Vi vill synliggöra kvalitén och likvärdighet på vårt fritidshem, vad vi gör, varför och vad det leder till. Det här systematiska kvalitetsarbete

Transkript

1 Vi vill synliggöra kvalitén och likvärdighet på vårt fritidshem, vad vi gör, varför och vad det leder till. Det här systematiska kvalitetsarbete ligger till grunden för vårt utvecklingsarbete Vikten av rasten.

2 Vad är fritids? Tidigare ansågs fritids bara vara en rolig stund på dagen med lek och aktiviteter. Men i samband med att de nya delarna i läroplanen kom ut 2016 så har synen på fritidshemmets roll förändrats. Idag ska en riktigt bra fritidsverksamhet bidra till att fördjupa elevernas lärande och utveckla viktiga sociala förmågor. Vårt uppdrag är att planera och utforma fritidsverksamheten i nära samarbete med skolans pedagoger och eleverna själva.

3 Så skapar vi en trygg miljö för eleven 4 NATIONELLA MÅL Planera Genomföra Analysera Följa upp Lgr 11 HEMMET Kärlek Trygghet Uppfostran Mat Kläder Hygien Sömn 1 Allt och alla är beroende av varandra. FRITIDSHEMMET Meningsfull fritid Rekreation Lärande Utveckling Helhetssyn på eleven Främja allsidiga kontakter och social gemenskap SOCIALT NÄTVERK Släkt Vänner Vuxna Skola Fritidshem Föreningsliv 3 2

4 LÄROPLAN Språk & kommunikation Skapande & estetiska uttrycksformer Natur & samhälle Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt Lekar, fysiska aktiviteter & utevistelse Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll och med stigande ålder får eleverna mer utmanande aktiviteter. Personalen är lyhörd för intressen i barngruppen och därför kan det se olika ut på avdelningarna. kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande.

5 4. Hur blev det? 1. Vart är vi? AKTIVITETSHJUL Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll: SPRÅK & KOMMUNIKATION LEKAR & FYSISKA AKTIVITETER NATUR & SAMHÄLLE SKAPANDE & ESTETISKA UTTRYCKSFORMER 3. Hur gör vi? 2. Vart ska vi?

6 Vi utvärderar och planerar kontinuerligt genom att vi har ett kollegialt lärande i form av lärgrupper där vi delger varandra och utvecklar saker tillsammans.

7 Finplanering 2020/2021 SKAPANDE OCH ESTETISKA UTTRYCKSFORMER DIGITALISERING-green screen Nationella mål Vad ska vi genomföra för att nå målet? Metoder och arbetssätt. Har vi nått målen? Varför blev det som det blev? Vad uttrycker och visar eleverna? Hur vet vi det? Vad har fungerat bra mindre bra? Vad behöver vi förändra för ökad måluppfyllelse? Arbetssätt? Miljön? Vad kan vi förändra själv? Vad behöver vi från ledningen? Läroplan kap 4 Skapande genom lek, bild, musik, dansa, drama och andra estetiska uttrycksformer. Olika material, redskap och tekniker för att kunna uttrycka sig. Tolka och samtal om innehåll och budskap i olika estetiska uttryck. Digitalverktyg för framställning av olika estetiska uttryck. Möta elevernas intresse för digitalisering, utveckla verksamheten med nya aktiviteter så vi får behålla eleverna på fritids även i åk 3. Onsdagar kl Börjar med sommar i 2 veckor. V 36 Sommar i Fritidsrummet. Visa en film som introduktion Bestämma bakgrund Bakgrunden hittar ni på pixabay.com Musik Youtube Filmens innehåll (manus) Vi valde att göra 2 filmer per grupp tex. Dela gruppen sommar i två. Inspelning och fokus på en grupp i taget eftersom vi hade en Green Screen vägg och matta. Första gången hade vi båda grupperna samtidigt. Däremot manus kunde 2 grupper göra samtidigt. Svårast att komma på ett manus som passar alla. Det hade varit brandlarm på skolan den dagen så då kom de på att det skulle brinna. Ena annan grupp kom på massa olika aktiviteter man kunde göra på Rekvisita lådor. Ett jämnt golv en grön skiva på golvet. Jobba med små grupper. Spara filmerna och ha det som introduktion nästa gång vi har Green Screen. Tog längre tid än planerat. Tänkt 8 veckor tog en termin.

8 AKTIVITETSTAVLA FRITIDSLOTTERI ORGANISERAD LEK Eleven får: en introduktion av nya aktiviteter som de kan ta med till den fria leken välja mellan 4 olika aktiviteter och göra ett aktivt val. text och bild på aktivitet/lokal/pedagog samma form av aktiviteter oavsett kön samtala om alla människors lika värde och rätt att delta i aktiviteterna. vara i olika gruppkonstellationer vara indelad i en mindre grupp, vilket ger personalen större möjlighet att se alla barn leka i en inbjudande lekmiljö själv sätta sig in i andras perspektiv och ta hänsyn till och rätta sig efter andras önskemål Eleven får: en introduktion av nya aktiviteter som de kan ta med till den fria leken vara delaktig i ett lotteri där slumpen avgör aktivitet/grupp/pedagog prova alla 4 olika aktiviteter med ett varierat utbud känna ett engagemang och arbetsglädje hos personalen skapa en nyfikenhet och lust att lära sig nya saker chans att hitta nya vänner och samarbeta med många olika ta ansvar för att lära tillsammans med andra föra olika resonemang om olika ord och begrepp lära sig att interageras med varandra på ett språkligt korrekt och empatiskt sätt Eleven får: stöd i leken av den vuxne som går in och stöttar inspiration och tips på olika lekar känna sig delaktig i leken och behöver inte känna sig ensam och ges möjlighet att hitta nya vänner. möjligheter till att utveckla god hälsa och att det ska vara roligt att röra på sig chans att hamna i mindre konflikter om personalen ges möjlighet med att arbeta med attityderna hos eleverna. utveckla förmågan att förhålla sig till regler, turtagning, lyssna etc. integreras både med flickor och pojkar i leken Insatser & förhållningssätt

9 FRITIDSRÅD KONFLIKTLÖSNING SAMLING Eleven får: delta i demokratiska processer/formella möten. vara med i beslutsfattande och utvärderingar av verksamheten. bli medveten om vad som menas med vårdat språk och får förhålla sig till det på fritidshemmet prova på olika arbetsmetoder som EPA, kooperativt lärande, samarbetsövningar. vara med och skapa gemensamma trivselregler för fritidshemmet känna en samhörighet i gruppen utveckla förmågan att vara en bra kompis genom arbetsmetoden PAX fundera över vilket röstläge som är lämpligt i olika rum och vid olika aktiviteter, samt vart händer och fötter ska vara vid vissa tillfällen Eleven får: vara i olika gruppkonstellationer träna på att visa hänsyn och respekt, ha vårdat språk, bemötande osv. följa ordningsregler, trivselregler och rutiner, förhållningssätt, med en kontinuerlig dialog med hemmet. en personal som är delaktiga i olika forum där de delger varandra, pratar elever, förbereder aktiviteter, utvecklar och utvärderar verksamheten en personal som vet vilket tillvägagångssätt som gäller vid konflikter, kränkningar och skadetillbud ett bra och professionellt bemötande av personalen, gäller även vårdnadshavare. vid konflikt komma tilltals och ge sin syn på det hela möta andra elever med andra nationaliteter på fritidshemmet och med det får eleven en ökad förståelse för varandras olikheter. utveckla förståelsen för den kulturella mångfalden genom att tex. sätta upp en världskarta med alla elevernas ursprungsland, sätta upp olika hälsningsfraser på olika språk. Eleven får: tillsammans med pedagoger en stund tillsammans för kommunikation och information. öva på att berätta om sin vardag om saker som hänt både under skoltid och på deras fritid. lära sig respektera vad andra tycker och tänker i gruppen Lära sig räcka upp handen och vänta på sin tur tills andra pratat färdigt lära sig hur ord och yttrande uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser, samt hur talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk lära sig prata inför helgrupp och våga stå för sin åsikt Insatser & förhållningssätt

10 ANIMERING F I L M S K A P A N D E Eleven får: lära sig att animera och använda sig av appen Stop motion lära sig olika ord och begrepp inom området. skapa med lera och använda sin kreativitet och nyfikenhet se en film som introduktion för att skapa förståelse över vad som ska göras. bygga upp en scen utifrån manuset och skapa rekvisita till filmen figurer, möbler, bakgrund o.s.v. hanterar en kamera så det blir bra inspelning börja filma miljön utan ljud och rörelse. Ljudlös film. eleven får redigera filmen. visa upp filmen för en publik. stöd av pedagogerna under processen. Eleven får: lära sig göra film och använda appen I movie, movie maker. eller Green Screen by Do Ink lära sig olika ord och begrepp inom området. i kulisskapandet och rekvisitan använda sig av olika tekniker, redskap och material för att kunna framställa en scen. se en film som introduktion för att skapa förståelse över vad som ska göras (filmriket) skriva manus och rita så andra förstår vad man vill få fram. Karaktärer och huvudkonflikt. Börja med texten sedan bilder. hanterar en kamera så det blir bra inspelning. ta på sig en roll som kameraman, regissör, aktörer, ljudtekniker. eleven får redigera filmen och klippa ihop filmerna och sätta till effekter och ljud. visa upp filmen för en publik. Insatser & förhållningssätt IKT LÅDOR Eleven får: lära sig ny digitalteknik genom våra IKT- lådor Quiver från 2D bild till 3D bild Blue-Bot- en golvrobot med bluetooth, vilket innebär att den kan styras från en surfplatta eller en dator. Den kan också programmeras med enkla knapptryckningar på ryggen. Animate anything- animera din teckning eller foto med rörliga ögon, mun och röst. Puppet Pals- är den digitala versionen av dockteater i en skokartong. Man väljer ett par skådespelare och ett par scener. Appen spelar sedan in hur man flyttar skådespelarna och allt som sägs.

11 SOCIALA medier Eleven får: utveckla ett kritiskt förhållningssätt till medierna och till samhället. lära sig hantera en vardag som är i snabb förändring och förstå risker och att skydda sig från farorna. upplysning om att tänka till innan hen publicerar något på nätet (fråga innan om person på fotot eller personen i texten om det är okej att lägga ut, samt göra eleven medveten om att det finns sekretess inställningar om man inte vill dela med alla. Tänka på att andra kan spara innehållet och använda det på sitt eget sätt. vara med i diskussioner om olika social medier komma med tankar, åsikter och argument tex. Vilka personer följer ni i sociala medier? Vad brukar ni göra när ni sitter vid datorn? Har någon sagt någonting elakt till dig på nätet? Hur kände du dig då? Hur vet du att det du läser på nätet är sant? en vägledning, ett bollplank och hjälp och stöd om det behövs från oss vuxna. Viktigt att vi vuxna lyssnar och bekräftar att eleven gjorde rätt som kom och berätta om händelsen. Ett öppet förhållningssätt är betydligt effektivare än förbud och pekpinnar. berätta vilka regler som gäller och vad som är tillåtet i olika sammanhang tex. i skolan, på fritids och vad säger upphovsrätten om bilder osv. Vårdnadshavarna får: information under föräldramöten om hur flickor och pojkar kan lära sig hantera olika sociala medier. se skolverkets guide som de tagit fram Tänk på vad du lägger ut på nätet. Det är en enkel skiss som barn/ungdomarna kan följa innan de publicerar något i sociala medier. olika diskussionsfrågor i grupp om tex. Hur ska man agera om det uppstår konflikter? Men om man inte vet vilka det är som ligger bakom då? Var går gränsen för att polisanmäla tex. räcker det om man skrivit hora? Vad ska barn och unga tänka på? Blir man utsatt så är det jättebra att ta en bild eller en skärmdump, för att kunna visa vad som hänt. Berätta för en vuxen som man litar på, en förälder eller någon på skolan. Och det är också bra att tänka på hur man själv beter sig på nätet. chans att dela varandras olika upplevelser och erfarenheter av flickor och pojkars media vanor. Elever kan vara taskiga på fritiden, men konflikten följer med till skolan. Därför viktigt för skolan/fritids att få ta del av föräldrarna synpunkter. Insatser & förhållningssätt

12 HÅLLBAR- UTVECKLING MATEMATIK UTFLYKTER Eleven får: vistas i naturen vilket kan leda till engagemang för miljöfrågor och hållbar livsstil väcks (allemansrätten och naturens kretslopp och näringskedjor) genom Lånebua bidra till att vara mer rädd om leksakerna, vilket gjort att vi fått pengar över och kan investera i nya leksaker och förbättra utemiljön. Inga leksaker ute på skolgården längre. vara med på städdagar ute och inne. Verksamheten skall hjälpa eleverna att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid (källsortera sopor, sortera leksaker, dammsuga, kratta, sopa etc. lära sig hushålla med mat, energi, vatten, torkskåp och förbrukningsmaterial genom små påminnelselappar vid kranar, lysen, papper., inte ta mer mat än man orkar. utveckla sin förståelse för naturen och sambanden i naturen, som att tex. lära sig plantera växter och få förståelse för begrepp som fotosyntes och kretslopp. Eleven får: bygga och konstruera olika saker i skapandet och leken. träna på olika matematiska ord och begrepp. sortera och klassificera olika saker som tex. leksaker, pärlor, pennor, duka bord utveckla sin rumsuppfattning genom att leka olika organiserade lekar som kojbygge, gömma nyckel, dansa osv lära sig räkna tal, mått och mätning, geometri och former samt mönster i skapandet, bakning och olika lekar. Eleven får: känna sig säker genom att vi gjort en riskbedömning innan vi går på utflykt om faror i trafiken, uppsamlingsställe, akutlistor, telefon etc. en Gåkompis och ingen behöver känna sig ensam eller utanför. Viktigt att variera Gåkompisar så man får prova gå med olika. gå med en förbestämd kompis och det kan leda till samtal med eleverna om hur man är en bra kompis och hur en bra kompis ska vara. Skapar en förståelse av hur man behandlar andra. lära sig hur man ska förhålla sig till trafiken på ett säkert sätt och till de gemensamma regler som finns vid alla utflykter. lära sig att hitta och orientera sig i närmiljön under olika årstider och får förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. göra andra saker som vi inte kan göra på skolgården som att vara i naturen, grilla i skogen, plocka bär, titta på djur etc. Insatser & förhållningssätt

13 UTLÅNINGSSYSTEM RÖRELSE FRI LEK Eleven får: bygga upp ett självförtroende och på sikt självkänslan när eleven får hjälpa andra igång ett naturligt lärande sampel mellan eleverna åldersmässigt. förutsättningar att utveckla sin förmåga att initiera, organisera och delta i lekar av olika slag. vara delaktig i inköpen om vilka olika redskap som de tycker ska finnas i Lånebua lära sig hålla bättre ordning och vara rädd om skolans lekmaterial, samt ta ansvar för att sakerna lämnas tillbaka utveckla normer och regler i elevens vardag tex. i lekar och spel, och varför regler kan behövas i Lånebua utöva olika lekar utomhus under olika årstider och i olika väder inspiration av oss vuxna att våga testa nya aktiviteter och leka med nya vänner. Eleven får: röra sig aktivt varje dag vilket påverkar hälsan och elevens koncentrationsförmåga, motorik och därmed skolprestationerna. prova på olika sporter och blir inspirerad av andra att prova nya aktiviteter. Försöker bjuda in och samverkar med olika föreningar. vistas i olika lokaler som klätterhallen, arenan, skidstadion, badhusparken, sporthallen m.fl. springa, krypa, hoppa och balansera, vilket bidrar till att eleven växer och blir stark och klok. Eleven får: möjlighet att utveckla sin kreativitet och fantasi. lära sig att integrera med andra på ett empatiskt och språkligt sätt öva sig i att göra verkligheten begriplig, förstå sig själva, sin omgivning och bearbeta intryck stöd av vuxna som finns nära till hands i leken för att vara språkförmedlare och goda förebilder. utveckla normer och regler i sin vardag tex. i lekar där eleven får en förståelse över varför regler kan behövas, vänta på sin tur, lyssna, förhålla sig till reglerna, förstå instruktioner etc. Viktigt i fortsatta livet. Insatser & förhållningssätt

14 HYGIEN MELLANMÅL VILA & ÅTERHÄMTNING Eleven får: tvätta händerna med tvål innan måltider och efter toalettbesök. Räkna till 10 metoden. hålla ordning och reda på sin hylla och plocka undan efter sig vid avslutad aktivitet. bra luft genom att lokalerna ska vädras med jämna mellanrum efter samlingar och undervisning. vara delaktig med att gå ut med sopor och städa på avdelningen. vara ute minst en gång på fritids varje dag och håller sig på så sätt friskare eftersom inte smittan sprids lika mycket ute. lära sig nysa i en pappersnäsduk eller i armvecket för att förhindra smittspridning. vara hemma minst 48 timmar efter sista kräkningen/diarrén och tills eleven börjar äta som vanligt igen. Speciell utrustning på varje avdelning finns om olyckan är framme. vid sårskada och blod så använder personalen plasthandskar Eleven får: ta ansvar för att avsluta pågående aktivitet och ställa upp på led så vi kommer i tid till mellanmålet använda sig av Pax, ett verktyg som syftar till att skapa lugn och trygghet i olika rum. Tänka på röstläge, fötterna och händerna. med stigande ålder planera, fixa och servera mellanmål till sina kompisar. komma i samtal med både andra elever och vuxna under mellanmålet. en lugn matstund när vi dimrar ner lysena i matsalen och informera om vilket röstläge som gäller. Eleven får: lugnare och mer rogivande aktiviteter som massage, SPA, lässtund möjlighet att vara på mera avgränsade platser för att få lugn och ro vara i läshörnan för att läsa och småprata avskilt från de andra. Här är ljudnivån låg. möjlighet att vara i delad grupp, en inne och en ute. använda sig av Pax som skapar lugn och trygghet i olika rum och ett gott arbetsklimat Insatser & förhållningssätt

15 VÅRDNADS- HAVARE MELLAN AVDELNINGARNA Vårdnadshavarna får: information på föräldramöten läsa fritidshemmens arbetsplan som sitter synligt i lokalerna vid hämtning/lämning information av personalen vilket i sin tur kan förbättra barnens utveckling och välmående. Fokus på lärandet och det positiva! under enskilda samtal om elevens välmående, händelser och konflikter brukar skolan och fritids samverka för att få samsynen över dagen skola/fritids. en inbjudan till föräldrafika, Öppet hus, skolavslutningar, där föräldrarna för att ta del av verksamheten fritidsbrev vilket gör att vårdnadshavarna kan förbereda sina barn på dagens aktiviteter, samt att de får ta del av det vi gör på fritidshemmet och får information om det är något speciellt som utrustning, lov, vikarier etc. vi använder oss av olika digitala forum som tex. Tempus, Class dojo. Avdelningarna har: en gemensam arbetsplan som vi utgår från när vi planerar fritidsverksamheten ett utlåningssystem som involverar alla lärare, fritidspedagoger och elever. en god samverkan under alla lov. Under loven slås avdelningarna ihop och vi planerar aktiviteterna tillsammans. gemensamma aktiviteter utomhus som grillning och olika teman. en gemensam planeringstid utsatt på schemat då vi tar upp olika praktiska saker som måste lösas och information om vad som händer eller har hänt. en gemensam lärgruppstid utsatt på schemat där vi jobbar med kompetensutveckling och där vi lär av varandra och utvecklar en förmåga att konstruktivt granska sitt eget och andras arbetssätt. Insatser & förhållningssätt

16 Vilka förutsättningar behövs för att få till ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete?

17 UTVECKLINGSARBETET VIKTEN AV RASTEN

18 UTLÅNINGSSYSTEMET Lånebua Inspiration av föreläsaren Gustav Sundh. Fritidspersonal bestämde sig för att ta skolgården på allvar och höja kvalitén. Under den fria tiden sker många av kränkningarna och det är lätt att känna sig ensam och utsatt. Ett utlåningssystem tar tid, kräver mycket underhåll och handledning. Gäller att ha rätt förutsättningar i form av tid för planering, förberedelser, genomförande och utvärdering av arbetet.

19 Så här ville vi förändra uteverksamheten Utlåningssystem Inbjudande lekmiljö Strukturerad rastverksamhet Rastvärdsskap Utvärdering/ åtgärder

20 Syftet med utlåningssystem Skapa en mötesplats där ingen lämnas utanför, utan alla bryr sig om alla oavsett ålder och kön. Trevligt bemötande och samarbete. Mötesplats Ekonomi Spara pengar genom att lekmaterialet inte slits på samma sätt som när det ligger ute på skolgården. Pengar som vi kan investera på att rusta upp utomhusmiljön, eller köpa in något större inköp som t.ex. stora trähästar. En positiv utevistelse ger friskare barn, färre konflikter, ökad inlärningsförmåga, bättre motorik och mindre stress. Vinsten Delaktighet & ansvar Eleverna håller bättre ordning ute på skolgården om de blir delaktiga och ansvariga för Lånebua och genom elevrådet. Personal kommer ha kontinuerliga bikupsdiskussioner under husmöten, tisdagsmöten och fritidsmöten, och alla har olika åtaganden. Mandat från rektor att starta upp och kontinuerligt utveckla fritidsverksamheten.

21 UPPSTARTSFASEN ht 18 Planeringsdag Rådhuset. Systematiskt kvalitetsarbete. Inköp av material och fixade i ordning utlåningssystemet i uteförrådet med skyltar, hyllor och backar. Studiebesök i Lånebua gjordes innan vi körde i gång med utlåningssystemet. Inkludering av elever och personal. Åk 1-5 gavs möjlighet att hjälpa till med utlåningsverksamheten. Information om hur Lånebua fungerade och förhållningsreglerna togs upp i alla klassrum. Introduktionstid med eleverna som tagit på sig ett pass i Lånebua. På sikt skulle de klara sig själva men med lite hjälp vid byte av pass. Skoltid alla raster/alla dagar. På fritidstid ansvarade varje fritidsavdelning för 1 dag. Övrig tid öppnades efter förfrågan.

22 Vecka 2 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Felicia, Maj Leo, Ida Tom, Saga Björn, Malin Kurt, Lisa Vecka 3 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Arvid, Sam Schema för utlåningssystemet åk (Lotta och Anna-Lena) Jack, Moa Åke, Carl Bo, Åsa Per, Isa

23 L Å N E B U A Lånekort Lånetavlan Avstängningsburkar MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG

24 L Å N E B U A Meny Ordning och reda! Låneregler

25 Lärande: Trygga elever Vänta på sin tur. Trevligt bemötande. Lära känna elever från andra klasser. Hjälpa till, ta ansvar och vara delaktig. Samarbete. Rädd om sakerna de lånar.

26 Lånebua Värdar Västar Klassvärdar 2 stycken/pass Elever i åk 1-5 Avstängningsburkar. Signal 5min innan rastens slut.

27 Inbjudande lekmiljö FÄRGDUELLEN SCHACK

28 TRE I RAD FIA MED KNUFF

29

30 Rasten börjar i klassrummet Insatser & förhållningssätt Genomgång i klassrummet av vilka PAX som gäller i kapprummet Klasser släpps olika tider Flera pedagoger i kapprummet samtidigt Information till eleverna om rasten Visa respekt mot andras arbetsmiljö Skogräns Klädschema för yngre elever Individuella anpassningar för påklädnad - Släpper tidigare från lektionen - Enskilt rum för påklädnad Ge eleverna utmaningar PAX en pedagogisk modell med forskningsstöd Röstläget Händer och fötter Vara på sin plats Hänga upp kläder och sätta upp skor Skyltar synliga Gå inomhus

31 Rastvärdsskap 1. Hur vi jobbar (bild) 2. Varför vi jobbar Som rastvärd är vårat främsta uppdrag att finnas tillgängliga och synliga för eleverna, vi ska vara lyhörda, engagerade och tillmötesgående. NORRA SKOLAN F-KLASS RÖD RASTVÄRD NORRA SKOLAN BLÅ RASTVÄRD FOTBOLLSPLAN LÅNEBUA NORRA SKOLAN F-KLASS GRÖN RASTVÄRD

32 Rastkompisar Åk F-3 Måndag- torsdag Vi använder oss av glasspinnar med barnens namn. Vi drar 2 namn (rastkompisar). Vill man så får man para ihop sig med andra par. Detta gäller en hel rast eller till en viss ringning. Vi är 2 klasser i varje årskurs och när vi introducerade rastkompisar så drog vi rastkompisar inom klassen men har nu utökat till att dra mellan klasserna. Vi har även en liten lista man kan gå och titta på med förslag på lekar ifall man inte kommer på vad man vill göra. Fördelar vi ser med detta är: mindre konflikter på rasterna, trygghet att veta med vem man ska vara och vad man kan göra, alla kan leka med alla och ingen blir utanför och man kan hitta nya kompisar.

33 Uppdrag på rasten F-3 Pedagogen drar två glasspinnar med elevernas namn på, sedan får de parvis snurra på aktivitetshjulet. Eleverna får då ett uppdrag som de ska utföra och slutföra gemensamt på rasten. Vi kör ena 3:an på jämna veckor och den andra 3:an på udda veckor (klassvis). På torsdagar på förmiddagsrasten Klasslärarna följer upp och samtalar med eleverna om hur det har gått med uppdragen. - Hur har det varit? - Vad har varit bra/ mindre bra? - Vad kan göras annorlunda?

34 1 Räkna alla vita bilar som passera på Samuelpermansgatan. 2 Hur många fönster har Norra Skolan. 3 Hur många trafikmärken kan ni se från skolgården? 4 Hur många cyklister ser ni under rasten? 5 Hur många steg är det runt skolan? 6 Lär dig namnen på 10 barn som du inte redan kan namnet på. 7 Hur många röda bilar kan ni se under rasten? 8 Hur många pinnar är det på staketet nedanför skolan? 9 Hur många fönster har huset där Häggen håller till? 10 Hur många steg är det runt slöjdhuset? 11 Hur många staketpinnar saknas i staketet runt hela skolgården? 12 Stå i Lånebua! U P P D R A G 13 Hitta 4 elever som har namn på E. 14 Hitta 5 skräp och lägg i rätt soptunna. 15 Räkna hur många träd och buskar det finns på skolgården. 16 Räkna hur många år alla rastvakter är tillsammans. 17 Hitta 4 elever som har namn på A. 18 Hoppa 100 hopp med hopprep. 19 Träna att gå på styltor. 20 Låna ett spel i Lånebua och spela t.ex. tre i rad, fia med knuff osv. 21 Gå baklänges runt skolan. 22 Gå 10 varv runt skolan. 23 Hitta 15 syskonpar på skolgården. 24 Hur många lastbilar kan ni se på rasten?

35 Rastkompisar åk 4-5 Schema där eleverna paras ihop med ny klasskamrat vid varje tillfälle. Eleverna har själva kommit på aktiviteterna som är allt ifrån att spela olika spel inne till att göra någon aktivitet tillsammans ute på skolgården. Paren väljer aktiviter utifrån listan.

36 Vart vill vi med Lånebua? UTVÄRDERING/ÅTGÄRDER- elevråd, fp-möte, tisdagsmöte Vi vill ha en dörr insatt för att det ska bli tryggt att stå i Lånebua och för att det ska bli lättare att hålla ordning och reda. Vi har provat olika alternativ när det gäller hänglås, dels med kodlås och nyckellås men vi tror på en fast dörr med nyckellås. Vi vill ha två diskar med en kö för inlämning och en för utlämning. Nu står alla elever i samma kö. Menyn på luckorna/ griffeltavla med kort + text. Vi vill testa ett nytt lånesystem digitalt med foto och namn på Ipad, mobil och appen To do. Göra inköp av element för att det ska vara varmt och stå där och köpa in en matta så saker och ting inte ramlar ner i springorna.

37 Nya Lånebua

38 Microsoft To Do app Skapa en ny lista för F-3 och avdelning. Bjud in deltagare/elever med för- och efternamn. Lägg till fil och foto på eleven.

39 RASTSKOJ ÅK F-3 (utveckla) Måndag- torsdag kl och Schema i klassrummet med aktivitet, tid och dag. Personal som håller i aktiviteten. Pärm med aktiviteter/lekar. Beachflag stående synligt för eleverna som alarmerar att det är någon aktivitet på gång. Gatupratare med text på lek/aktivitet.

40 Tack för oss! Susanne och Jessica