarna är viktiga både för personresor och för transporter av gods där det övriga vägnätet inte räcker till. För att möjliggöra en levande landsbygd är farbarheten på dessa vägar väsentlig och länstransportplanen avsätter en årlig summa för delfinansiering av dessa åtgärder. Bidraget kan som mest omfatta 75% av investeringskostnaden för väghållaren. Statsbidragen regleras via förordning (1989:891) om statsbidrag för enskild väg. Trafikverket fördelar medlen efter samråd med Region Gävleborg. Prioritering av finansiering ska göras utifrån samhällsekonomisk nytta. Det betyder att de objekt som berör större andel boende, transporter som är viktiga för näringslivet eller är viktig för besöksnäringen bör prioriteras. 31

32 32

33 33

34 Mina anteckningar

35 35

36 Ruddammsgatan 30 Box 834, Gävle Formgivning: Region Gävleborgs informationsavdelning Tryck: Backman Info AB Illustrationer: Åsa Jägergård, sid 1, 2, 5, 8, 12, 19 Bilder: Region Gävleborg, sid 7, 24, 27 Gävle Hamn, sid X-trafik, sid 23 och 29 Mats Åstrand, sid 16 Lilith Dahlgren, sid 31 36

Länstransportplan för Gävleborgs län

Länstransportplan för Gävleborgs län 1(5) Version 2017-04-10 Beslutsunderlag Hållbarhetsnämnden 2017-04-20 Länstransportplan för Gävleborgs län 2014-2025 Verksamhetsplan 2018 med utblick mot 2021 Sammanfattning Föreliggande förslag till verksamhetsplan

Läs mer

~ ~~~~ Bilaga KS 2013/189/1

~ ~~~~ Bilaga KS 2013/189/1 ~ ~~~~ Bilaga KS 2013/189/1 1 (l) 2013-08-21 YITRANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samhällsbyggnadskontoret YTTRANDE Remiss: Länstransportplan för infrastruktur i Gävleborgslän 2014-2025 Sala kommun har

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

Länstransportplan

Länstransportplan Länstransportplan 2014-2025 INNEHÅLL Förord... 4 Sammanfattning... 5 Vad styr länstransportplanen?... 8 Regeringens uppdrag till Region Gävleborg... 8 TRANSPORTPOLITISKA MÅL... 9 FÖRORDNINGAR... 9 REGIONAL

Läs mer

Länstransportplanen Verksamhetsplan 2015 (med utblick mot 2018)

Länstransportplanen Verksamhetsplan 2015 (med utblick mot 2018) 2014-11-21 Till Regionstyrelsen Länstransportplanen Verksamhetsplan 2015 (med utblick mot 2018) Sammanfattning Föreliggande förslag till verksamhetsplan är en konkretisering av gällande Länstransportplan

Läs mer

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering

Läs mer

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator 2013.04.12 Pernilla Sott Stråkkoordinator Innehåll Typer av vägar... 3 Kostnad... 3 Typer av finansiering... 3 Ekonomisk bakgrund... 5 Nationella planen (nationella vägar)... 5 Regionala planen/länsplanen

Läs mer

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet Väg? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Ylva Berg, Gdks 2 GD beslut 2016: Stärkt säkerhetsorganisation Stärkt säkerhetskultur Stärkt säkerhetsarbete 3 Vad gör Trafikverket

Läs mer

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Syftet med propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt,

Läs mer

Yttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet

Yttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet Rasmus L Persson, 0322-600 658 rasmus.persson@vargarda.se YTTRANDE 1(5) Er referens N2017/05430/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 105 33 Stockholm n.regestrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 2013-07-02 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/371-311 Kommunstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 Yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget

Läs mer

Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län

Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län 1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-11-21, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur

Läs mer

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Åtgärdsvalsstudie ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Ärendenummer: TRV 2017/30977 Kortversion Därför görs en åtgärdsvalsstudie ABC-stråket mellan Uppsala och Stockholm

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum R sala KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 7 (24) 204 Dnr 2013/ 283 Länstransportplan för infrastruktur i Gävleborgs län 2014-2025 INLEDNING Sala kommun har beretts

Läs mer

Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017

Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Regional infrastrukturplan 2018-2029 Förslag till justeringar Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Förslag till justeringar Tydliggöra vad vi menar med hållbarhet Komplettera diagram och kartor för ökad

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2017-10-16 Dnr 1381-2017 N2017/05430/TIF Näringsdepartementet Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Östersunds kommun är en del av Mittstråket, som med alla fyra transportslagen,

Läs mer

Infrastruktur för framtiden

Infrastruktur för framtiden Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

Länsstyrelsen i Hallands yttrande över nationell plan för transportsystemet

Länsstyrelsen i Hallands yttrande över nationell plan för transportsystemet YTTRANDE 1(6) 2017-11-24 Dnr 341-5860-17 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Länsstyrelsen i Hallands yttrande över nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län

Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län 2018-2029 Region Norrbottens uppdrag Region Norrbotten har fått regeringens uppdrag att ta fram en länstransportplan för perioden

Läs mer

Systemanalys Gävle-Göteborg

Systemanalys Gävle-Göteborg Vision Bergslagsbanan och Systemanalys Gävle-Göteborg Genomgång med Partnerskap Bergslagsbanans lednings-/tjänstemannagrupp 26 oktober 2010 2010-10-24 Trafikverket arbetar utifrån transportpolitiska mål

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,

Läs mer

Förslag till beslut Hållbarhetsnämnden föreslår att regionsstyrelsen/regionfullmäktige ska besluta följande

Förslag till beslut Hållbarhetsnämnden föreslår att regionsstyrelsen/regionfullmäktige ska besluta följande 2018-01-09 Dnr RS 2017/1765 Trafikutveckling X-trafik Andréas M Eriksson Trafikplan 2019 Förslag till beslut Hållbarhetsnämnden föreslår att regionsstyrelsen/regionfullmäktige ska besluta följande 1. Region

Läs mer

BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN

BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN 2018-2029 Remissversion juni 2017 Bilaga 3. Inriktning för cykelåtgärder Nedan följer de prioriterings-, fördelnings- och finansieringsprinciper

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Effektbeskrivning av länstransportplan

Effektbeskrivning av länstransportplan Effektbeskrivning av länstransportplan 2018-2029 Detta kapitel innehåller en beskrivning av effekterna av planens inriktning och åtgärder samt en samlad effektbedömning. Effektbeskrivningen syftar till

Läs mer

Statliga jobb. till Gävleborg

Statliga jobb. till Gävleborg Statliga jobb till Gävleborg Inledning Varför statliga jobb till Gävleborg? Genom att ingå ett samhällskontrakt vill vi utveckla Gävleborg och hålla ihop Sverige. Den 25 juni 2015 beslutade regeringen

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen

Läs mer

REMISSVAR AVSEENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF) Synpunkter som Region Västmanland vill framföra:

REMISSVAR AVSEENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF) Synpunkter som Region Västmanland vill framföra: 1 (5) Regionkontoret Centrum för regional utveckling Jessica Cedergren REMISSVAR AVSEENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2018-2029 (N2017/05430/TIF) Region Västmanland lämnar följande

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget

Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget RegLab hemläxa nr 2 Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget 2018-2029 I inriktningsunderlaget ges en bredare bild av transportsystemets utveckling utifrån behov, gällande och aviserad politik. I vilken

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder Dialogmöte 2 Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder Workshop om inriktning och övergripande prioriteringar Den fortsatta

Läs mer

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun Grums Kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 1 Innehåll 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur... 3 1.1 Kommunala mål och

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

LÄNSTRANSPORTPLAN FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN

LÄNSTRANSPORTPLAN FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN LÄNSTRANSPORTPLAN 2014 2025 FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Bilaga 4 Ansatser till föreslagna namngivna åtgärdsvalsstudier Ansatser till åtgärdsvalsstudier Nedan beskrivs ansatser till åtgärdsvalsstudier att lägga

Läs mer

Förslag till nationell plan för transportsystemet augusti Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Förslag till nationell plan för transportsystemet augusti Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kompl. med bilder 31 augusti 2017 Modernt, effektivt och hållbart transportsystem 2 Uppdrag och utgångspunkter

Läs mer

Avsiktsförklaring Markarydsbanan RS160328

Avsiktsförklaring Markarydsbanan RS160328 Ärende 13 RS 2017-03-01 13 Avsiktsförklaring Markarydsbanan RS160328 Ärendet I den halländska tillväxtstrategin prioriteras utvecklade former för samverkan och samplanering mellan kollektivtrafik, infrastruktur,

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Vad har hänt sedan senast?

Vad har hänt sedan senast? Vad har hänt sedan senast? Höst 2016 Vinter 2016-2017 Vår 2017 Sommar 2017 Kontinuerlig dialog med kommuner och andra via - Tjänstemannaforum - Kommunsamråd REMISS OM BEHOV OCH BRISTER Väg; 22 Trafiks

Läs mer

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik Inför planperioden 2018-2029 Syfte Underlag till nationell och regional åtgärdsplanering för planperioden 2018-2029. Gemensam vision

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät 1 2 Vilket vägnät är viktigast? Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät Transportsystemet är till för att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Förslag till nationell plan för transportsystemet YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning

Läs mer

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för

Läs mer

Miljöaspekt Befolkning

Miljöaspekt Befolkning Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET' Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-03-28 Ärendenr NV-00526-13 Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten

Läs mer

Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017

Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017 Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017 Kerstin Åklundh, Infrastrukturstrateg, Region Skåne Region Skånes RTI-plan 2018-2029 Regional medfinansiering av infrastruktur 4,3 mdr. Budget

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning

Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning TMALL 0141 Presentation v 1.0 Infrastrukturproposition Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21 Kort sammanfattning Direktiv för åtgärdsplaneringen

Läs mer

POPULÄRVERSION. NYA MÖJLIGHETER Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg

POPULÄRVERSION. NYA MÖJLIGHETER Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg POPULÄRVERSION NYA MÖJLIGHETER Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020 Region Gävleborg har det statliga uppdraget att skapa en hållbar tillväxt och utveckling i vår region. Den Regionala

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo TMALL 0141 Presentation v 1.0 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo Jan Lindgren 2017-05-23 Var är vi? Åtgärdsvalsstudie - vad är det? Syftet med en åtgärdsvalsstudie är att med 4-stegsprincipen

Läs mer

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR 36 kapitel 6 KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR TILL STÖD FÖR VIDGAD REGIONAL ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD OCH LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Snabbare och säkrare resor och transporter i regionen och

Läs mer

Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder

Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder Datum Diarienummer 2012-03-21 RS120115 Regionkontoret Josefin Selander Avdelningschef, infrastruktur 035-17 98 25 Trafikverket Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande

Läs mer

Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061

Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län KS-2012/1061 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/1061 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län 2014-2025 KS-2012/1061 Förslag

Läs mer

Regional cykelplan. för Gävleborgs län Remissversion

Regional cykelplan. för Gävleborgs län Remissversion Regional cykelplan för Gävleborgs län Remissversion 2017-07-12 Dokumenttitel: Regional cykelplan för Gävleborgs län Författare: Martin Gunnarsson, Region Gävleborg, Lotta Fritz och Anna-Lena Söderlind,

Läs mer

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Lena Kling Sofia Wieselfors Näringsdepartementet 1 En nationell cykelstrategi

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Målbild med mätbara samt generella mål

Målbild med mätbara samt generella mål Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar

Läs mer

Remiss om länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län

Remiss om länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Anderson Tomas Malmgren Tobias (SBF) Datum 2017-09-07 Diarienummer KSN-2017-2709 Kommunstyrelsen Remiss om länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län

Läs mer

N2014/1779/TE, m.fl. Trafikverket Borlänge. m.fl. 6 bilagor

N2014/1779/TE, m.fl. Trafikverket Borlänge. m.fl. 6 bilagor Regeringsbeslut III 4 Näringsdepartementet 2014-04-03 N2014/1779/TE, m.fl. se bilaga 1 Trafikverket 781 89 Borlänge m.fl. Fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet

Läs mer

Fire steg till fremtidens transportsystem Exempel och erfarenheter från Sverige. Patrik Tornberg KTH Urbana och Regionala Studier / WSP Stockholm

Fire steg till fremtidens transportsystem Exempel och erfarenheter från Sverige. Patrik Tornberg KTH Urbana och Regionala Studier / WSP Stockholm Fire steg till fremtidens transportsystem Exempel och erfarenheter från Sverige Patrik Tornberg KTH Urbana och Regionala Studier / WSP Stockholm En viktig utgångspunkt för utvecklingen av transportsystemet

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen Kommittémotion V019 Motion till riksdagen 2018/19:3054 av Jens Holm m.fl. (V) med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan Gemensamt yttrande från Arlandaregionen över - Ny länsplan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Under

Läs mer

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016 Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,

Läs mer

Rubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsstyrelsen upprättar planen om inte annat följer av 17 i

Rubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsstyrelsen upprättar planen om inte annat följer av 17 i SFS nr: 1997:263 Departement/ myndighet: Näringsdepartementet Rubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur Utfärdad: 1997-05-15 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:239 1

Läs mer

Yttrande om forslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om forslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-03-28 Ärendenr NV-01861-13 Länsstyrelsen i Västmanlands län Via mail: vastmanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Trafikverkets genomförandeplan. Thomas Eriksson, Trafikverket

Trafikverkets genomförandeplan. Thomas Eriksson, Trafikverket Trafikverkets genomförandeplan Thomas Eriksson, Trafikverket 1 Från ägarens mål till genomförande Strategisk dialog banarbeten Tidig dialog banarbeten Fastställd tågplan Transportpolitiska mål 12 års sikt

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

Regional infrastrukturplan Gävleborg

Regional infrastrukturplan Gävleborg Regional infrastrukturplan Gävleborg 2018-2029 Länsplan för regional transportinfrastruktur Region Gävleborg - Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Länsplanen som regionalt

Läs mer

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF YTTRANDE 1(6) Regionledningskontoret Näringsdepartementet, 103 33 STOCKHOLM n.registrator@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029, ert dnr

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall. november 2016

Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall. november 2016 Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall november 2016 Dagordning 1. Inledning 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för vägplanens och järnvägsplanens

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets

Läs mer