Läroplan för gymnasieutbildningen på svenska i Esbo. Fr.o.m

Transkript

1 Läroplan för gymnasieutbildningen på svenska i Esbo Fr.o.m Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 5/2016

2 1 Innehåll 1 INLÄGG GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPDRAG OCH VÄRDEGRUND Gymnasieutbildningens uppdrag Värdegrunden UNDERVISNINGEN Synen på lärande Studiemiljöer och studiemetoder Verksamhetskulturen Studiernas uppbyggnad STÖD OCH HANDLEDNING FÖR DE STUDERANDE Samarbetet mellan hem och läroanstalt Handledning Stöd för lärande och studier Studerandevård Centrala principer för studerandevården Studerandevårdsplan Plan för användningen av disciplinära åtgärder och förfaringssätt Särskilda frågor angående språk och kultur MÅL OCH CENTRALT INNEHÅLL FÖR LÄRANDET Allmänna mål för undervisningen Temaområden Modersmål och litteratur Lärokursen svenska och litteratur Lärokursen svenska som andraspråk och litteratur Lärokursen modersmål och litteratur för studerande med övriga modersmål Det andra inhemska språket Finska Finska, A-lärokurs Finska, B1-lärokurs Finska, modersmålsinriktad lärokurs Främmande språk Främmande språk, engelska, A-lärokurs Främmande språk, B2-lärokurs Främmande språk, B3-lärokurs Främmande språk, asiatiska och afrikanska språk, B3-lärokurs Matematik Gemensam studiehelhet i matematik Matematik, lång lärokurs... 64

3 Matematik, kort lärokurs Biologi Geografi Fysik Kemi Filosofi Psykologi Historia Samhällslära Religion Evangelisk-luthersk tro Ortodox tro Livsåskådningskunskap Hälsokunskap Gymnastik Musik Bildkonst Studiehandledning Temastudier Gymnasiediplom Ämnesövergripande kurser i konststudier BEDÖMNINGEN AV DEN STUDERANDES LÄRANDE Syftet med bedömningen Kursbedömningen Siffervitsord och prestationsanteckningar Självständigt genomförd kurs Bedömningen av kurser i muntlig språkfärdighet Framsteg i studierna Erkännande av kunnande och tillgodoräknande av studier Bedömningen av en ämneslärokurs

4 3 1 INLÄGG Den svenskspråkiga gymnasieutbildningen i Esbo anordnas i linje med de nationella normerna och läroplanen för gymnasiet. Alla som arbetar med studerande ska verkställa den läroplan som utbildningsanordnaren godkänt och följa övriga normer som reglerar arbetet. Läroplanen är ett levande arbetsredskap för alla lärare. Personalen ska tillsammans diskutera läroplanen ur olika perspektiv och hur den tillämpas i gymnasiet för att varje studerande ska ha möjlighet till studier av hög kvalitet. Läroplanens förverkligande följs upp som en del av gymnasiets utvärderings- och utvecklingsarbete. Läroplanen utvecklas och uppdateras vid behov. Beredningen av läroplanen för gymnasieutbildningen på svenska i Esbo har gjorts i ett brett samarbete. Samarbetet med den finska gymnasielinjen har varit centralt i processen. Personalen, studerande, vårdnadshavare och andra intresserade har haft möjlighet att delta i arbetet. Representanter för socialoch hälsovården har haft möjlighet att kommentera texterna. Undervisningen på svenska i Esbo utvecklas läroplansenligt och som en pedagogisk helhet med syfte att skapa en enhetlig lärstig för den unga. Samarbete med den grundläggande utbildningen, arbetarinstitutet i Esbo och med övriga andra stadiets läroanstalter samt högskolor är betydelsefullt för att skapa förutsättningar för livslångt lärande. Läroplanen för gymnasieubildningen på svenska i Esbo kompletteras bland annat med följande planer: handbok för ordnande av stöd och elevvård, plan för att främja barns och ungas välfärd, språkstrategi för Svenska bildningstjänster och Svenska bildningstjänsters plan för hållbar utveckling samt Digiberättelsen. Texten med grå bakgrund är citat ur grunderna för gymnasiet läroplan 2015, förutom i kap 4.4 Studerandevård där det är fråga om utvalda citat ur grunderna för gymnasiets läroplan. De övriga texterna definierar riktlinjerna för undervisningen på svenska i Esbo. Utöver detta definierar Mattlidens gymnasium vissa egna delar i läroplanen. Tillsammans bildar dessa delar en helhet som läraren ska följa vid planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. 2 GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPDRAG OCH VÄRDEGRUND 2.1 Gymnasieutbildningens uppdrag Gymnasieutbildningens uppdrag är att ge en bred allmänbildning. Med allmänbildning i gymnasieutbildningen avses värderingar, kunskaper, färdigheter, attityder och vilja med vars hjälp en kritiskt och självständigt tänkande individ kan samverka med andra och handla på ett ansvarsfullt, empatiskt och framgångsrikt sätt. Under gymnasietiden vidareutvecklar den studerande viktiga kunskaper om människan, olika kulturer, naturen och samhället. Undervisningen ska hjälpa den studerande att förstå komplexa beroendeförhållanden i livet och i världen och att analysera omfattande företeelser. Gymnasieutbildningen har som uppdrag att undervisa och fostra. Under gymnasietiden formar den studerande sin identitet, människosyn, världsbild och världsåskådning och finner sin plats i världen. Samtidigt utvecklar den studerande sin förståelse för historien och en beredskap inför framtiden. Gymnasieutbildningen ska fördjupa den studerandes intresse för vetenskapens och konstens värld samt utveckla färdigheter för arbete och arbetsliv. Gymnasieutbildningen bygger på den grundläggande utbildningens lärokurs. Den ger de allmänna förutsättningarna för fortsatta studier vid universitet, yrkeshögskolor och för sådan yrkesutbildning som bygger på gymnasiets lärokurs. Kunskaperna och färdigheterna som inhämtats i gymnasiet påvisas genom avgångsbetyget från gymnasiet, studentexamensbetyget, gymnasiediplom och övriga prestationer. Gymnasieutbildningen ska vägleda den studerande att göra upp framtidsplaner och sporra till livslångt lärande. Den svenskspråkiga gymnasieutbildningen i Esbo i Mattlidens gymnasium, har som särskild uppgift att

5 4 värna om det svenska språket samt erbjuda möjlighet för studeranden att uppleva och växa i den finlandssvenska kulturen och traditionen. Utbildningen ska ordnas så att skolans utbredda två- och flerspråkighet beaktas. Studeranden ska oberoende av sin språkliga och kulturella bakgrund ges förutsättningar att i en svenskspråkig miljö utveckla och förstärka sin språkliga- och kulturella identitet i ett mångkulturellt samhälle. Mattlidens gymnasium har också en särskild uppgift att ordna utbildning som leder till den internationella IB-examen (International Baccalaureate). 2.2 Värdegrunden I grunderna för gymnasiets läroplan bygger värdegrunden på den finländska bildningstraditionen, enligt vilken samhället och kulturen utvecklas och förnyas genom utbildning och lärande. Bildning innebär att kunna utveckla en omdömesförmåga på basis av kunskap, etisk reflektion och genom att sätta sig in i en annan människas situation, både individuellt och i grupp. Bildning innebär även förmåga och vilja att på ett etiskt, empatiskt och konstruktivt sätt hantera konflikter mellan ideal och verklighet. Bildning kommer till uttryck i omsorg, tolerans, en mångsidig uppfattning om verkligheten samt i en vilja att arbeta för positiva förändringar. Bildningsidealet i gymnasiet är en strävan efter sanning, mänsklighet och rättvisa. Gymnasieundervisningen ska utveckla den studerandes kunskap om olika värden genom att behandla motsättningar mellan offentligt uttalade värderingar och verkligheten. Undervisningen ska utgå från människolivets okränkbarhet och respekt för liv och de mänskliga rättigheterna. Den studerande ska under gymnasietiden bilda sig en klar uppfattning om vilka värderingar, centrala grundläggande normer och människorättsnormer som ligger till grund för de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt på vilka sätt dessa rättigheter främjas. Gymnasieundervisningen ska bygga på de viktigaste konventionerna om mänskliga rättigheter, såsom FN:s konvention om barnets rättigheter. Gymnasieundervisningen ska främja jämlikhet och likabehandling samt välbefinnande och demokrati. Undervisningen ska vara religiöst och partipolitiskt obunden och icke-konfessionell och får inte användas i kommersiellt syfte. Gymnasieundervisningen ska sporra den studerande att reflektera över olika möjligheter, alternativ och missförhållanden i det finländska samhället och i den globala utvecklingen. All verksamhet i gymnasiet ska präglas av delaktighet, aktivitet och gemenskap. Gymnasieundervisningen ska lyfta fram nödvändigheten av en hållbar livsstil och ekosocial bildning samt bygga en kunskapsgrund för en ekonomi som gynnar miljön och främjar medborgarnas välbefinnande. Den studerande ska förstå betydelsen av sina egna handlingar och det globala ansvarets betydelse då det gäller att säkra en hållbar användning av naturresurser, för att motverka klimatförändringen och för att bevara den biologiska mångfalden. Gymnasieundervisningen ska uppmuntra till internationellt samarbete och världsmedborgarskap i enlighet med FN:s utvecklingsmål. Varje gymnasium är en gemenskap, där människor med olika språklig, ideologisk och religiös bakgrund har möjlighet att upptäcka gemensamma värderingar och principer för ett gott liv. I gymnasiet ska de studerande uppmuntras att bry sig om och ta hand om varandra samt lära sig att samarbeta. Kreativitet, initiativförmåga, ärlighet och uthållighet ska värdesättas. Den mänskliga och kulturella mångfalden ska ses som en rikedom och källa till kreativitet. Gymnasieutbildningen ska värna kulturarvet samt förmedla och utvärdera kunskap om kulturarvet i ett nutidsperspektiv. Värdegrunden ska konkretiseras i läroplanen i frågor som är väsentliga för det egna gymnasiet. Värdegrunden ska genomsyra gymnasiets verksamhetskultur, undervisningen i alla läroämnen och organiseringen av arbetet. Värdegrunden i gymnasiet konkretiseras och förtydligas i de temaområden som beskrivs i dessa grunder för gymnasiets läroplan. Temaområdena är samtidigt etiska ställningstaganden i aktuella frågor som är centrala för utbildning och fostran. Värdegrunden i gymnasieutbildningen i Esbo bygger på de värden som finns beskrivna i de nationella grunderna för gymnasiets läroplan 2015 samt på värden för Esbo stad som stadsfullmäktige beslutat om:

6 5 Esbo är invånar- och kundorienterad. I Esbo är det viktigt att det går bra i vardagen. De bästa resurserna i Esbo är invånarna, sammanslutningarna och företagen. Aktiva invånare och partnerskap garanterar resultatrika tjänster efter invånarnas behov. Studerande, vårdnadshavare och personal fungerar tillsammans så att varje studerande har bästa möjliga förutsättningar att växa, utvecklas och lära sig. Studerande, vårdnadshavare och andra aktörer som gymnasiet samarbetar med är aktiva i att bygga upp gymnasiestudierna tillsammans. Den ungas lärstig från småbarnspedagogik och förskolan till den grundläggande utbildningen och vidare till andra stadiet byggs upp med individen som utgångspunkt. Gymnasiet är initiativtagande i att bygga upp samarbete med vårdnadshavarna. Hemmen informeras regelbundet om hur och vad den studerande lär sig i skolan för att ge vårdnadshavarna möjlighet att uppskatta och stöda sitt barns lärande. Studerandena är aktiva i sin egen lärprocess. Med de studerande förs regelbundna diskussioner om lärande. Esbo är en ansvarig föregångare. Esbo är fördomsfri, kreativ och öppen, ifrågasätter det rådande och har mod att göra saker annorlunda. Esbo utnyttjar forskning och internationell erfarenhet, utför försök och tål också att dessa misslyckas. Utvecklingen av Esbo är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Vi är fördomsfria, kreativa och öppna för nya förfaringssätt. Vi använder forskningsresultat och erfarenheter av utvecklingsprojekt för att utveckla verksamheten. Vi undersöker och utvecklar aktivt vår egen verksamhet och lär oss av varandra. Vi vill utnyttja innovativa arbetssätt och redskap. Vi utvecklar speciellt nya digitala lärmiljöer, som möjliggör lärande oberoende av tid och plats. Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet är både ett mål för fostran och en princip som styr all verksamhet. Studerandena lär sig att göra medvetna val ur ett hållbart perspektiv. Studeranden ses som en aktiv och kompetent individ som har lust och förmåga att fungera i interaktion med andra. Varje studerande är aktiv i att planera sina studier. Läraren söker tillsammans med studerandena för dem naturliga sätt att arbeta och lära sig. Undervisningen utvecklas att motsvara de studerandes behov och olika sätt att arbeta Esbo är rättvis. Vi handlar öppet, rättvist, jämlikt, jämställt, humant och tolerant. I gymnasierna i Esbo bemöts alla med respekt. I gymnasiegemenskapen skapas en gemensam uppfattning om respektfullt bemötande. Genom att vara rättvisa och positiva ger de vuxna i gymnasiet ett värdigt exempel för studerandena. Alla studerande och deras familjer har samma rättigheter, skyldigheter och lika värde. De unga växer och lär sig i gemenskapen samtidigt som var och ens individualitet tas till vara. De studerande får växa och studera i en psykiskt och fysiskt trygg miljö, där var och en har möjlighet att lära sig och att lyckas. Tanken om den ungas bästa styr verksamheten. I Mattlidens gymnasium fördjupar sig personalen i värdegrunden och regelbundet reflekterar tillsammans med studerande och vårdnadshavare vad värdegrunden innebär i gymnasiets verksamhet. 3 UNDERVISNINGEN 3.1 Synen på lärande Grunderna för läroplanen bygger på en syn på lärande, där lärandet är ett resultat av den studerandes aktiva, målinriktade och självstyrda arbete. Under lärprocessen tolkar, analyserar och utvärderar den studerande olika slag av information, bygger ny kunskap och fördjupar därmed sin kompetens utgående

7 6 från sina tidigare erfarenheter och kunskaper. Handledning och konstruktiv respons stärker självförtroendet och hjälper den studerande att utveckla sitt tänkande och arbeta på ett ändamålsenligt sätt. Lärandet sker genom kommunikation med andra studerande, lärare och sakkunniga samt i olika grupper och miljöer. Lärandet är mångfasetterat och knutet till den aktivitet, den situation och den kultur där det försiggår. I gymnasiet ska de studerande handledas att upptäcka samband mellan begrepp, vetenskapsområden och kunskaper och att tillämpa det de tidigare lärt sig, i föränderliga situationer. En studerande som är medveten om sina lärprocesser kan bedöma och utveckla sina studiefärdigheter och sitt tänkande. Samtidigt utvecklas även färdigheter som förutsätts för livslångt lärande. Framgångar i studierna och andra positiva erfarenheter främjar lärandet och sporrar de studerande att fördjupa sina kunskaper. I gymnasieutbildningen i Esbo kompletterar positiv pedagogik läroplansgrundernas beskrivning av synen på lärande. Att handleda studerandena i att identifiera och utnyttja deras egna styrkor förstärker deras uppfattningar om sig själva. Uppmuntrande respons och framgång i studierna ökar studerandenas motivation att fördjupa sitt lärande. Gymnasieutbildningen handleder studeranden att tillämpa sitt lärande i framtidens föränderliga miljöer och kompetenskrav. Synen på lärande diskuteras regelbundet i gymnasiet, också tillsammans med studerande. Via diskussioner skapas en gemensam syn på hur den tillämpas i praktiken. 3.2 Studiemiljöer och studiemetoder Studiemiljöerna och -metoderna i gymnasiet ska utformas utgående från synen på lärande och målen för undervisningen. Också de studerandes förutsättningar, intressen, åsikter och individuella behov ska utgöra grunden för valet och utvecklandet av studiemiljöer och -metoder. Eftersom lärandet är mångfasetterat och knutet till tidigare inhämtade kunskaper, ska mångsidiga undervisnings-, handlednings- och studiemetoder tillämpas i gymnasiet. Vid valet av metoder bör de begreppsliga och metodiska kunskaper som förutsätts i olika läroämnen beaktas. Studiemetoder som bygger på undersökning, experiment och problemlösning främjar förmågan att lära sig och utvecklar ett kritiskt och kreativt tänkande. Genom arbetsmetodiska lösningar kan man stödja de studerande att utveckla förmåga att behärska helheter och kunskaper inom ämnesövergripande områden. et med undervisnings- och studiemetoderna i gymnasiet är att de studerande ska arbeta aktivt och utveckla samarbetsfärdigheter. De studerande ska vägledas att planera sina studier, utvärdera sina arbetsfärdigheter och sin arbetsteknik och att ta ansvar för sitt lärande. De ska också handledas att använda digitala verktyg på ett mångsidigt sätt. Vid valet av studiemetoder och i handledningen av arbetet ska man dessutom sträva efter att identifiera och förändra könsbundna attityder och rutiner. Meningsfulla lärupplevelser förbinder och motiverar till studier. De studerande ska ges möjligheter att arbeta med uppgifter, i vilka kunskaper och färdigheter kopplas ihop dels med deras egna erfarenheter, dels med olika företeelser i omgivningen och samhället. De studerande ska uppmuntras att lösa problembaserade och tillräckligt utmanande uppgifter, upptäcka problem och att ställa frågor och söka svar. Studiemiljöerna i gymnasiet ska vara trygga och hälsosamma för de studerande. et är att studiemiljöerna ska vara mångsidiga, att de ska främja studiemotivationen och bidra till att studierna blir meningsfulla. Genom att utveckla studiemiljöerna ska man utöver självständigt arbete även stödja interaktivt och kollaborativt lärande. I lösningar som gäller studiemiljöerna är det skäl att beakta att lärandet sker i varierande situationer och på många olika platser. Den byggda miljön och naturen ska utnyttjas i studierna så att kreativt tänkande och forskningsbaserade studier är möjliga. Studiemiljöerna ska vidgas till sammanhang utanför läroanstalten bland annat med hjälp av digitala verktyg och arbetssätt.

8 7 De studiemiljöer som universitet, yrkeshögskolor och andra läroanstalter, bibliotek, idrotts- och naturcenter, konst- och kulturinstitutioner, arbetslivet och företag samt andra parter erbjuder ska utnyttjas på ett mångsidigt sätt. De studerande ska handledas att använda digitala studiemiljöer, studiematerial och verktyg för att söka och utvärdera information i olika former och för att producera och dela ny kunskap. De studerande ska själva ansvara för anskaffningen av läromedel, material och arbetsredskap, ifall dessa inte erbjuds av utbildningsanordnaren. De studerandes individuella studiegång, lärstigar och förmåga att studera på nätet ska stödjas genom att de studerande erbjuds möjligheter att genomföra studier också som distansstudier. En kurs som genomförs som distansstudier ska bestå av självständiga studier handledda av läraren samt mångsidig användning av datanät och annan informations- och kommunikationsteknik. Inom distansundervisningen ska man sträva efter att också använda kollaborativa arbetssätt. En gymnasiekurs kan också ordnas som flerformsundervisning, så att kursen förutom distansundervisning och -studier på nätet även innehåller närundervisning och -handledning. När studierna genomförs som självständiga studier är det viktigt att beakta den studerandes förutsättningar att genomföra studierna utan att delta i undervisning. Man ska också beakta den studerandes behov av handledning och stöd. Studiemetoder Studierna i gymnasiet utgår från studerande och lärandet är kollaborativt. Genom kollaborativt lärande lär sig studerandena att stöda sin egen och andra studerandes studieprocess. Centralt vid val av studiemetoder är att ytterligare stärka ansvaret för det egna lärandet samt att främja innovativitet, kreativitet och samarbete. Studerandena använder digital teknologi till att förstärka lärandet. Läraren och studerandena väljer tillsammans mångsidiga studiemetoder som beaktar studerandens behov för lärande. Delaktigheten i planeringen av det egna lärandet ökar studerandenas motivation och ansvarstagande för sitt eget lärande. Läraren ansvarar för arbetets ändamålsenlighet och fostran av studerande till självstyrda och ansvarstagande individer. Språket har en central betydelse för lärandet. I gymnasiestudierna ska studerandena förutom att skaffa sig ämneskompetens i läroämnena, också lära sig muntliga och skriftliga uttryckssätt som är typiska för läroämnet. et är att utveckla studerandenas multilitteracitet. På så sätt är varje lärare också språklärare i det läroämne de undervisar. Genom att studera färdigheter som behövs i framtidens arbetsliv och samhälle utvecklar studerandena sin förmåga att skapa nytt och att förnya tankesätt. Sakkunniga inom arbetslivet och andra autentiska miljöer fungerar som stöd i lärandet. Gymnasiets egen del Studiemiljöer Studiemiljöerna utvecklas till att vara mångsidiga och flexibla. Tillsammans med studerandena planeras och skapas inspirerande studiemiljöer som stöder lärande, främjar nyfikenhet och uppmuntrar till att fördjupa kunskap. Studiemiljöerna möjliggör på olika sätt samarbete och stöder utvecklingen av studiefärdigheter utifrån individuella utgångspunkter, oberoende av bland annat kön eller kulturell bakgrund. Gymnasiet ses som service, i stället för en byggnad. I planering och förverkligande av undervisningen beaktas de möjligheter som en mångsidig studiemiljö erbjuder. Gymnasiet erbjuder ändamålsenliga virtuella och digitala lärmiljöer, funktionella lokaler för lärande med möjligheter att jobba både på egen

9 8 hand och i grupp samt verktyg och praxis som främjar företagsamhet. Gymnasiet använder aktivt de möjligheter som olika samarbetspartners i näromgivningen och lokalerna i fastigheten erbjuder. Gymnasiets egen del 3.3 Verksamhetskulturen Verksamhetskulturen är en tolkning av vad gymnasiets uppdrag att undervisa och fostra innebär i praktiken. Den ska genomsyra läroanstaltens hela verksamhet och allas sätt att bemöta varandra. Gymnasiet är en egen utbildningsform och varje gymnasium har sin egen verksamhetskultur. De olika delarna av läroplanen konkretiseras i verksamhetskulturen. Verksamhetskulturen innehåller både medvetna och omedvetna faktorer som återspeglas i läroanstaltens verksamhet. I grunderna för läroplanen betonas en verksamhetskultur som främjar hållbart välbefinnande och delaktighet och som är öppen för olika former av kommunikation och förändringar i världen. Verksamhetskulturen ska utvecklas i samarbete mellan hela personalen, de studerande, vårdnadshavarna och läroanstaltens samarbetsparter. Principerna för utvecklandet och utvärderingen av verksamhetskulturen och eventuella lokala prioriteringar ska beskrivas i läroplanen. I grunderna för läroplanen är utgångspunkten att följande teman ska styra utvecklandet av verksamhetskulturen: En lärande organisation En läroanstalt är en lärande gemenskap som ska främja alla sina medlemmars lärande och stimulera till målinriktat arbete. För att bygga upp en lärande gemenskap förutsätts dialog och pedagogiskt ledarskap. Arbetssätt som stärker det kollaborativa och individuella lärandet ska systematiskt utvecklas. Genom tematiska arbetssätt kan man skapa förutsättningar för helhetsskapande undervisning. Arbetet ska utgå från de studerande och stärka deras initiativförmåga, utveckling och lärande. En positiv inställning till lärande lägger grund för framtida färdigheter och livslångt lärande. En lärande organisation skapar rutiner för kommunikationen både inom läroanstalten och med det omgivande samhället. Det förutsätter samarbete med hemmen, andra skolor och utbildningsstadier samt med arbets- och företagslivet. Digitaliseringen möjliggör kollaborativt lärande och kunskapsskapande samt användning av olika slag av studie- och kunskapsmiljöer. De studerande ska handledas att agera också i en nätverksbaserad och globaliserad värld. Delaktighet och gemenskap Delaktighet och demokratisk verksamhet ger de studerande förutsättningar att växa till aktiva medborgare. Utbildningsanordnaren ska främja alla studerandes delaktighet och ge dem mångsidiga möjligheter att delta i beslutsfattandet och i utvecklandet av arbetssätten vid läroanstalten. De studerande ska uppmuntras att uttrycka sin åsikt, vara med och besluta om gemensamma frågor och att agera ansvarsfullt i olika grupper och i samhället. De ska även uppmuntras att vara aktiva och att delta i till exempel studerandekårs- och tutorverksamhet. Läroanstalten ska systematiskt, i samarbete med olika samarbetsparter, utveckla handlingssätt som skapar delaktighet och gemenskap. I undervisningen ska man använda kollaborativa arbetssätt och stödja de studerande att utveckla sociala relationer i gruppen. Betydelsen av kollaborativa arbetssätt och grupphandledning ska betonas i början av gymnasiestudierna. Välbefinnande och en hållbar framtid I en lärande gemenskap främjas en hållbar livsstil och förutsättningarna för en bra framtid. De studerande ska uppmuntras att arbeta för en rättvis och hållbar framtid. Ett ansvarsfullt förhållningssätt till miljön ska återspeglas i vardagens val och rutiner. Arbets- och tillvägagångssätten ska stödja den studerandes och gruppens välbefinnande och skapa en rofylld och trygg atmosfär. Kommunikationen i gruppen ska präglas av öppenhet, omsorg och ömsesidig respekt. Dessa aspekter ska beaktas i läroanstaltens hela verksamhet och styra allas arbete. Handledning och studerandevård är hela läroanstaltens gemensamma uppgift. De

10 9 studerande ska ha möjlighet till lagenlig handledning och stöd med hänsyn till deras individuella och särskilda behov. Jämlikhet och likvärdighet ska främjas i arbetet. Mobbning, trakasserier, våld, rasism eller diskriminering ska inte accepteras, utan förebyggas och tas itu med. De studerande ska uppmuntras att tillägna sig en aktiv livsstil som främjar hälsa, välbefinnande och lärande. tiden är en del av en verksamhetskultur som främjar de studerandes välbefinnande. Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Kulturell och språklig mångfald ska värdesättas i gymnasiet. Olika språk, religioner och åskådningar lever sida vid sida och i växelverkan med varandra. Läroanstalten ska dra nytta av landets kulturarv, nationaloch minoritetsspråk samt den egna och omgivningens kulturella, språkliga, religiösa och åskådningsmässiga mångfald. Det är viktigt att förstå språkens centrala betydelse för lärande och kommunikation samt för identitetsskapande och integrering i samhället. Varje läroämne har sitt eget sätt att använda språket, sitt eget begreppssystem och textbruk, som öppnar olika perspektiv på samma företeelse. I ett språkmedvetet gymnasium utvecklar den studerande flerspråkighet, vilket innebär kunskaper om och i språkbruket inom olika vetenskapsområden, inom modersmålet och dess språkliga varianter såsom dialekter, samt inom övriga språk på varierande nivå. I gymnasiet är varje lärare också språklärare i sitt ämne. Verksamhetskulturen i den svenskspråkiga gymnasieutbildningen i Esbo byggs upp genom att tillämpa i den dagliga undervisningen och verksamheten värdegrunden, synen på lärande samt principerna för studiemetoder och -miljöer. En god verksamhetskultur aktiverar studerandena att påverka och vara delaktiga i all verksamhet vid gymnasiet. Verksamhetskulturen värnar om den finlandssvenska kulturella och språkliga identiteten samt beaktar enskilda elevers kulturella bakgrund. Det ska vara naturligt att använda olika språk parallellt i gymnasiets vardag. Gymnasiet förstärker studerandenas kunskapsgrund för eko-social bildning där studerande uppmuntras att orientera sig i en global värld samt öppet bemöta mångfald. Alla individer som är verksamma i gymnasiet bidrar till lärandet på ett mångsidigt sätt. Personalen utvecklar aktivt verksamheten i gymnasiet och uppmuntras till att pröva nya metoder och flexibla lösningar som stöder studeranden i deras lärande. Verksamhetskulturen uppmuntrar studerandena till att pröva och experimentera samt ger utrymme till kreativitet, fysisk aktivitet och upplevelser. Gymnasierna i Esbo bildar ett nätverk och samarbetar med övriga andra stadiets läroanstalter, universitet och högskolor, företag och organisationer. Gymnasiets egen del 3.4 Studiernas uppbyggnad I gymnasieutbildningen för unga omfattar gymnasiets lärokurs minst 75 kurser. I enlighet med statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen (942/2014) består gymnasiestudierna av obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. De fördjupade kurserna är valfria för den studerande och huvudsakligen fortsättningskurser som direkt hänger samman med de obligatoriska kurserna. De nationella fördjupade kurserna är de kurser som avses i statsrådets förordning (942/2014) som erbjuds som fördjupade studier och för vilka Utbildningsstyrelsen fastställt läroplansgrunder. Av dessa kurser ska den studerande välja minst tio i sitt studieprogram. Utöver de nationella fördjupade kurserna kan gymnasiet ytterligare ha lokala fördjupade kurser i sin läroplan. De tillämpade kurserna är metodkurser, av samma eller någon annan utbildningsanordnare ordnade yrkesinriktade studier, integrerade kurser som innehåller stoff från olika ämnen, eller andra studier som lämpar sig för gymnasiet. De tillämpade kurserna omfattar nationella tillämpade kurser och lokala tillämpade kurser som ingår i gymnasiets läroplan. De nationella tillämpade kurserna utgörs av gymnasiediplom som utbildningsanordnaren erbjuder i olika ämnen och ämnesgrupper enligt de nationella

11 10 läroplansgrunderna, och av de konstkurser, för vilka Utbildningsstyrelsen har fastställt nationella läroplansgrunder, se kapitel 5.24: Ämnesövergripande konstkurser. I gymnasiets läroplan bestäms i vilken ordning kurserna ska avläggas. I Esbo bildar gymnasierna ett gymnasienät och studerandena har möjlighet att välja en del kurser även i andra gymnasier enligt gemensamt kursutbud. Gymnasierna ser till att studierna kan avläggas på tre år. Även studier som avlagts på andra ställen och som kan tillgodoräknas kan registreras som gymnasiestudier. Gymnasiet definierar i vilken ordning kurserna avläggs. Gymnasiets egen del Språkprogram I den svenskspråkiga gymnasieutbildningen i Esbo erbjuds A-lärokurs i finska och engelska. Övriga A-språk undervisas vid behov i samarbete med andra aktörer. Som B1-lärokurs erbjuds finska. Som B2-lärokurs erbjuds spanska, tyska, franska och ryska. Studerandena har även möjlighet att inleda studier i ett främmande språk som B3-språk i spanska, tyska, franska, ryska och kinesiska. Undervisning i olika B2- och B3-språk anordnas om det är möjligt att få ihop en ändamålsenlig grupp. Gymnasier med särskild utbildningsuppgift Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat vissa gymnasier en särskild utbildningsuppgift. Då betonas ett visst uppgiftsområde i gymnasiets undervisningsutbud. Mattlidens gymnasium i Esbo har en särskild uppgift att ordna utbildning som leder till den internationella IB-examen (International Baccalaureate). I den gemensamma ansökan är IB-linjen ett eget ansökningsobjekt. Studerandena antas på basis av särskilda urvalskriterier. Gymnasiets egen del 4 STÖD OCH HANDLEDNING FÖR DE STUDERANDE 4.1 Samarbetet mellan hem och läroanstalt Gymnasieutbildningen för ungdomar ska genomföras i samarbete med hemmen (gymnasielag 629/1998, 2 ). Utgångspunkten för samarbetet är öppen och jämlik kommunikation och ömsesidig respekt. Samarbetet ska stödja den studerandes förutsättningar för lärande, sunda utveckling och välbefinnande. Avsikten är också att främja de studerandes, vårdnadshavarnas och hemmens delaktighet samt gemenskapen, välbefinnandet och tryggheten vid läroanstalten. Samarbetet med vårdnadshavarna och hemmen ska ingå i gymnasiets verksamhetskultur och fortgå under den studerandes hela gymnasietid. Samarbetet ska vara mångsidigt och samarbetsformerna ska systematiskt utvecklas. Vårdnadshavarna ska informeras om gymnasiet som utbildningsform och om gymnasiets praxis och uppmuntras att delta i samarbetet och utvecklandet av verksamheten. Tillsammans med den studerande ska man följa med hur arbetet och studierna framskrider och informera vårdnadshavarna om situationen. De studerande och vårdnadshavarna ska också ges information om handledningen, studerandevården och stödet för lärande och studier. Samarbetet ska utgå från den studerandes individuella förutsättningar och behov. I samarbetet ska man beakta den unga vuxnas och myndiga studerandens integritet och ansvar. Också olika typer av familjer och deras specifika behov ska tas i beaktande i samarbetet. Att utnyttja vårdnadshavarnas kompetens i

12 11 samarbetet stärker verksamhetskulturen. Samarbetet är särskilt viktigt vid utbildningens övergångsskeden, i planeringen av studierna och när det visar sig att en studerande eventuellt behöver stöd. Ansvaret för att utveckla samarbetet samt för att skapa förutsättningar och former för samarbetet ligger hos utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren ska i läroplanen fastställa hur samarbetet mellan hem och läroanstalt genomförs. Utbildningsanordnaren ska regelbundet utreda de studerandes och deras vårdnadshavares åsikter om läroanstaltens och utbildningsanordnarens verksamhet (gymnasielag 629/1998, 27 ). De delar av läroplanen som berör samarbetet mellan hem och läroanstalt ska göras upp i samarbete med social- och hälsovårdsmyndigheterna. För en ung person som växer och blir självständig är stöd från hemmet fortfarande viktigt. Gymnasiet tar initiativ i att bygga upp samarbetet med hemmen och utvecklar dess förutsättningar. Gymnasiet och vårdnadshavarna ansvarar tillsammans för att detta samarbete löper smidigt. Gymnasiet utvärderar regelbundet hur samarbetsstrukturerna fungerar. Samarbete är särskilt viktigt vid övergångarna till och från gymnasieutbildningen och för att anordna stöd och studerandevård. Att skapa en verksamhetskultur där gemenskap står i centrum förutsätter ett respektfullt och mångsidigt samarbete mellan gymnasiet och vårdnadshavarna. Gymnasiet ordnar regelbundet föräldramöten och vid behov möten med enskilda studerandes vårdnadshavare i samråd med den studerande. Efter att studeranden fyllt 18 år sker samarbetet med vårdnadshavare kring hens ärenden med den studerandes samtycke. Gymnasiet kan även uppmuntra vårdnadshavarna att samarbeta sinsemellan. I gymnasiets studieguide och på gymnasiets webbplats ges information om gymnasiets verksamhet och om studentexamen. Via de elektroniska system som används kan vårdnadshavarna följa studerandens studieprestationer, granska och utreda frånvaron, vara i växelverkan med personalen vid gymnasiet och följa gymnasiets information. Vårdnadshavarens rättigheter i det elektroniska systemet är giltiga tills studeranden fyller 18 år, men förlängs ifall studeranden ger sitt samtycke. Gymnasierna i Esbo har direktioner där vårdnadshavarna är representerade. Direktionen godkänner gymnasiets enhetsvisa läroplansdelar och stöder utvecklandet av fostran och undervisning i gymnasiet. Dessutom stöder direktionen bl.a. skolans interna samarbete samt samarbetet mellan skolan, hemmet och samhället. Vårdnadshavarna ska även vara delaktiga i gymnasiets gemensamma studerandevårdsarbete. Vårdnadshavarnas synpunkter om gymnasiets och utbildningsanordnarens verksamhet kartläggs i en enkät under gymnasiestudierna. Responsenkätens resultat behandlas som en del av gymnasiets självvärdering. Gymnasiets egen del 4.2 Handledning Handledningen i gymnasiet ska bilda en helhet som stödjer den studerande i olika skeden av gymnasiestudierna och utvecklar hens förmåga att göra val och fatta beslut om sin utbildning och framtid. Handledningen ska stödja de studerandes välbefinnande, fostran och utveckling, erbjuda verktyg för bättre självkännedom och självreglering och uppmuntra till aktivt medborgarskap. Gemenskapen mellan de studerande samt deras delaktighet och initiativförmåga bör upprätthållas och vidareutvecklas under gymnasietiden. Handledningen ska främja jämlikhet och likabehandling i utbildningen samt förebygga marginalisering. Man ska följa med hur studierna fortlöper och stödja de studerande att gå vidare i sina studier. Studierna och de studerandes välbefinnande ska följas upp och stödjas i samarbete med vårdnadshavarna och studerandevårdspersonalen. Handledningen ska vara ett gemensamt arbete för hela gymnasiets personal och ska ledas på ett målinriktat sätt. Studiehandledaren bär huvudansvaret för hur handledningen ordnas i praktiken och för planeringen och genomförandet av handledningen som helhet. Grupphandledaren fungerar som närmaste

13 12 handledare för sin studerandegrupp. Ämnesläraren handleder den studerande i studietekniken i sitt eget ämne, hjälper den studerande att utveckla sin förmåga att lära sig lära och stödjer förutsättningarna för fortsatta studier och kunskapen om arbetslivet vad det egna ämnet beträffar. Den studerande ska vara aktiv och delaktig i handledningen. Varje studerande ska respekteras som individ med rätt till handledning. Handledningen kan ordnas som kursformad undervisning, individuellt och i smågrupper, som kamrathandledning eller som en kombination av dessa. Den studerande ska under gymnasietiden få handledning som stöd för sina studier och val. Handledningen ska hjälpa den studerande att förstå hur olika val under gymnasietiden påverkar karriärmöjligheterna och möjligheterna till fortsatta studier. Den studerandes studiestrategier och förmåga att utvärdera sina färdigheter ska utvecklas. Den studerande ska få hjälp med att ge akt på sina styrkor och utvecklingsbehov som lärande individ och att välja lämpliga studiemetoder. Den studerande ska få lära sig att planera och göra egna val och att ta ansvar för sina val. et är att den studerande ska inse betydelsen av ett livslångt lärande. Handledningen ska på ett mångsidigt och fördomsfritt sätt lyfta fram olika alternativ angående fortsatta studier och karriärplanering som stödjer den studerandes egna planer och val, och den studerande ska vägledas att söka information om alternativen. Som stöd för gymnasiestudierna och övergången till fortsatta studier och arbetslivet ska den studerande utarbeta en individuell plan som innehåller en studieplan, en plan för studentexamen samt en plan för fortsatta studier och yrkeskarriär. Den studerande ska uppdatera sina planer med stöd av handledarna vid läroanstalten. Handledningen är särskilt viktig vid etappmålen och övergångsskedena i utbildningen. Läroanstalten ska informera eleverna, vårdnadshavarna, studiehandledarna och lärarna i den grundläggande utbildningen om gymnasieutbildningen och ge dem möjligheter att bekanta sig med undervisningen i gymnasiet. Då nya studerande inleder sina studier vid gymnasiet ska de informeras om läroanstaltens verksamhet och gymnasiestudierna. De studerande ska under gymnasietiden ges möjlighet att bekanta sig med både arbetslivet och framtida studieplatser. Övergången till fortsatta studier ska uppmärksammas i slutskedet av gymnasieutbildningen. Den studerande ska informeras om vilka uppgifter olika personer har inom handledningen samt i vilka frågor och hur den studerande kan få hjälp av dem. Som en del av läroplanen ska man utarbeta en handledningsplan som hjälp för utvecklandet av det gemensamma handledningsarbetet vid läroanstalten. Handledningsplanen ska beskriva handledningsverksamheten och målen för den, uppgifts- och arbetsfördelningen bland gymnasiets hela personal i fråga om handledning, handledningen i samband med utbildningens övergångsskeden samt hur samarbetet som gäller handledning ordnas med centrala samarbetsparter, såsom framtida studieplatser, arbetslivet och andra externa aktörer. Handledningsplanen ska också beskriva samarbetet med vårdnadshavarna i anslutning till handledning. Handledning av studerande är hela personalens ansvar i enlighet med vad som definierats i läroplansgrunderna och handledningsplanen. Handledningen är uppmuntrande och handledningsplanen och dess genomförande stöder och stärker studerandenas självständighet. Gymnasiet erbjuder möjligheter för elever inom den grundläggande utbildningen, deras vårdnadshavare, elevhandledare och lärare att bekanta sig med gymnasieundervisningen till exempel vid föräldramöten och ger information om gymnasieutbildningen. Gymnasiets egen del 4.3 Stöd för lärande och studier Syftet med stöd för lärande och studier är att stödja den studerande under gymnasiestudierna. Stödet ska ordnas med beaktande av de studerandes olika utgångslägen, styrkor och utvecklingsbehov. Stöd för lärande och studier innebär dels att man finner lösningar för hela gemenskapen och för studiemiljön, dels att man möter de studerandes individuella behov. Det är viktigt att lärandet kan löpa obehindrat och att inlärningssvårigheter förebyggs och upptäcks i ett tidigt skede. Varje studerande ska ha möjlighet att lyckas i sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar, att utvecklas som lärande individ och att växa och utvecklas

14 13 som människa. Man ska fästa uppmärksamhet vid den studerandes studieförutsättningar, utvecklingen av förmågan att lära sig lära samt den studerandes möjlighet att ta ansvar för sina studier och planera, genomföra och utvärdera studierna. De studerande och vårdnadshavarna ska informeras om möjligheterna att få stöd och vårdnadshavarna ska uppmuntras att för sin del stödja den studerandes målinriktade lärande. En studerande kan tillfälligt ha blivit efter i studierna eller behöva stöd på grund av till exempel språkliga, matematiska, motoriska eller uppmärksamhetsrelaterade svårigheter. Behovet av stöd kan också hänga ihop med sociala svårigheter, mentala problem eller problem i den aktuella livssituationen. Utgångspunkten vid bedömningen av stödbehovet är samarbete och kommunikation med den studerande och i mån av möjlighet även med vårdnadshavarna. Konstaterandet av behovet av stöd kan enligt 40 i lagen om grundläggande utbildning (628/1998, ändrad genom lag 1288/2013) grunda sig på information från den grundläggande utbildningen, den studerandes egna, lärarnas eller den övriga personalens observationer eller olika bedömningar. Stödet ska planeras utgående från den information om den studerandes stödbehov som finns att tillgå och det stöd som den studerande eventuellt fått tidigare. Stödåtgärderna ska planeras och sättas in på ett så tidigt stadium som möjligt. Man ska granska arbetssätten, undervisningsarrangemangen och studiemiljöerna i gymnasiet och hur de lämpar sig för den studerande och sträva efter att finna lösningar som stödjer den studerande i studierna. Läraren ska planera stödåtgärderna tillsammans med den studerande och samarbeta med övriga eventuella sakkunniga. Det är varje lärares uppgift att ge uppmuntrande respons och handleda en studerande som behöver stöd för att stärka självförtroendet, förmågan att bedöma sig själv, att lära sig lära och att planera sin framtid. Den studerandes behov av specialarrangemang i studentexamensproven ska bedömas utgående från det stöd hen behövt och fått under gymnasietiden. Den studerande ska få hjälp med att skaffa nödvändiga utlåtanden. Dessutom ska man komma överens om det samarbete som behövs för att den studerande ska kunna testa och öva specialarrangemangen. Stödformerna kan bestå av differentiering av undervisningen och andra pedagogiska lösningar, utnyttjande av kursvalsmöjligheter, mångsidig studiehandledning och stöd av grupphandledaren. Man ska sträva efter att ordna undervisningssituationerna och proven med beaktande av den studerandes individuella behov. Studierna för en studerande kan enligt 13 i gymnasielagen (629/1998, ändrad genom lag 478/2003) delvis ordnas på annat sätt än vad som föreskrivs i gymnasielagen och -förordningen och i gymnasiets läroplan. De stödåtgärder och det stöd som behövs i olika läroämnen kan enligt överenskommelse skrivas in i den studerandes individuella studieplan. Den studerande ska vid behov hänvisas att ansöka om tjänster som avses i 29 2 mom. i gymnasielagen. Utöver stöd för lärande och studier kan den studerande också få individuell studerandevård. Läroplanen ska fastställa hur de studerandes behov av stödåtgärder avgörs och hur stödet planeras och ordnas. Att stöda studerandens styrkor är utgångspunkten för att anordna stöd för lärande och studier. Bedömningen av studerandens behov av stöd samt planeringen och genomförandet av stödet sker som ett mångprofessionellt samarbete med studeranden och till exempel grupphandledaren, läraren, specialläraren, studiehandledaren och studerandevårdspersonalen. Studerandes egen roll och eget engagemang i planeringen, bedömningen och genomförandet av stödåtgärderna är centrala. Möjliga stödåtgärder är bland annat flexibla studiearrangemang, konsultativt stöd av specialläraren, studiehandledaren och studerandevårdspersonalen samt vid specialarrangemang studentexamensprov. Gymnasiets speciallärare har en central roll i planering och koordinering av de ovan nämnda stödåtgärderna. Stödåtgärderna kan antecknas i studerandens individuella studieplan.

15 Studerandevård et med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande och en sund och trygg studiemiljö. Studerandevården ska bestå av både gemensam och individuell studerandevård. [Lag om elev- och studerandevård (1287/2013) 2 och 3.] Studerandevård strävar efter att helhetsmässigt främja studerandes hälsa och välmående både individuellt och som en del av gymnasiets gemenskap. En välfungerande studerandevård förebygger uppkomsten av problem, säkerställer tidigt stöd för de som behöver det samt främjar gemenskap. I första hand förverkligas studerandevården som gemensam, förebyggande studerandevård som gynnar gemenskapen i gymnasiet. Utöver den gemensamma studerandevården har studerande rätt till individuell studerandevård. Att förverkliga studerandevården hör till alla som arbetar i gymnasiet samt de som ansvarar för studerandevårdstjänsterna och genomförs i samarbete med studerande, vårdnadshavare och vid behov andra samarbetsparter. Gymnasiets personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet i studiegemenskapen. Studerandes och vårdnadshavares delaktighet i studerandevårdsarbetet i gymnasiet är betydande för att stödja studerandes välbefinnande. Alla studerande ska ges möjlighet att delta i planeringen och utvecklandet av studerandevården. Gymnasiet ansvarar för att studerande och deras vårdnadshavare får information om de studerandevårdstjänster som läroanstalten och dess studerande har tillgång till. Studerandevårsarbetet präglas av förtroende, öppenhet och respekt för studerande och vårdnadshavare. Den studerande har rätt att avgiftsfritt få sådan studerandevård som förutsätts för att hen ska kunna delta i utbildningen, med undantag av sjukvårdstjänster för studerande som fyllt 18 år. I Esbo anordnas studerandevården som ett sektorsövergripande samarbete mellan bildningssektorn och social- och hälsovårdssektorn. Bildningssektorn ansvarar för psykolog- och kuratorstjänsterna, medan social- och hälsovårdssektorn ansvarar för skolhälsovård och skolläkartjänster. Elev- och studerandevården i Esbo leds av en styrgrupp (Lasten ja nuorten hyvinvointityön johtoryhmä) som är gemensam för hela elevoch studerandevårdsarbetet. Styrgruppen ansvarar för den allmänna planeringen, styrningen och utvärderingen av elevvården i Esbo. Riktlinjerna för studerandevården definieras i gymnasiets läroplan och beskrivs noggrannare i gymnasiets studerandevårdsplan. Innehållet i studerandevårdsplanen beskrivs i kap Centrala principer för studerandevården Gemensam studerandevård Studerandevården ska främst vara förebyggande gemensam studerandevård. Studerandevården ska ingå i läroanstaltens verksamhetskultur och omfatta åtgärder som främjar de studerandes delaktighet, lärande, välbefinnande, hälsa och sociala ansvarstagande. Det är också viktigt att främja och följa upp välbefinnandet i studiegemenskapen och värna om en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö. (Lag om elevoch studerandevård 4.) Utgångspunkt för planeringen och utvecklandet av den gemensamma studerandevården är den studerandes delaktighet, positiv kommunikation och att stödja den unga vuxna att bli självständig. Alla studerande ska ha möjlighet att vara med och utveckla den gemensamma studerandevården och uttrycka sin åsikt i frågor som gäller de studerande och hela studiegemenskapen [gymnasielag 27 (ändrad genom lag 1268/2013), lag om elev- och studerandevård 18 ]. Vårdnadshavarnas möjlighet att delta i samarbetet ska främjas. Vårdnadshavarna ska uppmuntras att vara med och utveckla den gemensamma studerandevården samt stärka samarbetet och välbefinnandet vid gymnasiet. Man ska även samarbeta med myndigheter och aktörer som främjar de ungas välbefinnande, hälsa och trygghet i kommunen. Den studerande har rätt till en trygg studiemiljö [gymnasielag 21 (ändrad genom lag 1268/2013)]. Det innebär såväl fysisk och psykisk som social trygghet. Undervisningen ska ordnas så att de studerandes och

16 15 personalens säkerhet garanteras i alla situationer. Det är också viktigt att de studerande deltar i främjandet av trygghet i studiegemenskapen för att stödja välbefinnandet och ändamålsenliga tillvägagångssätt i situationer där säkerheten är hotad. Främjandet av trygghet och välbefinnande ska ingå i läroanstaltens verksamhetskultur och beaktas i hela verksamheten. Den gemensamma studerandevården är en central del av gymnasiets verksamhetskultur. Inom gymnasiets studerandevård ska samhörighet, omsorg och öppen växelverkan i gymnasiets gemenskap utvecklas. Alla i personalen bär ansvar i sitt dagliga arbete för att skapa förutsättningar för att studerandena ska känna sig delaktiga och må bra. Studerandes och vårdnadshavarnas delaktighet och möjlighet att påverka är av central betydelse för den gemensamma studerandevården. Till den gemensamma studerandevården hör att följa upp, utvärdera och utveckla välbefinnandet i gymnasiets gemenskap. Studerandevården hör till alla som arbetar i skolan och de som ansvarar för studerandevårdstjänsterna. Den gemensamma studerandevården förverkligas i ett yrkesövergripande samarbete med social- och hälsovårdssektorn samt vid behov andra samarbetspartners. Konsultation av och samarbete med sakkunniga inom olika områden används som hjälp i att skapa en fungerande studerandevård. Studerandevårdsgrupp Gymnasiets studerandevårdsgrupp ansvarar för planering, utveckling, genomförande och utvärdering av den gemensamma studerandevården. Enskilda studerandes ärenden behandlas inte i studerandevårdsgruppen. Studerandevårdsgruppen leds av gymnasiets rektor. Gruppens övriga medlemmar är biträdande rektor, speciallärare, skolkurator, skolpsykolog, skolhälsovårdare, studiehandledare och representanter för lärarkåren samt en representant för studerandekåren. Vårdnadshavare ska vara delaktiga i studerandevårdsgruppens arbete. Vid behov kan även andra sakkunniga och representanter för t.ex. ungdomsväsendet och andra aktörer kallas in eller vara stadigvarande medlemmar. Gymnasiets studerandevårdsgrupp samarbetar med grundskolornas elevhälsogrupper i gemensamma ärenden. Individuell studerandevård Syftet med den individuella studerandevården är att främja den studerandes välbefinnande, hälsa och studieförmåga och att identifiera individuella behov i anslutning till dem eller till den studerandes livssituation. et är också att i ett tidigt skede förebygga problem och tillhandahålla det stöd som behövs. Med individuell studerandevård avses studerandevårdstjänster som finns till för en enskild studerande: studerandehälsovårdstjänster, psykolog- och kuratorstjänster inom studerandevården samt yrkesövergripande individuell studerandevård som gäller en enskild studerande och genomförs av en yrkesövergripande expertgrupp. Individuell studerandevård förutsätter alltid studerandes och vid behov studerandes vårdnadshavares samtycke. Utgångspunkten är respekt för studeranden, hänsynstagande till studerandes egna åsikter samt samverkan som bygger på förtroende. Hänsyn tas till studerandes självständiga ställning i frågor som rör studerandevården. Studerandes egen delaktighet och egna önskemål om åtgärder och lösningar ska beaktas enligt åldern, utvecklingsnivån och övriga personliga förutsättningar. Studeranden och vårdnadshavarna ska informeras om den enskilda studerandens rättigheter i studerandevården och om förfaringssätt som lagen förutsätter. Gymnasiets personal har skyldighet att vägleda studeranden att söka de förmåner och tjänster som behövs. En minderårig eller annars omyndig studerande kan med beaktande av sin ålder, utvecklingsnivå och andra personliga förutsättningar neka sin vårdnadshavare rätt att delta i behandling av sitt ärende samt att förbjuda att uppgifter ges till vårdnadshavare eller annan laglig företrädare om det inte är klart emot

17 16 intresset av studeranden i fråga. En sakkunnig inom studerandevården bedömer huruvida en omyndig studerandes intressen tillgodoses. Studerande själv eller vårdnadshavare kan direkt ta kontakt med studerandehälsovården, psykolog eller kurator. Gymnasiets personal och personal inom studerandevården är skyldiga att handleda den studerande att söka de studerandevårdstjänster som hen behöver. Då en lärare i gymnasiet känner oro för en studerande kan läraren även först konsultera en sakkunnig inom studerandevården gällande sin oro. Också en annan person, som i sin yrkesroll har fått vetskap om studerandes behov av stöd, kan kontakta studerandevårdens sakkunniga, trots bestämmelser om sekretess. Vårdnadshavare eller annan laglig representant av en minderårig studerande samt myndig studerande som gett sitt samtycke ska informeras om kontakttagandet. Vårdnadshavare kan inte förbjuda en minderårig studerande att ta del av studerandevårdens tjänster. Skolhälsovård Syftet med studerandehälsovårdstjänsterna enligt hälso- och sjukvårdslagen är att 1) främja och följa välbefinnandet i läroanstalten samt en sund och trygg studiemiljö, 2) främja och följa studerandenas sunda uppväxt och utveckling, välbefinnande och studieförmåga, 3) identifiera studerandenas behov av tidigt stöd och anordna det stöd som behövs samt hänvisa till vård och undersökningar. I studerandehälsovården ingår hälso- och sjukvård för studerande, som ska organiseras som en sammanhängande helhet. Studerande ska ha möjlighet att besöka skolhälsovårdaren även utan tidsbeställning på vardagarna under arbetstid. Psykolog- och kuratorstjänster Psykolog- och kuratorstjänster inom studerandevården innefattar: 1) främjande av skolgemenskapens välbefinnande samt samarbete med studerandenas vårdnadshavare och andra anhöriga 2) stödjande av den studerandens lärande och välbefinnande samt sociala och psykiska förutsättningar En studerande har rätt att få träffa skolpsykolog eller skolkurator senast inom sju dagar sedan studeranden har begärt om detta. I akuta situationer ska detta förverkligas redan inom samma dag, senast följande arbetsdag. En diskussion ska även ordnas om kontakten tagits av vårdnadshavare eller någon annan person, om det inte är fråga om endast rådgivning eller om ordnandet av diskussion annars inte är nödvändigt. Om anställd personal vid läroanstalten bedömer att en studerande är i behov av psykolog- eller kuratorstjänster ska den anställda omedelbart ta kontakt med psykolog eller kurator tillsammans med studeranden, och ge information som behövs för att den sakkunniga kan avgöra stödbehovet. Om kontakten sker utan studerandens närvaro ska han eller hon omedelbart informeras om att så har skett/kommer att ske och ges möjlighet att diskutera sitt ärende inom sju dagar. På basis av en bedömning av skolpsykolog eller kurator har studeranden rätt att få tillräckligt stöd och handledning för svårigheter i sina studier och för sin utveckling. Inom de enskilda elevvårdstjänsterna antecknas individuell studerandevård i klient- eller patientjournalen. Yrkesövergripande behandling av en enskild studerandes ärende, individuell studerandevårdsgrupp Då ett studerandevårdsärende som gäller en enskild studerande eller studerandegrupp kräver olika sakkunnigas kunskap för att utreda behovet av stöd och för att anordna studerandevårdstjänster

18 17 behandlas ärendet i yrkesövergripande samarbete i en individuell studerandevårdsgrupp. Den individuella studerandevårdsgruppens sammansättning bestäms från fall till fall och utifrån ärendets karaktär. Att gruppen sammankallas bestäms av den person inom individuell studerandevård som ärendet hör till. Ärendets behandling i studerandevårdsgruppen kräver alltid ett skriftligt samtycke av studeranden och vid behov av vårdnadshavare. I samtycket definieras vem som får delta i behandlingen i ärendet och vad ärendet gäller. I studerandevårdsgruppen utses en ansvarsperson för ärendet. Behandlingen av studerandens ärende i studerandevårdsgruppen antecknas i en studerandevårdsjournal. I journalen antecknas nödvändiga uppgifter för att anordna studerandevård i enlighet med lagen om elev- och studerandevård (1287/2013, 20).Resultatenheten Svenska bildningstjänster har gjort upp en blankett för studerandevårdsjournalen samt för samtycket till behandlingen av ärendet i studerandevårdsgruppen. Studerandevårdsjournalen samt andra handlingar som är uppgjorda i behandlingen av en enskild studerandes ärende sparas i ett separat studerandevårdsregister. Alla uppgifter som sparas i studerandevårdsregistret är sekretessbelagda. Närmare anvisningar gällande studerandevårdsregistret finns i studerandevårdsplanen. De som deltar i en yrkesövergripande behandling av ett individuellt studerandevårdsärende och anordnandet individuell studerandevård har rätt att få av och ge till varandra och den myndighet som ansvarar för studerandevårdstjänsterna uppgifter som är nödvändiga för att anordna den individuella studerandevården på ett ändamålsenligt sätt. Utöver detta har de rätt att få och ge ut information till varandra och studerandens lärare, rektor samt utbildningsanordnare sådan information som är nödvändig för att anordna undervisning. Sådan information kan vara t.ex. uppgift om en sjukdom som studeranden har och som är nödvändigt att beakta i undervisningssituationer. Med tanke på samarbetet och förtroendet mellan parterna är det alltid bäst i första hand be om studerandens eller vårdnadshavaren av den minderåriga studerandens samtycke för att lämna ut sekretessbelagda uppgifter. Om en studerande övergår till undervisning eller utbildning som ordnas av en annan utbildningsanordnare ska den tidigare utbildningsanordnaren begära samtycke av studeranden, eller vid behov vårdnadshavaren av den minderåriga studerande, att få överlämna till den nya utbildningsanordnaren sådana sekretessbelagda uppgifter i studerandevårdens klientregister som behövs för studerandevårdens kontinuitet. Uppgifter som är nödvändiga med tanke på ordnandet av undervisningen kan trots sekretessbestämmelserna och utan dröjsmål överlämnas till den nya utbildningsanordnaren. Uppgifter kan också ges på den nya utbildningsanordnarens begäran Studerandevårdsplan Gymnasiet ska göra upp en studerandevårdsplan som bilaga till gymnasiets läroplan. Botten för studerandevårdsplanen görs upp av Resultatenheten Svenska bildningstjänster på basis av vilken gymnasiet gör upp sin studerandevårdsplan. Studerandevårdsplanen är uppgjord i enlighet med de riktlinjer för studerandevården som beskrivs i läroplanen samt med de bestämmelser om innehållet i studerandevårdsplanen som definieras i grunderna för gymnasiets läroplan. Studerandevårdsplanen och dess innehåll ska uppdateras inom ett år efter att kommunens välfärdsplan för barn och unga har setts över. Gymnasiets studerandevårdsgrupp ansvarar för uppgörande, genomförande och uppföljning av studerandevårdsplanen. Studerandevårdsplanen utarbetas i samråd med gymnasiets personal, studerandena och deras vårdnadshavare. Gymnasiet uppdaterar sin studerandevårdsplan läsårsvis.

19 Plan för användningen av disciplinära åtgärder och förfaringssätt Enligt 21 i gymnasielagen (629/1998, ändrad genom lag 1268/2013) har den studerande rätt till en trygg studiemiljö. Samarbete och olika pedagogiska lösningar i gymnasiet skapar förutsättningar för en bra arbetsro. Den som ordnar gymnasieutbildning har rätt att använda också sådana disciplinära åtgärder som nämns i gymnasielagen. Enligt 21 i gymnasielagen ska utbildningsanordnaren i samband med läroplanen utarbeta en plan och anvisningar om användningen av disciplinära åtgärder och förfaringssätt. Utbildningsstyrelsen ger i grunderna för läroplanen anvisningar om hur planen ska utarbetas. Syftet med planen är att se till att förfaringssätten är lagenliga och enhetliga och att de studerande behandlas jämlikt. Planen bidrar också till att läroanstaltens ordningsregler följs. Vid utarbetandet av planen är det viktigt att notera att man i samband med disciplinära åtgärder och då man tryggar arbetsron, endast bör använda lagenliga disciplinära åtgärder. Dessa åtgärder ska iaktta de allmänna rättsskyddsprinciperna inom förvaltningen. Användningen av åtgärder ska grunda sig på sakliga, allmänt godtagbara och objektiva skäl. Konsekvenserna av likartade gärningar ska vara de samma, oberoende av gärningsman, dock så att upprepade gärningar kan anses som en försvårande omständighet. De disciplinära konsekvenserna ska stå i proportion till gärningen och får inte användas på ett osakligt sätt, till exempel i kränkande syfte. Utbildningsanordnaren ska utarbeta planen för användning av disciplinära åtgärder och förfaringssätt i samarbete med läroanstaltens personal och de studerande. Innan planen godkänns eller uppdateras ska utbildningsanordnaren höra studerandekåren och läroanstaltens personal samt erbjuda alla studerande i gymnasiet möjlighet att framföra sin åsikt om den. Samarbete med vårdnadshavarna, social- och hälsovården samt andra myndigheter som behövs stödjer utarbetandet och genomförandet av planen. Gymnasiet har en separat plan för användningen av disciplinära åtgärder och förfaringssätt i anslutning till detta. 4.6 Särskilda frågor angående språk och kultur All undervisning ska följa de gemensamma målen och principerna som beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplan. De studerandes språkliga färdigheter och kulturella bakgrund ska beaktas i gymnasieundervisningen. Varje studerandes språkliga och kulturella identitet ska stödjas på ett mångsidigt sätt. De studerande ska handledas att förstå och respektera vars och ens grundlagsenliga rätt till sitt eget språk och sin egen kultur. De studerande ska vägledas att bli medvetna om sina språkliga och kulturella rättigheter i olika situationer. et är att vägleda de studerande att värdesätta olika språk och kulturer samt att främja två- och flerspråkighet och på så sätt stärka de studerandes språkliga medvetenhet och metalingvistiska färdigheter. Flerspråkiga undervisningssituationer kan ingå i gymnasieutbildningen. I gymnasieutbildningen är läroanstaltens undervisningsspråk antingen svenska eller finska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, romani eller teckenspråk. Dessutom kan en del av undervisningen enligt 6 1 mom. i gymnasielagen meddelas på något annat språk i de fall då den studerande har ett annat modersmål än de ovan nämnda. I så fall ska man anteckna i läroplanen i vilka ämnen, i vilken utsträckning och på vilka sätt språket i fråga används i undervisningen eller i studierna. I gymnasieundervisningen värdesätts flerspråkighet och kulturell växelverkan som finns inom Esbo stad. Som en internationell stad erbjuder Esbo även undervisning på engelska på IB-linjerna. En aktiv växelverkan mellan studerande och lärare inom den finsk-, svensk- och engelskspråkiga undervisningen eftersträvas. Esbos historia som en tvåspråkig socken, köping och stad är en del av Esbo berättelsen som lever i tiden. Gymnasiet är en mångkulturell miljö där både studerandena och vuxna har olika bakgrund. I undervisningen och annan verksamhet i gymnasiet ska förståelsen för andra kulturer och språk ökas samt

20 19 jämlikhet och rättvisa främjas. Personalen tillämpar mångkulturalitet utgående från sin egen kultur. Därför är det viktigt att ha en uppfattning om hur den egna bakgrunden och de egna kulturella värderingarna påverkar tänkandet och agerandet. Genom att vara medveten om sina egna värderingar ökar förståelse även för andra kulturer. Undervisningen för flerspråkiga studeranden har som särskilt mål att stöda deras flerspråkighet och utvecklingen av identitet och självkänsla. Språket har en central betydelse för lärande, kommunikation, samarbete, identitetsskapande och integrering i samhället. Gymnasiets egen del Studerande med övriga språk som modersmål I undervisningen av studerande som har ett övrigt språk som modersmål ska de gemensamma målen och principerna som beskrivs i grunderna för läroplanen och gymnasiets läroplan följas med hänsyn till de studerandes bakgrund och utgångsläge, såsom deras kunskaper i svenska, deras modersmål, deras kännedom om den finländska gymnasieutbildningen och finländsk studiekultur samt deras tidigare skolgång. Undervisningen och studierna i gymnasiet ska stödja de studerandes kunskaper i undervisningsspråket, deras flerspråkiga identitet, uppskattning för den egna språkliga och kulturella bakgrunden samt deras utveckling till aktiva och balanserade medlemmar i ett kulturellt mångskiftande samhälle. En studerande med ett övrigt språk som modersmål kan undervisas i modersmål och litteratur enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur. Lärokursen svenska som andraspråk och litteratur är ändamålsenlig, om den studerande har bristfälliga grundläggande kunskaper i svenska eller finska inom något delområde av språkkunskapen. Den studerandes eget modersmål kan undervisas som undervisning som kompletterar gymnasieutbildningen. Det egna modersmålet kan också enligt 8 i gymnasielagen undervisas enligt lärokursen modersmål och litteratur. Utbildningsanordnaren beslutar hur undervisningen i svenska eller finska som andraspråk och litteratur, undervisningen på det egna språket och undervisningen i det egna modersmålet ordnas, och när det är ändamålsenligt att ordna undervisningen i samarbete mellan flera läroanstalter. Studerande med ett övrigt språk som modersmål ska informeras om sina studiemöjligheter och olika stödåtgärder i gymnasiet samt om sina rättigheter i studentexamen. Ifall den studerande har genomfört gymnasiekurser inom utbildning som förbereder invandrare och personer med ett övrigt språk som modersmål för gymnasieutbildning, kan de räknas till godo i gymnasiestudierna. Studeranden med annat modersmål eller mångkulturell bakgrund kan avlägga lärokursen svenska som andra språk i stället för modersmål och litteratur. De kan också välja kurser i det egna modersmålet på Esbo stads gemensamma kursbricka. Vid behov kan gymnasiestudierna stödjas med flexibla undervisningsarrangemang. I studerandens individuella studieplan kan man anteckna de centrala arrangemangen och stödåtgärderna med vilka språkfärdigheterna och formandet av den kulturella identiteten stöds. Studeranden med främmande modersmål har rätt att få ett intyg över främmande modersmål för studentskrivningarna. Gymnasiets egen del.