Grunddata om Hongkongs ekonomi:

Transkript

1 Telemeddelande Sid. 1(7) Hongkong Jörgen Halldin (852) Amnr HONG Hongkongs ekonomi hösten 2012 Grunddata om Hongkongs ekonomi: Mdr HKD där ej annat anges. Källa: HK Census and Statistics Dept där ej annat anges Q2 BNP 1890,9 BNP-tillväxt 7,0% 7,0% 5,0% 1,2% BNP/capita (HKD) Inflation (KPI) 2,0% 2,4% 5,3% 1,6% Arbetslöshet 4,8% 4,4% 3,4% 3,2% Statens inkomster 247,1 318,4 376,5 Statens utgifter 233,1 289,0 301,4 Budgetbalans +14,0 +29,4 +75,1 Valutareserv (Mdr USD) 133,2 268,7 282,5 Utlandsskuld Export 2461,0 3031,0 3337,3 Import 2599,8 3364,8 3764,6 Sv export till HK (Mdr SEK, SCB) (+28%) Sv import från HK (Mdr SEK, SCB) (+8%) Växelkurs SEK/HKD 0,9 Största handelspartners: Kina, EU, USA, Japan, Taiwan

2 2(7) Sammanfattning Hongkong är idag en utpräglad serviceekonomi, efter att tidigare ha haft ett betydande inslag av tillverkande industrier. Efter Kinas ekonomiska öppnande mot omvärlden i slutet av 1970-talet kom Hongkongs tillverkningsindustri att flytta i första hand till den angränsande Guangdongprovinsen (varifrån den nu håller på att flytta vidare längre in i Kina eller till andra länder i regionen med lägre kostnadsläge). En mycket stor andel av dessa företag ägs och drivs dock fortfarande från Hongkong. Idag domineras Hongkongs ekonomi av finanssektorn (15% av BNP), fastighetssektorn, handel- och logistiktjänster samt turism. Omkring 98% av Hongkongs export är reexport av varor som importerats från i första hand fastlandskina. Många utländska företag, särskilt små och medelstora, väljer att etablera sig i Hongkong innan de tar steget in i Kina. Inkomst- och företagskatterna är mycket låga, omkring 15-16%. Den enskilt största inkomstposten för regeringen är försäljning (eller snarare långtidsarrenden) av land, som är en ytterligt dyr resurs i det tättbebyggda Hongkong. Regeringen har de senaste åren fört en väldigt försiktig finanspolitik och har idag samlat på sig reserver så till den grad att man skulle kunna finansiera samtliga sina åtaganden under nästan två år utan att ta in en enda Hongkongdollar i skatt. Ekonomin rankas återkommande som en av de friaste i världen och affärsklimatet är öppet och lättillgängligt, även om kritik också finns mot att ett litet antal konglomerat och tycoons har så stort inflytande i flera tunga sektorer, t ex fastigheter, dagligvaruhandel och energi/elektricitet. Valutan är fullt konvertibel, knuten med fast växelkurs till den amerikanska dollarn sedan 1983 (7,8 HKD/USD) genom ett sedelfondsarrangemang. Det oberoende rättsväsendet av brittisk common law-typ fungerar väl. Ekonomin har haft en stark uppgång under 2000-talet med en årlig tillväxt på 5-7%, som först 2009 saktade av i och med finanskrisen, och som nu på nytt bromsat in under Allmänt om tillväxtutsikterna Hongkongs stora beroende av omvärlden - utrikeshandeln motsvarar nästan 400% av BNP - gör att man i hög grad påverkas av den långsammare tillväxttakten i omvärlden, inklusive i Kina. Andra kvartalet 2012 låg tillväxttakten endast på 1,2%, bl a beroende på att utrikeshandeln minskar, och därmed verksamheten i de tjänstenäringar, t ex logistik och transporter, som är beroende av denna. I juli 2012 minskade importen med 3,8% och exporten med 5,1%, jämfört med samma månad 2011.

3 3(7) Hongkong är en av världens ledande finansmarknader och har Asiens tredje största aktiemarknad var Hongkong den största marknaden i världen för nyintroduktioner av företag på börsen. Jämfört med Shanghai och Shenzhen, som inte i någon egentlig utsträckning är internationella finansmarknader, har Hongkong fördelen av en väl etablerad marknad med fullt konvertibel valuta, väl fungerande regelverk, höga krav på transparens och mycket hög likviditet. Under 2012 har dock aktiviteten i finanssektorn saktat ner. Hang Seng Index har efter en kraftig nedgång i maj-juni ändå gått upp med ca 12% under året, men marknaden har i skuggan av eurokrisen varit ganska avvaktande, och antalet nyintroduktioner har gått ner kraftigt jämfört med de senaste åren. Flera stora finansaktörer har därför börjat dra ner på antalet anställda i Hongkong. Peking har framförallt sedan 2009 låtit finansmarknaden i Hongkong få en nyckelroll i den gradvisa internationaliseringen av renminbin. Hongkong har blivit den främsta handelsplatsen för off-shore-rmb, det vill säga en marknad för fri upplåning och handel i RMB, som sedan kan växlas in till verkliga RMB i ett definierat fönster i Bank of China Hong Kong varje dag. Detta gör att t ex utländska företag kan låna upp RMB till marknadsränta i Hongkong, och använda dessa för investeringar i fastlandskina, eller till att t ex betala för handelstransaktioner med kinesiska företag utan valutarisk. Idag görs ca 10% av alla internationella handelstransaktioner med Kina i RMB, och av dessa görs i sin tur ca 80% i Hongkong. Hongkong är därigenom något av ett testlaboratorium för Kinas väg mot en mer konvertibel RMB. I slutet av juli låg den totala RMB-inlåningen på konton i Hongkong på 567 mdr yuan. De totala betalningarna i RMB i Hongkong för handel med Kina var under samma månad 223 mdr yuan. Inlåningen i RMB har avstannat under 2012 efter att ha ökat kraftigt , främst kanske på grund av att förväntningarna om en ständigt stigande RMB-kurs kommit av sig det senaste året. Volymen på RMB-betalningarna har likaså legat ganska stilla under 2012, även om de varierar med utrikeshandelsvolymerna månad för månad. Hongkongdollarns knytning till den amerikanska dollarn gör att Hongkong sedan 1983 i princip avhändat sig möjligheten till egen penningpolitik. Den förre chefen för Hong Kong Monetary Authority, Joseph Yam, som 1983 var med och skapade pegen, publicerade i mitten av juni i år ett papper där han argumenterade för att tiden nu var kommen för att skrota pegen och låta Hongkongdollarn flyta inom någon form av vidare

4 4(7) valutaband eller fixeras gentemot en korg av valutor. Hongkong behöver gå från valutastabilitet till prisstabilitet, menar han. Han är inte ensam om denna åsikt, och många bedömare menar att kopplingen till den amerikanska dollarn och den därmed följande extremt låga räntan inte passar i en ekonomisk miljö med 3% arbetslöshet mitt i ett snabbväxande Asien, utan istället har bidragit till att blåsa upp en fastighetsbubbla och helt enkelt inte längre är ändamålsenlig. HKMA:s nuvarande chef Norman Chan och finansminister John Tsang var genast (t o m innan Yams rapport släpptes) ute och kritiserade Yams slutsatser och försäkrade att det inte var aktuellt att släppa pegen. Så lär säkerligen inte heller ske på länge än. Att knyta Hongkongdollarn till renminbin är heller inte ett realistiskt alternativ så länge renminbin inte är konvertibel. Turismen, i synnerhet den ständigt ökande strömmen av besökare från fastlandskina, är en allt viktigare inkomstkälla i Hongkong och bidrar starkt till att hålla uppe konsumtionsnivån. De alltmer välbärgade turisterna från fastlandet spenderar stora summor på hotell, restauranger och allehanda shopping. Avsaknaden av moms och lyxskatter gör att exklusiva kläder, smycken, klockor m m kan vara 30-35% billigare i Hongkong än inne i fastlandet (dessutom är risken att råka ut för piratkopior väsentligt mindre) kom hela 40 miljoner utländska besökare till Hongkong, en ökning med 10% från året innan. Det ökande beroendet av kinesiska konsumenter ses dock även med oro av Hongkongborna, som är rädda för att bli för ekonomiskt beroende av en resandeström som de facto regleras direkt av Peking (genom tillståndsprocessen för utresa ur fastlandskina). Den avtagande tillväxttakten till trots så syns ännu ingen tydlig avmattning i fastighetssektorn. Så länge räntan är på så extremt låga nivåer och det alltjämt finns en stor skara fastlandskineser som är beredda att använda bostäder och fastigheter i Hongkong som investeringsobjekt så finns förutsättningar för att de höga prisnivåerna ändå ska fortsätta hålla i sig. Priserna på objekt i lyxsegmentet och objekt i mellansegmentet har således hållit en jämn nivå under 2012, medan mindre och enklare objekt fallit ganska kraftigt i pris. Sistnämnda hänger dock främst samman med att den nya regeringen aviserat ganska kraftfulla åtgärder för att öka utbudet av enklare och billigare bostäder, bl a genom att staten återupptagit en gammal policy med att subventionera försäljning av lägenheter till låginkomsttagare, det s k Home Ownership Scheme.

5 5(7) Att Hongkong nu drabbas av omvärldsfaktorer som gör att ekonomin saktar ner är närapå ofrånkomligt. Med lite perspektiv är det dock högst troligt att Hongkong kan fortsätta att dra nytta av sin unika position, sitt starka regelverk och sina transparenta marknadsförhållanden för att genom närheten till Kina och andra snabbväxande ekonomier i Asien även fortsatt nå en god ekonomisk utveckling. Handelspolitik Hongkong har, enligt konstitutionen (Basic Law), rätt att föra en självständig handelspolitik. Hongkong stod värd för WTO:s sjätte ministermöte i december Ekonomin är en av de öppnaste i världen. Man har i princip ingen tillverkningsindustri och ingen jordbruks- eller livsmedelsindustri, vilket gjort att det inte finns något inrikespolitiskt tryck att skydda dessa sektorer med tullar eller andra handelshinder. T ex finns importtullar endast på spritdrycker, tobak och drivmedel undertecknades ett tullsamarbetsavtal mellan EU och Hongkong. Detta innebar en formalisering av det redan existerande samarbetet, men visar också på Hongkongs autonomi i dessa frågor. Ett särskilt frihandelsavtal mellan Hongkong, Macau och Kina, Closer Economic Partnership Arrangement (CEPA) trädde i kraft den 1 januari Avtalet har stegvis utvidgats till att gälla samtliga varugrupper och liberalisering inom ett stort antal tjänstesektorer. I korthet möjliggör CEPA att företag som är etablerade i Hongkong eller Macau efter 3-5 års verksamhet kan få mycket förmånliga tillträdesvillkor till den kinesiska marknaden. En kontinuerlig dialog förs om ytterligare åtgärder för att stimulera ömsesidigt handelsutbyte och investeringar. Ny konkurrenslagstiftning Hongkongs parlament, LegCo, röstade i juni med knapp marginal igenom en ny konkurrenslagstiftning. En sådan har diskuterats i omkring tio år, och det nu klubbade förslaget lades ursprungligen fram av regeringen Därefter har det varit föremål för ungefär 200 ändringsförslag, varav merparten gått i en urvattnande riktning. Lagen föreskriver bl a straff mot kartellbildningar och mot att företag med substantial degree of market power vidtar åtgärder för att snedvrida eller förhindra konkurrens. Kritiker menar att lagstiftningen är otydlig och alltför tandlös, bl a därför att många medelstora företag och statutory bodies (myndighetsliknande organ) undantagits. Kritiker noterar också att lagen saknar skrivning om att konkurrensmyndigheterna ska notifieras på

6 6(7) förhand av företag som planerar att gå samman, vilket skulle kunna innebära att myndigheterna först i efterhand kommer att kunna ingripa mot samgåenden som försämrar konkurrensen. Lagen ska implementeras med hjälp av en Competition Commission och en Competition Tribunal. Nästa steg i arbetet blir nu att bemanna dessa två myndigheter och att också utarbeta riktlinjer inför lagens framtida tillämpning. På grund av detta kan det antas dröja till innan lagen de facto träder i kraft. Konkurrenslagstiftningen var en av de svåraste nötterna för Donald Tsangs regering att knäcka i LegCo. Den blev snabbt politiskt känslig eftersom det i flera sektorer i Hongkongs ekonomi finns oligopolliknande verksamheter som backas upp av starka tycoons, och eftersom många ledande politiker och affärsintressen månar om att Hongkong fortsatt ska kunna kalla sig världens friaste ekonomi. Sistnämnda likställer man då gärna med en marknad med så lite regleringar som möjligt, vilket inte nödvändigtvis är detsamma som världens mest välfungerande marknad. Inkomstskillnaderna fortsätter att öka De redan stora inkomstskillnaderna har på senare år ökat ytterligare i Hongkong var inkomstfördelningen i Hongkong den ojämnaste på åtminstone 30 år. Hongkong hade 2011, enligt Hongkongregeringens egen statistikmyndighet, en gini-koefficient på 0,537, vilket kan jämföras med 0, och 0, Medianinkomsten för den fattigaste tiondelen av Hongkongs befolkning har t o m sjunkit från 2220 HKD till 2070 HKD per månad under de senaste fem åren. Det är vanskligt att jämföra gini-koefficienter mellan olika länder, men tydligt är i alla fall att det är få utvecklade länder i världen som har så ojämn inkomstfördelning som Hongkong. USA har t ex en gini-koefficient på 0,469 medan Sverige, som tillhör de länder som har jämnast inkomstfördelning i världen, har en gini-koefficient omkring 0,25. De få länder som har en ginikoefficient i närheten av eller över Hongkongs nivå ligger framförallt i Latinamerika och södra Afrika. Siffrorna har givit ytterligare argument för Hongkongs nye regeringschef C Y Leung i dennes strävanden att minska Hongkongs wealth gap. Hur detta är tänkt att gå till är ännu inte känt i detalj. Leung har dock förklarat att han bl a vill höja den lagstadgade minimilönen, öka transfereringarna till äldre människor med låga inkomster, bygga ut 1 Gini-koefficienten anges på en skala från 0 till 1, där tal närmare 1 indikerar en ojämnare inkomstfördelning (vid värdet 0 har alla personer i ett land lika hög inkomst, vid värdet 1 har en person all inkomst i ett land).

7 7(7) sjukvårdssystemet för att bättre täcka in låginkomsttagare samt öka byggandet av bostäder för låginkomsttagare. Sveriges handels- och investeringsutbyte med Hongkong Sveriges handel med Hongkong är fortfarande relativt betydande även om Hongkongs plats som unik inkörsport till Kina sedan länge är borta. Handeln med Hongkong brukar vanligen motsvara 0,3-0,4% av vår totala utrikeshandel. Efter att ha haft en ganska långsam tillväxt på senare år tog den svenska exporten till Hongkong, som domineras av verkstadsprodukter, ett kraftigt kliv uppåt det första halvåret 2012 (+28% till 2849 mnr SEK). Den främsta anledningen till detta var en mycket kraftig ökning i exporten av svenska lastbilar och bussar. Ca 150 företag med svensk anknytning finns i Hongkong. Dessa utgörs både av ren försäljnings/exportverksamhet, företag som valt att förlägga vissa specifika Asienfunktioner, t ex finansverksamhet, till Hongkong, samt företag som i första hand sysslar med sourcing/inköp via Hongkong. Svenska företag med större verksamhet i Hongkong är t ex H&M, IKEA, Ericsson, Scania, APC Logistics, ICA och Hop Lun. Av de svenska bankerna finns SEB och SHB på plats. Hongkongföretaget Hutchison Whampoa är delägare i den svenska mobiloperatören 3, och Hutchison Port Holdings driver containerterminalen i Stockholms Hamn. Hongkongs Mass Transit Railway, MTR, är sedan några år tillbaka upphandlad operatör för Stockholms tunnelbana. HALLDIN