HIV-SVERIGES VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅREN
|
|
- Birgitta Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HIV-SVERIGES VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅREN
2 HIV-Sverige
3 Innehållsförteckning OM HIV-SVERIGE... 4 VERKSAMHETSMÅL... 5 DELMÅL... 6 DELMÅL 1: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GOD SJÄLVOMSORG... 6 AKTIVITETER FÖR ATT UPPNÅ DELMÅL MÅLGRUPPER FÖR DELMÅL INDIKATORER DELMÅL DELMÅL 2: MINSKAD DISKRIMINERING OCH STIGMATISERING... 7 AKTIVITETER FÖR ATT UPPNÅ DELMÅL MÅLGRUPPER FÖR DELMÅL INDIKATORER DELMÅL DELMÅL 3: NATIONELLT SAMARBETE... 9 AKTIVITETER FÖR ATT UPPNÅ DELMÅL MÅLGRUPPER FÖR DELMÅL INDIKATORER DELMÅL DELMÅL 4: INTERNATIONELLT SAMARBETE AKTIVITETER FÖR ATT UPPNÅ DELMÅL MÅLGRUPPER FÖR DELMÅL INDIKATORER DELMÅL DELMÅL 5: INTERN ORGANISATIONSUTVECKLING AKTIVITETER FÖR ATT UPPNÅ DELMÅL MÅLGRUPPER FÖR DELMÅL INDIKATORER DELMÅL DELMÅL 6: FÖRBUNDSSAMORDNING AKTIVITETER FÖR ATT UPPNÅ DELMÅL MÅLGRUPPER FÖR DELMÅL INDIKATORER DELMÅL STYRKOR OCH SVAGHETER INTERNA STYRKOR TILL HJÄLP ATT UPPFYLLA VÅRT MÅL: INTERNA SVAGHETER SOM KAN FÖRSVÅRA ARBETET MED UPPFYLLA MÅLET: HOT OCH MÖJLIGHETER EXTERNA MÖJLIGHETER SOM KAN FÖRBÄTTRA VÅRT ARBETE EXTERNA HOT SOM KAN FÖRSVÅRA VÅRT ARBETE
4 OM HIV-SVERIGE Hiv-Sverige är en paraplyorganisation på riksnivå som arbetar med hivpositivas intressefrågor samt bevakar och försöker stärka hivpositivas rättigheter i samhället. Hiv- Sverige är en partipolitiskt- och religiöst obunden organisation. Hiv-Sveriges styrelse väljs bland representanter för våra medlemsorganisationer. Dessa är: Posithiva Gruppen: För alla hivpositiva homo- och bisexuella män i hela Sverige. Positiva Gruppen Väst: För alla hivpositiva och närstående i västra Sverige. Positiva Gruppen Syd: För alla hivpositiva och närstående i södra Sverige. Convictus: Stödorganisation för hivpositiva med missbruksbakgrund och för hemlösa. Kvinnocirkeln Sverige: För alla hivpositiva kvinnor i hela Sverige. Kamratföreningen OASEN: För alla hivdrabbade afrikaner och närstående i Sverige. Heteroplus: För alla heterosexuella hivpositiva i Sverige. Förutom dessa har Hiv-Sverige ett antal anslutna enskilda medlemmar. Hiv-Sverige är huvudsakligen finansierat genom statliga medel fördelade av Socialstyrelsen. Vi genomför också samarbetsprojekt, medfinansierade av andra aktörer. Vid denna verksamhetsplans upprättande var Hiv-Sverige medlem i Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), Svenska handikapporganisationers internationella biståndsförening (SHIA), Hiv-Norden, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Föreningen Stockholm Pride. Denna verksamhetsplan antogs av Hiv-Sveriges förbundsstyrelse i augusti Hiv-Sverige grundades år 1990 och har sitt säte och kansli i Stockholm. Adress: Hiv-Sverige, Tjurbergsgatan 29, Stockholm Tel , Fax: , info@hiv-sverige.se, webb: 4
5 VERKSAMHETSMÅL Hiv-Sveriges verksamhets mål för treårsperioden grundar sig på vår och våra medlemmars vision om förbättrade livsvillkor för hivpositiva som befinner sig i Sverige. Vårt verksamhetsmål har vi därför formulerat som följer: Hiv-Sveriges mål är att skapa goda förutsättningar för förbättrade livsvillkor för hivpositiva och deras anhöriga och därigenom bidra till preventionsarbetet och minskad spridning av hiv. Med ambitionen att uppnå detta har vi beslutat att vårt påverkansarbete under tidsperioden främst skall inriktas på: - att främja sekundärprevention. Sekundärprevention syftar till att öka självkänslan, självförtroendet och förmågan hos personer med hiv så att de kan vårda sin egen hälsa samt förmågan undvika att överföra infektionen till andra. Detta kräver att det inbegrips i ett etiskt sammanhang som respekterar den rätt och de behov som personer som lever med hiv har; att åtnjuta sexuella relationer, att ha möjligheter till fortplantning och kunna leva ett komplett och hälsosamt liv. Sekundärpreventionen kräver stöd i lagar och policies som skyddar rättigheterna hos personer med hiv och då särskilt deras sexuella rättigheter. (källa: International HIV/AIDS Alliance) - att motarbeta diskriminering och stigmatisering av hivpositiva i det svenska samhället på alla plan. - att synliggöra hivpositivas livsvillkor i Sverige. - att motarbeta den självstigmatisering som finns inom gruppen. - att den svenska rättspraxis när det gäller kriminalisering av hivöverföring och utsättande för hiv inte är ett fungerande verktyg i preventionen. - att informationsplikten och tvångsisoleringen lyfts bort från smittskyddslagen. - att det upprättas permanenta sprututbytesprogram i fler regioner och landsting. - att de restriktioner och förbud för hivpositiva att resa in i eller få uppehållstillstånd i olika länder tas bort. - att papperslösa skall ha samma rätt till vård och behandling som den övriga befolkningen. - att deportationer av asylsökande till länder där det inte finns behandling upphör. - att det skall råda likabehandling inom sjukvården. 5
6 Delmål Vårt Verksamhetsmål är uppdelat i 6 st. delmål: 1. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER & GOD SJÄLVOMSORG 2. MINSKAD DISKRIMINERING & STIGMATISERING 3. NATIONELLT SAMARBETE 4. INTERNATIONELLT SAMARBETE 5. INTERN ORGANISATIONSUTVECKLING 6. FÖRBUNDSSAMORDNING Delmål 1: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GOD SJÄLVOMSORG Detta delmål består av att få till stånd en ökad kunskap hos hivpositiva om rättigheter, skyldigheter och rådande förutsättningar för att nå en bättre livskvalitet och därmed verka för god sekundärprevention. Aktiviteter för att uppnå delmål 1 Tillhandahålla juridisk rådgivning till hivpositiva och närstående samt handledning till t.ex. sjukvårdspersonal och myndigheter som arbetar med hivpositiva. Planera och driva målgruppsinriktade projekt med egna projektplaner och projektmedel. Genomföra kunskapsseminarier i hivrelaterade frågor. Lägga upp nytt material på hemsidan, informera om litteratur, rapporter, seminarier, utbildningar, medicinska frågor, livsfrågor etc. Publicera och distribuera faktainformation på olika språk (bl.a. Ett liv med hiv). 6
7 Målgrupper för delmål 1 De målgrupper vi riktar oss till i delmål 1 är hivpositiva, hivpositivas anhöriga och personer som kommer i kontakt med hivpositiva på olika sätt. Indikatorer delmål 1 a) Antalet personer som kontaktar Hiv-Sveriges rådgivning via telefon, personligt. möte eller via mejl. b) Åtgången av av tryckt informationsmaterial Hiv-Sverige producerar eller distribuerar. c) Antal hivrelaterade anmälningar som görs till diskrimineringsombudsmannen. d) Antal deltagare vid kunskapsseminarier. e) Besöksfrekvens på hemsidan. Delmål 2: MINSKAD DISKRIMINERING OCH STIGMATISERING Det andra delmålet är en ökad kunskap och förståelse i samhället om hivpositivas situation i syfte att verka för minskad diskriminering och stigmatisering samt nationell lika behandling av hivpositiva. Aktiviteter för att uppnå delmål 2 1. Fortlöpande kartläggning av rådande situation för hivpositiva med fokus på diskriminering, bemötande, och livsvillkor genom; att vi analyserar data från rådgivningen. att vi genomför enkätundersökningar. att med hjälp av SIFO el. liknande tar fram Hivindex. att vi tar del av nationell och internationell forskning. att vi genomför intervjuer med utvald personal som arbetar med hivpositiva samt med målgruppen. 2. Spridning av information om resultaten från kartläggningen till relevanta aktörer. 3. Framtagande av policydokument gällande viktiga frågor. 4. Riktad påverkansarbete om hivpositivas livsvillkor till politiker och tjänstemän. 7
8 5. Deltagande och arrangemang av möten i ett tvärpolitiskt hivnätverk i riksdagen. 6. Fortlöpande kontakt med relevanta regeringsdepartement. 7. Hålla kontakt med media vid hiv/aids evenemang, kommentera undersökningar och hivnyheter via pressreleaser, debattinlägg och intervjuer vid nya undersökningar. Skriva debattartiklar samt sammanställa pressmaterial till olika frågor. 8. Deltagande i Nationella Hivrådet. 9. Utgöra en kunskapsresurs till Socialstyrelsen 10. Genomföra informatörsutbildningar minst 1ggr/år. 11. Utveckla en mall för informatörsutbildning. 12. Avsluta och analysera projektet Migration och hiv för ev. integrering i Hiv- Sveriges ordinarie verksamhet. 13. Deltagande i relevanta nätverk som arbetar med MR-frågor. Målgrupper för delmål 2 De direkta målgrupperna är beslutsfattare, myndigheter och institutioner som arbetar med hivpositiva samt andra organisationer som tar del av hiv/stimedel. Indirekt är även allmänheten en målgrupp. Indikatorer delmål 2 a) Antalet besvarade enkäter och utförda intervjuer i relation till utskick och urval. b) Antalet deltagare i nätverksmöten. c) Antalet motioner / interpellationer / frågor för skriftligt svar i riksdagen. d) Antalet exponeringar i media. e) Antalet deltagare vid genomförda utbildningar. f) Resultat av undersökningar om allmänhetens attityder (Hivindex). 8
9 Delmål 3: NATIONELLT SAMARBETE Ett bättre nationellt samarbete på olika plan bland aktörer som arbetar med hiv. Aktiviteter för att uppnå delmål 3 1. Driva ett nätverk för personal som arbetar med hivpositiva barn och barn till hivpositiva föräldrar tillsammans med vårdpersonal och frivilligorganisationer. 2. Planera och genomföra utbildningen Unga vuxna-konferensen (hivpositiva i åldern år) 1ggr/år, med innehållande enkätundersökning. 3. Driva regional samverkan mellan aktörer som möter nyanlända hivpositiva migranter. 4. Deltaga i olika nätverk. 5. Driva nätverket Hivgruppen. 6. Deltaga i Nationella Hivrådet. 7. Deltaga i redaktionsrådet för Hivportalen. 8. Deltaga i Informationsmöten med landsting om sekundärprevention. 9. Verka för samarbetsprojekt mellan Hiv-Sverige och andra aktörer t.ex. världsaidsdagen. 10. Deltaga i Socialstyrelsens organisationsforum för hiv/sti. Målgrupper för delmål 3 De direkta målgrupperna är aktörer inom hivområdet, beslutsfattare, myndigheter, hivpositiva personer och relevanta yrkesgrupper Den indirekta målgruppen är anhöriga till hivpositiva. Indikatorer delmål 3 a) Antalet deltagande Hiv-Sverige har i olika nätverk b) Antalet samarbetsprojekt vi genomför. c) Dom utvärderingar av samarbetsprojekt som görs. 9
10 Delmål 4: INTERNATIONELLT SAMARBETE Stärkt internationellt samarbete samt ökad kunskap om internationella erfarenheter med fokus på länder som har liknande situation och forskning kring hiv. Aktiviteter för att uppnå delmål 4 1. Fortsatt deltagande i organisationen Hiv-Norden. 2. Fortsatt deltagande i nätverket HivEurope. 3. Delta i EU:s Civil Society Forum. 4. Fortsätta att inhämta information från t.ex. UNAIDS, WHO, Sida och SHIA. 5. Delta i relevanta internationella aidskonferenser och utbildningar. 6. Fortsatt inhämtande av kunskap om situationen för hivpositiva i andra länder. 7. Förmedla ovan inhämtade information och kunskap till medlemsorganisationer, andra hivorganisationer och beslutsfattare. Målgrupper för delmål 4 Den egna organisationen samt internationella nätverk och organisationer Indikatorer delmål 4 a) Antalet tillfällen Hiv-Sverige deltar vid internationella nätverksmöten, konferenser och utbildningar. b) Antalet rapporteringar och informationstillfällen 10
11 Delmål 5: INTERN ORGANISATIONSUTVECKLING Stärkt organisatorisk kapacitet inom förbundet Hiv-Sverige. Aktiviteter för att uppnå delmål 5 1. Genomföra utbildning i projektplanering och uppföljning, (t.ex. LFA) och upprätta rutiner för ansökningsförfarande och uppföljning. 2. Anordna utbildningar i lagstiftning, arbetsmiljöfrågor och arbetsgivaransvar. 3. Upprätta fler interna styrdokument (strategier, policys, arbetsbeskrivningar, rollfördelningar etc.). 4. Kontinuerligt prioritera arbetsområden. 5. Kontinuerligt arbeta för ökat samarbete mellan styrelse och personal. 6. Upprätta rutiner för extern kommunikation och medieutbildning. 7. Kontinuerliga omvärldsanalyser. Målgrupper för delmål 5 Förtroendevalda, anställda och volontärer. Indikatorer delmål 5 a) Antal upprättade fungerande interna styrdokument b) Genomföra en årlig personal- och styrelseenkät. c) Antal utbildningstillfällen och antal personer samt rapporter därifrån. d) Dokumenterade interna diskussioner och beslut. 11
12 Delmål 6: FÖRBUNDSSAMORDNING Stärkt samarbete med och mellan Hiv-Sveriges medlemsföreningar Aktiviteter för att uppnå delmål 6 1. Hålla en ny förbundskonferens för att diskutera bl.a.uppföljning av utvärderingar, regleringsbrev, huvudfrågor m.m. 2. Ha regelbundna ordförandemöten med medlemsföreningarna (minst 2ggr/år). 3. Kontinuerliga tjänstemannamöten (minst 2ggr/år). 4. Driva samarbetsprojekt med medlemsföreningar såsom världsaidsdagen & Stockholm Pride. 5. Upprätta en kommunikationsplan med bl.a. följande åtgärder: Ge ut regelbundna nyhetsbrev minst 4 ggr/år. Fortsatt utveckla hemsidan, ta fram ett intranät för medlemsföreningar. Skicka ut ordförandebrev ca 1 ggr/månad. Verka för att medlemsföreningarna tar upp en punkt med information från Hiv-Sverige på relevanta möten. Verka för protokollsutbyte mellan Hiv-Sverige och medlemsföreningarna. 6. Verka för att medlemsorganisationerna är delaktiga i relevanta projekt som Hiv-Sverige driver. 7. Genomföra årliga styrelseutbildningar för medlemsorganisationer. 8. Anordna ett gemensamt jubileumsevenemang Målgrupper för delmål 6 Paraplyorganisationen Hiv-Sverige och våra medlemsföreningar Indikatorer delmål 6 a) Resultat från enkät om upplevelse av samarbetsutveckling. b) Resultatet av utvärdering av förbundskonferens. c) Anteckningar från samarbetsmöten. d) Förslag och motioner till årsmöte. 12
13 STYRKOR OCH SVAGHETER Interna styrkor till hjälp att uppfylla vårt mål: Här finns inga åtgärder av naturliga skäl, men vi måsta vara uppmärksamma på att vårda styrkorna. Personalen & Styrelsen. Att styrelsen har mandat från medlemsföreningarna. Våra Internationella och nationella kontaktnät. Vårt väletablerade namn. Vårt deltagande i nationella Hivrådet. Våra funktionella lokaler och att flera medlemsorganisationer finns i samma lokaler. Våra drivande eldsjälar. Att vi arbetar med frågor som andra organisationer förarbetat. Vår trovärdighet - medlemmar ingår bland målgrupper. Vårt samarbete med andra organisationer. Vår breda kunskaper om hiv och att leva med hiv. Våra goda kontakter med Socialstyrelsen och med andra organisationer (T.ex. HSO, Noaks Ark, RFSU och RFSL, RFHL). 13
14 Interna svagheter som kan försvåra arbetet med uppfylla målet: Här har vi lagt in åtgärder för att möta svagheterna, flera av dessa finns också inbakade i olika aktiviteter. 1. Att vi har för höga ambitioner. Åtgärd: Vi måste arbeta SMART sätta SMARTa mål.(specifika, Mätbara, Angelägna, Realistiska och Tidsbundna ). 2. För få drivande eldsjälar. 3. Interna konflikter. Åtgärd 2 & 3: Bättre konflikthantering, mer utbildning, ta in extern hjälp, lära ut förmågan att skilja på sin roll i förbundet och person. 4. Bristande samordning - motstånd till samordning och ovilja till förändring Åtgärd: Kommunicera mer med de som är motståndare, våga ta konflikter. 5. Kompetensen inte diversifierad. Åtgärd: Köpa in kompetens, vidareutbilda sig. 6. Vi är beroende av få nyckelpersoner som jobbar självständigt vilket komplicerar arbetet vid frånvaro. Åtgärd: Dokumentation över resultat, arbetsuppgifter. 7. Dåligt fungerande intern kommunikation mellan Hiv-Sverige och medlemsföreningar. Åtgärd: Tvåvägskommunikation mellan förbundet och medlemsföreningar Nyhetsbrev, varje organisation och förening måste ta sitt ansvar, deltagare måste återge vad som sagts på olika möten och de som representerar sin organisation/synkronisera budskap och åsikter. 8. Knappa resurser både vad gäller personalantal och ekonomiskt. Åtgärd: Omprioritera arbetsområden och söka mer bidrag. 9. Bristande kvalitetssäkring. Åtgärd: Utbildning i verktyg & rutiner för kvalitetssäkring. 10. Bristande prioriteringsförmåga skapar tidsbrist. Åtgärd: Vi måste lära oss att fokusera/prioritera bättre och arbeta målstyrt. 11. Risken för brist på kontinuitet i styrelsen. Åtgärd: Möjligen hålla årsmöte/kongress bara vartannat år. Införa längre mandatperioder. 12. Medlemsföreningarna ställer ibland orimliga krav. Åtgärd: Ge bättre information om hur intressepolitisktarbete går till och vilka tidsaspekter det handlar om. 13. Okunskap hos medlemsorganisationer om vad Hiv-Sverige arbetar med och mandat man givit. Åtgärd: Hålla förbundskongress. 14. Vi och dom tänkande mellan externa och interna organisationer kan skapa konkurrens Åtgärd: Ta till vara på medlemsföreningarnas kompetens genom samordningsmöten. 14
15 HOT OCH MÖJLIGHETER Externa möjligheter som kan förbättra vårt arbete. Att vi får ökade anslag. Ett bättre informationsflöde exempelvis med hjälp av hivportalen. En ökad kunskap och förståelse i samhället. Kommande informationskampanjer. En ny smittskyddsmyndighet. Externa hot som kan försvåra vårt arbete Att hiv fortsätter att vara en liten fråga och eller ses som en icke-fråga. Att vi får minskade anslag. Fortsatt repressiv lagstiftning. Konkurrens från andra epidemier/pandemier. En ny smittskyddsmyndighet. 15
16 16
HIV-SVERIGES VERKSAMHETSPLAN FÖR 2012
HIV-SVERIGES VERKSAMHETSPLAN FÖR 2012 Hiv-Sverige 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM HIV-SVERIGE 4 VERKSAMHETSMÅL 5 DELMÅL 6 Delmål 1: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GOD SJÄLVOMSORG 6 Aktiviteter för att uppnå
HIV-SVERIGES VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013 2015
HIV-SVERIGES VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013 2015 HIV-Sverige 2012 2 FÖRORD Hiv-Sveriges ansökan om verksamhetsbidrag för åren 2013-2016 utgår i från regeringens nationella strategi och är vårt bidrag till en
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Anvisningar för arbete med HIV/STIprevention
Södermalms stadsdelsförvaltning Sociala avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-07-15 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 13 216 Till Södermalms stadsdelsnämnd Anvisningar för arbete med HIV/STIprevention
HUMANISTERNA SYD. Verksamhetsplan och budget för 2015
SYD Verksamhetsplan och budget för 2015 2 SYD ORGANISATION Styrelsen ser gärna att medlemmar engagerar sig i projekt och själva organiserar informella nätverk, samtalskvällar och liknande. Större projekt
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ylva Ehn 2015-10-01 SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
www.jagvillhabostad.nu, info@jagvillhabostad.nu Folkskolegatan #7, 11535 Stockholm VERKSAMHETSPLAN 2014
VERKSAMHETSPLAN 2014 Det övergripande målet för organisationens arbete är att bostadsbristen för unga ska upphöra, och att föreningen därmed ska kunna avveckla verksamheten. Genom att ge unga en plattform
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014
Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Samordningsförbundet i Sundsvall Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte,
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Grundsärskolan. Arbetsplan. Stenbergaskolan i Ljusne. ht 08. vt 08. ht 07
Grundsärskolan Stenbergaskolan i Ljusne Arbetsplan ht 08 vt 08 ht 07 2 Nationellt mål: Skolans värdegrund och uppdrag God miljö för utveckling och lärande Skolan skall sträva efter att vara en levande
STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande
STUDIEHANDLEDNING Demenshandikapp och bemötande Kunskap om demens är nyckeln till förståelse! Produkten kan beställas från: Nestor FoU-center, Marinens väg 30, 136 40 Handen www. nestor-foucenter.se, tel:
Verksamhetsplan 2014
Datum 2014-01-29 Verksamhetsplan 2014 Vision Södertäljeavdelningen Visions framtidsidé Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. Visions medlemslöfte:
DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM
DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM Riksföreningen Autism arbetar för att skapa bättre villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Föreningens medlemmar
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att alla ska få möjlighet att delta i kulturlivet, i enlighet med
KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information
Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun
Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun Kort historik I mitten av 1990.talet startade en försöksverksamhet med Personliga ombud i tio kommuner. Eftersom försöket föll väl ut kunde intresserade
Förbättrade rutiner för hälsoundersökning av nyanlända i länet
Förbättrade rutiner för hälsoundersökning av nyanlända i länet Tvåårigt projekt Start augusti 2012 Samarbete mellan Smittskydd/Vårdhygien och Folkhälsa och Sjukvårdsavdelningen sexuell hälsa Bidrag till
VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10
VU12-10 Protokoll Sida 1 (1) VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10 Tid Torsdag 2012-11-11 kl. 21:00 Plats Teamspeak Närvarande, Diana Diez, Karl Larsson Berörda Förbundsstyrelsen 1 Mötets öppnande att 1 att 2
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Omtanke, inlevelse och respekt
Dnr HFV 58-2010 Beslutad i Styrelsen för Habilitering & Hälsa 2011-11-24 Omtanke, inlevelse och respekt - Riktlinjer för ett gott patientbemötande och motverkande av diskriminering Det är en utmaning att
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Folkbildningens gemensamma intresseorganisation. Verksamhetsplan 2016. Antagen av ÖLBF styrelse 2015-12-11
Folkbildningens gemensamma intresseorganisation Verksamhetsplan 2016 Antagen av ÖLBF styrelse 2015-12-11 Verksamheten 2016 Inledning Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF) är folkbildningens gemensamma intresseorganisation
Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Kommunikationsplan 2014. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan 2014 Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa är att under de kommande åren utveckla ett effektivt och kreativt
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2015 2016-02-22 Fredrik Mogren och Ida Silvare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det?
Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det? Johan Lilly Gyberg Diskrimineringsombudsmannen (2011) do@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig
UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling
I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016-2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra F-klass åk 3 Fritidshem Solenskolan Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld
Regeringsbeslut II:4 2011-03-31 U2011/2232/UC Utbildningsdepartementet Ungdomsstyrelsen Box 17801 118 94 Stockholm Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet,
Krishantering i Västmanland
Krishantering i Västmanland Syftet med U-Sam Syftet med U-Sam är att i samverkan arbeta för att: förebygga att en kris uppstår dämpa eskaleringen av en kris mildra krisens konsekvenser Allt för att samhället
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN PLAN FÖR FRÄMJANDE AV LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE AV DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2015 Upprättad 2014-09-01 Revidering under hösten 2015 1 INNEHÅLL Likabehandlingsplan...
Verksamhetsplan 2014. Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa 2014-04-04
Verksamhetsplan 2014 Habiliteringen 2014-04-04 Annika Sundqvist, Verksamhetschef Urban Johansson, Bitr. Verksamhetschef Habiliteringen, Habilitering & Hälsa Habiliteringens organisation Verksamhetsplan
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Innehåll Vad säger lagen?. Definition av begrepp.. Åby förskolas likabehandlingsplan... Målsättning Främjande arbete Åtgärdande arbete Förankring.
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Styrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap Landskrona Stad 2015-2018 Antaget av kommunstyrelsen 2016-02-11 Termer... 4 1. Inledning... 5 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 5 2. Krav enligt lagen
Rutin för hantering av medicinska avvikelser
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Strategi 2013-2017. för Föreningen kulturarvsfostran i Finland
Strategi 2013-2017 för Föreningen kulturarvsfostran i Finland 1. Introduktion Föreningens första strategiska plan omfattar femårsperioden 2013-2017. I utformningen av strategin har både föreningens styrelse
Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan 2011-06-01
Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Likabehandlingsplan 2011-06-01 På Sandeplanskolan vill vi ge våra elever bästa möjliga utbildning och omsorg. Ingen på skolan ska utsättas för mobbning, diskriminering,
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete
Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete Förskolans namn: Ansvarig förskolechef: Sörgårdens förskola nov-15. Kristine Johansson 9. Sammanställ och dokumentera Hur blev det? 8. Utvärdering av genomförda
Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare. Sverige för nyanlända
Sverige för nyanlända Sverige för nyanlända SOU 2010:16 1. Utgångspunkter 2. Direktivet 3. Arbetssätt 4. Betänkandet & förslagen 5. Pedagogiska utgångspunkter 6. Omfattning & tidpunkt 7. Innehåll 8. Språk
Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för
Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för förändringar Uppföljning På den här cd-skivan hittar du
Ängelholms kommuns mångfaldsplan 2011-2013 - åtgärdsplan för verksamhetsåret 2011
Ängelholms kommuns mångfaldsplan 2011-2013 - åtgärdsplan för verksamhetsåret 2011 Målet för verksamhetsåret 2011 är att hela den kommunala organisationen ska ha kunskap om kommunens mångfaldsplan och hur
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Roma, Hogrän och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Granskningsrapport. Brukarrevision. August Barks gata Boendeverksamheten Social resursförvaltning
Granskningsrapport Brukarrevision August Barks gata Boendeverksamheten Social resursförvaltning 2013 Nominerad till 2009 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt
SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE
Ämne: Samhällskunskap, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Elevdemokrati innebär en möjlighet att vara med och påverka och det innebär också ett ansvar. GENOMFÖRANDE Övningen inleds med
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet? Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Oktober 2014 Vem beslutar om vad? Lagar Riksdagen Förordningar
Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Länsstyrelsernas roll i mottagandet av ensamkommande barn. Eva Gård Länsstyrelsen Västra Götaland
Länsstyrelsernas roll i mottagandet av ensamkommande barn Eva Gård Länsstyrelsen Västra Götaland Timeline 1 januari 2011 fick länsstyrelserna uppdraget att föra dialog med landets kommuner om mottagande
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi
Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun Ungdomspolitisk strategi Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen, och inte heller mer problemtyngd än andra åldersgrupper. Däremot är unga generellt
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring
Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Ramlag Vänder sig till de förtroendevalda (politiker m fl) samt till allmänheten
Ramlag Vänder sig till de förtroendevalda (politiker m fl) samt till allmänheten Samhället har huvudansvaret 3 Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom Landstinget..
Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017
Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017 Innehåll Generella frågor... 2 Vad är det som ändras 1 januari 2017?... 2 Vad behöver min förening
När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011
Datum 2011-02-15 Bilaga 2 1(5) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information
Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014
Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014 Likabehandlingsplan 2013/2014 Främja Smedbergsskolans värdegrund ska ligga till grund för all verksamhet i skolan. Smedbergsskolans värdegrund Alla på skolan
Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting
JUNI 2016 Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting Resultat från en kartläggning av regioners och landstings arbete 2015 Under 2015 gjorde Folkhälsomyndigheten en webbenkät
Spetskompetenser, planer, delaktighet, metoder
1 Spetskompetenser, planer, delaktighet, metoder 2013 Barn & Unga Futurum.kom 2 Biblioteksplan som metod Bibliotekslagen: Biblioteksplanen ska gynna medborgarens förutsättningar att påverka huvudmannens
Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018
1 (5) Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: SN 2015-03-18 106, VON 2015-03-26
HSO Blekinge är ett samarbetsorgan för cirka 25 medlemsföreningar på länsnivå, som arbetar för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga.
HSO Blekinge är ett samarbetsorgan för cirka 25 medlemsföreningar på länsnivå, som arbetar för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Verksamhetsplanen ska vara ett levande arbetsmaterial
Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.
Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla
Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14
Likabehandlingspla n Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14 Innehåll Kön sid. 2 Könsidentitet och uttryck sid. 3 Funktionshinder sid. 4 Etnicitet sid. 5 Religion och annan
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke
Att lämna samtycke Detta häfte innehåller upplysningar om vad det innebär att lämna samtycke för informationsöverföring inom äldre- och handikappomsorg Vad säger lagen? Informationshantering och journalföring
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
ANSÖKNINGS- BLANKETT. för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS
ANSÖKNINGS- BLANKETT för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Ansökan om bidrag gäller: Förstudie, internationellt projekt Internationellt projekt Utvärdering, internationellt projekt Projekt
Artikel/reportage år 9
7 9 LGR11 SvA Sv Artikel/reportage år 9 1 av 10 Artikel/reportage år 9 2 av 10 Planeringen gäller vecka 37-40 Pedagog: Katja Hellsten Ämne: svenska/svenska som andra språk Aktivitet under perioden: Veta
Fristående brobyggare
Välkommen till IVA Fristående brobyggare IVA är en fristående arena för kunskapsutbyte. Genom att initiera och stimulera kontakter mellan olika kompetensområden och över nationsgränser fungerar IVA som
VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016
VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET KS 2015:743 2015-12-07 Kerstin Alksten Kommunledningskontoret 1 Kommunala tillgänglighetsrådets verksamhet Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet
Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Kartläggning av stödet till anhöriga i Strängnäs kommun. Lena Talman, FoU-handledare, doktorand Carina Forsman Björkman, FoU-chef
Kartläggning av stödet till anhöriga i Strängnäs kommun Lena Talman, FoU-handledare, doktorand Carina Forsman Björkman, FoU-chef 1 Strängnäs kommun Strängnäs kommun ligger i norra delen av Södermanlands
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014
Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014 Innehållsförteckning 2 Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014 4 Östergötland - En hälsoregion 2020 6 Strategi 8 Regional samordning kring