HUR ARBETAR VI MED UTVECKLING OCH LÄRANDE

Transkript

1 HUR ARBETAR VI MED UTVECKLING OCH LÄRANDE LEKEN och FANTASIN är förskolans viktigaste medel för lärande. Förmåga att leka och fantisera i en fantasivärld lär oss abstrakt tänkande. Förmågan att låtsas är en viktig förutsättning för utvecklande av empatisk förmåga, att ge och ta och vänta på sin tur. Det är viktigt att inte ta något för givet, utmana barnen att gå vidare i leken utvecklingen, t e x ändra i miljö, försätta barnen i nya situationer och nytt material. Det handlar om att barn skapar mening och förståelse för olika saker i sin omvärld. Det kan barn göra i lek och i kommunikation med vuxna. Vi uppmuntrar barns fantasi för att: fantasi skapar kreativa människor det skapar morgondagens uppfinnare och upptäckare det stärker självkänslan jag kan man lär sig att tänka abstrakt, t ex ekvationer i matematik i skolan våga säga sin egen tanke barn lär sig att tänka själv, inte alltid fråga efter rätt svar det blir tillåtet att tänka fritt man kommer ifrån all faktaspäckad information som barn får hela tiden av media kan vara betungande man lär sig lösa problem på många olika sätt och på nya sätt man ha roligt tillsammans det skapar samhörighet Vi har en rik, lärande och kreativ miljö som ger barnen möjligheter att uttrycka sin kreativitet på många olika sätt och som ständigt förändras efter barnens mognad och intressen Vi har delat in UTVECKLING och LÄRANDE i tre underrubriker: SPRÅK OCH KOMMUNIKATION MATEMATIK NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

2 HUR ARBETAR VI MED UTVECKLING OCH LÄRANDE SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Vi uppmuntrar: barnens förmågor och intressen t ex att läsa och återberätta barnen att skriva sitt namn och göra bokstäver och ord i många olika material t ex lera, ståltråd, pinnar, sina egna kroppar till sagoberättande och att skriva ned sagor tillsammans, som man använder på olika sätt barnen att utveckla sin förmåga att leka med ord, utveckla sitt intresse för skriftspråket, samla på ord, skapa meningar, rita och skriva ex sitt vackraste ord barnen att själv tänka ut lösningar eller söka hjälp hos andra barn barnen att använda och vara stolta över sitt hemspråk och sin kultur samt ge alla barn en möjlighet att få inblick i andra kulturer och språk Vi arbetar för att nå målen genom: att i alla vardagssituationer använda språkliga och matematiska begrepp att vi vuxna använder ett rikt, allsidigt och nyanserat språk med rätta benämningar och synonymer att vi vuxna är noga med rätt uttal av ord och grammatiska regler, utan att rätta barn att skriva dokumentationer och ordbilder och namnbilder så att barnen blir nyfikna att bejaka barns egen lust att lyssna på sagor under olika tillfällen under dagen (utanför sagostunden), också flanosagor att ställa frågor för att barn ska få möjlighet att utveckla sitt eget tänkande och bli medveten om sitt lärande. Visa bilder, foton, dokumentation från tidigare processer och problemlösningar. Se så här gjorde du tidigare, vad har du lärt dig nu? Att få barnen att ställa frågor och uppmuntra dem till att våga fråga, torgföra sina idéer. att sätta barnens alster och dokumentationer på väggarna ge inspiration och möjligheter att tolka varandras lösningar och få kunskap om att problemlösning kan se ut på många olika sätt att bekräfta barnen och deras funderingar och tankar att läsa mycket böcker, rim, ramsor, sånger, egna sånger och ramsor, spela teater för att stimulera språkutveckling. Vi gör utflykter till olika miljöer där olika ord kan upptäckas. Tex skogen, biblioteket, Teknikens Hus m.m. att utgå från det som barnen kan, uppmuntra dem att prova, försöka, sträva efter att barnen utmanar sig själv att kolla upp att barnen provar, klarar av, bekräfta och uppmuntra, ställa frågor t ex vad tror du? Hur hade det blivit om du hade gjort si eller så?, eller ge nya uppgifter att använda IT/mediateknik som lärande verktyg Vi utgår från barnets förutsättningar: grupperingar, aktivitet, rutinsituationer, utmaningar, frågeställningar, krav. Barn jämförs med sig själv för att se sin utveckling och sitt lärande.

3 HUR ARBETAR VI MED UTVECKLING OCH LÄRANDE MATEMATIK Vi arbetar för att nå målen genom: att i alla vardagssituationer använda språkliga och matematiska begrepp att uppmuntra barnen att på ett lekfullt/lustfyllt sätt undersöka, reflektera över och prova olika lösningar av egna och andras problemställningar att träna matematik, t ex vid dukning, gymnastik, bygg- och konstruktion, utevistelse, vid påklädning m.m. Rum, form, läge, riktning, mängd, antal, ordning, talbegrepp, mätning av tid och förändring. vi arbetar med medvetet utvalt pedagogiskt matematiskt material att vi vuxna använder ett rikt, allsidigt och nyanserat språk med rätta benämningar och synonymer att skriva dokumentationer och ordbilder så att barnen blir nyfikna att ställa frågor för att barn ska få möjlighet att utveckla sitt eget tänkande och bli medveten om sitt lärande. Visa bilder, foton, dokumentation från tidigare processer och problemlösningar. Se så här gjorde du tidigare, vad har du lärt dig nu? Att få barnen att ställa frågor och uppmuntra dem till att våga fråga, torgföra sina idéer. att sätta barnens alster och dokumentationer på väggarna ge inspiration och möjligheter att tolka varandras lösningar och få kunskap om att problemlösning kan se ut på många olika sätt att bekräfta barnen och deras funderingar och tankar att utgå från det som barnen kan, uppmuntra dem att prova, försöka, sträva efter att barnen utmanar sig själv att kolla upp att barnen provar, klarar av, bekräfta och uppmuntra, ställa frågor t ex vad tror du? Hur hade det blivit om du hade gjort si eller så?, eller ge nya uppgifter att använda IT/mediateknik som lärande verktyg Vi utgår från barnets förutsättningar: grupperingar, aktivitet, rutinsituationer, utmaningar, frågeställningar, krav. Barn jämförs med sig själv för att se sin utveckling och sitt lärande.

4 HUR ARBETAR VI MED UTVECKLING OCH LÄRANDE NATURVETENSKAP och TEKNIK Vi arbetar för att nå målen genom: att utveckla förmågan att urskilja teknik och utforska hur enkel teknik fungerar genom att medvetet använda ordet TEKNIK i vardagliga situationer, tex Vilken teknik använder du när du skalar din potatis? vi erbjuder ett rikt och utmanande material som vi uppmuntrar barnen att använda i olika miljöer inne och ute att ställa frågor för att barn ska få möjlighet att utveckla sitt eget tänkande och bli medveten om sitt lärande. Visa bilder, foton, dokumentation från tidigare processer och problemlösningar. Se så här gjorde du tidigare, vad har du lärt dig nu? Att få barnen att ställa frågor och uppmuntra dem till att våga fråga, torgföra sina idéer. att sätta barnens alster och dokumentationer på väggarna för att ge inspiration och möjligheter att tolka varandras lösningar och få kunskap om att problemlösning kan se ut på många olika sätt att bekräfta barnen och deras funderingar och tankar att uppmuntrar barnen att prova, försöka själv och sträva efter att barnen utmanar sig själv samt ställer frågor tex Vad tror du? Hur hade det blivit om du hade gjort si eller så? Och ger nya utmaningar vi nyttjar närheten till Teknikens Hus vi sopsorterar i ateljen samt i vårt stora soprum, barnen är delaktiga i sopsorterandet för att göra barnen medvetna om hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Vi värnar om vår miljö. vi återanvänder material i klisterhörnan och även i andra sammanhang så som i tillverkning av musikinstrument, byggmaterial m.m. vi utforskar närmiljön (skogen, stranden, isen, ängen m.m), samlar naturmaterial, samtalar om djur och natur, under alla årstider. Vi utforskar olika kemiska processer samt fysikaliska fenomen som tex snösmältning, isbildning, vattenånga, naturens färgskiftningar, skuggor, regnbågen m.m. vi lånar böcker på biblioteket om naturvetenskapliga ämnen som intresserar barnen, söker information via internet m.m. att använda IT/mediateknik som lärande verktyg Vi utgår från barnets förutsättningar: grupperingar, aktivitet, rutinsituationer, utmaningar, frågeställningar, krav. Barn jämförs med sig själv för att se sin utveckling och sitt lärande.

5 HUR ARBETAR VI MED HÄLSA Vi arbetar för en lustfylld tillvaro och använder vår utforskande och vår nyfikenhet med: promenader i olika miljöer utevistelse varje dag. Vi är utomhus mycket sommar och vinter och hittar spännande saker som vi kan fördjupa oss i. skidåkning skogspromenader dans kompismassage rörelselekar gymnastik vilda dansen avslappning massage genom att träna på att uttrycka våra känslor och uppmärksamma varandras känslor och respektera dem empati; genom att våga ta och ge positiv beröring, lösa och förstå konflikter och hjälpa varandra Vi tränar barnen att se hur någon annan mår och uppmuntrar barnen att ta hand om varandra. Vi ger barnen tid och möjligheter att bara få vara/att göra ingenting för att eliminera stress. Vi är noga med vår hygien genom handtvätt/handsprit. Vi använder pappershanddukar. Vi strävar efter en vacker och rofylld matsituation och erbjuder barnen en variationsrik och näringsriktig kost. Vi vill uppmuntra barnen till goda vanor och beteenden, så att de upplever fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och tränar sig för ett livslångt hälsosamt liv.

6 HUR ARBETAR VI MED SOCIAL KOMPETENS Vi arbetar för att nå målen genom att: lära barn att se varandra, hur andra vill ha det, hur det mår genom kroppsspråket, ansiktsuttryck osv utan ord lära barnen att respektera varandra och medvetet lyfta fram att barn tycker olika men kan vara kompisar ändå att föra samtal om hur man är tillsammans i en grupp, hur det ska bli trevligt och roligt göra barnen medvetna om att man får misslyckas (det går bättre nästa gång) Vi uppmuntrar barnen att: påminna varandra om hur det ska vara och hur man gör i olika situationer vara hjälpsamma mot varandra använda ett trevligt språk mot alla vara artig mot alla, t ex hälsa, tacka, säga varsågod

7 HUR ARBETAR VI MED GENUS Barnen blir trygga och stolta som pojkar och flickor och mer kompletta människor av att få träna olika färdigheter och prova på olika aktiviteter och inte blir hindrade av traditionella könsmönster. Vi arbetar för att nå målen genom att: vara uppmärksamma och ger både pojkar och flickor lika stort inflytande i verksamheten använda böcker och spel som gör barnen uppmärksamma på skillnader och likheter hos varje individ se till att det finns utklädningskläder för olika rollekar bygga på det barnen redan gör positivt och visar de andra hur man kan göra göra miljön tilltalande och förändrar den efter barnens behov Vi uppmuntrar: pojkar och flickor att leka sådant de traditionellt inte gör. Vid samling delar vi upp barnen i olika gruppkonstellationer för att de ska få möjlighet att prova på och våga göra olika saker med olika människor. Tex dansa på olika sätt, klä sig i kläder man traditionellt inte använder osv. barnen att vara hjälpsamma mot varandra. När barnen inte klarar saker själv uppmuntrar vi dem att be ett annat barn om hjälp. Barnen känner sig betydelsefulla och får bra självförtroende genom att hjälpa andra flickor och pojkar att leka tillsammans att göra saker sakta och försiktigt vid vissa sammanhang och hävda och vara framåt i andra sammanhang varje barn att uttrycka olika känslor; ilska, glädje, sorg osv genom att exempelvis dramatisera barnen att träna att se andras känslor uppmuntra pojkar/flickor att delta i aktiviteter som de traditionellt inte gör barnen att säga nej och att respektera ett nej. Vi tränar aktivt både i leksituationer och enskilt på att säga nej och stopp och sluta. Träna på att använda sin bestämda röst. Förklara VARFÖR. Samt att kunna lyssna och visa hänsyn! att våga vara och tänka olika att ta emot/ge/hålla massagestunder

8 HUR ARBETAR VI MED INFLYTANDE OCH DEMOKRATI Vi lyssnar på barnen, tar dem på allvar och försöker förstå vad de säger och ger tid till samtal. Vi tar med andra barn i samtalet, visar att vi kan tycka olika. Vi tror att barn kan lyssna på vuxna och på varandra och lär barnen detta genom olika metoder t ex den som håller i talarpinnen pratar, övriga lyssnar. Vi lyfter fram olika idéer från barnen, den vuxnes idé är inte alltid den viktigaste. Vi ger barnen problem att lösa. Vi vuxna fungerar som förebilder och handledare och ska finnas kvar i rummet. Vi ger barnen möjligheter att: leda olika aktiviteter som gymnastik, massage mm prova på olika aktiviteter och prova på att leka med olika kompisar rösta fram olika beslut enligt demokratiska principer, olika grupper, böcker mm arbeta med smågrupper för att lyfta fram olika åsikter och komma överens (förhandlingsvana) kunna förhandla i många situationer genom reflektion samtala om händelser både före och efter Vi arbetar för att nå målen genom: säkra demokratiska värderingar, tex allas lika värde att se alla barn ha ögonkontakt, möta alla barn på morgonen, säga namn, kroppskontakt, se individuella behov vid avsked av föräldrar att respektera olika kulturer och vanor pedagogisk dokumentation; gör vårt arbete synligt för alla självporträttbilder; samtala om olikheter i utseende att vara tydliga om hur vi jobbar efter läroplanen vilket uppdrag vi har, t ex flickor, pojkar, grunden för ett livslångt lärande att använda böcker och spel får barnen uppmärksamma skillnader hos varandra och att vara olika är positivt Vi uppmuntrar barnen att: leka sådant de traditionellt inte gör. Efter samling delar vi upp barnen i olika gruppkonstellationer för att ge möjlighet att prova på och våga göra olika saker med olika människor våga göra saker, exempelvis dansa tillsammans vara delaktiga i val av aktivitet och kompisar vara delaktiga i utvärdering av aktiviteter genom frågor och samtal enskilt eller i grupp komma med nya idéer och förslag som alla skall lyssna på