Grunddata om Hongkongs ekonomi:

Transkript

1 Telemeddelande Sid. 1(7) Hongkong Jörgen Halldin (852) Amnr HONG Hongkongs ekonomi hösten 2013 Grunddata om Hongkongs ekonomi: Mdr HKD där ej annat anges. Källa: HK Census and Statistics Dept där ej annat anges Q2 BNP (löpande priser) 1936,1 2040,1 BNP-tillväxt, reell 7,0% 4,9% 1,4% 3,3% BNP/capita (USD) Inflation (KPI, y-o-y) 2,0% 5,3% 4,1% 4,5% Arbetslöshet 4,8% 3,4% 3,3% 3,3% Statens inkomster 247,1 376,5 437,7 Statens utgifter 233,1 301,4 364,0 Budgetbalans +14,0 +75,1 +73,7 Valutareserv (Mdr USD) 133,2 285,4 317,3 303,9 Utlandsskuld Export 2461,0 3337,3 3434,3 Import 2599,8 3764,6 3912,2 Sv export till HK (Mn SEK, SCB) (-29%) Sv import från HK (Mn SEK, SCB) (-21%) Växelkurs SEK/HKD 0,86 Största handelspartners: Kina, EU, USA, Japan, Taiwan

2 2(7) Sammanfattning Hongkong är idag en utpräglad serviceekonomi, efter att tidigare ha haft ett betydande inslag av tillverkande industrier. Efter Kinas ekonomiska öppnande mot omvärlden i slutet av 1970-talet kom Hongkongs tillverkningsindustri att flytta i första hand till den angränsande Guangdongprovinsen (varifrån den nu håller på att flytta vidare längre in i Kina eller till andra länder i regionen med lägre kostnadsläge). En mycket stor andel av dessa företag ägs och drivs dock fortfarande från Hongkong. Idag domineras Hongkongs ekonomi av finanssektorn (15% av BNP), fastighetssektorn, handel- och logistiktjänster samt turism. Omkring 98% av Hongkongs export är reexport av varor som importerats från i första hand fastlandskina. Många utländska företag, särskilt små och medelstora, väljer att etablera sig i Hongkong innan de tar steget in i Kina. Inkomst- och bolagsskatterna är mycket låga, 15% respektive 16,5%. Den enskilt största inkomstposten för regeringen är försäljning (eller snarare långtidsarrenden) av land, som är en ytterligt dyr resurs i det tättbebyggda Hongkong. Regeringen har de senaste åren fört en väldigt försiktig finanspolitik och har idag samlat på sig reserver så till den grad att man skulle kunna finansiera samtliga sina åtaganden under nästan två år utan att ta in en enda Hongkongdollar i skatt. Ekonomin rankas återkommande som en av de friaste i världen och affärsklimatet är öppet och lättillgängligt, även om kritik också finns mot att ett litet antal konglomerat och tycoons har så stort inflytande i flera tunga sektorer, t ex fastigheter, dagligvaruhandel och energi/elektricitet. Valutan är fullt konvertibel, knuten med fast växelkurs till den amerikanska dollarn sedan 1983 (7,8 HKD/USD) genom ett sedelfondsarrangemang. Det oberoende rättsväsendet av brittisk common law-typ fungerar väl. Ekonomin har haft en stark uppgång under 2000-talet med en årlig tillväxt på 5-7%, som först 2009 saktade av i och med finanskrisen. Tillväxten första halvåret 2013 var 3,3%. Allmänt om tillväxtutsikterna återhämtning 2013 Hongkongs stora beroende av omvärlden - utrikeshandeln motsvarar nästan 400% av BNP - gör att man i hög grad påverkas av tillväxttakten i omvärlden, inte minst den i Kina. Andra kvartalet 2013 låg Hongkongs tillväxttakt på 3,3%, en återhämtning från det svaga 2012 som främst beror på stark inhemsk efterfrågan, men även på en växande utrikeshandel (varuexporten ökade med 3,2% och varuimporten med 4,1% jämfört med motsvarande period 2012). Med en starkare utrikeshandel följer verksamheten i de viktiga tjänstenäringar

3 3(7) i Hongkong, t ex logistik och transporter, som är beroende av denna. Regeringen har under sommaren skrivit upp tillväxtprognosen för helåret till intervallet 2,5%-3,5%. Hongkong är en av världens ledande finansmarknader och har Asiens tredje största aktiemarknad var Hongkong den största marknaden i världen för nyintroduktioner av företag på börsen, men har antalet introduktioner sjunkit. Jämfört med Shanghai och Shenzhen, som inte i någon egentlig utsträckning är internationella finansmarknader, har Hongkong fördelen av en väl etablerad marknad med fullt konvertibel valuta, väl fungerande regelverk, höga krav på transparens och mycket hög likviditet. Hang Seng Index har efter en kraftig nedgång i juni-juli ändå gått upp med ca 12% under de senaste tolv månaderna. Peking har framförallt sedan 2009 låtit finansmarknaden i Hongkong få en nyckelroll i den gradvisa internationaliseringen av renminbin. Hongkong har blivit den främsta handelsplatsen för off-shore-rmb, det vill säga en marknad för fri upplåning och handel i RMB, som sedan kan växlas in till verkliga RMB i ett definierat fönster i Bank of China Hong Kong varje dag. Detta gör att t ex utländska företag kan låna upp RMB till marknadsränta i Hongkong, och använda dessa för investeringar i fastlandskina, eller till att t ex betala för handelstransaktioner med kinesiska företag utan valutarisk. Idag görs enligt Reuters knappt 20% av alla internationella handelstransaktioner med Kina i RMB, vilken är en mycket snabb ökning från endast 0,4% Av dessa transaktioner görs i sin tur ca 80% i Hongkong. Hongkong är därigenom ett testlaboratorium för Kinas väg mot en mer konvertibel RMB. Peking har under 2013 aviserat att den speciella finansiella testzonen Qianhai, i Shenzhen, precis på andra sidan gränsen till Kina, samt den nya ekonomiska frizonen i Pudong i Shanghai kommer att bli ytterligare testzoner för en friare RMB-handel, men då alltså inne i fastlandskina. Det är än så länge oklart vilka volymer de kinesiska myndigheterna har tänkt sig tillåta på dessa två marknader och därmed också oklart exakt hur dessa två initiativ kommer att påverka den särställning Hongkong hittills har haft på marknaden. I slutet av juli låg den totala RMB-inlåningen på konton i Hongkong på 695 mdr yuan, en uppgång med 22% på ett år. De totala betalningarna i RMB i Hongkong för handel med Kina var under samma månad 285 mdr yuan. Inlåningen i RMB har ökat kraftigt under första halvåret 2013 efter att ha saktat in under 2012, antagligen främst tack vare att RMB-kursen återigen

4 4(7) förstärkts under Volymen på RMB-betalningarna har likaså ökat kraftigt (+28%) under 2013, efter att ha legat ganska stilla under Hongkongdollarns knytning till den amerikanska dollarn gör att Hongkong sedan 1983 i princip avhändat sig möjligheten till egen penningpolitik. Det finns en diskussion bland ekonomer i Hongkong om det inte skulle vara bättre att låta Hongkongdollarn flyta inom någon form av vidare valutaband eller fixeras gentemot en korg av valutor, d v s att Hongkong skulle behöva gå från valutastabilitet till prisstabilitet. Många bedömare menar att kopplingen till den amerikanska dollarn och den därmed följande extremt låga räntan inte passar i en ekonomisk miljö med 3% arbetslöshet mitt i ett snabbväxande Asien, utan istället har bidragit till att blåsa upp en fastighetsbubbla och helt enkelt inte längre är ändamålsenlig. Att knyta Hongkongdollarn till renminbin är heller inte ett realistiskt alternativ så länge renminbin inte är konvertibel. Än så länge har dock inte Hongkongmyndigheterna darrat på manschetten och det finns egentligen inga tecken på att en omprövning av systemet skulle vara aktuell i närtid. Turismen, i synnerhet den ständigt ökande strömmen av besökare från fastlandskina, är en allt viktigare inkomstkälla i Hongkong och bidrar starkt till att hålla uppe konsumtionsnivån. De alltmer välbärgade turisterna från fastlandet spenderar stora summor på hotell, restauranger och shopping. Avsaknaden av moms och lyxskatter gör att exklusiva kläder, smycken, klockor m m kan vara 30-35% billigare i Hongkong än inne i fastlandet (dessutom är risken att råka ut för piratkopior väsentligt mindre) kom hela 48,6 miljoner utländska besökare till Hongkong, en ökning med 16% från året innan. Det ökande beroendet av kinesiska konsumenter ses dock även med oro av Hongkongborna, som är rädda för att bli för ekonomiskt beroende av en resandeström som de facto regleras direkt av Peking (genom tillståndsprocessen för utresa ur fastlandskina). En viss avmattning av den tidigare skenande prisutvecklingen i fastighetssektorn kan nu skönjas. Den extremt låga räntenivån och en stor skara fastlandskineser som varit beredda att använda bostäder och fastigheter i Hongkong som investeringsobjekt har gjort att Hongkong haft en obruten och mycket kraftig prisuppgång det senaste decenniet. Under 2012 steg bostadspriserna med i genomsnitt 25%. Under slutet av 2012 och första halvåret 2013 införde regeringen dock flera kraftfulla åtgärder för att försöka få bukt med prisutvecklingen, bl a genom att öka byggandet av statligt ägda bostäder och att återuppta en tidigare policy att subventionera försäljning av

5 5(7) lägenheter till låginkomsttagare, det s k Home Ownership Scheme. Därutöver har man i tre olika omgångar infört nya eller höjt tidigare stämpelskatter i syfte att minska spekulation i bostadsobjekt, och slutligen sänkt den högsta tillåtna belåningsgraden för bostäder från 50% till 40% av värdet. Även om fastighetsmarknaden således är ett frågetecken så är Hongkong, med sina starka regelverk, sin välutbildade arbetskraft och transparenta marknadsförhållanden generellt sett i en god position för att även fortsatt kunna dra nytta av närheten till Kina och andra snabbväxande ekonomier i Asien och nå en god ekonomisk utveckling. Om något närmar man sig överhettning även på arbetsmarknaden. Handelspolitik Hongkong har, enligt konstitutionen (Basic Law), rätt att föra en självständig handelspolitik. Hongkong stod värd för WTO:s sjätte ministermöte i december Ekonomin är en av de öppnaste i världen. Man har i princip ingen tillverkningsindustri och ingen jordbruks- eller livsmedelsindustri, vilket gjort att det inte finns något inrikespolitiskt tryck att skydda dessa sektorer med tullar eller andra handelshinder. T ex finns importtullar endast på spritdrycker, tobak och drivmedel undertecknades ett tullsamarbetsavtal mellan EU och Hongkong. Detta innebar en formalisering av det redan existerande samarbetet, men visar också på Hongkongs autonomi i dessa frågor. Ett särskilt frihandelsavtal mellan Hongkong, Macau och Kina, Closer Economic Partnership Arrangement (CEPA) trädde i kraft den 1 januari Avtalet har stegvis utvidgats till att gälla samtliga varugrupper och liberalisering inom ett stort antal tjänstesektorer. I korthet möjliggör CEPA att företag som är etablerade i Hongkong eller Macau efter 3-5 års verksamhet kan få mycket förmånliga tillträdesvillkor till den kinesiska marknaden. En kontinuerlig dialog förs om ytterligare åtgärder för att stimulera ömsesidigt handelsutbyte och investeringar. I slutet av augusti 2013 lanserades en tionde utvidgning av CEPA-avtalet mellan Kina och Hongkong, där 73 liberaliseringsåtgärder inom främst tjänstesektorn överenskommits. I november 2011 ansökte Hongkong om att bli medlem i ASEAN-China Free Trade Area (ACFTA). ASEAN har svarat genom att istället inleda direkta förhandlingar med Hongkong om ett bilateralt frihandelsavtal, vilka för närvarande pågår.

6 6(7) Ny konkurrenslagstiftning Hongkongs parlament, LegCo, röstade i juni 2012 med knapp marginal igenom en ny konkurrenslagstiftning. En sådan hade då diskuterats i närmare tio år. Den nya lagen föreskriver bl a straff mot kartellbildningar och mot att företag med substantial degree of market power vidtar åtgärder för att snedvrida eller förhindra konkurrens. Kritiker menar att lagstiftningen är otydlig och tandlös, bl a därför att många medelstora företag och statutory bodies (myndighetsliknande organ) undantagits. Kritiker noterar också att lagen saknar skrivning om att konkurrensmyndigheterna ska notifieras på förhand av företag som planerar att gå samman, vilket skulle kunna innebära att myndigheterna först i efterhand kommer att kunna ingripa mot samgåenden som försämrar konkurrensen. Lagen ska implementeras med hjälp av en Competition Commission och en Competition Tribunal. Nästa steg i arbetet blir att bemanna dessa två myndigheter och att också utarbeta riktlinjer inför lagens framtida tillämpning. På grund av detta kan det antas dröja till innan lagen de facto träder i kraft. Frågan om konkurrenslagstiftning har varit svår att lösa i Hongkong och blev tidigt politiskt känslig eftersom det i flera sektorer i Hongkongs ekonomi finns oligopolliknande verksamheter som backas upp av starka tycoons, och eftersom många ledande politiker och affärsintressen månar om att Hongkong fortsatt ska kunna kalla sig världens friaste ekonomi. Sistnämnda likställer man då gärna med en marknad med så lite regleringar som möjligt, vilket inte nödvändigtvis är detsamma som världens mest välfungerande marknad. Inkomstskillnaderna fortsatt stora De redan stora inkomstskillnaderna har på senare år ökat ytterligare i Hongkong var inkomstfördelningen i Hongkong den ojämnaste på åtminstone 30 år. Hongkong hade 2011, enligt Hongkongregeringens egen statistikmyndighet, en gini-koefficient på 0,537, vilket kan jämföras med 0, och 0, Medianinkomsten för den fattigaste tiondelen av Hongkongs befolkning har t o m sjunkit från 2220 HKD till 2070 HKD per månad under de senaste fem åren. 1 Gini-koefficienten anges på en skala från 0 till 1, där tal närmare 1 indikerar en ojämnare inkomstfördelning (vid värdet 0 har alla personer i ett land lika hög inkomst, vid värdet 1 har en person all inkomst i ett land).

7 7(7) Det är vanskligt att jämföra gini-koefficienter mellan olika länder, men tydligt är i alla fall att det är få utvecklade länder i världen som har så ojämn inkomstfördelning som Hongkong. USA har t ex en gini-koefficient på 0,469 medan Sverige, som tillhör de länder som har jämnast inkomstfördelning i världen, har en gini-koefficient omkring 0,25. De få länder som har en ginikoefficient i närheten av Hongkongs nivå ligger framförallt i Latinamerika och södra Afrika. Siffrorna har givit ytterligare argument för regeringenschefen C Y Leungs strävanden att minska Hongkongs wealth gap. Regeringen har nu börjat öka transfereringarna till låginkomsttagare, om än från en låg nivå, och C Y Leung har förklarat att han bl a vill fortsätta att höja den lagstadgade minimilön som infördes så sent som 2011, öka transfereringarna till fattiga äldre, bygga ut sjukvårdssystemet för att bättre täcka in låginkomsttagare samt öka byggandet av bostäder för låginkomsttagare. Sveriges handels- och investeringsutbyte med Hongkong Sveriges handel med Hongkong är fortfarande relativt betydande även om Hongkongs plats som unik inkörsport till Kina sedan länge är borta. Handeln med Hongkong brukar vanligen motsvara 0,3-0,4% av vår totala utrikeshandel. Efter att ha haft en ganska långsam tillväxt på senare år tog den svenska exporten till Hongkong, som domineras av verkstadsprodukter, ett kraftigt kliv uppåt under 2012 (+17% till 4860 mnr SEK). Den främsta anledningen till detta var en mycket kraftig ökning i exporten av svenska lastbilar och bussar. Under första halvåret 2013 har dock vår export till Hongkong fallit kraftigt (-29%) och är därmed tillbaka på 2011 års nivåer. Ca 160 företag med svensk anknytning finns i Hongkong. Dessa utgörs både av ren försäljnings/exportverksamhet, företag som valt att förlägga vissa specifika Asienfunktioner, t ex finansverksamhet, till Hongkong, samt företag som i första hand sysslar med sourcing/inköp via Hongkong. Svenska företag med större verksamhet i Hongkong är t ex H&M, IKEA, Ericsson, Scania, Securitas, APC Logistics, ICA och Hop Lun. Av de svenska bankerna finns SEB och SHB på plats. Hongkongföretaget Hutchison Whampoa är delägare i den svenska mobiloperatören 3, och Hutchison Port Holdings driver containerterminalen i Stockholms Hamn. Hongkongs Mass Transit Railway, MTR, är sedan några år tillbaka upphandlad operatör för Stockholms tunnelbana. HALLDIN