Jämvikt evidensbaserat folkhälsoarbete för jämlik hälsa

Transkript

1 Jämvikt evidensbaserat folkhälsoarbete för jämlik hälsa Maria Magnusson Leg dietist med specialisering inom folkhälsa, leg sjuksköterska, Med. dr. Angereds närsjukhus och Göteborgs universitet.

2 Skillnaderna i hälsa fortsätter att öka Folkhälsomyndigheten:Folkhälsan i Sverige Årlig rapportering. Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Hälsan och förutsättningarna för att ha en god hälsa är dock inte jämnt fördelade, det finns skillnader mellan olika grupper i samhället och skillnaderna ökar dessutom för vissa indikatorer. När befolkningen t.ex. delas in efter utbildningsnivå är det i stort sett alltid de med lägst nivå som har sämst hälsa. Den sociala gradienten, mätt i utbildningsnivå, är alltså tydlig. (Ur Sammanfattning) Socialstyrelsen: Lägesrapport Tillståndet och utvecklingen inom hälsooch sjukvård samt tandvård Folkhälsan fortsätter att utvecklas positivt. Medellivslängden ökar, framför allt på grund av kraftigt minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Hälsoklyftorna ökar dock mellan olika grupper i befolkningen. (s. 12)

3 Dåliga vanor måste vridas rätt, de oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. Barnens otillfredsställande näringsstandard beror av två intimt samverkande orsaker: å ena sidan föräldrarnas och i första hand husmödrarnas bristande förstånd och omtanke, å andra sidan de otillräckliga familjeinkomsterna. Den förstnämnda orsaken är förvisso inte den oviktigaste. Men härav får icke slutsatsen dragas att samhället är utan ansvar. Dåliga vanor måste vridas rätt, de oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. Det är här utrymme för en omfattande, samhälleligt organiserad folkuppfostrings- och propagandaaktion, vilken, om den ska komma till nytta där den bäst behövs, måste vara intensiv och pockande och söka utnyttja alla slags kanaler till föräldrar. Myrdal, A & Myrdal G (1934). Kris i befolkningsfrågan. Citerad i Gullberg, E (2004). Det välnärda barnet föreställningar och politik i skolmåltidens historia, sid 85. Stockholm: Carlssons

4

5

6 INFLYTANDETRAPPAN - PROBLEMATISERING

7 Community Based Participatory Research (CBPR) Social Cognitive Theory Normmedvetenhet och interkulturell kompetens

8 Underlätta för spridning av normmedvetenhet och interkulturell kompetens Att bekräfta och förmedla kunskap Tydliggöra och underlätta pågående hälsofrämjande arbete Stödja implementering av långsiktigt folkhälsoarbete

9 HUGA:s Hälsocertifiering - Ett redskap för kvalitetssäkring av hälsofrämjande arbete i skolan HUGA Hälsa för Unga i Grundskola Angered

10 Delmål Aktivitet Samverkanspartner Aktuella insatser av Jämvikt i nordöstra Göteborg Bekräfta och förmedla kunskap Gruppsamtal med föräldrar. Dietist från Jämvikt, sjukgymnast från Hälsoteket i Angered (HiA). Dialogföreläsningar om mat och hälsa. Dietist och/eller folkhälsovetare från Jämvikt. Familjecentraler, BVC, öppna förskolor, biblioteken i Angered och Hjällbo HiA, Gårdstensbostäder/ Göteborgsvarvet, KulturATOM, Angereds FC, Rädda barnen. Tydliggöra och underlätta pågående hälsofrämjande arbete Stödja implementering av långsiktigt folkhälsoarbete Underlätta för spridning av normkritiska perspektiv och interkulturell kompetens Frukostträffar kring hälsa och bra mat. Folkhälsovetare från Jämvikt, sjukgymnast från HiA. Samtal med unga kvinnor i kursen Fit for life. Dietist och folkhälsovetare från Jämvikt. Livsstils kurs om mat och hälsa. Folkhälsovetare från Jämvikt, sjg från Hälsoteket i Ö Gbg Hälsocertifiering enligt HUGA Hälsocertifiering enligt HUGA på skolor Samverkan med förskola och BHV för anpassning av Hälsocertifiering enligt HUGA för förskolan Ingår i ovanstående. Riktade föreläsningar för personal Angeredsgymnasiet ( nyanlända elever på SPRINT-programmet). Ungdomsmottagningen på Angereds Närsjukhus Hälsoteket i Östra Göteborg, Arbetsförmedlingen SDF Angered Fyra skolor hälsocertifierade SDF Angered respektive Centrum, Smittskyddsenheten, centrala BHV Centrala BHV

11 Social Cognitive Theory (Glanz 2008) Hälsans determinanter Tilltro till egen förmåga Tilltro till kollektivets förmåga Att kunna påverka sin omgivning Underlättande Individens/gruppens förväntningar på utfall Lärande genom observation

12 ATRIS FÖR ELEVER. Delmål, definierade utifrån resultatmål och determinanter RESULTAT-MÅL BESTÄMNINGSFAKTORER Barnen skall äta frukost före varje skoldag Ömsesidig bestämmelse Underlättande Förväntningar på utfall Eleverna betraktar det som bra att äta frukost Eleverna får tips om hur de skall göra (gå och lägga sig i tid, förbereda, lagom förväntningar) Eleven tror på att hen kommer att må bra av att äta frukost Tilltro till den egna förmågan Eleven tror på att hen ska kunna börja äta frukost och ser hur det är möjligt Tilltro till kollektivets förmåga Utveckla frukost klubb då flera barn möts i skolan för att tillsammans äta frukost. Lärande genom observation Andra äter frukost hemma eller i skolan. Barnen skall äta lunch i skolan dagligen Eleverna betraktar det som bra att äta skollunch Måltidsmiljön är trevlig Eleverna gillar maten Eleven tror på att hen kommer att må bra av att äta lunch Eleverna tror på att deras åsikter tas på allvar. Att de själva med den kunskap de har om mat kan vara delaktiga i utformandet av bra matsedel. Eleverna känner att deras skolkamrater värnar om deras gemensamma måltidsmiljö och att man tillsammans vet hur man ska kunna äta för att må bra Eleverna är delaktiga i utformandet av matsedeln ( matråd ) Man ser att andra elever/ lärare sitter i lugn och ro för att äta, plockar undan efter sig, talar lugnt osv. Barnen skall äta bra mellanmål Det är en gemensam kultur att äta bra mellanmål Grönsaker, frukt och bra smörgåsar görs tillgängligt Eleverna får kunskap om goda och bra mellanmål Eleven tror på att hen kommer att må bra av att äta mellanmål Eleverna känner att bra mellanmål kan vara enkelt. Fruktstunden blir en gemenskap. Eleven kan se olika typer av frukt och grönt och att andra barn/ vuxna tycker att det är gott.

13 Agenda globala mål för hållbar utveckling 1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger 3. Hälsa och välbefinnande 4. God utbildning för alla 5. Jämställdhet 6. Rent vatten och sanitet 7. Hållbar energi för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 10. Minskad ojämlikhet 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringen 14. Hav och marina resurser 15. Ekosystem och biologisk mångfald 16. Fredliga och inkluderande samhällen 17. Genomförande och globalt partnerskap

14 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg (2015) s 141 Förslag där Jämviktsmodellen kan tillämpas Fokusområde 1: Ge varje barn en god start i livet Förslag 7: Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller en hög och likvärdig kvalitet Förslag 8: Förslag 8: Tillhandahåll likvärdig barnomsorg och förskola av hög kvalitet till alla och i förhållande till graden av utsatthet Fokusområde 2: Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren Förslag 11: Vidta åtgärder som stärker skolans likvärdighet Förslag 12: Förhindra elevers skolavhopp och öka närvaron Förslag 13: Utveckla skolans samarbete med föräldrarna Förslag 14: Utför ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan Förslag 15: Främja en likvärdig elevhälsovård Förslag 16: Organisera och planera för elevers deltagande och inflytande i skola och samhälle Förslag 17: Arbeta aktivt för att främja en blandad elevsammansättning i stadens skolor Förslag 18: Vidta åtgärder som främjar barns lärande Förslag 19: Erbjud alla barn tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter Fokusområde 4: Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Förslag 25: Stärk invånarnas delaktighet, infytande och trygghet Förslag 26: Planera för en hälsofrämjande närmiljö

15

16 Tack för uppmärksamheten!

17 Referenser Bourdieu 1993, cited in Waquant, L. (2007):TERRITORIAL STIGMATIZATION IN THE AGE OF ADVANCED MARGINALITY. Thesis Eleven 91: 66 Braunack-Mayer, A. & Louise, J. (2008). The ethics of Community Empowerment: tensions in health promotion theory and practice. Promoion and Education, 15(3): 5-8. CALDWELL, C. H., ZIMMERMAN, M. A. & ISICHEI, P. A Forging collaborative partnerships to enhance family health: an assessment of strengths and challenges in conducting community-based research. J Public Health Manag Pract, 7, 1-9. KUMAGAI, A. K. & LYPSON, M. L Beyond cultural competence: critical consciousness, social justice, and multicultural education. Acad Med, 84, Leung, M.W., I.H. Yen, and M. Minkler, Community based participatory research: a promising approach for increasing epidemiology's relevance in the 21st century. Int J Epidemiol, (3): p ) McAlister AL, Perry CL & Parcel GS (2008) How individuals, environments and health behaviors interact. Social Cognitive Theory. In Health behavior and health education: theory, research, and practice (Glanz K, Rimer BK and Viswanath K eds.) John Wiley & Sons, Inc. Potvin, L., Cargo, M., McComber, A.M., Delormier, T. & Macaulay, A.C. (2003) Implementing participatory intervention and research in communities: lessons from the Kahnawake Schools Diabetes Prevention Project in Canada. Soc Sci Med, 56(6), WHITE, M., ADAMS, J. & HEYWOOD, P How and why do interventions that increase health overall widen inequalities within populations?. In: BABONES, S. J. (ed.) Social inequality and public health. Bristol: The Policy Press.)