Svagbegåvade föräldrar

Transkript

1 (6) Svagbegåvade föräldrar Uppdrag Under hösten år 2006 lämnade Barnhälsovården (BVC) i Jakobsberg ett önskemål till Individ- och familjeomsorgen (IFO) om en öppen verksamhet för svagbegåvade föräldrar. Undertecknade fick i uppdrag att undersöka frågan vidare. Dessa föräldrar har svårt att passa in i BVCs gruppverksamhet och tar mycket tid och energi från den totala verksamheten. Behovet av en sådan verksamhet kvarstår, men då frågan är komplex och berör många verksamheter har vi valt att undersöka den i ett bredare perspektiv. Det handlar dels om en osäkerhet i förhållningssätt, speciellt med föräldrar där ingen tydlig utredning ligger till grund för utvecklingsstörning, dels om brist på lämpliga insatser att erbjuda dessa föräldrar. Målgrupp Vi har valt att definiera gruppen svagbegåvade föräldrar på samma sätt som SUFprojektet i Uppsala (se nedan). Föräldrar med: 1. Utvecklingsstörning (IQ under 70) 2. Neuropsykiatriska funktionshinder (Asperger, Autism osv) 3. Förvärvad hjärnskada 4. Svagbegåvning (IQ över 70, men kan inte tillämpa kunskaperna) Den målgrupp Barnhälsovården och IFO är mest oroade över, och där vi saknar verktyg, är den grupp som benämns svagbegåvade (IQ över 70, men kan inte tillämpa kunskaperna). De är sällan utredda och/eller vill ofta inte kännas vid/känner inte till sina egna svårigheter. Dessa föräldrar faller lätt mellan stolarna då de inte passar in i systemet. Det är i huvudsak denna målgrupp vi kommer att referera till som svagbegåvade. Utöver dessa föräldrar tillkommer en grupp som inte generellt kan benämnas svagbegåvade, men kan inkluderas i vårt resonemang, då de arbetsformer vi föreslår även kan komma dem till gagn psykiskt funktionshindrade. Bakgrund Antal barn Idag vet vi inte hur många barn i Järfälla som lever med en eller två föräldrar inom målgruppen. En enkätstudie i Tierps kommun, med invånare, visade att ca 50 barn (25 familjer) lever med minst en förälder inom SUF-målgruppen 1-3 ovan. I gråzonen, grupp 4, finns ca 76 barn (44 familjer) med föräldrar som har liknande

2 (6) svårigheter, men som inte är utredda. Utöver detta tillkommer de barn som lever med en förälder med psykiskt funktionshinder. Konsekvenser av kognitiv nedsättning, t ex svagbegåvning (Fakta SUF-Uppsala) Personer med kognitiv nedsättning kan ha problem med: Tidsuppfattning, t ex hur lång tid är en kvart? Planering och organisering, svårt att tänka i flera steg Läs- och skrivsvårigheter Långsamhet, saker är inte automatiserade Socialt samspel, svårare att behålla relationer Nedsättning av minnet, ofta korttidsminnet Förståelse, svårt att förstå abstrakta saker Omdöme, svårt att se orsak-verkan De sätter ofta egna behov först, har kommunikationsproblem och har svårigheter med skolgång och arbete. De sociala villkoren är ofta: Arbetslöshet eller sjukbidrag Begränsat socialt nätverk Instabil uppväxt Negativa erfarenheter av professionella kontakter Låg självkänsla Bristande nätverk Obehandlade medicinska problem, stor risk för depression Föräldraförmåga (Fakta SUF-Uppsala) Forskning visar inte på ett direkt samband mellan IQ och föräldraförmåga, men lägre och måttlig IQ är en riskfaktor. Föräldrarnas vilja att ta emot stöd är avgörande för barnet. Föräldraförmåga kan sägas vara intelligens i kombination med: Socialt fungerande Inlärningsförmåga Emotionell utveckling Adaptiva förmågor Barnet Undertecknade har i vårt arbete med svagbegåvade föräldrar stött på tydliga problem som hänger ihop med fakta ovan från SUF-Uppsala. Föräldrarna har ofta svårt att omsätta kunskap från en situation till en annan, att generalisera. De är inte alltid medvetna om vad de behöver hjälp med, saknar medvetenhet om vad man bör kommunicera om för att få bästa möjliga hjälp. De har svårigheter att förstå vad andra behöver veta för att kunna hjälpa till. Omtanke och glädje i föräldraskapet kan finnas hos föräldrarna, samtidigt som det finns en brist i att se barnets behov och intention. Som professionell kan det vara svårt att möta glädjen i föräldraskapet när det tydligt finns brister. Just denna omtanke om barnen gör att föräldrarna ofta är motiverade till att träna, lära in och ta till sig hjälp, men de har en svårare uppgift som föräldrar att räcka till. I de fall det inte räcker måste det kompenseras med annat.

3 (6) Det förekommer också diskussioner i media där en tydlig ambivalens finns kring om barnen ska få växa upp i en sådan miljö kontra föräldrars rätt att få stöd för att klara av sitt föräldraskap. Viktiga frågeställningar är vad tillräckligt bra föräldraskap är och hur vi utreder det. Likaså vilka insatser som behövs och fungerar samt vad samhället kan ställa upp med. Frågan om stöd till svagbegåvade föräldrar kommer troligtvis att uppmärksammas mer i framtiden, eftersom fler inom målgruppen skaffar barn. En kvalificerad gissning, efter ett ungefärligt uppskattande av antal svagbegåvade föräldrar i olika verksamheter, tyder på att Järfälla kommun har lika många eller fler föräldrar inom målgruppen i förhållande till folkmängden som i Tierps kommun. Sammanfattning av möten med berörda verksamheter Som en första sondering träffade vi representanter från olika berörda verksamheter; Barnhälsovården, Familjecentrum, Utredningsenhetens barngrupp IFO, Habiliteringen i Sollentuna och Handikappenheten. Från alla verksamheter såg man att detta rörde sig om ett osäkert antal familjer, men de som finns är det svårt att hitta rätt hjälp till. Ofta finns en oro för barnen bland professionella runtomkring, hur ser föräldraförmågan ut, har barnen det tillräckligt bra, vem bedömer det, ska anmälan göras etc. Det fanns också en stark önskan att kunna erbjuda föräldrarna något. Tankarna här bollades mellan mer utbildning om barn, till en mer öppen verksamhet dit man som förälder kunde gå vid behov. Att det handlar om hjälp under hela barnets uppväxt var tydligt. Hos IFO kommer barn med svagbegåvade föräldrar ofta till känna genom anmälningar från barnomsorg, skola och landsting. Ofta kommer anmälningarna ganska sent, när barnen har nått skolålder, då bristen på stöd från föräldrarna blir tydlig. De insatser som finns inom IFO är inte anpassade för målgruppen och det saknas speciellt anpassade utredningsverktyg för att kartlägga omsorgsförmåga. En diskussion som fördes var också hur man kunde prata med föräldrarna om det man kunde se av deras svårigheter. Här finns förstås en skillnad mellan föräldrar som har kontakt med habiliteringen för egen del och de som inte har eller inte vill ha det. Handikappenheten träffar även föräldrar i målgruppen som inte själva är utredda, men som har barn som är utredda och tillhör handikapp. Att hjälpen bör sättas in så tidigt som möjligt är självklart, men det är viktigt att bygga och ge fortsatt stöd i andra skeden av barnets liv än småbarnsåren. Just dessa föräldrar har ju svårigheter att översätta kunskap från en ålder till en annan. I dessa möten med professionella fanns en sammantagen önskan om en hållande verksamhet för dessa familjer. Om det skulle vara en bred verksamhet för fler i behov av stöd eller mer direkt riktat kan diskuteras. Idag används främst familjepedagogerna för riktat stöd. Storleken på målgruppen är okänd och en gruppverksamhet blir på det sättet sårbar, samtidigt som man måste fundera på vilken verksamhet som kunde vara lämplig där dessa föräldrar finns med som en del. Föräldrar som inte själva uttalar att de har bekymmer kan vara lättare att motivera till en bredare verksamhet. Det är viktigt i detta sammanhang att se de nyblivna föräldrarna och

4 (6) de minsta barnen. Ett stöd måste även vara uppbyggt att hålla längre upp i barnens åldrar, och helst inbegripa stöd för barnen. Det behov av att utveckla arbetet med svagbegåvade föräldrar som framkommit i möten med professionella kan sammanfattas i: - mer kunskap i hur man kan bemöta föräldrarna - verktyg för att handskas med oron för barnen - insatser anpassade för denna målgrupp - hur man kan bedöma föräldraförmågan - att inte vara ensam i att möta föräldrarna Under tiden vi har haft möten med olika verksamheter har det framkommit att det finns ett stort intresse för samverkan kring dessa föräldrar. Utsedda kontaktpersoner för samverkan finns nu inom Habiliteringen och Handikappenheten. Erfarenheter från Uppsala Undertecknade har fått förmånen att delta i ett heldagsseminarium i Uppsala, där man beskrev hur man arbetar i projektform med vår målgrupp. Dels finns en länsövergripande samverkansgrupp, SUF (samverkansgrupp kring föräldrar med utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter), som har som syfte att samarbeta kring kunskapsutveckling, information och handledning/konsultation, dels har man projektet FIB (Föräldrar med intellektuella begränsningar), med medel från bl a Allmänna Arvsfonden. I Tierp har man fungerande gruppverksamheter och i Uppsala strukturerat familjestöd. I Uppsala kan man erbjuda hemterapeuter, som i sin tur har en egen coach som stöd för sitt arbete i svåra situationer. Genom en specialpedagog har man utarbetat material att använda i arbetet med att hjälpa familjerna att strukturera sin vardag. Ett material om anknytning är på gång. I Tierp har man gruppverksamheter för dessa föräldrar, öppna, men också med föräldrautbildningsprogram, anpassade för dessa föräldrars behov. Det kommer också att starta grupper för barn till dessa föräldrar ny verksamhet inga modeller finns sedan tidigare. Till detta kommer att IFO utarbetat en speciell utredningsmetod för att utreda föräldraförmågan hos dessa föräldrar. Förslag till fortsättning i Järfälla 1. Samverkansgrupp Bilda en samverkansgrupp för stöd till barn med föräldrar inom målgruppen Deltagare från IFO myndighet, Järfälla stöd- och behandling, LSS, BVC, MVC, Habiliteringen i Sollentuna, förskola, skola, psykiatrin och eventuella intresseorganisationer. Över samverkansgruppen bör det finnas en styrgrupp som kan fatta nödvändiga beslut för det löpande arbetet. I samverkansgruppen ska det vara möjligt att samråda och konsultera varandra, se till att inga familjer trillar mellan stolarna, upptäcka familjer i behov av stöd. Genom våra informella kontakter med de olika verksamheterna ser vi att det idag finns goda förutsättningar för att starta en samverkansgrupp utan dröjsmål.

5 (6) 2. Öppen förskola Starta en liten öppen förskola för målgruppen och gråzonen. Rekrytering från samverkansgruppen. En förebyggande/stödjande verksamhet med syfte att fånga upp och ge dessa föräldrar stöd i föräldrarollen. Alt 1.Lilla öppna förskolan kan startas på försök efter att samverkansgruppen har kartlagt sina verksamheter att det finns ett underlag för gruppen. Alt 2. Lilla öppna förskolan kan startas på försök om målgruppen breddas till att även innefatta föräldrar med andra sociala svårigheter. 3. Inventering i kommunen Inventering av hur många barn som lever med föräldrar i målgruppen genom enkät enligt Tierpsmodellen. 4. Utbildning Kunskap om målgruppens behov Hitta förhållningssätt i bemötandet och hur man delger information Hitta förhållningssätt i utredning, stöd och behandling. Vad är good enough? Vilka brister kan kompenseras? Hur? Vilka brister kan förändras? Hur? 5. Metodutveckling Utredningsmetodik speciellt för målgruppen, jämför Brogården (Uppsala) som använder PAM, Parent Assessment Manual, ett bedömningsinstrument för föräldraförmåga. Ta hem verktyg som finns, material, manualer, hjälpmedel t ex förenklade broschyrer, kom ihåg-lappar Utveckla stöd- och behandlings metoder, t ex barngrupper, föräldrautbildning (i Tierp ligger det nära den lilla öppna förskolan), hemterapeuter med särskild handledning kring målgruppen, samspelsbehandling Utveckla samarbetet mellan inblandade verksamheter (se samverkansgrupp) 6. Resurser De här familjerna tar mycket tid och energi från inblandade. En samverkansgrupp skulle kunna spara in både tid och energi samtidigt som tid måste avsättas för det. Att driva en öppen förskola kräver uppskattningsvis minst 10 arbetstimmar per vecka (2 personer, 5 timmar/vecka). Frågan var och om dessa timmar ska tas får hänföras till den nya organisationen. Inventeringen med hjälp av en enkät kräver avsatt tid och person. Samordnare/projektledare kan behövas för att starta igång detta, en ansvarig för samverkan. Det här är ett högaktuellt och viktigt område där det kan vara möjligt att söka medel från olika instanser, t ex Allmänna arvsfonden och Länsstyrelsen. Familjecentrum

6 (6) Marie Agnesjö Kamilla Feli Anne-Ly Loosaar