Utveckling av Hede station förstudie samt upprustning av gångport

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2009:56 Utveckling av Hede station förstudie samt upprustning av gångport Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förstudie för Hede station, daterad januari Förstudien ska utgöra planeringsinriktning för fortsatt utbyggnad av Hede station. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utarbeta förslag till planprogram i enlighet med godkänd förstudie, programområde enligt bifogad karta. Kommunstyrelsen hemställer hos nämnden för Teknik att genomföra upprustning av gångport i södra delen av Hede station i enlighet med förslag, daterat Kostnadstäckning sker genom överföring av 4,5 miljoner kronor från kommunstyrelsens investeringsbudget till nämnden för Teknik. Sammanfattning I samband med utbyggnaden av plattform och pendelparkeringar vid Hede station år 2013, fick kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utreda möjlig placering av en gångbro/hiss. Under utredningens gång framstod det som nödvändigt att inte lokalisera hisstornet isolerat från kommande utbyggnad av stationen. För att inte skapa låsningar för framtida utveckling har förvaltningarna i samarbete med ett konsultteam tagit fram en förstudie/masterplan över stationsområdet. Förstudien, daterad januari 2016 redovisar förslag till en möjlig markanvändning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förstudie/masterplan Hede station, januari 2016 Utredning etapp 2, Karta planprogramområde Beslutet skickas till TE, P&B, SE ekonomi, Kommunstyrelsens förvaltning Catarina Nyberg /RedigerareTelefon/ catarina.nyberg@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige godkände i beslut en utvecklingsplan fram till år 2020 för Hede station. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att starta planeringsarbetet i enlighet med planen samt inarbeta utbyggnaden i kommunens investeringsbudget. De första etapperna i utbyggnadsplanen rörde plattformsförlängning och att utöka antalet pendelparkeringar, vilket genomfördes under Plattformsförlängningen utfördes av Trafikverket och utbyggnaden av pendelparkeringar genomfördes i samarbete med Västtrafik med finansiering från Västsvenska paketet. Kommunen ansvarade för utbyggnad av cirkulation och angöring till den östra sidan av stationen. I samband med utbyggnaden av plattform och pendelparkeringar fick kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utreda tillgängligheten på stationen och möjlig placering av en gångbro/hiss. Under utredningens gång framstod det som nödvändigt att inte lokalisera hisstornet isolerat från övrig tänkt utbyggnad av stationen. För att inte skapa låsningar för framtida utveckling har förvaltningarna i samarbete med konsultteam tagit fram en förstudie/masterplan över stationsområdet. Förstudien, daterad januari 2016, redovisar förslag till en möjlig markanvändning i en power-point presentation. Förslaget Utifrån det samlade behovet av resenärsservice och andra verksamheter är förslaget att samla bussangöring, vänthall och de flesta cykelparkeringarna på den västra sidan. Det är på den västra sidan den mesta väntetiden tillbringas då resandet mot norr dominerar. Med bussar och vänthall på den västra sidan får bussresenärer kortast gångväg. När det gäller pendelparkering för bil är förslaget att lokalisera den till östra sidan. Genom att samla all parkering på en sida av stationen undviks onödig söktrafik. Lokalisering av hisstornen föreslås till ungefär mitt på perrongen, Hisstornen kan då också ansluta till parkeringshuset på östra sidan så att det blir nära gångvägar direkt till plattformen på västra sidan. Ytan söder om Tölövägen och öster om spåret kan användas till ytterligare parkeringsyta och verksamheter. På den västra sidan redovisar förstudien utrymme för kontor och verksamhetslokaler om cirka bta. På den östra sidan möter stationsområdet stadsdelen Voxlöv vilket kan medföra viss samutnyttjande av parkeringsplatser. I kommunfullmäktiges utvecklingsplan är målsättningen att det ska finnas drygt bilparkeringar reserverade för pendelresenärer, vilket föreliggande förstudie uppnår. Fortsatt planering Nästa steg i planeringsprocessen innebär att förvaltningarna utarbetar ett planprogram för stationsområdet (se bif karta för programområde). Planprogrammet ska ligga till grund för kommande planläggning av hela eller delar av området. Kommunen har sedan utvecklingsplanen antogs avsatt medel för utbyggnad av stationsfunktionerna. Det finns 50 mkr avsatta för utbyggnad varav cirka 7 mkr använts till utbyggnad av cirkulation på östra sidan. För utbyggnaden av vänthallen och eventuellt också gångbron kan det finnas möjlighet till

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) statlig medfinansiering, antingen genom regional infrastrukturplan eller genom att ansöka om statligt bidrag från Trafikverket inom ramen för Stadsmiljöavtal. Målsättningen är att verksamhetslokaler och samordning med stadsdelen Voxlöv ska medfinansiera stationens utveckling. Upprustning av plattformsförbindelsen Upprustningen av plattformsförbindelsen i anslutning till Tölövägen har skjutits upp i avvaktan på att förstudien med planeringsförutsättningarna ska godkännas. Under förutsättning att förstudien godkänns kan upprustningen av plattformsförbindelsen genomföras så snart som möjligt. Plattformsförbindelsen utreddes 2013 och redovisas i bilaga. En upprustning innebär dessutom väsentligt ökad tillgänglighet och inte minst trygghet. Den kostnadsuppskattades då till 3,8 mkr. Förvaltningen för teknik bedömer att kostnaden nu uppgår till 4,5 mkr. Catarina Nyberg Hasse Andersson /Kommunstyrelsens förvaltning/

4 Hede Station Utveckling 2025 Masterplan för stationsområdet med närmaste omgivningar Uppdraget Förutsättningar Analys / Alternativ Förslag - Masterplan Etapper Januari 2016 Hede Station Utveckling 2025

5 Uppdraget Hede Station Utveckling 2025

6 Uppdraget: Uppdraget omfattar att visa på hur Hede station kan utvecklas till 2025 samt ha utblickar mot Vilka åtgärder behöver göras för att stationen skall bli den attraktiva station och viktiga knutpunkt som behövs i det framtida Kungsbacka med ökat kollektivt resande? Hur kan stationen stödja den stadsutveckling som planeras i dess närområde? Hede Station Utveckling 2025

7 Förutsättningar Hede Station Utveckling 2025

8 Befintlig situation Dagens bebyggelse Björkris 2 Skola Volym- / detaljhandel Hede Station Verksamheter Verksamheter Verksamheter Verksamheter Skola Hede Station Utveckling 2025

9 Befintlig situation Planerade utbyggnader Björkris 2 Skola Volym- / detaljhandel Hede Station Voxlöv 1 Verksamheter Verksamheter Skola? Voxlöv 2 Verksamheter Verksamheter Skola Tölö ängar 2 Tölö ängar 3 Tölö ängar 4 Tölö ängar syd Hede Station Utveckling 2025

10 Övergripande målsättningar / prioriteringar: 1. Den attraktiva, effektiva knutpunkten Hede med huvudfokus på byte mellan pendeltåg och bil 2. Den attraktiva stadsutvecklingen kring Hede station som katalysator / framtidsresurs Hede Station Utveckling 2025

11 Befintlig situation Hede Station Utveckling 2025

12 Reservat för 4-spår och skyddsavstånd (bebyggelse) p g a farligt gods Hede Station Utveckling 2025

13 Analys / Alternativ Hede Station Utveckling 2025

14 Analys / Alternativ: Framtida placering och utbredning av: - Pendelparkering (markparkering/p-hus) - Bussterminal - Plattformsförbindelse (gångbro) - Resecentrum - Stationsnära bebyggelse? Hede Station Utveckling 2025

15 Bussterminal och pendelparkering Östra eller Västra sidan? Pendelparkering placering? Pendelparkering är mest attraktiv på den västra sidan: - De flesta ska avresa från den västra, norrgående plattformen under tidspress att missa tåget. Beijer utgör en ofrivillig styrande förutsättning pga begränsad markåtkomst. Detta är en starkt styrande förutsättning som begränsar möjligheterna på västra sidan! Bussterminal placering? Bussterminal är mest attraktiv på den västra sidan; - För linje 717 är västra sidan klart bäst för kortaste körväg - För stadstrafiken spelar öster eller väster mindre roll. - Tidspress att missa tåget på morgonen talar för den västra sidan förutsatt att bussarna väntar in tåget på eftermiddagen. Hede Station Utveckling 2025

16 Bussterminal och pendelparkering Östra eller Västra sidan? Slutsats: Den optimala lösningen där både bussterminal och tyngdpunkten av pendelparkeringarna ligger på den västra sidan begränsas kraftigt av Beijerfastigheten. Bussar Pendel-P Pendelparkeringar placeras därför som huvudalternativ huvudsakligen på den östra sidan för att skapa entydighet. På sikt kan ett attraktivt p- hus för pendelparkeringar skapas på den del av Beijerfastigheten som vetter mot plattformen. Bussterminalen placeras på den västra sidan för kortaste körvägar och tydligt, väl exponerat läge Hede Station Utveckling 2025

17 Ny plattformsförbindelse (bro) Var då? Två alternativ: 1. I förlängningen av infarts-axeln mitt på plattformarna 2. I förlängningen av axeln från GCporten och nuvarande bussterminal Bedömningsparametrar: A. Brons möjlighet att effektivt komplettera vägporten som plattformsförbindelse i förhållande till plattformslängd, parkeringar etc B. Stråkets potential för befintlig och tillkommande bebyggelse? Slutsats: A. Alternativ 1 utnyttjar bäst kapaciteten för parkeringar utmed hela plattformen ger den effektivaste resenärslogistiken och kompletterar vägporten bäst B. Alternativ 1 skapar bäst möjligheter för ett öst-västligt stråk som både kopplar till verksamhets- /handelsområde i väster, Björkris och eventuellt kommande tätortsexpansion norrut. Hede Station Utveckling 2025

18 Stadsrumsanalys Grundidéer: - Stationsområdet blir på sikt en länk mellan stadsdelarna väster och öster om Västkustbanan - Öst-västliga stråk via stationen skall stöttas av bebyggelse för kontinuitet och trygghet i stadsrummet - Överblick från rondellen mot resecentrum Landmärke - Stationsområdets viktiga roll förtjänar att pekas ut av någon form av landmärke i form av högre bebyggelse Hede Station Utveckling 2025

19 Nytt resecentrum (vänthall, kiosk, café etc) Var då? Resecentrum bör placeras: 1. I bytespunkten mellan transportslag 2. I korsningspunkten för stråk 3. Där flest personer förväntas spendera väntetid. 4. Där de kommersiella möjligheterna är bäst (bl a hög tillgänglighet med bil för ökat kundunderlag) Resecentrum 1. Placering mellan tåg och buss 2. Invid den nya plattformsförbindelsen 3. Mest väntetid spenderas på den västra plattformen i väntan på tåg mot Göteborg och i väntan på buss 4. I änden på huvudinfarten från det yttre vägnätet Hede Station Utveckling 2025

20 P-hus -Var då? Allmänt: Pendelparkering i p-hus är generellt sett mindre attraktivt än markparkering Följande fördelar med p-hus kan skapas genom rätt placering/utformning: - Elektronisk platsanvisning och lättsökt effektiv layout - Väderskydd hela vägen från bil till tåg - Extra närhet / bekvämlighet i förhållande till plattform och planskild plattformsförbindelse Resecentrum P-hus P-huset bör utnyttjas som barriär gentemot störningar/farligt gods på spåret, framför allt gentemot de tillkommande bostäderna Både brons och p-husets attraktivitet bör ökas genom en direkt koppling till p-huset! Hede Station Utveckling 2025

21 Samlade logistikfunktioner; -Bro, Resecentrum, P-hus Resecentrum gränslande marknivå och plattformsnivå. P-hus Snabb utanpåliggande ramp för direktinfart våningsvis i kombination med elektronisk platsanvisning Trappor och hiss direkt mellan broplattform-marknivå Resecentrum Rak trappa i stråket på p-husgaveln leder snabbt och tryggt till bron från mark och p- husplan Hede Station Utveckling 2025

22 Samlade logistikfunktioner; -Bro, Resecentrum, P-hus Min 20 m (jmf Båstad, Lerum) (Min 30 m enl TRV rekommendation) Resecentrum gränslande marknivå och plattformsnivå. P-plan med direkt access i plan till plattform eller bro Rak trappa i stråket på p-husgaveln leder snabbt och tryggt till bron från mark och p- husplan Snabb utanpåliggande ramp för direktinfart våningsvis i kombination med elektronisk platsanvisning Rese-centrum Hede Station Utveckling 2025

23 Orientering av bussterminal -Två alternativ: P-hus 600 pl P-hus 600 pl Bussterminal (ö-terminal) utmed plattform - Korta avstånd till plattform - Pendelparkering entydligt på östra sidan Bussterminal (ö-terminal) som del av öst-västligt stråk - Korta avstånd till plattform - Pendelparkering entydligt på östra sidan Bortvalt: - Konflikt med huvudinfartsgata till området - Konflikt med Beijers kundparkering Hede Station Utveckling 2025

24 Förslag - Masterplan Hede Station Utveckling 2025

25 Masterplan Alt 1A Beijer kundparkering Idrott? Idrott? Framtida planskild förbindelse? Idrott? Pendelparkering 600 platser (p-hus) Verksamhetsparkering 90 platser (+ca 150 platser i garage) Verksamh Bost Pendelparkering 440 platser Bost Verksamh Verksamh Hede Station Utveckling 2025

26 Masterplan Alt 1A Idrott? Idrott? Framtida planskild förbindelse? Idrott? Bost Aktiva bottenvåningar! Verksamh Bost Verksamh Verksamh Hede Station Utveckling 2025

27 Masterplan Alt 1B Beijer kundparkering Idrott? Idrott? Idrott? Framtida planskild förbindelse? Alternativskiljande (Bost istället för Pendel-P) Pendelparkering 600 platser (p-hus) Verksamhetsparkering 90 platser (+ca 150 platser i garage) Verksamh Bost Pendelparkering 326 platser Bost Verksamh Verksamh Verksamhetsparkering 96 platser i garage Pendelparkering 170 platser Alternativskiljande (Pendel-P) Hede Station Utveckling 2025

28 Masterplan Alt 1B Idrott? Idrott? Framtida planskild förbindelse? Idrott? Bost Aktiva bottenvåningar! Verksamh Bost Verksamh Verksamh Hede Station Utveckling 2025

29 Masterplan Alt 1B Idrott? Idrott? Framtida planskild förbindelse? Idrott? Bost Verksamh Bost Verksamh Verksamh Hede Station Utveckling 2025

30 Masterplan (alt 1B) Hede Station Utveckling 2025

31 Masterplan Illustrationer Hede Station Utveckling 2025

32 Masterplan Illustrationer Hede Station Utveckling 2025

33 Masterplan Illustrationer Hede Station Utveckling 2025

34 Masterplan Illustrationer Hede Station Utveckling 2025

35 Masterplan Illustrationer Hede Station Utveckling 2025

36 Masterplan (alt 1B) - Storheter 180 nya Cykel-P (2 nivåer) Angöring 25 platser 157 P (garage 2 plan) m m m m nya Cykel-P (2 nivåer) 326 Pendel-P 92 P 150 nya Cykel-P Summering: Ny verksamhetsyta: m 2 ( m 2 ) Pendelparkering: platser Nya Cykel-P 510 platser 1000 m m 2 96 P (garage 1 plan) Hede Station Utveckling 2025

37 Etapper Hede Station Utveckling 2025

38 Etapper Delarna är relativt oberoende av varandra vilket skapar flexibilitet. En tänkbar tågordning skulle kunna vara: 1. Plattformsförbindelse (bron) 2. Angöringsparkering 3. Resecentrum 4. P-hus 5. Bussterminal och verksamhetsområde Hede Station Utveckling 2025

39 Hede stn programområde (c) Kungsbacka kommun, Lantmäteriet Skala 1: m

40 KUNGSBACKA KOMMUN Etapp 2, Hede Station Göteborg

41 Etapp 2, Hede Station Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Uppdragsledare Handläggare mark Handläggare arkitekt Handläggare belysning Handläggare geoteknik Handläggare brokonstruktion Kostnadsbedömning hissbyggnad Camilla Wenke Viktoria Martinson Carolina Lundberg Linda Fagerström Per Klasson Karim Maghdoori Susann Heimer och Daniella Hansen Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Unr Organisationsnummer

42 Innehållsförteckning v:\44\13\ \3_teknik\l\text\pm_hede station.docx 1. Bakgrund och syfte Nuläge Tillgänglighet och framkomlighet Vegetation Belysning G/C-väg under bron Trygghet Räcke längs gångväg Kullerstensyta Geoteknik Vegetation Belysning Alternativ med hiss Järnvägsbro Hissens placering och storlek Geoteknik Tillgänglighet och framkomlighet Vegetation Belysning Alternativ med ramper Tillgänglighet och framkomlighet Geoteknik Vegetation Belysning Ekonomi Alternativ med hiss Alternativ med ramp... 5 Etapp 2, Hede Station Unr Bilagor Bilaga 1, Ljusberäkning G/C-väg och mur Bilaga 2A, Utförande med hiss Bilaga 2B, 3D-modell av utförande med hiss Bilaga 3, Utförande med ramp Bilaga 4, Kostnadsbedömning i

43 PM Etapp 2, Hede Station 1. Bakgrund och syfte Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Kungsbacka kommun utformat två alternativ med syftet att skapa ökad tillgänglighet och framkomlighet mellan perronger och utbyggnad av pendelparkeringar vid Hede station. Som bakgrund och förutsättning för alternativen ligger en nybyggnation av pendelparkering öster om stationen för Västtrafiks räkning samt utbyggnad och breddning av plattformarna för banverkets räkning. 2. Nuläge 2.1 Tillgänglighet och framkomlighet Befintliga GC-vägar erbjuder idag tillgänglighetsanpassade ramper på båda sidor om spåren till plattformarna, men innebär en relativt lång gångsträcka mellan plattformarna. 2.2 Vegetation Vegetationen längs med trappa mellan G/C-väg och cykelparkering på den västra sidan om järnvägsspåret består till stor del av förvuxet gräs med inslag av ogräs som t.ex. brännässlor, samt plantering av tex måbär och dvärgvide. På östra sidan om järnvägsspår består vegetationen kring trappor mellan G/C-väg och plattform till stor del av måbär med några enstaka medelstora träd av bland annat Fågelbär. Mellan G/C-väg och Tölöleden består vegetationen av vresros blandat med sly och ogräs. Figur 1 Vegetation mellan G/C-väg och Tölöleden, Vresros tillsammans med ogräs och sly Planteringarna har genomgående stora ogräsinslag vilket ger ett ovårdat intryck. v:\44\13\ \3_teknik\l\text\pm_hede station.docx 2.3 Belysning Etapp 2, Hede Station Unr Dagens belysning består av parkstolpar, typ Louis Poulsen Icon Mini 70W metallhalogen, på 4,5 m hög LP-stolpe. De står utplacerade längs trappor och utmed befintlig gångväg. På plattform finns parkstolpar av typ Thorn Aveny. Under bron finns en armatur med okänd bestyckning. 1 av 5

44 3. G/C-väg under bron 3.1 Trygghet En breddning av G/C-väg under bron föreslås genom att man river en del av kullerstensytan och bygger en stödmur av betong i slänten. Bredden ökas från ca 2,6 meter till 4 meter. 3.2 Räcke längs gångväg Räcke mot väg är i ganska gott skick och kan behållas, men skulle också kunna bytas mot något mer stadsmässigt, t.ex Smekab City. Utbytet kan ske antingen på hela sträckan eller enbart under bron. Figur 2 Sektion breddning av G/C-väg med ny stödmur Rivning av befintligt räcke och ersättning med ett nytt ingår i kostnadsbedömningen, se bilaga Kullerstensyta Slänten under bron mot brofästet och mellan G/C-väg och körbana har en kullerstensbeläggning i gott skick som sparas och tvättas ren från algoch mosspåväxt samt löst grus. 3.4 Geoteknik Breddning av G/C-väg med stödmur i befintlig kullerstensslänt bedöms kunna genomföras utan några geotekniska grundförstärkningsåtgärder. Figur 3 Exempel på räcke av stadsmässig karaktär, Smekab City (bild Smekab) Figur 4 Kullerstensyta under bro 3.5 Vegetation Del av sträckan ingår i etappen Hedeleden, cirkulationsplats. På övrig sträcka föreslås borttagning av all vegetation och nyplantering med låga täckande buskar, tex en låg sort av vresros. v:\44\13\ \3_teknik\l\text\pm_hede station.docx 3.6 Belysning Etapp 2, Hede Station Unr För uppljus på stensatt slänt samt tunneltak föreslås Bega 8088 inställbar strålkastare metallhalogen 20W med elipslins. Elipslins föreslås för att få ljus på 2 av 5

45 en större del av tunneltaket. C/c ca 2,8 m. Denna armatur är relativt dyr pga den inställbara/riktbara strålkastaren, andra alternativ kan studeras. Diameter på övre del 205 mm, diameter på undre del nedsänkt i mur 182 mm, inbyggnadsdjup 170 mm. För ljus ner på G/C-väg föreslås Bega 2107 infälld väggarmatur 18W kompaktlysrör. C/c ca 2,8m. Se bilaga 2A samt 3 för armaturplaceringar, samt bilaga 1 för ljusberäkning. Förslaget bör testas med provbelysning. Bländning ska undvikas. 4. Alternativ med hiss I förslagsalternativet föreslås en hissbyggnad på var sida om spår. Längs med byggnad byggs nya trappor av betong samt handledare. I byggnadernas förlängning i norr uppförs en stödmur för att ta upp nivåskillnader som skapas mot trappor. För att undvika att skapa stora exponerade ytor som lockar till klotter förses stödmurarna med stående ribbor som harmonierar med fasaden på hisstornen. Ytan med kullersten under bron förlängs fram till hissbyggnad. Hisstornet på den östra sidan om järnvägsspåret har i detta förslagsalternativ ingen angörning i mellannivån, som ansluter till befintliga parkeringsplatser. Istället nås dessa via perrongen och dess befintliga ramper. En lösning med angöring i ytterligare ett plan kan vara möjlig men är inte utredd. Se Bilaga 2A, Utförande med hiss, samt Bilaga 2B, 3D-modell av utförande med hiss. 4.1 Järnvägsbro Genom studie av relationshandlingar för brokonstruktion har framkommit att föreslagna läget för hissar (ca 4 meter från bron) och för mur i slänt under bron är tillräckligt under förutsättning att råd under stycke 4.3 följs. 4.2 Hissens placering och storlek Abako arkitektkontor har tagit fram storlek och läge för hiss med omgivande murkonstruktion/byggnad. Skyddsavstånd från spår har beaktats och är mindre än det avstånd som krävs för bro/ geo och alltså inte styrande. Se Bilaga 2A, Utförande med hiss, samt Bilaga 2B, 3D-modell av utförande med hiss där vi visar hissar, ramper och trappor. v:\44\13\ \3_teknik\l\text\pm_hede station.docx 4.3 Geoteknik Etapp 2, Hede Station Unr För alternativet med hissbyggnader samt stödmurar, som ska ta upp nivåskillnader norrut mot perrongerna, bedöms geotekniska grundförstärkningsåtgärder i form av pålning behövas för både stödmurar och hisskonstruktioner. 3 av 5

46 På uppfyllda ytor innanför stödmurar krävs lastkompensation, lättfyllnad för att undvika stora och långtidsbundna sättningar som annars kan uppstå. Schaktning för hisskonstruktionerna bedöms få ske inom temporära konstruktioner (sponter). Då grundförstärkningsarbetet ska ske i direkt närhet till befintlig bro och järnväg kommer restriktioner och kontroller för arbetets utförande behövas. 4.4 Tillgänglighet och framkomlighet Ingen ny ramp uppförs då bedömning gjorts att alternativ passage via befintliga ramper är tillräcklig i de fall då hissen är ur funktion eller av andra skäl inte används. Befintlig ramp håller en lutning om ca 2-4% på den västra sidan om järnvägsspåret resp. ca 2% med ett brantare parti om ca 5-8% lutning på den östra sidan om järnvägsspåret. 4.5 Vegetation Längs med trappor och där lutningarna blir så skarpa att gräs är olämpligt föreslås en plantering med låga marktäckande buskar som efter etablering ger förutsättningar för låg skötsel och som medför god sikt och därmed ökar tryggheten. 4.6 Belysning För ljus i trappor och vid hisstorn föreslås iguzzini MiniWoody 20W metallhalogen både med och utan elipslins beroende på placering. Armaturen kan även användas under skärmtaket. Ljus bör även läggas i slänten mellan hisstorn och bro, för att det inte ska upplevas som en mörk yta där man kan gömma sig. För ljus i trappor föreslås samma som befintlig på stationsområdet, dvs Louis Poulsen Icon mini 70W metallhalogen på 4,5 m LP-stolpe. Se bilaga 2A för armaturplaceringar. Förslaget bör testas med provbelysning. Bländning ska undvikas. v:\44\13\ \3_teknik\l\text\pm_hede station.docx 5. Alternativ med ramper Etapp 2, Hede Station Unr I förslagsalternativet med ramper föreslås nya ramper med lutningar om 8,2% och 8,6% på den västra sidan av järnvägspåret, resp. 8,7-8,8% med ett brantare parti om 9,2% på den östra sidan om järnvägsspåret. Ramperna ansluter till befintliga trappor som sparas. Befintligt cykeltak på västra sidan om spår flyttas för att ge större utrymme och ökad trygghet vid rampens övre anslutning. Se Bilaga 3, Utförande med ramp. Ramperna har anpassats i höjd och plan för att möjliggöra en framtida utbyggnad med hiss enligt Bilaga 2A. 4 av 5

47 5.1 Tillgänglighet och framkomlighet Nya ramper från G/C-väg till plattformar håller en något skarpare lutning än vad Boverket rekommenderar för ramper på allmän plats. Detta har dock bedömts som tillräckligt eftersom befintliga gångvägar håller låga lutningar och det därför finns ett alternativ. 5.2 Geoteknik Då ramperna inte innebär någon större förändring av höjder har ingen geoteknisk bedömning av alternativet ansetts nödvändig. 5.3 Vegetation Längs med trappor och där lutningarna blir så skarpa att gräs är olämpligt föreslås en plantering med låga marktäckande buskar som efter etablering ger förutsättningar för låg skötsel och som medför god sikt och därmed ökar tryggheten. 5.4 Belysning För ljus på ramper föreslås samma som befintlig på stationsområdet, dvs Louis Poulsen Icon mini 70W metallhalogen på 4,5 m LP-stolpe. Se bilaga 3 för armaturplaceringar. Förslaget bör testas med ljusberäkning och provbelysning. Bländning ska undvikas. 6. Ekonomi Angivna kostnader innefattar inte kostnader för högspänningsskydd (ca kostnad ca kr), vakthållning pga. arbete nära spår (ca kostnad kr), utrustning i form av skyltar, monitorer, biljettautomater och liknande utöver det som redan finns befintligt eller som flyttas, garantskötsel samt eventuella bergsschakter. I nedanstående kostnader ingår kostnader för projektledning och byggledning (ca 5%) samt projekteringskostnad (ca 12% resp. 5%). Angivna kostnader är exkl. moms. Kostnadsberäkning för markarbeten redovisas i Bilaga Alternativ med hiss Byggkostnaderna för alternativ enligt Bilaga 2A, Utförande med hiss, beräknas uppgå till ca kr. v:\44\13\ \3_teknik\l\text\pm_hede station.docx 6.2 Alternativ med ramp Etapp 2, Hede Station Unr Byggkostnaderna för alternativ enligt Bilaga 3, Utförande med ramp, beräknas till ca kr. 5 av 5

48 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:119 Förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Iserås 1:7 i Onsala Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att, med hänvisning den restriktivitet mot nya planområden som råder i Onsala i avvaktan på den nya Onsalavägen, avslå förfrågan, daterad , om planläggning för bostadsändmål inom fastigheten Iserås 1:7 i Onsala. Sammanfattning Fastighetsägaren till fastigheten Iserås 1:7 har i skrivelse, daterad , begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga fastigheten för bostadsändamål. Av skrivelsen framgår att den sökande vill bebygga halv området som ett seniorboende samt resterande med friliggande småhus. En uppskattning över antalet bostäder framgår inte av förfrågan. Fastigheten har ett gynnsamt läge intill Mariedalsvägen ca 500 meter väster om Onsala centrum. Den nya Onsalavägen och cirkulationen vid korsningen med Mariedalsvägen kommer relativt nära området. Aranäs AB har vid flera tillfällen påtalat viljan att planlägga för flerbostadshus på två stora fastigheter som ligger i samma område som fastigheten Iserås 1:7. Kommunen har beslutat om att planeringsstopp ska råda i Onsala kommundel innan den nya Onsalavägen är under utbyggnad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förfrågan om planläggning inom fastigheten Iserås 1:7, daterad Karta för lägesbestämning Hasse Andersson Strateg fysisk planering Kommunstyrelsens förvaltning Hasse Andersson hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

49 (c) Kungsbacka kommun, Lantmäteriet Skala 1: m

50 KUNGSBACKA KOMMUN KOMMUNSlYRELSEN KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning KUNGSBACKA Dnr.... Ansökan om planläggning för botadsändamål inom fastigheten Iserås 1:7 i Onsala Anhåller härmed om planbesked för fastigheten Iserås l :7 i Onsala. Fastigheten är belägen inom ett utvecklingsområde enligt kommunens översiktsplan. Fastighetens areal är kvadratmeter. Kartskiss bifogas där det område med rött markerats avses att detalj planeras. Halva området skulle bli perfekt plats för seniorbostäder 55+ p.g.a att området ligger c: a 500 m från Onsala centrum med hälsocentral och äldreboendet Ekhaga. Resterande område skulle kunna bli enplanshus. Tomtstorleken skulle bli på minimum l 000 kvadratmeter Kommunalt vatten finns redan i området eftersom vattentornet ligger på den tomt som vi har sålt till kommunen. Kommunalt avlopp bör lätt kunna ordnas eftersom det finns i granntomtema vid Isberg Alle som byggdes för sex års sedan efter reviderad detaljplan. Byggandet av den nya Onsalavägen ser ut att kunna starta inom en tvåårsperiod så det bör inte vara något hinder för godkännande. Onsala är i stort behov av seniorbostäder och bättre område för detta finns ej. ONSALA Bilaga: kartskiss

51 .. J~ r ;..- ~.... l. -.. \,d711f /,/ l Il 51 TUATIONSPLAN S ~\ALA 1: 2000 l SERÅS 1 7.v KUNGSBACKA ON SA KOivlMUN. ~OPPLI\J G A ~IV!U N SKA~ A :-t

52 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:92 Förvärv av del av fastigheten Kungsbacka Frillesås-Rya 4:17 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslag till överenskommelse om fastighetsreglering avseende förvärv av del av fastigheten Frillesås-Rya 4:17 i Frillesås. Verksamhetsområdet Frillesås-Rya utökas österut med det förvärvade markområdet. Kommunstyrelsen hemställer att byggnadsnämnden utökar planområdet med det nya markområdet. Kommunstyrelsens ordförande samt kommundirektören eller deras respektive ersättare utses att för kommunens räkning underteckna överenskommelsen samt övriga handlingar för köpets genomförande. Sammanfattning Överenskommelse har träffats om förvärv av del av fastigheten Frillesås-Rya 4:17, som föreslås ingå i ett utökat verksamhetsområde i Frillesås-Rya, för en köpeskilling om kronor. Förvärvet utgör ett led i utveckling av verksamhetsområden enligt kommunens handlingsplan Mark för näringslivet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Överenskommelse om fastighetsreglering Karta Beslutet skickas till Byggnadsnämnden IGB Kommunstyrelsens förvaltning Inger Gennerud Björsander inger.gennerud@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

53 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beskrivning av ärendet Fastigheten Frillesås-Rya 4:17 ligger väster om E6, i anslutning till avfarten till Frillesås. Förvärvet sker som ett led i utveckling av Frillesås-Rya verksamhetsområde enligt handlingsplanen Mark för näringslivet. Kommunstyrelsens förvaltning har ett uppdrag att förvärva mark som ingår nya verksamhetsområden. Förhandlingar med fastighetsägarna har resulterat i ett avtal som innebär förvärv av ca m 2 av fastigheten Frillesås-Rya 4:17. Området är obebyggt. Förvärvet genomförs såsom fastighetsreglering till en kommunägd fastighet. Ersättning för markområdet uppgår till kronor. Arealen är preliminärt uppmätt och bestäms slutligen i samband med lantmäteriförrättningen. Tillträde sker då lantmäterimyndighetens beslut om fastighetsreglering vunnit laga kraft. Byggnadsnämnden förslås utöka detaljplaneområdet till att omfatta även del av Frillesås-Rya 4:17. Inger Gennerud Björsander Strateg Mark och Exploatering

54 del av Frillesås-Rya 4:17 1:1 2:2 5:1 4:1 Borekulla 1:1 s T l ' 3:n (c) Kungsbacka kommun, Lantmäteriet Skala 1: m

55 Mellan Kungsbacka kommun (org.nr ), nedan kallad kommunen, såsom ägare av fastigheten Kungsbacka Friliesås-Rya 3:77 och ), nedan kallade säljarna, såsom ägare till fastigheten Kungsbacka Friliesås-Rya 4:17, träffas härmed följande ÖVERENSKOMMELSE OCH ANSÖKAN OM FASTIGHETSREGLERING 1. Bakgrund l enlighet med Kungsbacka kommuns handlingsplan " Ny mark för näringslivet" pågår arbetet med ett antal verksamhetsområden i Kungsbacka kommun. Kungsbacka kommun har tidigare förvärvat mark i Friliesås-Rya-området och genom detta avtal utökas området med ytterligare mark för verksamheter. 2. Fastighetsreglering Härmed ansöker Kungsbacka kommun om fastighetsreglering berörande fastigheterna del av Kungsbacka Friliesås-Rya 4:17 och Kungsbacka Friliesås-Rya 3:77. 2 Marköverlåtelsen skall genomföras så att ett område om ca m av fastigheten Kungsbacka Friliesås-Rya 4:17 överförs till fastigheten Kungsbacka Friliesås-Rya 3: Ersättning För marköverlåtelsen betalar kommunen till säljarna TREMIUONERETTHUNDRASEXTIOTUSEN ( ) KRONOR. Om arealen avviker mer är ±5% ska ersättningen justeras med 40 kr/m 2. Ersättningen ska betalas när fastighetsregleringen har genomförts och vunnit laga kraft. Ersättningen inbetalas på konto som säljarna angett. 4. Tillträde Tillträde sker när fastighetsbildningsbeslutet vunnit laga kraft och ersättningen har betalats. 6. lantmäteriförrättning Kommunen lämnar in ansökan om lantmäteriförrättning för genomförandet av denna överenskommelse. Genom undertecknande av denna överenskommelse ansöker parterna gemensamt om fastighetsreglering. Förrättningskostnaderna betalas av kommunen. friliesås-rya 4-17, ök fastighetsreglering/igb

56 Parterna accepterar att finna sig i sådana mindre jämkningar beträffande gränser, särskilda rättigheter och liknande, som inte strider mot vad som varit avsett vid tillkomsten av denna överenskommelse och som vid lantmäteriförrättningen bedöms nödvändiga för att åstadkomma en ändamålsenlig fastighetsindelning. 7. Säljarnas garantier Säljarna garanterar per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen, om inte annat särskilt anges att Säljarna är civilrättsligt och lagfaren ägare till Fastigheten Kungsbacka FriliesåsRya 4:17 och därmed också till området; att Området inte besväras av inteckningar, inskrivningar, servitut, nyttjanderätter eller andra tredjemansrättigheter som kan göras gällande i Området utöver de som framgår av detta Avtal eller av bifogat utdrag ur fastighetsregistret, Bilaga 1; att på Tillträdesdagen, såvitt Säljarna känner till eller borde känna tilt inget föreläggande av myndighet beträffande Fastigheten föreligger, som inte åtgärdats. 8. Övrigt Parterna har inte träffat någon överenskommelse eller åtagit sig någon förpliktelse utöver vad som ovan angetts. 9. Förbehåll vid eventuell försäljning Säljarna förbinder sig, att vid eventuell försäljning av fastigheten, mot den nye ägaren göra förbehåll så att detta avtal består. Detta avtal är upprättat i fyra likalydande exemplar varav parterna tagit ett vardera, samt ett som bifogas ansökan om lantmäteriförrättning. Kungsbacka l/f för Kungsbacka kommun Godkänns av respektive make: friilesås-rya 4-17, ök fastighetsreglering/igb Kungsbacka 2016-

57 del av Friliesås-Rya 4:17 4:1 (c) Kungsbacka kommun, Lantmäteriet Skala 1:10000 l o l 100 l l m

58 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:382 Förfrågan om planläggning för bostäder och förskola inom fastigheten Må 1:3 i Fjärås Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att hemställa hos byggnadsnämnden att upprätta förslag till detaljplan för bostäder och förskola inom fastigheten Må 1:3 i Fjärås i enlighet med förfrågan daterad samt situationsplan daterad Sammanfattning EKSTA Bostads AB har i skrivelse, daterad , begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga fastigheten Må 1:3 i Fjärås för bostadsändamål samt eventuellt även för en förskola. Av förfrågan framgår bla att det pågår en utbyggnad av en gruppbostad inom fastigheten som också kommer att ingå i kommande planläggning. EKSTA har efter fördjupade studier kompletterat sin ansökan med en situationsplan, daterad Kommunstyrelsens förvaltning har studerat förfrågan i samråd med förvaltningen för Plan&Bygg. Vi konstaterar att området är lämpligt för komplettering med ytterligare bostäder men att viss tveksamhet råder över tillfarten till området som kan innebära förändringar i förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förfrågan, daterad samt tillhörande situationsplan, daterad Karta över fastigheten Må 1:3 Hasse Andersson Strateg fysisk planering Kommunstyrelsens förvaltning Hasse Andersson hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

59 Må 1:3 -- > t ~~~. - ' l'. h >.l i ' \ l l l l l (c) Kungsbacka kommun, Lantmäteriet Skala 1: m

60 gruppboende Fjärås Må 1:3 situationsplan ÅD RR FÖ CARPORT ÅV CARP ORT UC? ORT AS MÅHAG R E S T P-PLA CARP RR FÖ A FRAMTID A L O K S R FÖ ÅD UC? er ts pla AS PST liga K E öj -m ~30 m. fr. vägmitt gmitt 0 m. fr. vä 55 dba ~2 ARKENYA P LATSER P RINGS PRELIMINÄR HANDLING Skala 1:1000 markgren arkitekturab

61 Kungsbacka KUNGSBACKAKO~~MUN K0Mf\t1Uf\JSTYRELSEN Dnr..... ungsbacka Kommun om munstyrelsen Kungsbacka Begäran om planändring av Må 1:3 Fjärås Under sommaren 2015 har Eksta skyndsamt planerat för ny Gruppbostad på fastigheten. Densamma kommer att stå färdig 15 september l samband med placering av Gruppbostaden har vi också utvärderat om Må 1:3 kan inrymma ytterligare bebyggelse i form av parhus med fyra hyresrätter i varje hus. Bristen på hyresrätter i Fjärås är mycket stor och vårt koncepthus 4 Bo uppfyller behovet av mindre lägenheter, men tillåter också några större bostäder för barnfamiljer. En framtida möjlighet att bygga ut Prästgårdsängens förskola finns också med i vår förstudie. Infrastruktur i form av vår egen fjärrvärme, VA, fiber mm finns redan på fastigheten samt tillfart från Gåsevadholmsvägen. Efter exploatering skulle Fjärås söderifrån få en trevlig entre med inbjudande bebyggelse. Vårt förslag medför att exploateringen kan påbörjas i samband med färdigställandet av Gruppbostaden. Vi önskar att ni tillstyrker förslaget om planläggning. Bilaga skiss situationsplan miljöklokt boende EKSTA Bostads AB Besöksadress: Tel Bankgiro F-skattebevis: Box Hammargårdsvägen 14 Fax eksta@eksta.se styrelsens säte: Kungsbacka Kungsbacka

62 ~, : i' skala 1:Boo 4f!ll --;

63 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:529 Remissvar - stöd och hjälp till vuxna vid ställningstagande vid vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80) Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen yttrar sig över Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstagande vid vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80) enligt förvaltningens förslag, Sammanfattning Utredningens uppdrag har huvudsakligen bestått i att lämna förslag till en reglering för vuxna som på grund av att de helt eller delvis inte kan fatta egna beslut, saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller på annat sätt utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom hälso- och sjukvård, tandvård eller forskning. Övergripande mål för utredningen har också varit att se över den situation som kan uppstå i frånvaron av regler om företrädarskap för personer som inte kan besluta själva. Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat utredningen till nämnden för Funktionshinder, nämnden för Individ & Familjeomsorg och nämnden för Vård & Omsorg för yttrande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Individ- och familjeomsorg, 19, Nämnden för Funktionsstöd, 17, Nämnden för Vård & Omsorg Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstagande vid vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80) Beslutet skickas till Socialdepartementet Kristin Löfgren Nämndsekretare Kommunstyrelsens förvaltning Kristin Löfgren kristin.lofgren@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

64 YTTRANDE Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer KS/2015:529 Remissvar - stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80) Kungsbacka kommun ser positivt på förslaget till ny lag med syfte att klargöra och stärka ställningen för personer som inte har förmåga att själva ta ställning i frågor som gäller deras hälso- och sjukvård (inklusive tandvård) och omsorg i olika situationer. Lagförslaget bedöms vara i linje med samhällets ansvar för att värna rättvisa och jämlikhet för de svagaste. Vi anser att dessa personers behov av beslutsstöd, i varierande omfattning beroende på verksamhet, hanteras redan idag men utan insyn och tydlighet och det vilar inte alltid på samhällets värdegrunder. I de fall där god man utses finns det idag en hantering och ett lagstöd som till stora delar, men ej fullt ut överensstämmer med det nya lagförslaget och grunden för detta. Vi vill framhålla att utredningens förslag på många sätt liknar den hantering som redan förekommer kring hanteringen av skyddsåtgärder såsom bord, bälte, sänggrindar och olika former av larm. Att man lyssnar på personens uppfattningar, upplevelser och erfarenheter i den aktuella situationen är en förutsättning för att den som fattar det professionella beslutet ska kunna fatta beslut på ett ansvarsfullt sätt Bakgrund till den etiska analysen För personer som på grund av demenssjukdom eller annan funktionsnedsättning kan det vara svårt att få ett muntligt eller skriftligt samtycke. Vi anser att detta tillvägagångssätt fungerar väl och ger den enskilde en möjlighet att indirekt utöva sitt ställningstagande men med stöd av professionella runt sig. Detta tillvägagångssätt bör kunna fungera även i den lagförändring som presenteras i utredningen Vem ska fatta beslutet Enligt utredningens förslag ska ett beslut inom hälso- och sjukvården om att en person har behov av en företrädare fattas av en legitimerad läkare. Bedömningen från kommunen är att det kan hanteras om det hanteras på samma sätt som läkemedelsövertag i förhållande till egenvård, det vill säga att sjuksköterskan förmedlar informationen till läkaren som gör bedömning och tar beslut som skrivs in i journal. KUB1000, v2.0, Kommunstyrelsens förvaltning Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

65 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) I socialtjänsten ska beslutet formellt fattas av den som bedriver verksamheten. Detta går genom delegationsförordningen att hantera internt så att den ansvarige som är bäst lämpade att bedöma behovet är den som också blir beslutsfattare Närstående I utredningen framgår att när en person har behov av en företrädare i en fråga ska han eller hon som utgångspunkt representeras enligt en särskild turordning. Vi anser att det inte behöver anges i detalj vilken rangordning av anhöriga som bör tillämpas. Detta kan överlåtas till den yrkesprofession som föreslår vård, behandling och insatser för en beslutsoförmögen person. Hanteringen kan dokumenteras noggrant och bör därmed anses kunna vara grund nog när turordningen ska frångås samt 33 i lagförslaget rörande företrädarens ställningstaganden Utredningen saknar nyanserade krav i lagtexten på företrädarens förutsättningar att fatta väl avvägda och genomtänkta beslut utifrån den företräddes perspektiv. Företrädaren måste i sådana fall bedömas som uppenbarligen olämplig för att inte få fullfölja sitt företrädarskap. Det borde öppnas en möjlighet för andra som känner personen eller har väsentlig kunskap och information i en specifik situation att övertyga företrädaren att i vissa fall ändra sitt ställningstagande. I 33, andra stycket, i lagförslaget står det att; Om företrädaren inte kan bilda sig en uppfattning om personens förmodade vilja enligt första stycket, ska i stället hans eller hennes bästa utgöra grund för ställningstagandet. Vårt förslag är att detta stycke bör utökas med tillägget att förtreträdaren i sitt ställningstagande också ska ta hänsyn till personalens eller andra närståendes uppfattning om den företräddes förmodade vilja eller bedömning av vad som kan anses vara dennes bästa Samlat vägledningsdokument för tillämpningen av lagstiftningen Av utredningen framgår att man i respektive verksamhet behöver anpassa beslutsfattandet verksamhetsspecifikt. Som lagförslaget är formulerat vill vi understryka att det är helt nödvändigt att lagen kompletteras med utförliga vägledande dokument eller föreskrifter från socialstyrelsen för varje typ av verksamhet. Lagtexten är övergripande och i stora delar allmänt hållen och utan föreskrifter eller vägledning befaras det finnas utrymme för en rättsosäkerhet. Ordförande, Hans Forsberg (M)

66 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum (31) 6 Begäran om yttrande från Socialdepartementet om beslutsoförmögna personers ställning i vård, omsorg och forskning Dnr V0/2016:1 Beslut Nämnden för Vård & Omsorg fastställer yttrande, daterat , och översänder till kommunstyrelsen, som svar på remissen. Sammanfattning Nämnden för Vård & Omsorg i Kungsbacka kommun har tagit del av utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i vård, omsorg och forskning. Nämnden för Vård & Omsorg lämnar följande utlåtande: En vuxen som inte själv har förmåga att t.ex. själv ta initiativ, lämna samtycke till åtgärder, vara delaktig eller på annat sätt utöva sitt självbestämmande kan vara i behov av stöd för ställningstagande avseende vård, behandling och insatser. Nämnden ställer sig positiva till flera av de förslag som presenteras i lagförändringen. Det bör dock uppmärksammas att hanteringen av vem som ska utses som företrädare för den enskilde inte får bli en för utdragen process. Nämnden ser en risk i att om anhöriga inte finns på plats eller är upptagna på annat håll skulle det kunna försena behovet av att påbötja vård, behandling och insatser. Nämnden rekommenderar därför att det bör ges möjlighet för beslutsfattaren att, efter noggrann dokumentation, påbötja vård, behandling och insatser för att den enskilde inte ska fara illa eller lida men. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Arbetsutskottet , 5 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

67 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum Yttrande angående Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstagande om vård, omsorg och forskning, SOU 2015:80 FS/2016: Beslut Nämnden för Funktionsstöd godkänner förvaltningens förslag på remissvar och överlämnar det till Kommunstyrelsen. Nämnden för Individ & Familjeomsorg lämnar ett likalydande remissvar. Paragrafen justeras direkt. Sammanfattning Utvecklare Anita Zetterman föredrar ärendet. Socialdepartementet har lämnat ett lagförslag om en enkel och ändamålsenlig reglering avseende vuxna som, på grund av att de helt eller delvis inte kan fatta egna beslut, saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller på annat sätt utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom vård, omsorg och forskning. Målet är att bidra till att personer genom stöd och hjälp ges vård och omsorg på lika villkor som alla andra och att de inte diskrimineras eller hamnar i ett sämre läge på grund av sin utsatta situation. Förslagen innebär att i första hand införa så kallade framtidsfullmakter, där den enskilde väljer vilken person som ska företräda hen om hen längre fram, tillfälligt eller permanent, är i behov av en företrädare. Denna typ av fullmakt ges legalt status. För personer som inte kan hantera en framtida fullmakt ska företrädare utses enligt turordning närmaste anhöriga och i sista hand förordnande av god man eller förvaltare. Förslaget är ute på remiss till bland annat kommuner och landsting. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Expedierat/bestyrkt

68 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Individ & Familjeomsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Remiss från Socialdepartementet, Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80) IF/2016: Beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg beslutar att till Socialdepartementet avge yttrande angående betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstagande till vård, omsorg och forskning, SOU 2015:80. Beslutet justeras omedelbart Sammanfattning Socialdepartementet har sänt ut betänkandet SOU 2015:80 på remiss till Kungsbacka kommun. Kommunstyrelsen har i sin tur sänt begäran om yttrande till nämnden för Individ & Familjeomsorg, nämnden för Funktionsstöd samt nämnden för Vård & omsorg. Betänkandet innehåller förslag till ny lag som syftar till en enkel och ändamålsenlig reglering avseende vuxna som, på grund av att de helt eller delvis inte kan fatta egna beslut, saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller på annat sätt utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom hälso och sjukvård, tandvård, omsorg eller forskning. I bifogat yttrande finns förvaltningens svar på remissen som underlag till nämndens beslut om att avge yttrandet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Yttrande Beslutet skickas till Kommunstyrelsens diarium KS/2015:529 Expedierat/bestyrkt

69 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Individ & Familjeomsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Expedierat/bestyrkt

70 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:76 Rambudget för revision av Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Kungsbacka kommun har inget att erinra mot förslaget till Rambudget för revision av Göteborgsregionens kommunalförbund. Sammanfattning Revisorerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har till styrelsen i GR begärt en utökning av revisionsanslaget Begäran innebär en utökning om att anslaget utökas till 910 tkr varav 600 tkr ska användas till fördjupade granskningar. Styrelsen föreslår att ett anslag på 410 tkr ska beviljas varav 100 tkr är avsatt till fördjupade granskningar För 2016 är anslaget 390 tkr varav 80 tkr avser fördjupade granskningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Skrivelse från Göteborgsregionens kommunalförbund om rambudget för revisionen. Beslutet skickas till GR Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

71 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till samrådsunderlag avseende rambudget för revision av GR 2017 Bakgrund Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorer (inom GR) och lekmannarevisorer (inom hel- och delägda bolag). För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 svarar fullmäktige för att revisionen har tillräckliga resurser att genomföra revisionsuppdraget enligt kommunallagen och god revisionssed. Granskningen ska vara så omfattande att revisorerna kan avge ett väl underbyggt uttalande i revisionsberättelsen. Formerna för beredning av revisorernas budget regleras i revisionsreglementet. Revisorerna svarar för en väl underbyggd anslagsframställning som tar hänsyn till uppdragets omfattning och förutsättningar. Revisorerna tar utifrån lokala förutsättningar aktivt ställning till vad som är tillräcklig omfattning. Fullmäktige beslutar om revisionens budget, liksom för övriga verksamheter. Före 2016 fanns inga fastställda rutiner för budgetberedning för revisionen inom GR utan den budgetram som fanns till förfogande inrymdes i den övergripande budgeten för förbundet. Under uppmärksammade GRs förtroendevalda revisorer behovet av att definiera rutinerna för revisionens budgetberedning. Diskussioner fördes med förbundsfullmäktiges presidium kring arbetsformer för revisionen. Inför 2016 framförde revisorerna för första gången ett äskande till förbundsfullmäktige om 700 tkr för riktade granskningar, utöver förslag till budgetram för Förbundsfullmäktige beslutade i juni 2016 om en utökning av revisionsbudgeten för 2016 med 80 tkr vilket motsvarar den uppskattade nivån på revisionsbudgeten för fördjupade granskningar i anbudsunderlag inför upphandling av revision för mandatperioden. Detaljbudget 2016 för revisionen framgår av tabell nedan.

72 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till detaljbudget 2016 Konto Budget 2016 Kommentar Förtroendevalda 6411 Sociala avg. revisorer styrelsearv Sociala avgifter arvoden 33% Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Fast arvode kr/person Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Förrättningsarvode 7 möten, 5 pers, halvdag (745 kr) Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Förlorad arbetsinkomst & reseersättning Förtroendevalda revisorer 9410 Tjänster & Produkter internt Fika 7 möten 11 personer Förtroendevalda revisorer 9412 Lokalhyra internt Lokal 7 möten Förtroendevalda revisorer Fördjupade granskningar Fördjupade granskningar Förtroendevalda revisorer Sakkunnigt biträde förvaltning Sakkunnigt biträde PWC Förtroendevalda revisorer Sakkunnigt biträde redovisning Auktoriserade revisorer E&Y Äskande av revision 2017 Inför 2017 har revisorerna lämnat in bilagt äskande av budget till förbundsfullmäktiges presidium. I äskandet poängteras att den grundläggande basgranskningen av GR inte är tillräcklig för att revisorerna ska kunna uttala sig i ansvarsfrågan om huruvida verksamheten skötts på ett tillfredsställande sätt. Det framhålls att revisionen är en stödjande verksamhet som i förlängningen kan minska kostnader genom att processer förbättras. Riktade granskningar mot identifierade risker är nödvändiga för att revisorerna ska kunna uttala sig i enlighet med SKLs riktlinjer i God revisionssed i kommunal verksamhet. Med stöd av PWC och E&Y har revisorerna inför 2017 genomfört en risk- och väsentlighetsanalys samt där identifierat ett flertal riskområden där riktade granskningar är angelägna. Dessa framgår av bilagan. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning äskar GRs förtroendevalda revisorer revisionsbudget för 2017 enligt följande: tkr för den grundläggande granskningen med utgångspunkt från detaljbudget 2016 (exklusive fördjupade granskningar à 80 tkr) tkr för att genomföra 4-6 riktade granskningar utifrån identifierade riskområden, à en uppskattad kostnad på 150 tkr per projekt. Sammanlagt äskande av revisionsbudget för 2017 blir därmed 910 tkr.

73 Göteborgsregionens kommunalförbund Förbundsfullmäktiges presidiums kommentarer samt förslag till beslut angående rambudget för revision 2017 Förbundsfullmäktiges presidium har berett revisorernas budgetäskande och kommenterar enligt nedan. Det är positivt att rutiner för revision tydliggörs och stärks samt att budgetberedningen blir tydliggjord och sker utifrån fullmäktiges uppdrag. Det är också bra att en riskanalys gjorts och att riskområden för fördjupade granskningar identifierats. Jämförelser med andra kommunförbund Inför beredningen av revisionsbudget för GR, som nu görs för första gången, har jämförelser gjorts med ett par andra kommunförbund som lämnar följande information: Kommunförbundet Skåne: Kommunförbundet Skåne har inte budgeterat något specifikt för fördjupade granskningar. För 2014 hade kommunförbundet Skåne en total kostnad för revisionen med 335 tkr. Här ingår förutom kostnaden för det årliga avtalet även tillägg för rådgivnings- och konsulttjänster samt arvode till de förtroendevalda revisorerna. Detta motsvarar ungefär den budget som har avsatts för revision (350 tkr). Kommunförbundet Stockholms Län (KSL): Kommunförbundet har ingen specificerad budget för revision. Kontinuerliga möten sker där förbundsdirektören föredrar årets verksamhet och viktiga händelser. Tertialuppföljningarna delges både styrelse och revisorer. Vid bokslutsrevisionen kan de förtroendevalda revisorerna ibland ålägga yrkesrevisorerna att extra granska något specifikt kostnadsslag och får då sedan en redogörelse för hur det har sett ut. Avstämning med Sveriges kommuner och landsting En avstämning har även gjort med SKL (Sveriges kommuner och landsting) kring principer för revision av kommunalförbund och sammanfattningsvis kan sägas följande: Grundfrågan är: vad behöver revisorerna veta för att kunna göra en ändamålsenlig granskning. Ser vi på utfallet för hela kommunkollektivet nationellt ligger revisionsdelen på ca 0,9 promille. Ser vi på utfallet bara för de mindre kommunerna blir andelen revision högre, ca 1,2 promille. Ju mindre organisation, desto större andel till revision. Det finns inga särskilda studier gjorda på kommunalförbund utan GR kan betraktas som en mindre kommun i det här fallet, även om vårt uppdrag skiljer sig från en kommun på olika sätt.

74 Göteborgsregionens kommunalförbund GR har under 2015 inte haft någon tydliggjord budget för den grundläggande granskningen och ingen alls för fördjupad granskning. För 2016 är budgeten nu tydliggjord och summan 80 tkr för fördjupade granskningar är beslutad. Det är svårt att höja anslagen för mycket på en gång utan kanske mer realistiskt att höja steg för steg, över tid. Efterhand kan den stegvisa utvecklingen och hur revisorerna förvaltar tilldelade medel utvärderas. Kommentarer från förbundsfullmäktiges presidium Presidiet finner äskandet om 310 tkr för den grundläggande granskningen med utgångspunkt från detaljbudget 2016 rimligt. Vad gäller den fördjupade granskningen bedömer förbundsfullmäktiges presidium, mot bakgrund av ovanstående, att revisorernas äskande i dagsläget inte kan tillmötesgås med hänsyn tagen till nuvarande budgetnivå för revision och nivån på medlemskommunernas avgift till GR samt att GRs verksamhet inte ska bli lidande av en alltför kraftig höjning av revisionsanslaget. Förbundsfullmäktiges presidium föreslår för 2017 ett anslag om 100 tkr för fördjupade granskningar. Inför budget 2018 kommer förbundsfullmäktiges presidium att initiera en diskussion med förbundsstyrelsen kring nivån på revisionsbudgeten inom GR. Under 2016 och 2017 finns också möjlighet för fullmäktiges presidium att utvärdera den stegvisa utvecklingen av revisionen och hur revisorerna förvaltar de tilldelade medlen. Förslag till rambudget för revision kommer att behandlas av förbundsfullmäktige den 14 juni Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås översända föreliggande samrådsunderlag för rambudget för revision 2017 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Göteborg Stefan Gustafsson, fullmäktiges ordförande Elisabet Rothenberg, fullmäktiges vice ordförande /Gunnel Rydberg

75 Till förbundsfullmäktiges presidium Äskande av budget för revision av GR 2017 Bakgrund Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorerna och lekmannarevisorerna. För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Före 2016 fanns inga särskilda rutiner för budgetberedning för revisionen inom GR utan den budgetram som fanns till förfogande inrymdes i den övergripande budgeten för förbundet. Under uppmärksammade revisorerna behovet av särskilda rutiner för revisionens budgetberedning. Inför 2016 framförde revisorerna ett äskande till förbundsfullmäktige, utöver den befintliga budgetramen för 2016, om 700 tkr för riktade granskningar. Förbundsfullmäktige beslutade i juni 2016 om en utökning av revisionsbudgeten för 2016 med 80 tkr vilket motsvarar den uppskattade nivån på revisionsbudgeten för fördjupade granskningar i anbudsunderlag inför upphandling av revision för mandatperioden. Detaljbudget 2016 för revisionen framgår av tabell nedan: Förslag till detaljbudget 2016 Konto Budget 2016 Kommentar Förtroendevalda 6411 Sociala avg. revisorer styrelsearv Sociala avgifter arvoden 33% Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Fast arvode kr/person Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Förrättningsarvode 7 möten, 5 pers, halvdag (745 kr) Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Förlorad arbetsinkomst & reseersättning Förtroendevalda revisorer 9410 Tjänster & Produkter internt Fika 7 möten 11 personer Förtroendevalda revisorer 9412 Lokalhyra internt Lokal 7 möten Förtroendevalda revisorer Fördjupade granskningar Fördjupade granskningar Förtroendevalda revisorer Sakkunnigt biträde förvaltning Sakkunnigt biträde PWC Förtroendevalda revisorer Sakkunnigt biträde redovisning Auktoriserade revisorer E&Y

76 Den övergripande revisionsuppgiften är att granska om verksamheten följer förbundsfullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig uppgift är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Vi menar att den grundläggande basgranskningen inte är tillräcklig för att vi ska kunna uttala oss i ansvarsfrågan om huruvida verksamheten skötts på ett tillfredsställande sätt. Revisionen är en stödjande verksamhet som i förlängningen kan minska kostnader genom att processer förbättras. Riktade granskningar mot identifierade risker är nödvändiga för att revisorerna ska kunna uttala sig i enlighet med SKLs riktlinjer i God revisionssed i kommunal verksamhet. Med stöd av PWC och E&Y har revisorerna inför 2017 genomfört en risk- och väsentlighetsanalys samt där identifierat ett flertal riskområden där riktade granskningar är angelägna. Följande områden har preliminärt identifierats: Projektstyrning Förbundsstyrelse styrgrupper - bolag. Styrning och uppföljning. Ärendehantering. Delegation Uppföljning av projektredovisningen enligt E&Y-rapport identifierade brister, åtgärder Målstyrning kontra förtydligade målsättningar 2016 GRs rapportering till medlemskommunerna och vice versa IT-säkerheten behörigheter när folk slutar, tillgång till program, sekretess, fasta data Hantering av personuppgifter i förhållande till nytt regelverk (PUL) Attestordning Avtalshantering samt inköpsrutiner Läromedel in house, kontrollkriteriet Arvoden till förtroendevalda Styrande dokument och policys samt deras efterlevnad. Äskande av revisionsbudget 2017 Mot bakgrund av ovanstående beskrivning äskar vi revisionsbudget för 2017 enligt följande: För den grundläggande granskningen äskar vi 310 tkr, med utgångspunkt från detaljbudget 2016 i tabell ovan (exklusive fördjupade granskningar à 80 tkr) För att genomföra 4-6 riktade granskningar utifrån ovanstående identifierade riskområden, à en uppskattad kostnad på 150 tkr per projekt, äskar vi 600 tkr. Vårt sammanlagda äskande av revisionsbudget för 2017 blir därmed 910 tkr.

77 Göteborg GRs förtroendevalda revisorer Genom Thomas Svensson, ordförande Christina Carlsson, vice ordförande

78 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:75 Verksamhetsinriktning och budget 2017 för Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Kungsbacka kommun har inget att erinra mot samrådsunderlag till Verksamhetsinriktning och budget 2017 för Göteborgsregionens kommunalförbund. Sammanfattning GRs årsavgift beräknas sedan 2011 som 74,11 kr per kommuninvånare och föreslås vara oförändrad år Befolkningsutvecklingen inom Göteborgsregionen kommer att ge en ökning av den totala årsavgiften till GR på cirka 1 procent. Enligt SCB:s befolkningsstatistik per den 31/ uppgår antalet invånare i Göteborgsregionen till st vilket är en ökning med invånare jämfört med 31/ Faktisk årsavgift för 2017 baseras på befolkningstal per 31/ Angiven årsavgift för 2017 ska därmed ses som preliminär. Årsavgiften utgör cirka 20 procent av den beräknade omsättningen 2017 på GR. Resterande del av omsättningen består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för rambudget 2017 är ett nollresultat. Kostnaden för Kungsbacka beräknas till 5,9 miljoner för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Verksamhetsinriktning och budget 2017 för Göteborgsregionens kommunalförbund Beslutet skickas till GR Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

79 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning för GR samt budget för GR 2017 Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende budget för nästkommande år. Under arbetet med samrådsunderlag inför budget 2015 startade en diskussion kring behov av att fr.o.m ta fram en flerårig verksamhetsinriktning för GR som åtföljs av en årligen framtagen rambudget. Syftet med en flerårig verksamhetsinriktning är att befästa långsiktigheten i GRs uppdrag, förtydliga förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på uppföljning. En flerårig verksamhetsinriktning anger huvuddragen för verksamheten och spänner över ett brett spektrum av frågor och områden. Årliga verksamhetsprioriteringar styr medlemskommunernas behov av regionalt samarbete samt ger ekonomiska förutsättningar. I slutet av varje budgetår föreslås därför att den övergripande verksamhetsinriktningen och gällande rambudget, på styrgruppsnivå kompletteras med en mer detaljerad aktivitetsplan och detaljbudget för kommande budgetår. Inför 2016 antog förbundsfullmäktige för första gången en långsiktig verksamhetsinriktning för GR med sikte mot att den från och med kommande år, 2017, skulle bli flerårig. Föreliggande förslag till verksamhetsinriktning bygger alltså på verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktningen kommer tillsammans med rambudget 2017 att behandlas av förbundsstyrelsen den 13 maj och av förbundsfullmäktige den 14 juni Förslag till beslut Att översända föreliggande samrådsunderlag för verksamhetsinriktning samt budget 2017 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april 2016.

80 Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

81 Samrådsunderlag Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen Verksamhetsinriktning och budget 2017 för Göteborgsregionens kommunalförbund 1

82 Verksamhetsinriktning lyfter medlems kommunernas gemensamt beslutade långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR). Utgångspunkten är mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt, med en utveckling av det sociala perspektivet för att bredare beskriva GRs verksamhetsområde. I kompletterande ettåriga verksamhetsplaner beskrivs vilka insatser som prioriteras under de aktuella åren. Dessa innehåller också en detaljbudget. GRs medlemskommuner är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenung sund, Tjörn och Öckerö. 3

83 Vet du att regionen växer vart tionde år med lika många invånare som det finns sammantaget i kommunerna Partille, Lerum och Alingsås. GR är en av landets största projektägare när det gäller projekt finansierade av den Europeiska Socialfonden (ESF). varje år deltar omkring personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i samarbete med de tretton medlemskommunerna. GR anordnar mässan Gymnasiedagarna som brukar ha drygt besökare varje år. FoU i Väst/GR medverkar som en aktör i ett antal forskningsnätverk tillsammans med universitet och högskolor, bland annat CERA som verkar för forskning och utbildning om riskbruk, missbruk och beroende. GRs gymnasieantagning hanterar drygt ansökningar till regionens 67 gymnasieskolor, både kommunala och fristående. GR-kommunerna erbjuder en gemensam och regional samhällsorientering för alla nyanlända som deltar i etableringsreformen. Under året 2015 deltog 1412 personer. Det är ett lägre antal jämfört med året innan. Detta beroende på att antalet kommunmottagna nyanlända med uppehållstillstånd också är lägre. cirka av Göteborgsregionens invånare får sitt dricksvatten från Göta älv. GRs mediebibliotek har omkring artiklar fria för skolorna att använda. Huvuddelen är strömmande distribution för åtkomst via internet. Runt elever har registrerat sig för användning av medietjänsten. det planeras 75 km nya cykelvägar på kort sikt (fram till 2015) och 164 km nya cykelvägar på längre sikt (fram till 2021) i Göteborgsregionen. I samarbete med 11 medlemskommuner samt Senior Göteborg, Västra Götalandsregionen, Johanneberg Science Park, Sahlgrenska Science Park, forskningsmiljöerna AgeCap och GPCC vid Göteborgs universitet, CVA vid Chalmers tekniska högskola, MedTech West, pensionärsorganisationerna PRO och SPF Seniorerna samt fastighetskoncernen Framtiden AB undersöker GR förutsättningarna för att etablera ett utvecklings- och innovationscenter kring tillgängliga boendemiljöer och välfärdsteknologi i Göteborg. under 2015 erbjöd GR-kommunerna feriejobb till närmare 5900 ungdomar. GR har tagit fram ett femtiotal rapporter inom äldreområdet sedan år 2010, bland annat efterfrågade studiematerial om palliativ vård och äldres läkemedelsbehandling. omkring 4000 företag engageras genom GR i olika typer av samverkansaktiviteter och varje år förmedlar vi cirka praktikplatser. omkring 3000 ansökningar görs varje år till de regionalt sökbara yrkesutbildningarna för vuxna, som erbjuds via GRvux.se. yrkesutbildningar med språkstöd startade som ett pilotprojekt 2013, då erbjöds tre inriktningar. Idag ingår utbildningarna i det ordinarie utbudet av yrkesutbildningar för vuxna och antalet inriktningar har hittills breddats till åtta. GR är en av åtta regioner i landet som medverkar i Plug In, Sveriges största projekt för att få fler unga att fullfölja gymnasieskolan. Framtidens Ledare utbildar varje år flera hundra ledare och chefer. Pedagogiskt Centrum möter varje år omkring elever i regionen. 4

84 En stark Göteborgsregion skapar förutsättningar för det goda livet Göteborgsregionen ska vara en stark, framgångsrik och tydlig tillväxtregion. En region som är attraktiv att leva och verka i och som många vill besöka. Regionens kvaliteter stärker vi allra bäst genom att tillsammans arbeta målinriktat för att möta framtidens utmaningar. Ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt är förutsättningar för det goda livet för oss alla. För oss i Göteborgsregionen utgör inte kommungränserna något hinder. Man kan bo i en av GRs medlemskommuner, utbilda sig i en annan och arbeta i en tredje. Det är en utveckling som blir allt tydligare i takt med att arbetsmarknadsregionen växer. Inom GR har vi nått stora framgångar med vårt unika samarbete på utbildningsområdet. Det arbetssättet vidareutvecklar vi under de närmaste åren när vi fortsätter att arbeta med den regionala utvecklingen ur flera perspektiv och ännu tydligare ser till att arbetsmarknad och utbildning, social välfärd, bostadsförsörjning, infrastruktur och näringsliv länkas samman och bidrar till hållbar tillväxt i en inkluderande region. Verksamhetsinriktningen har sin utgångspunkt i de av medlemskommunerna politiskt antagna strategiska dokument som ligger till grund för arbetet i Göteborgsregionen. Vårt gemensamma långsiktiga arbete inom GR bidrar till de övergripande regionala målen för Västra Götaland och visionen Det goda livet. Vi berättar också hur vi tar oss an de särskilda utmaningar som vår växande storstadsregion står inför. En sådan utmaning är flyktingtillströmningen till Sverige som under 2015 har uppnått en omfattning som vi ser kommer att påverka kommunerna under lång tid framöver. Hur vi lyckas med flyktingmottagandet och inkluderingen har betydelse för den sociala hållbarheten. Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, både kortsiktigt och långsiktigt, är en integrerad och viktig del av hur vi tillsammans utvecklar det goda livet i Göteborgsregionen. Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör Vi vill tillsammans utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och Västsverige 5

85 GR arenan som gör samverkan möjlig uppgift är att verka för samarbete över GR kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Vi ska medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder. För att nå målen måste den politiska viljan omsättas till praktisk handling och det kräver ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. GRs verksamhet ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Inom GR har medlemskommunerna möjligheter att samverka för att gemensamt nå målen för en hållbar tillväxt. Vi verkar också för att utveckla mötesarenor för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan regionens politiker på alla nivåer. På så sätt kan kommunikationen mellan politiker och tjänstemän öka för samsyn kring de gemensamma målen. Inom GR finns både stora och små kommuner som är ömsesidigt beroende av varandra. Vi arbetar för att hantera de skiftande behoven hos alla våra medlemskommuner. GR skapar och driver nätverk samt erbjuder medlemskommunerna service och samverkan på områden där det ger större effekt att agera tillsammans än på egen hand. Samverkan kan bidra till att effektivisera, förenkla, förbättra och öka kvaliteten på det kommunala serviceutbudet för medborgarna. Traditionella planeringsarbeten ersätts alltmer av processer där man involverar olika aktörer. Västsveriges och Göteborgsregionens utveckling bestäms och genomförs inte av ett fåtal parter utan ställer krav på samverkan mellan offentliga, privata och frivilliga organisationer, både inom regionen och nationellt och internationellt. Genom en kontinuerligt pågående dialog mellan samhällets aktörer förstärks regionens utveckling och vi skapar en gemensam bild av vad som ska åstadkommas. Det gör att startsträckan blir kort när vi påbörjar processer och projekt. GR är ett av de fyra regionala kommunalförbunden i Västra Götalands län. De fyra kommunalförbundens samarbetsorganisation heter VästKom. Genom vårt samarbete med Göteborg & Co och Västsvenska turistrådet utvecklar vi också regionen som destination för turism, möten och evenemang. Vi strävar efter ett utvecklat och fördjupat samarbete med Business Region Göteborg, länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland, Västra Götalandsregionens (VGRs) olika nämnder och beredningar, Region Halland, kommunalförbunden i Västra Götaland, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), statliga verk och departement, näringslivet, intresseorganisationer, universitet och högskola samt de kommuner som under perioden ingår eller kommer att ingå i vår arbetsmarknadsregion; i skrivande stund Bollebygd, Falkenberg, Orust, Vårgårda och Varberg. Som ett led i vår egen kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevakning är vi medlemmar i en rad nationella och internationella organisationer. 6

86 Vi förstärker varandras arbete det ger mervärde både för regionen och för den enskilda kommunen. EU Staten Västra Götalandsregionen GR och medlemskommunerna GR och medlemskommunerna är en del av en stark och tydlig tillväxtregion och agerar som sådan i samklang med många andra aktörer och som ett led i en nationell tillväxtstrategi. Kommunal samverkan ger regional styrka, samtidigt som den regionala samverkan är kommunernas styrka. Utveckling i balans GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Den kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner; den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Genom ekonomisk hållbarhet hushåller vi med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässig eller ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vår jord och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vi ska integrera jämställdhetsperspektivet, barnperspektivet och perspektiv som omfattar de sju diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, funktionshinder, ålder i analys och planering samt i alla insatser vi genomför. EU och det internationella perspektivet Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet och bidra till hållbar tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta sker i form av gemensamma utvecklingsprojekt, men också genom omvärldsbevakning, strategiskt påverkansarbete och kompetensförstärkning på EU-området. En utgångspunkt är de möjligheter 7

87 som EUs fonder och program erbjuder under den innevarande programperioden Jämfört med tidigare programperiod ligger ett ökat fokus på implementering, uppföljning och resultat, vilket speglar GRs arbete. Forskning och utveckling GR ska bedriva integrerat forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som ska bidra till att synliggöra och skapa ny kunskap samt ge stöd i att sprida och implementera kunskap. Resultaten ska återföras i GRs olika nätverk genom exempelvis publikationer, studiematerial och seminarier. Resultaten ska vara användbara i kommunernas förbättringsarbete och stödja utvecklingen mot en praktik som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Detta innebär en sammanvägning av relevant forskning, brukarens erfarenhet och vilja samt den professionellas kompetens. Kunskap är också en förutsättning för god samverkan. Kompetensutveckling i medlemskommunerna Den samverkan som GR som kompetens resurs har etablerat har som mål att främja och utveckla en kunskapsbaserad praktik. Målgrupper är i första hand yrkesverksamma och förtroendevalda i kommunerna. Syftet med kompetensutvecklingsinsatser är att lyfta och dela erfarenheter samt hämta inspiration i aktuell kunskap från olika håll. Detta ska ske genom omfattande kursverksamhet, professionsinriktade fortbildningar och utvecklingsprogram samt skräddarsydda projekt och insatser på såväl enhetsnivå som i hela kommuner. På så sätt hjälper vi medlemskommunerna att hålla sig uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. GR ska även bygga vidare på den uppskattade traditionen av mötesplatsarrangemang. GR-kommunerna står inför en stor utmaning när det gäller personalförsörjning, dels på grund av att en stor andel av arbetskraften går i pension och dels för att allt färre deltar i arbetslivet. Kommunernas möjlighet att kompetensförsörja vård, omsorg och skola samt nyckelpositioner är ytterligare en stor utmaning. Att stärka medlemskommunernas attraktivitet som arbetsgivare är en viktig del i att attrahera ny arbetskraft och det är angeläget att såväl kvinnor som män ser välfärdssektorn som en spännande arbetsmarknad. Finansiering Verksamheten, huvudsakligen våra grundläggande processer och basverksamhet, finansieras till viss del genom årliga medlems avgifter från kommunerna utgjorde de cirka 20 procent av den totala omsättningen. Medlemsavgiften från kommunerna utgörs av ett fastställt belopp per invånare vilket gör att den står i proportion till kommunens storlek. Huvuddelen omkring 80 procent år 2015 finansieras på andra sätt, exempelvis genom statsbidrag. intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EU-projekt. Medfinansiering är vanligt förekommande och innebär att GR står för en del av finansieringen tillsammans med en aktör, exempelvis staten eller EUs fonder och program. Vi har historiskt sett varit framgångsrika i att generera denna typ av extern finansering, vilket sker på uppdrag av en eller flera medlemskommuner. 8

88 9

89 Utmaningar för Göteborgsregionen de kommande åren Vi har här valt att lyfta ett antal områden där vi ser utmaningar för regionen och för de enskilda kommunerna under de kommande åren. Utgångspunkten är fastställda mål och strategier samt nuläges- och omvärldsanalyser. GRs roll är att vara ett stöd och en resurs för medlemskommunerna i deras arbete inom dessa områden. GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Västra Götalandsregionen har som organisation ansvaret för att ta fram strategin och driva arbetet framåt. Men ett framgångsrikt genomförande kräver att vi är många som medvetet arbetar mot målen och drar åt samma håll. Där har vi alla ett individuellt ansvar som organisationer i att stämma av våra egna verksamheter mot VG2020-strategin. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen som GR tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar som här beskrivs, se bilaga. Vi ska tillsammans bidra till att uppnå det goda livet genom: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga. En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet. Livslångt lärande. Boende och bostäder. En fungerande arbetsmarknad. En hållbar livsmiljö. Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande. Digital utveckling och välfärdsteknologi. 10

90 Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Vid sidan av föräldrarna är skolan ofta den viktigaste resursen under barns uppväxt. Skol resultaten spelar stor roll för alla barns och ungas livsvillkor. Möjligheten till fortsatt utbildning, arbete och egen försörjning är viktig för att unga människor ska nå oberoende, vuxenidentitet och delaktighet i samhället, därför är stora satsningar på att motverka utanförskap en viktig del i arbetet med att nå en region med goda framtidsutsikter för alla. Barn och unga som lever med sämre socioekonomiska resurser och/eller i riskmiljöer har sämre förutsättningar för goda livsvillkor och hälsa än andra barn. Den relativa fattigdomen bland barnfamiljer har ökat på senare år och störst risk för ekonomisk utsatthet för barn finns i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. En annan utmaning är att allt fler barn anländer till Göteborgsregionen utan vårdnadshavare. Sociala risker i lokalsamhället måste också uppmärksammas. För barn som riskerar utsatthet kan tidiga och förebyggande insatser ha stor betydelse. Personalomsättning och rekryteringssvårigheter inom den sociala barn- och ungdomsvården har lett till brister i kompetens och stabilitet som riskerar att den vård som socialtjänsten ger inte blir trygg och säker. GR ska bidra till kunskaps- och verksamhetsutveckling för att föräldrar ska kunna få stöd i sitt föräldraskap samt att barn och unga ges förutsättningar för att kunna fullfölja och lyckas i skolan. Genom GR kan medlemskommunerna få stöd för goda insatser riktade till ensamkommande barn och unga. Att stärka arbetet med tidiga och förebyggande samordnade insatser samt en trygg och säker vård ska fortsatt vara en uppgift för GR. Vi ska samordna strategiska introduktionsoch fortbildningsinsatser för kommunerna i syfte att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Risker för att unga människor ska utveckla ett missbruk ska uppmärksammas. GR ska vara en resurs för att skapa, sprida och göra utvecklingssatsningar tillgängliga för elever, lärare, skolledare och andra aktörer på skolans område. Vi ska fortsätta att tillsammans med medlemskommunerna bedriva skolutvecklingsprojekt för att bland annat motverka utanförskap, tillvarata framgångsfaktorer samt göra kartläggningar, utvecklingsarbeten och stödja lokala processer direkt riktade till medlemskommunerna. Likaså ska GR vara den självklara samarbetspartnern för alla skolformer när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv. 11

91 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Delaktighet har nära samband med upplevelsen av goda livsvillkor. Trots att mycket pekar på att allt fler människor fått det bättre har de sociala skillnaderna mellan olika grupper ökat. Kommunerna står för en stor del av de välfärdsinsatser som ska bidra till att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunerna har ett särskilt ansvar i förhållande till vissa grupper som riskerar en utsatthet. För att människor ska vilja bo och leva i Göteborgsregionen ska den sociala välfärden vara tillgänglig och hålla en hög kvalitet. Den demografiska utvecklingen, som innebär att vi blir allt fler som lever allt längre, ställer krav på kommunerna. Den ökande andelen äldre beskrivs ofta som en utmaning ur ett vård- och omsorgsperspektiv, bland annat för att klara personalförsörjningen. I både kommuner och landsting bedrivs hälso- och sjukvård. Behovet av en sammanhållen vård och omsorg ökar i takt med att andelen äldre ökar och ställer krav på god samverkan såväl inom som mellan olika huvudmän för att vården och omsorgen ska bli god, säker och effektiv. GR ska fortsatt bidra till kunskapsutveckling i samverkan med olika vårdaktörer för att stärka en sammanhållen vård och omsorg. GR ska arbeta för att bidra till att stärka utvecklingen av tidiga och förebyggande insatser som anpassas utifrån individen för att främja ett gott liv och förlänga den aktiva tiden av livet. Vi ska ta vara på och utveckla kunskaper som ökar förutsättningarna för äldre människors och anhörigas engagemang och delaktighet. Utbildning är nyckeln till en god folkhälsa. En väl fungerande förskola och skola är avgörande för att som ung människa få chans till ett bra liv. Medlemskommunernas samarbete inom GR syftar till att ge alla människor förutsättningar för att gå ur skolan med goda betyg och därmed en möjlighet till en god framtid. Ekonomisk utsatthet har ett nära samband med möjligheten till arbete och därigenom egen försörjning. GR-samarbetet ska öka möjligheten att finna lösningar som kan bromsa utvecklingen av långvarigt utanförskap. Sociala indikatorer vid upphandling samt utvecklingen av sociala företag kan ge en alternativ arbetsmarknad för personer med långvarigt utanförskap. Det är även angeläget att involvera den privata arbetsmarknaden genom företagens samhällsansvar. Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan kommun och stat och aktörer som arbetsförmedlingen, migrationsverket och länsstyrelsen. Ett bra etableringsarbete främjar tillväxten och bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Göteborgs regionen står inför en stor utmaning vad gäller ett ökat mottagande av nyanlända vuxna asylsökande, ensamkommande barn samt en betydande anhöriginvandring. Inom GR samordnas de regionala insatserna som samhällsorientering och yrkesutbildning med språkstöd och ytterligare områden som kan bli aktuella. Ohälsan är generellt sett högre bland personer som har funktionsnedsättningar än i den övriga befolkningen. Det har oftast inte med funktionsnedsättningen att göra utan med bristen på delaktighet i samhället. Viktiga förutsättningar för delaktighet är möjligheten till arbete och ett så självständigt boende som möjligt. GR ska bidra till en kunskapsutveckling som stärker att människor med funktionsnedsättningar och i alla åldrar ges stöd som bidrar till delaktighet i samhället. 12

92 Livslångt lärande Vid sidan av ett tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. Gemensamma satsningar på strategisk kompetensförsörjning och ett livslångt lärande blir en garanti för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft och för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. Arbetet på det livslånga lärandets område inrymmer två utmaningar; dels att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Arbetet med att kvalitetssäkra utbildningsområdet utifrån en vetenskaplig grund har ökat markant under de senaste åren. Medlemskommunerna i GR har etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. Genom fortsatt satsning på regional samverkan inom GR kring utbudet av gymnasieutbildningar får kommunerna bättre möjligheter att i tider av minskande elevkullar kraftsamla kring vissa utbildningar, samtidigt som de tillsammans kan tillhandahålla ett utbud som tillgodoser elevernas önskemål om valfrihet. Genom den gemensamma gymnasieantagningen står elevens perspektiv och möjlighet att välja i centrum. Stort fokus ligger även på att få fler elever att fullfölja en gymnasieutbildning och därmed minska risken att hamna i utanförskap. GR arbetar för att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer av god standard, utveckla sina kunskaper och insikter. Det ska vara tillgängligt för alla oavsett socioekonomiska faktorer, geografisk hemvist samt administrativa, tekniska, sociala eller kulturella skillnader. Studerande ska också ha likvärdiga möjligheter oberoende av etnisk bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder. För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt och skapar upplevelser av ofrivillig ensamhet. Det ger sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. GR ska verka för att idén om det livslånga lärandet tas på allvar och inkluderar alla åldrar. För den som har yrkeserfarenhet men saknar den formella kompetensen är validering en möjlighet att få formell behörighet i sitt yrke. Valideringsinsatser är en del av den regionala kompetensplattformen och GR ska bygga upp en regional valideringskompetens för metod och kvalitetstöd. Vi ska fortsätta att utveckla delregionala strukturer för att koppla samman valideringens aktörer, kartlägga behov samt planera och implementera verksamhet. 13

93 Boende och bostäder Att ha ett funktionellt boende är en av de viktigaste grundförutsättningarna för möjligheten till trygga levnadsförhållanden och att bli självförsörjande. En regional utmaning är att skapa boende för de grupper i samhället som inte själva har förutsättningar att realisera önskat boende. För att Göteborgsregionen ska fortsatta utvecklas positivt krävs ett ökat och varierat bostadsbyggande. Näringslivets investeringar styrs i hög grad till regioner där människor väljer att bosätta sig. Genom att stimulera befolkningstillväxten kan vi ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. GR har som regionplaneorgan uppgiften att arbeta med och skapa en gemensam plattform kring boendefrågan. Vi ska verka för att ny bebyggelse stärker en hållbar regionstruktur, en samsyn i boendefrågan genom en regional boendeplanering samt effektivisera bostadsbyggandet som en av förutsättningarna för en ökande befolkning. GR bidrar genom detta till att skapa möjligheter till effektivare infrastruktur och större rörlighet på arbetsmarknaden. Med regionalt kunskapsbyggande får kommunerna lokalt underlag för sin bostadsförsörjning. Bostadssituationen är kritisk för många grupper i regionen. GR ska beakta behovet av bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden, som exempelvis nyanlända, och i samverkan finna gemensamma lösningar. GR ska också fortsätta verka för strategisk bostadsplanering och arbeta med tillgänglighetsfrågor. 14

94 En fungerande arbetsmarknad Arbetslösheten har under en längre tid legat på en hög nivå samtidigt som många branscher aviserar att de inte kan rekrytera rätt kompetens. Det råder en obalans på arbetsmarknaden mellan utbud av och efterfrågan på arbetskraft. Det beror bland annat på generationsskifte och att nya arbetsuppgifter kräver ny kompetens. Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvarsområde, men det finns ett kommunalt intresse av att arbetsmarknaden fungerar och att arbetslösheten hålls nere. De som står utanför arbetsmarknaden ska ha möjlighet till kompetensutveckling och att delta i arbetsmarknadsinsatser så att deras anställningsbarhet ökar. Det behöver också ske en rörelse på arbetsmarknaden genom att de som har en anställning får möjlighet att vidareutvecklas och ta mer kvalificerade arbetsuppgifter. På så sätt skapar vi tillgång till fler ingångsjobb. Vi behöver även skapa incitament för en ökad rörlighet. Där spelar bland annat vår satsning på bättre pendlingsmöjligheter, främst med kollektivtrafik, en viktig roll. För personer som befinner sig i en ekonomisk utsatthet och tillhör en grupp där kommunen kan ha ett särskilt ansvar ska samverkan inom GR syfta till att kontakterna stärks mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården. GR arbetar aktivt och strategiskt tillsammans med medlemskommunerna kring kompetensförsörjning. Arbetet innebär att synliggöra kompetensbehov och skapa samverkansformer för arbetsmarknadens parter. Det är viktigt att identifiera rekryteringsbehov inom branscher som har en bristsituation och skapa förutsättningar för samverkan som stödjer en struktur som minskar obalansen missmatchningen på arbetsmarknaden. 15

95 En hållbar livsmiljö Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Regional utveckling av stad och land får inte ske på bekostnad av vår livsmiljö; alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. Negativ påverkan på klimatet måste begränsas, samtidigt som vi anpassar regionen till framtida klimat förändringar. GR har ställt sig bakom klimatstrategi för Västra Götaland och ska bidra till att säkra samhället mot effekterna av klimatförändringen. I en storstadsregion är grönska och vatten ovärderligt. Med ökad urbanisering måste miljöer utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv och erbjuder attraktiva mötesplatser. GR har påbörjat ett långsiktigt arbete för att ta tillvara och utveckla regionens grön- och blåstruktur. När Göteborgsregionen växer krävs ökad samverkan för att hitta bra helhetslösningar när ny bebyggelse och infrastruktur tillkommer. Vi ska också verka för att ta fram gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden, bland annat för att få beslutsunderlag som speglar effekter över kommungränserna. Kusten och havet är en gemen sam resurs som kräver mellankommunalt och regionalt samarbete för att förvaltas och nyttjas på ett klokt sätt. Avfalls-, vatten- och avloppshantering är en grundläggande del av samhällets infrastruktur. Allt högre krav ställs på god service, robusta system och effektivitet för att klara morgon dagens utmaningar och behov. För avfallshanteringen gäller att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och det växande sopberget. GR bistår kommunerna i arbetet med att omsätta intentionerna i praktiken i de gemensamt antagna planerna Avfallsplan A2020 och Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. En ökad befolkningstillväxt ställer större krav på en säker vattenförsörjning av god kvalitet. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning är avgörande för ett fungerande samhälle, vilket i sin tur ställer krav på väl fungerande avloppssystem som knyter samman kretsloppscirkeln. VA-frågorna är således viktiga i arbetet med att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Samarbetet i GR ger kommunerna möjlighet att följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att kommunerna klarar miljökvalitetsnormer och når klimatmålen. Vi ska fortsätta samverkan med övriga delar av Västra Götaland för att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt vara aktiva i vattenvårdsförbundens och vatten rådens arbete. I storstadsmiljöer är avvägningen mellan kvaliteter i stads- och tätortsmiljöer ofta svåra. Inte sällan står frågor om ett gott läge för olika etableringar i konflikt med exempelvis trafikmiljön. Genom Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen fortsätter vi att kartlägga luftmiljön och ge underlag för att verka för en bättre luftmiljö. GR bygger också kunskap för framtiden och är en av flera aktörer bakom Mistra Urban Futures ett internationellt centrum med koppling mellan forskning och praktik för hållbar stadsutveckling. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i staden. 16

96 Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Transportsystemet är en viktig pusselbit för att utveckla en attraktiv region där fler får tillgång till bland annat jobb, studier, bostäder, kultur, natur och fritidsaktiviteter. En växande befolkning skapar ett ökat behov av effektiva transporter som möter klimatmålen. Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020) och Västsvenska paketet är viktiga satsningar för att utveckla en attraktiv region med ökad tillgänglighet. Göteborgsregionen har satt som mål att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska öka till 1,75 miljoner invånare, vilket kommer att förbättra arbetsmarknadens villkor genom att både arbetstagare och arbetsgivare får fler valmöjligheter. Strategiska satsningar skapar möjligheter för fler att välja var de vill bo och arbeta, och därför verkar medlemskommunerna för att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik. Det sker genom att goda förutsättningar för investeringar i väg och järnväg skapas. Det sker också genom överenskommelser om enhetliga regelsystem i kollektivtrafiken, exempelvis när det gäller resor med färdtjänst. För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi i Västra Götaland år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbets- och fritidsresor till cykel är en viktig del i den omställningen. GR fortsätter att för medlemskommunerna bevaka och delta i statens och Västra Götalandsregionens infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvara Göteborgsregionens intressen. GR medverkar i och stödjer arbetet med att genomföra K2020 och Västsvenska paketet. GR är också medlem i Europakorridoren som verkar för att förverkliga Götalandsbanan en järnväg mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Regionen ska även ges en ökad internationell tillgänglighet genom utbud av destinationer och resmöjligheter till och från Landvetter flygplats. Människors köp- och resmönster har regional betydelse. Det är viktigt att handelsetableringar som kan få påverkan på den regionala strukturen och trafiken lokaliseras i lägen som bidrar till hållbar utveckling. För att kunna bedöma enskilda projekt och den samlade effekten behöver vi kunskap om handelns utveckling i regionen. GRs arbete ska syfta till att tydliggöra handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregionen, bland annat genom att lyfta strategiska frågor som rör handelns utveckling och skapa gemensam kunskap om utmaningar inför framtiden. All samhällsbyggnad förutsätter en fungerande och långsiktigt hållbar materialförsörjning, det vill säga samhällets behov av sand, grus och sten. En mycket begränsad tillgång på grustäkter i regionen, stora transportkostnader, miljöpåverkan med mera ställer krav på en effektiv och hållbar materialförsörjning. GR ska medverka till en god regional hantering av materialförsörjning till byggoch anläggningsverksamhet. 17

97 Digital utveckling och välfärdsteknologi Den digitala utvecklingen är både en möjlighet och en utmaning för den enskilda kommunen. Här kan samverkan inom Göteborgsregionen vara den avgörande faktorn. E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. E-förvaltningsarbetet ska leda till att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av service. Offent lig information och e-tjänster är samhälls gemensamma resurser som kan användas av många olika aktörer och därigenom bidra till samhällets tillväxt. Den höga förändringstakten i samhället förutsätter att även utbildningslandskapet fortsätter vara en arena för innovation. Detta gäller såväl processer och former som relevanta verktyg för digitaliserat och interaktivt lärande. GR har via IT-system för antagning och kommunal ungdomsuppföljning tillgång till data som gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommuner. Jäm förelserna ska ligga till grund för strategisk och regional utbildningsplanering. Genom de samordningsverktyg GR utvecklat samlar vi utbildningsdata som kan kopplas samman med prognoser på arbetsmarknaden samt effektivisera anskaffning och förmedling av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Utvecklingen på utbildningsområdet ställer allt högre krav på digital kompetens. För unga människor innebär det bland annat en förmåga att hantera digitala verktyg och att finnas på digitala arenor. GR stödjer skolor och skapar förutsättningar för att både elever och personal ska kunna följa med i den digitala utvecklingen. IT skapar möjligheter för att utveckla en individanpassad vård och omsorg, effektivera insatserna samt underlätta kommunernas samverkan med olika samhällsaktörer. GR kommer fortsatt att ansluta till det arbete med e-hälsa som pågår nationellt och regionalt för att skapa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. 18

98 Detta styr vår verksamhet Det finns ett antal beslutade och väl förankrade strategier som styr och vägleder verksamheten inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Förbundsordningen, som beslutas av förbundsfullmäktige i GR, beskriver vårt uppdrag som är att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamhetsinriktning och budget på uppdrag av förbundsstyrelsen har GR utvecklat denna fleråriga verksamhetsinriktning med ett långsiktigt, strategiskt perspektiv. Verksamhetsplan (ettårig) varje år från och med 2016 kompletteras inriktningen med mer konkreta verksamhetsplaner och detaljbudget för det kommande året. Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur är resultatet av ett brett politiskt samarbete mellan samtliga GRs medlemskommuner. Det lägger en stabil grund för vårt gemensamma arbete med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Kort sammanfattat handlar det om att skapa ett framtida, hållbart Västsverige som är välmående och attraktivt. Hållbar tillväxt har ett särskilt fokus på hållbar regional struktur, men uttrycker också vikten av att samtidigt ta ett ansvar för den sociala hållbarheten. I denna fleråriga verksamhetsinriktning är därför den sociala aspekten inkluderad. Strukturbild för Göteborgsregionen är en överenskommelse mellan kommunerna inom GR att gemensamt ta ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Den beskriver också hur medlemskommunerna lokalt ska ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar genom att i sin planering utgå från och följa strukturbild och överenskommelse. Handelsstrategi för Göteborgsregionen Den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar samt bidrar till att stärka Göteborgs regionen och Göteborg som handelscentrum. K2020 är ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. 19

99 Vision Västra Götaland Det goda livet är en ledstjärna i GRs arbete. Den har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom GR och de tre andra kommunalförbunden. Visionen är en plattform för arbetet med att stärka regionen som attraktiv att bo och verka i. VG2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland är det gemensamma styrdokumentet och den gemensamma vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling under huvudområdena En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar samt En region som syns och engagerar. Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. GRs samverkan i dessa frågor omfattar samtliga 49 kommuner i Västra Götaland. Klimatstrategi för Västra Götaland GR har ställt sig bakom den klimatstrategi som har som huvudmål att den västsvenska ekonomin ska vara oberoende av fossil energi till år Samtliga dokument hittar du direkt på vår webbplats grkom.se. 20

100 Så här är vi organiserade Förbunds- Förbundsfullmäk gstyrelsen Förbundsledning Högsta beslutande organ Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen Arbetsmarknad De poli ska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen Sociala Miljö och samhällsbyggnad ADA Administra va avdelningen Avdelning Ekonomi Avdelning Välfärd Avdelning Planering Utbildning Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstemän i kommunerna FAKTA Dotterbolag och delägarskap ISGR Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) Gryning Vård (delägt) GR samarbetar i stiftelseform med Universeum, Västkuststiftelsen GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med och destinationsutveckling med Business Region Göteborg och Göteborg & Co GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GRs förbundsstyrelse och Utbildningsgruppen. 21

101 Styrgrupper Utöver förbundsstyrelsen utser förbundsfullmäktige Utbildningsgruppen som bland annat ansvarar för den regionala gymnasiesamverkan och även regionalgemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Förbundsstyrelsen utser ytterligare tre politiska styrgrupper med olika ansvarsområden: Arbetsmarknad: följer arbetsmarknadens utveckling, nyanlända flyktingars etablering, validering och kommunernas roll som arbets givare. Sociala området: verkar för en socialt hållbar utveckling med social sammanhållning och trygga levnadsförhållanden för god social välfärd. Miljö och samhällsbyggnad: företräder det regionala perspektivet i olika planprocesser och samordnar planering av transportinfrastruktur. Styrgrupperna, som består av förtroendevalda politiker från medlemskommunerna, har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommun gemensamma aktiviteter. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en annan viktig del. GR strävar efter att vara en flexibel organisation där verksamhet och insatser snabbt anpassas till förändringar i omvärlden och i medlemskommunernas behov. Arbetet med den politiska beredningen i styrgrupperna och den professionella utvecklingen i nätverken är helt centrala i GRs verksamhet. Frågeställningarna som bereds inom respektive sakpolitiskt område är komplexa och gränsöver- Styrgrupperna och nätverken är kärnan i GRs verksamhet 22

102 skridande och interaktionen mellan styrgrupperna och nätverken är både nödvändig och värdefull. Initiativ till ett projekt eller uppdrag vid GR kan komma från de politiska styrgrupperna, förbundsstyrelsen, ett nätverk eller direkt från medarbetare eller chefer i en av medlemskommunerna. Nätverken Nätverk och arbetsgrupper för olika kategorier kommunanställda och förtroendevalda träffas regelbundet i GRs regi. I dessa nätverk föds de idéer och tankar som så småningom leder fram till utvecklingsprojekt eller andra gemensamma aktiviteter i regionen. Idag är flera hundra personer från medlemskommunerna engagerade i de omkring 50 nätverken. Myndighetsutövning GR är ett kommunalförbund, en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner. Men GR har även kommunförbundsuppgifter. GR har viss myndighetsutövning inom två områden: GR svarar för antagningen till gymnasie skolan enligt skollagen och anordnar lärandet för vuxna. GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen. Genom det ska GR bära det regionala perspektivet i olika planprocesser. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har förbundsstyrelsens uppdrag att leda det arbetet och bereda frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Det är i kommunerna det händer! 23

103 24

104 Ekonomi Budgetöversikt GR har i detaljbudgeten för 2016 budgeterat med ett nollresultat. Enligt SCB:s befolkningsstatistik per den 31/ uppgår antalet invånare i Göteborgsregionen till st vilket är en ökning med invånare jämfört med 31/ Faktisk årsavgift för 2017 baseras på befolkningstal per 31/ Angiven årsavgift för 2017 ska därmed ses som preliminär. Årsavgiften utgör cirka 20 procent av den beräknade omsättningen 2017 på GR. Resterande del av omsättningen består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för rambudget 2017 är ett nollresultat. Budgetöversikten nedan visar horisontellt budgeten uppdelad på styrgruppernas verksamhet och övriga verksamheter. För varje verksamhet anges en totalsumma för intäkter samt en specifikation av summan av intäkter som utgörs av årsavgiften till GR från kommunerna (medlemsavgift). Vertikalt är indelningen för respektive år budgeterade intäkter, budgeterade kostnader och budgeterat resultat. 25

105 Tabell sammanställning budget VERKSAMHET STYRGRUPPERNAS VERKSAMHET Budgeterade intäkter ÅR 2015 ÅR 2016 ÅR 2017 Budget - erat Budgeterade Budget - erade Budget - erat Budgeterade Budget - erade resultat intäkter kostnader resultat intäkter kostnader Budget - erade kostnader Budget -erat resultat Sociala området varav årsavgi Arbetsmarknad varav årsavgi Miljö och samhällsbyggnad varav årsavgi Utbildningsgruppen varav årsavgi Styrgruppernas verksamh. totalt ÖVRIG VERKSAMHET Gemensam verksamhet varav årsavgi Transfereringar varav årsavgi Poli sk organisa on varav årsavgi Övrig verksamh. totalt Verksamhet totalt Balansbudget och nyckeltal GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Likviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. 26

106 Budget Budget Budget Belopp i mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar 7,1 4,8 2,9 Finansiella anläggningstillgångar 17,6 17,6 18,8 Summa anläggningstillgångar 24,7 22,4 21,7 Omsättningstillgångar Varulager m.m. 8,0 8,1 8,0 Kortfristiga fordringar 43,4 45,9 46,4 Likvida medel 68,6 68,7 69,4 Summa omsättningstillgångar 120,0 122,6 123,7 SUMMA TILLGÅNGAR 144,7 145,0 145,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 40,6 40,6 40,6 därav årets resultat -4,4 0,0 0 Avsättningar 0,0 0,0 0 Kortfristiga skulder 104,1 104,4 104,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 144,7 145,0 145,4 Soliditet 28,1% 28,0% 27,9% Likviditet 115% 115% 118% Eget kapital För att säkerställa god ekonomisk hushållning har GR tagit fram en beräkningsmodell som identifierar GRs behov av eget kapital i riskhänseende specifikt för varje år. GR har ett preliminärt eget kapital per på 44,7 mkr.* GRs behov av eget kapital i riskhänseende bedöms vara ca 35 mkr. GR har ett tillräckligt stort eget kapital i riskhänseende och är därmed väl konsoliderat. * Årsresultatet för 2015 är ej fastställt och revision är ej genomförd. 27

107 Medlemskommunernas årsavgifter GRs årsavgift beräknas sedan 2011 som 74,11 kr per kommuninvånare och föreslås vara oförändrad år Befolkningsutvecklingen inom Göteborgsregionen kommer att ge en ökning av den totala årsavgiften till GR på cirka 1 procent. Av den totala budgeterade årsavgiften från medlemskommunerna år 2017 beräknas cirka 38 procent eller 28,10 kr per kommuninvånare transfereras vidare till andra regionala organisationer (se tabell Transfereringar år 2017). Årsavgiftens fördelning Utbildningsgruppen 33% Miljö och samhällsbyggnad 19% Gemensam verksamhet och politik 26% Styrgruppen för sociala området 14% Arbetsmarknad 8% Tabell: Årsavgiftens fördelning per kommun (kkr) Kr Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa kr/inv 74,11 74,11 74,11 Årsavgiften 2017 är beräknad utifrån SCB:s befolkningsdata per den 30/ Avgiften skall baseras på befolkningstal per 31/ , och skall därför ses som preliminär. GR transfererar till följande organisationer: Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Transfereringar till resterande organisationer har ett fastställt belopp. Årsavgiften till GR beräknas uppgå till 72,6 mkr år Business Region Göteborg (BRG): ett aktiebolag som är helägt av Göteborg stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. Västkuststiftelsen: en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. Göteborg & Co är ett aktiebolag med Göteborgs stad som huvudägare. GR äger 15 procent. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. Europakorridoren är en ideell förening där medlemmarna är kommuner och andra offentliga företrädare i Sverige, Norge och Tyskland. Uppdraget är att verka för att Europakorridoren byggs ut och knyter samman Sveriges höghastighetsnät med Europas. Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande. Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten. 28

108 Miljösamverkan i Väst drivs av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, de fyra kommunalförbunden och länets fyrtionio kommuner. Uppdraget är ett samverkansprojekt i Västra Götaland för effektivare miljö- och hälsoskyddstillsyn. Airport Region Conference (ARC) är en ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna. Logistik- och transportstiftelsen (LTS) är en stiftelse med 70 intressenter. Uppdraget är att etablera och utveckla forskning och utbildning rörande logistik, transporter och anknytande IT för att öka konkurrenskraften i samhälle och näringsliv genom sänkta logistikkostnader. Reväst är en enhet inom Handelshögskolan. Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige. 29

109 Bilaga GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Västra Götalandsregionen har som organisation ansvaret för att ta fram strategin och driva arbetet framåt. Men ett framgångsrikt genomförande kräver att vi är många som medvetet arbetar mot målen och drar åt samma håll. Där har vi alla ett individuellt ansvar som organisationer i att stämma av våra egna verksamheter mot VG2020-strategin. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen. Dessa frågor har vi tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar för GR som beskrivs i detta dokument. VG EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 1.1 Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap 2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden 1. Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 2. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer 3. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik 4. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation 5. Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion 2. EN REGION FÖR ALLA 2.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer 2. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 3. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom 4. Lösa urbana utmaningar i de större städerna 2.2 Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft 1. Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2. Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 3. Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 4. Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 1. Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling 2. Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet 3. Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet 4. Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland 30

110 3. EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR 3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan 1. Göra offentlig sektor i Västra Götaland ledande på utveckling av hållbara lösningar 2. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland 3. Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land 4. Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer 1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar 2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling 4. EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden 1. Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt 2. Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen 3. Riva gränshinder och öka samverka med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund 4. Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland 31

111 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Anders Personsgatan 8, Göteborg Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 32

112 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:99 Förtydligande i GR:s förbundsordning Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner ett förtydligande i Göteborgs kommunalförbunds (GR) förbundsordning under paragrafen 3, punkt 2; Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå. Sammanfattning Förbundsstyrelsen i GR uppdrog i december 2014 åt förbundsdirektören att initiera en utredning där GR:s roll och uppdrag som stöd i socialtjänst- samt hälso- och sjukvårdsfrågor kunde klargöras. I denna utredning konstaterades bland annat att behov fanns av att förtydliga GR:s uppdrag inom ramen för huvuddelen av medlemskommunernas samarbete med VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) Den 18 september 2015 ställde sig förbundsstyrelsen bakom utredningens slutsats att GR:s uppdrag bör förtydligas och uppdrog åt förbundsdirektören att ta fram ett förslag till hur ett förtydligat uppdrag att samordna medlemskommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor skulle kunna utformas. Då GR saknar mandat att samordna medlemskommunernas hälso- och sjukvårdarbete har det gjort att speciallösningar krävts för att lappa ihop den regionövergripande logiken med den lokala vårdsamverkanslogiken. GR:s förbundsstyrelse rekommenderar därför medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar att godkänna ett förtydligande i förbundsordningen under ändamålsparagrafen 3, punkt 2, se markering; Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå. Då Kungsbacka kommun inte ingår i regionsamarbete med Region Halland till skillnad från övriga medlemskommuner i GR och VästKom så påverkar beslutet varken Kungsbacka kommuns arbetsformer eller hälso- och sjukvårdens samverkan. Kungsbacka kommun har däremot ingenting att invända mot förtydligandet i GR:s förbundsordning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund, tjänsteskrivelse och utredning, Beslutet skickas till GR Kommunstyrelsens förvaltning Kristin Löfgren kristin.lofgren@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

113 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Kristin Löfgren Nämndsekretare

114 Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1

115 Gäller fr.o.m xx-xx Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Benämning och säte Förbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs stad. 2 Medlemskommuner Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunal förbund med förbundsfullmäktige. Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen. Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är, tillsammans med Skaraborgs Kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund och Boråsregionen/ Sjuhärads kommunalförbund, också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (VästKom). 2

116 3 Ändamål och verksamhet Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgs regionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och miljö mässigt. Förbundet har till uppgift att: Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär. Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning. Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär. Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte. Verka för regionala verksamheters finansiering. Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna. Förbundet har två funktioner: 1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden: Regionplanering o Regionplanerorgan enligt PBL. Utbildning o Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och gymnasieförordningen samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan. o Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal. o Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för gällande skollag och förordning. 2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden: Arbetsmarknad Miljö och samhällsbyggnad Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå Utbildning Näringsliv Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden. 3

117 4 Organisation och befogenheter 4.1 Förbundsfullmäktige Förbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige. Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av invånare, dock ska antalet ledamöter utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en. Första sammanträdet med nyvalda förbundsfullmäktige hålls i december samma år val av fullmäktige ägt rum i hela landet för förrättande av val som ankommer på de nyvalda förbundsfullmäktige. 4.2 Förbundsstyrelse och Antagningsnämnd I förbundet ska finnas en förbundsstyrelse I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att: Övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. På ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning. Ta upp lån och teckna borgen för lån. Avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse, ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bo satta i Göteborgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner. Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott. Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden som arbetsutskottet kan besluta i omnämns. I förbundet ska finnas en antagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svarar för antagningen till gymnasieskolan enligt vad som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna. 4.3 Styrgrupper Förbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna till de arbetsområden som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp. 4.4 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer Förbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild angelägenhet som anges i 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. 4

118 Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt 3. Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom 3. Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och aktörer. Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens verksamhet. 4.5 Förbundssekretariat Förbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbunds direktör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning. 4.6 Tillkännagivanden Tillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens sammanträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla. 5 Medlemskommunernas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Förbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och verksamhet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i över läggningarna, dock inte i beslut enligt KL 3 Kap 28 och KL 4 kap 23. Beslutet om närvaro vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i KL 3 Kap 28 och KL 5 kap Finansiering 6.1 Lån och borgen Förbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av förbundsfullmäktige årligen godkända styrdokumentet Medelshanteringspolicy. 6.2 Fördelning av förbundets kostnader Den del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas. Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde för medlemskommunerna. 5

119 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårsperioden. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar. 6.4 Budgetprocess Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver. Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet. Besked om årsavgifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna. 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet. 7 Revision 7.1 Revisorer De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år. 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelser Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge deras berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras. 8 Tvister Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. 9 Utträde En medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägnings tiden ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år. Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång 6

120 10 Likvidation Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av 9. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer. 7

121 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 8

122 Göteborgsregionens kommunalförbund Utdrag ur protokoll ( 104) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 12 februari 2016 i Alingsås kommun Protokoll Förbundsstyrelsen Dnr: Förslag till förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälsooch sjukvårdsfrågor på delregional nivå Förbundsstyrelsen uppdrog i december 2014 åt förbundsdirektören att initiera en utredning där GRs roll och uppdrag som stöd i socialtjänstsamt hälso- och sjukvårdsfrågor kunde klargöras ställde sig förbundsstyrelsen bakom utredningens slutsats att GRs uppdrag bör förtydligas och uppdrog åt förbundsdirektören att ta fram ett förslag till hur ett förtydligat uppdrag att samordna medlemskommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdfrågor skulle kunna utformas. Vid förbundsstyrelsens sammanträde presenterades förslaget som ett informationsärende, för att ge möjlighet att informera KS-presidierna om GRs tidplan. Förbundsstyrelsen bekräftade genomförandet av ett seminarium kring hälso- och sjukvårdsfrågor för berörda politiker och tjänstemän samt beslöt att KSpresidierna ska informeras om GRs tidplan inför beslut i förbundsstyrelsen Förslag till beslut Att för egen del ställa sig bakom att GR får uppdraget att arbeta i enlighet med förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. Att rekommendera medlemskommunerna att ställa sig bakom att GR får uppdraget att arbeta i enlighet med förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. Att rekommendera medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar att godkänna ett förtydligande i förbundsordningen under ändamålsparagrafen 3, punkt 2, se markering; Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå. Just:

123 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Att föreslå GRs förbundsfullmäktige att vid sitt sammanträde fastställa ovan nämnda förtydligande i förbundsordningen, under förutsättning att det godkänns av medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar. Att kommunernas svar ska vara GR tillhanda senast Att denna protokollsparagraf justeras omedelbart. Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Paula Örn Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i februari Rätt utdraget intygar: Just:

124 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:483 Utökning av kommunens VA-verksamhetsområde 2015 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar om utökat VA-verksamhetsområde i enlighet med beslut i nämnden för teknik med de revideringar som gjorts inom området som redovisas i bilaga 3, Sammanfattning Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster fastställer Kommunfullmäktige verksamhetsområde för sina allmänna VA-anläggningar. Nämnden för teknik beslutade om utökat VAverksamhetsområde för Kungsbacka kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse till nämnden för teknik Bilaga till tjänsteskrivelse till nämnden för teknik Beslut 107 i nämnden för teknik Reviderad bilaga Beslutet skickas till Länsstyrelsen Nämnden för Teknik Beskrivning av ärendet Enligt lag (2006:416) om allmänna vattentjänster fastställer kommunfullmäktige verksamhetsområdet för sina allmänna VA-anläggningar. De nya fastigheter som föreslås ingå i kommunens va-verksamhetsområde är följande: Verksamhetsområde för dagvatten VA-sanering Lerkil etapp 6 enligt bilaga 1. Verksamhetsområde för spillvatten och dricksvatten VA-sanering Torred etapp 1,2 och 3 enligt bilaga 2. Kommunstyrelsens förvaltning Daniel Josefson daniel.josefson@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

125 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Verksamhetsområde för spillvatten och dricksvatten, VA-sanering, delar av Kyrkotorp etapp 1 och 2. Se bilaga 3. Kartbilagan reviderad Verksamhetsområde för spillvatten, -dricksvatten och dagvatten för exploateringsområden Tölö Ängar 2. Se bilaga 4. Verksamhetsområde för dagvatten för Buera 8:92. Se bilaga 5. Verksamhetsområde för spillvatten och dricksvatten för Buera 7:75. Se bilaga 6. Verksamhetsområde för spillvatten och dricksvatten för del av Buera 6:32. Se bilaga 7. Verksamhetsområde för spillvatten och dricksvatten för Buera 8:34. Se bilaga 8. Verksamhetsområde för spillvatten och dricksvatten för Buera 8:7. Se bilaga 9. Verksamhetsområde för spillvatten del av Buera 11:9. Se bilaga 10. Verksamhetsområde för spillvatten och dricksvatten för Släps-Kullen 1:412. Se bilaga 11. Verksamhetsområde för spillvatten och dricksvatten för Skällared 3:118. Se bilaga 12. Förteckning på ingående fastigheter i verksamhetsområde: Lerkil etapp 6: Buera: 6:11, del av 6:27, 6:59, 6:61, 6:72, 6:73, 6:75, 6:112, 6:124, 6:125, 6:127, 8:21, 8:23, 8:26, 8:29, 8:35, 8:36, 8:46, 8:55, 8:56, 8:71, 8:72, 8:73, 8:75, 8:82 Torred, etapp 1, 2 och 3: Kyvik: 2:72, 2:73, 2:74, 2:76, 2:77, 2:78, 2:79, 2:80, 2:85, 2:86, 2:87, 2:91, 2:92, 2:93, 2:95, del av 2:98, 2:111, del av 5:74, 5:86, 5:128, 5:133, 5:135, 5:136, 5:137, 5:138, 5:129, 5:162, 5:168, del av 5:169, 5:172, 5:173, 5:174, 5:188, 5:189, 5:190, 5:191, 5:192, 5:193, 5:194, 5:195, 5:196, 5:198, 5:200, 5:205, 5:206, 5:207, 5:209,, 5:208, 5:210, 5:213, 5:214, 5:216, 5:217, 5:224, 5:225, 5:226, 5:232, 5:234, 5:235, 5:236, 5:237, 5:240, 5:247, 5:248, 5:260, 5:261, 5:272, 5:273, 5:274, 5:280, 5:367, 5:372, 5:281, 5:285, 5:286, 5:296, 5:344, 5:352, 5:365, 5:366, 5:374, 17:1, 18:1, 18:2, 23:1, del av 25:1, delar av 25:2, del av 25:3, del av 25:4

126 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Torred: Del av 1:9, 1:11, 1:13, 1:15, 1:16, 1:17, 1:18, 1:19, 1:20, 1:21, 1:22, 1:24, 1:25, 1:26, 1:27, 1:28, 1:29,1:30, del av 1:31, 1:32, 1:33, 1:34, 1:35, 1:36, 1:37, 1:38, 1:39, 1:40,1:41, 1:42, 1:43 1:44, 1:45, 1:46, 1:47, 1:48, 1:49, 1:50, 1:51, 1:52, 1:53, 1:54, 1:55, 1:56, 1:57, 1:58, 1:59, 1:60, 1:61, 1:62, 1:63, 1:64, 1:65 Hålan: del av 1:8, 1:17, 1:18, 1:21, 1:22, 1:25, del av 1:75, 1:77, 1:79, 1:81, 1:82, 1:80, 1:104, 1:105, 1:106 Kyrkotorp, kompletteringar etapp 1 och 2: Älvsåkers-Kyrkotorp 1:7, 1:29, del av 1:32, 1:33 Revidering inför beslut i KF: 1:7, 1:29, del av 1:32, 1:33 Daniel Josefson Exploateringsingenjör

127 Datum Diarienummer TE/2015:952 Nytt VA-verksamhetsområde 2015 Bilaga 1 Lerkil etapp 6 Nytt VA-verksamhetsområde 2015 / Förvaltningen för Teknik

128 2 (12) TE/2015:952 Bilaga 2. Torred etapp 1,2 och 3 Förvaltningen för Teknik /

129 3 (12) TE/2015:952 Nytt VA-verksamhetsområde 2015 Utgår - ersatt av ny karta, se reviderad bilaga 3 Bilaga 3. Dela Kyrkotorp etapp 1 och 2 Nytt VA-verksamhetsområde 2015 Förvaltningen för Teknik /

130 4 (12) TE/2015:952 Bilaga 4. Tölö Ängar 2. Utökning av VA-verksamhetsområde enligt gulmarkerat område. Utdrag från detaljplan. Förvaltningen för Teknik /

131 5 (12) TE/2015:952 Nytt VA-verksamhetsområde 2015 Bilaga 5. Buera 8:92 Förvaltningen för Teknik /