P E R S O N A L R A P P O R T

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "P E R S O N A L R A P P O R T 2 0 1 4"

Transkript

1 P E R S O N A L R A P P O R T

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. PERSONALSTRATEGI 5 3. PERSONALMÄNGD OCH PERSONALSTRUKTUR Personalmängd och personalstruktur Personalmängd enligt förvaltning Personalens könsfördelning Personalens ålder Personalens medelålder Personalomsättning Pensioneringar Pensionsavgifter Prognostiserande rekrytering ARBETSHÄLSA Personalsituation Enkät om arbetshälsan Sjukfrånvaro Olycksfall i arbete Företagshälsovård Åtgärder som stöder arbetshälsan Hälsofrämjande verksamhet Tidigt stöd Omplaceringsverksamhet Arbetshandledning Riskhantering Samarbete UTVECKLANDE AV KUNNANDET Personalutbildning och -utveckling Förmanspass Annan förmansutbildning Läroavtalsutbildning Personalutbildningens nyckeltal LÖN OCH BELÖNING Personalens löner Arbetstid och frånvaro SYSSELSÄTTNING MED BLICKEN MOT FRAMTIDEN 27 Pärmbild: Jaakko J Salo Layout: Jouko Keto Vasa stad Grafiska tjänster

3 INLEDNING Tomas Häyry Stadsdirektör 1. INLEDNING Framtidstro en viktig grundsten i samhällsbyggandet I dessa dagar då det i personalinfon och kaffebordsdiskussioner ofta tas upp de utmaningar som den allt stramare offentliga ekonomin för med sig och därtill anslutande balanseringsplaner och åtgärder, är det viktigt att komma ihåg att samtidigt som vi upprätthåller offentliga tjänster bygger vi också framtidens samhälle. För årets 2014 del har staden i sin personalpolitik satsat på den prognostiserande personalplaneringen och har på det sättet kunnat göra betydliga besparingar i årsverk i stadens serviceproduktion. För detta vill jag framföra ett varmt tack till hela personalen. Framtidsutsikterna lovar dock inte ännu någon lättnad för kommunekonomins del. Årets 2014 bokslut berättar sitt karga språk om detta. För att vi ska få stadens ekonomi i balans på ett hållbart sätt, måste vi i fortsättningen fokusera på strukturella förändringar. Servicenät och processer måste granskas och vi måste på allvar fundera vilka tjänster, och hur dessa tjänster upprätthålls av staden i framtiden. Den här uppgiften är en utmaning men inbegriper samtidigt möjligheten att kunna få verkliga ändringar till stånd i vår förvaltning och i vår serviceproduktion. Därför uppmanar jag alla att för sitt eget arbetes och sin egen enhets del fundera hur man kan gallra onödiga arbetsskeden och göra arbetet smidigare. Då detta skrivs pågår det via intra en personalförfrågan, och genom den kan man bidra med sitt eget kunnande och påverka. De stunder då uppfyllandet av hållbarhetsunderskottet känns tungt, är det bra att ställa faktum i rätt proporstion. För Vasas del har vi, jämfört med många andra kommuner och städer, en bra situation i det avseendet att vi har ett urval metoder att ta till. Staden är till sin grund i bra skick och med tanke på den regionala ekonomin ligger vi nationellt sett i täten. Tidigare satsningar inom utbildningen garanterar även att den framtida kompetensgrunden är väl tryggad. Med beaktande av dessa faktorer kan vi alltså med tillit tro på framtiden i Vasa. Hur den ser ut, beror i hög grad på oss själva. Det här är bra att bygga vidare på! 3

4 PERSONALSTRATEGI Foto: Pekka Mäkynen 4

5 2. PERSONALSTRATEGI En kompetent, motiverad och välmående personal är en förutsättning för en effektiv serviceproduktion (Personalstrategin ). I Vasa stads strategi för år 2014 har som mål uppställts optimering av personalstrukturen genom utnyttjande av prognostiserande personalplanering. Utgångspunkten för den prognostiserande personalplaneringen är stadens strategier och de ekonomiska riktlinjerna. Stadens sparåtgärder riktades år 2014 väsentligen på personalplaneringen. Målet har varit bestående besparingar på ca 5 miljoner euro i personalkostnaderna. Jämförelseobjekt har varit en minskning av årsverken med 100 årsverk (ST ). Sparmålen har förverkligats med frivilliga åtgärder bl.a. genom utnyttjande av naturlig avgång samt genom att minska på antalet vikarier och visstidsanställda, genom att trygga lagstadgade funktioner. Staden lyckades relativt bra i sina personalsparmål. Enligt årsverksjämförelsen (Exreport) minskade staden 121,3 årsverk år 2014 jämfört med år Största delen av årets 2014 årsverksbesparing (91,1 årsverk) har dock kommit från resurserna för visstidsanställda. För den ordinarie personalens del var minskningen 30,2 årsverk. I personalutgifter lyckades man spara totalt euro jämfört med år I siffran ingår affärsverken och personalbikostnaderna. Det främsta målet med besparingarna har dock inte varit att minska på personalen med sparåtgärder som riktas på personalen, utan med ändringar i verksamheten och med åtgärder för effektivering av verksamheten. Detta uppnåddes inte helt under år Med anslagsnedskärningar, vikarieoch rekryteringsförbud kan man inte få stadens ekonomi bestående i balans. Strukturella reformer behövs, och effektivering av funktioner och service. Bara genom sådana ändringar i verksamheten, som minskar stadens kostnadsstruktur bestående, kan stadens ekonomi fås på en sund botten. Det bör beaktas att prognostiserande personalplanering inte endast innebär en kvantitativ personalminskning, fastän vår ekonomiska situation år 2014 har gett riktlinjer för det. Det huvudsakliga syftet med prognostiserande personalplanering är att planera och utveckla åtgärder, med vilka personalens (strategibaserade) kompetens, välmående och motivation samt möjligheterna till intern rörlighet förstärks. Strategisk och planenlig ledning och utveckling av kompetens och arbetshälsa är nu i nyckelposition, då man är tvungen att erbjuda service med mindre resurser och då personalens uppgifter ändras. Personalens kunnande måste utvecklas mera planenligt än vad nu är fallet för att motsvara organisationens behov. Det är bra att komma ihåg att kompetensen även stöder orken i arbetet och förstärker motivationen. Under åren 2013 och 2014 utvecklade man både personalrapporteringen och planeringen. Personalplanen (kalkylmässig) utarbetades för budgetåret 2015 ( ) för första gången elektroniskt i Exreport-programmet. Ifyllningen av personalplanen visade sig delvis vara svårt och den utvecklades under år 2014 för att motsvara verksamhetsområdenas behov bl.a. genom att foga vakansgrunden till tabelluppgifterna. I personalplanen bedöms personalens pensions- och annan avgång, kompetens samt framtida kompetens- och rekryteringsbehov för budget- och ekonomiplaneringsårens del. Prognostiserande personalplanering har behandlats bl.a. i förmansutbildningen, ledningsgrupper och i anslutning till det har utarbetats en guide samt andra verktyg som stöd för förmäns och arbetsgemenskapers personalplanering. (Cirkulär , ). 5

6 PERSONALMÄNGD OCH PERSONALSTRUKTUR 3. PERSONALMÄNGD OCH PERSONALSTRUKTUR 3.1Personalmängd och personalstruktur Årsverk 6000,0 5000,0 4000,0 1413,6 1445,0 1492,6 1477,7 1387,1 3000,0 2000,0 1000,0 0,0 3509, Ordinarie 4548,5 Visstidsanställda 3620,2 3892,4 3862,2 Årsverk ÅV är den anställdas tjänstgöringsdagar räknat i kalenderdagar / 365 * (deltidsprocent/100). Målet för år 2013, som var en minskning med 100 årsverk, uppnåddes. Enligt årsverksjämförelsen (Exreport) minskade År Ordinarie Visstidsanställda Totalt ,0 1413,6 4928, ,5 1445,0 4998, ,2 1492,6 5116, ,4 1477,7 5374, ,2 1387,1 5253,4 staden 121,3 årsverk år 2014 jämfört med år Största delen av årets 2014 årsverksbesparing (-91,1 årsverk) har dock kommit från resurserna för visstidsanställda. För den stadigvarande personalens del var minskningen 30,2 årsverk. Foto: Gunnar Bäckman

7 Antalet anställningsförhållanden : Antalet anställningsförhållanden anger det antal personer som är i arbets- eller tjänsteförhållande inom Vasa stad Till den visstidsanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som har ingåtts för en bestämd tid, inklusive alla timlärare. Av den visstidsanställda personalen är största delen vikarier. De personer som har avlönats med sysselsättningsmedel saknas i siffrorna. Om räddningspersonalen i bisyssla 510 personer (ordinarie) räknas bort från personalmängden och antalet sysselsättningsanställda 79 läggs till (visstidsanställda), var antalet personer i stadens tjänst under årets sista dag Av dem var 4686 ordinarie och 1498 visstidsanställda. Det totala antalet 6615 består av 5196 ordinarie (78,5 %) och 1419 visstidsanställda (21,5 %) anställningsförhållanden. Jämfört med år 2013 ökade antalet anställningsförhållanden med 53 personer. Den ordinarie personalen minskade med 17 personer och den visstidsanställda personalen ökade med 70 personer. Andelen visstidsanställda av hela personalen var i slutet av året 21,5 % (20,6 % år 2013). I genomsnitt var andelen visstidsanställda i Finlands kommuner 20,7 % år Personalmängden kan även granskas på så sätt att det i Vasas personalmängd finns uppgifter/funktioner som andra kommuner köper och för vilka Vasa fakturerar samt att det finns uppgifter/funktioner som Vasa sköter som en s.k. centralkommun och vilka således betjänar Vasaregionen mera omfattande. Antalet anställda var vid årets slut. Av dessa säljer 953 personer (Österbottens räddningsverk, samarbetsområdet för Laihela Lillkyro, Österbottens socialjour, Vasa regionala företagshälsovård, miljöväsendet och Vasa Vatten) tjänster även till andra kommuner. Vasa producerar tjänster som andra kommunerna inte producerar alls eller som de producerar i mindre omfattning och därför använder de sig av tjänster som Vasa producerar. Av det totala antalet verkar 578 personer i ovan nämnda uppgifter (Vasa yrkesinstitut, Vasa vuxenutbildningscenter, Stadsteatern, Stadsorkestern, Kulturcentret, Simhallen, Österbottens museum, Tikanoja-Kuntsi och Vasas Hamn). I anställningsförhållande på heltid var personer (78,3 %). Antalet anställningsförhållanden på deltid var (21,7 %). Antalet ordinarie anställda i självständig och ledande ställning var 401 (408 personer år 2013). Denna personalgrupps andel är 7,7 % av den ordinarie personalen (7,8 % år 2013). Andelen män var 39,4 % (40,9 % år 2013). 3.2 Personalmängd enligt förvaltning Antalet anställda beskrivs i tabellerna nedan enligt förvaltningsområde. Social- och hälsovårdsväsendet består av områdena hälsovårdsservice, hem- och anstaltsvård, socialarbete och familjeservice, samarbetsområdet Laihela Lillkyro samt förvaltning och ekonomi. I verksamhetsområdets personalmängd ingår även Vasa regionala företagshälsovårds personal. Till bildningsväsendet hör utbildnings-, biblioteks-, kultur-, fritids-, musei- och teaterväsendet. Till tekniska sektorn hörde Gatusektorn, Fastighetssektorn, Byggnadstillsynen, Teknisk service, Vasa Matservice, Vasa Hamn, Vasa Städservice, Vasa Hussektor, Vasa Vatten, Samservicen och Miljöväsendet. Till gruppen övriga hör centralförvaltningen, revisionsväsendet och Österbottens räddningsverk. Av stadens ordinarie personal arbetar 69,6 % inom socialoch hälsovårdsväsendet och inom bildningsväsendet. Andelen visstidsanställda inom dessa branscher är 91,4 % av stadens alla anställningsförhållanden för viss tid. Bildningsväsendet är som verksamhetsområde betraktat den största arbetsgivaren. Personalmängd enligt förvaltning Social- och hälsovårdsväsendet Bildningsväsendet Tekniska sektorn Övriga Ordinarie Visstidsanställda

8 3.3 Personalens könsfördelning Ordinarie personalens könsfördelning Män Kvinnor Totalt Män % Kvinnor % Social- och hälsovårdsväsendet ,9 92,1 Bildningsväsendet ,1 78,9 Tekniska sektorn ,3 56,7 Övriga ,0 26,0 Totalt ,7 71,3 Kvinnornas andel av den ordinarie personalen var 71,3 % (2013: 71,3 %). Av den visstidsanställda personalen var 79,4 % kvinnor (2013: 79,3 %). I kommuner var andelen kvinnor i allmänhet 79 % av hela personalmängden år Av den visstidsanställda personalen är de största åldersgrupperna under 25-åringarna och åringarna. Av den visstidsanställda personalen är 50,3 % under 35 år (50,6 % år 2013). 3.4 Personalens ålder Av den ordinarie personalen var de största åldersgrupperna i likhet med tidigare år fortsättningsvis personer i åldern år och år. Av den ordinarie personalen var andelen över 50-åringar 44,1 % (43,8 % år 2013). Under 35- åringarnas andel av arbetskraften är 18,7 % (18,8 % år 2013). Ordinarie personalens åldersfördelning under Foto: Jaakko J Salo 8

9 3.5 Personalens medelålder Den ordinarie personalens medelålder år 2014 var 46,1 år (46,1 år år 2013). Medelåldern inom kommunsektorn var år ,8 år. Den visstidsanställda personalens sammanräknade medelålder var 37,1 år (36,9 år 2013). Den visstidsanställda personalens medelålder inom kommunsektorn var år ,2 år. Ordinarie personalens medelålder Kvinnor Män ,8 46,9 46,8 46,9 46, ,9 46,8 46,8 46,8 43,8 44,1 43,9 43,8 43,5 43,8 44,0 44,3 44,3 Visstidsanställda personalens medelålder Kvinnor 35,3 35,5 35,4 35,4 35,4 Män 39,7 38,8 39,0 39,5 39, ,4 35,0 36,1 36,3 39,4 39,0 39,8 40,0 Personalens medelålder enligt förvaltning 2014 ÖVRIGA visstidsanställda ordinarie SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET visstidsanställda ordinarie BILDNINGSVÄSENDET visstidsanställda ordinarie TEKNISKA SEKTORN visstidsanställda ordinarie Män Kvinnor Totalt Personer 34,1 33,5 33, ,3 46,4 40, ,2 33,9 34, ,1 46,0 46, ,3 38,0 39, ,6 46,9 47, ,0 37,4 37, ,5 49,8 50, Personalomsättning Personalens avgångsomsättning, ordinarie personal %-ordin. Orsak till avgång Personal Uppsägning/ annan orsak ,2 Pensionering ,1 Totalt ,1 Den ordinarie personalens avgångsomsättning år 2014 var 264 personer och 5,1 % av den ordinarie personalen. Med KTAPL- OCH StPL-pension avgick 159 personer. Jämfört med föregående år har det skett en ökning i andelen avgångar med 4,8 % (12 personer fler än år 2013). Personalens avgångsomsättning förvaltningsvis Soc. och hälsov. väsendet Bildningsväsendet Tekniska sektorn Övriga Totalt Avgångsomsättningen var störst inom social- och hälsovårdsväsendet (91) och bildningsväsendet (85), där även antalet anställda var störst. I båda ökade personalomsättningen. Avgångsomsättningen i förhållande till den ordinarie personalens totala antal var enligt verksamhetsområde följande: social- och hälsovårdsväsendet 5,3 %, bildningsväsendet 4,5 %, tekniska sektorn 6,9 % och övriga 4,5 %. Under år 2014 utnyttjades alterneringsledighet av 79 personer (73 personer år 2013). Alterneringsledighet hölls i genomsnitt 5 månader. Arbetstidsunderskottet till följd av alterneringsledighet korrigerades genom att man anställde samma antal personer som var arbetslösa arbetssökande. 9

10 Foto: Pekka Mäkynen 3.7 Pensioneringar Enligt uppgifter som Keva publicerat avgick med KomPLoch StaPL-pension 193 personer under år 2014, då deltidspensioneringarna inte räknas med. I invalidpension avgick totalt 146 personer. I invalidpension på heltid avgick 13 personer och på deltid 12 personer, rehabiliteringsstöd (tidsbestämd invalidpension) erhöll 22 personer. Medelåldern för dem som gick i pension var 64,3 år, vilket är 0,7 år högre än år De största orsakerna till invalidpension var sjukdomar i stöd- och rörelseorgan samt mentala problem, vilka också hör till de vanligaste nationellt sett. KomPL- och StPL -pensineringar under åren : StPI-pension Medelålder Arbetslöshetspension Medelålder Förtidspension Medelålder Rehabilit. stöd Medelålder , , , , , ,4 4 54, , , , , , , ,2 9 54, , , , , , , , , , , , , , , , , , ,6 9 60, , , , , , , , , , ,8 Kommunsammanslagningen har beaktats även i talen före år

11 3.8 Pensionsavgifter Den StPL-pensionsavgiftsbaser ade avgiften var år 2014 totalt euro, vilken baserar sig på Kevas uppskattning av den slutliga avgiften. Vasa stads förtidspensionsbaserade avgifter sedan år 2006: år Euro För 2014 års del är förtidspensionsavgiften Kevas uppskattning av den slutliga avgiften. Kommunsammanslagningen har inte beaktats i avgifter före år 2013, andelen av 2014 års summa är cirka euro. Arbetsgivaren betalar denna förtidspensionsbaserade avgift för varje arbetstagare som för första gången går i invalidpension, individuell förtidspension, arbetslöshetspension eller som börjar få tidsbestämd invalidpension, dvs. rehabiliteringsstöd. Den slutgiltiga avgiften bestäms så att det totala beloppet för förtidspensionsavgifterna, som uppbärs av medlemssammanslutningarna, bestäms separat för varje år, och fördelas mellan arbetsgivarna i förhållande till förtidspensionsutgifterna. Pensionsavgångsprognosen beskriver ålders- och invalidpensionsavgången åren För ålderspensionens del baserar sig prognosen på 65 års pensionsålder och invalidpensionsavgångsprognosen på pensioneringar under tidigare år med beaktande av åldersstrukturen och ändringarna i den, yrkesstrukturen och regionala skillnader. Enligt prognosen är andelen pensioneringar under åren av personalen, då man räknar med de som kommit från Lillkyro och visstidsanställda, sammanlagt cirka personer, av vilka andelen som avgår med ålderspension är personer. Personalens åldersstruktur samt personalomsättningen ställer krav på personalens ork i arbetet, rekryteringen, introduceringen och kompetenshanteringen. Pensioneringarna inverkar för sin del på möjligheterna att genomföra erforderliga strukturella reformer samt effektivera funktionerna. 3.9 Prognostiserande rekrytering Staden som arbetsgivare och olika yrkesområden presenterades år 2014 vid olika evenemang. Man deltog bl.a. på mässor samt ordnade informationsmöten för läroinrättningar och arbetsgivare. I stadens officiella kungörelsetidningar publicerades gemensamma arbetsplatsannonser. Sommaren 2014 ordnade Vasa stad 389 sommararbetsplatser för skolelever och studerande inom ramen för reserverade anslag. Antalet ansökningar som kom in till sommararbetsplatserna var totalt st. Dessutom understödde staden sommararbete för ungdomar inom företag och föreningar genom att dela ut sommarjobbssedlar till ett värde av 400. Sammanlagt 52 sedlar delades ut. Ämbetsverken och inrättningarna anställde även med egna medel sommarjobbare i sommarvikariat och under hela året bl.a. universitetspraktikanter i olika projekt. Även studerande på olika skolnivåer gjorde sin studiepraktik, som ingick i studierna, inom stadens olika enheter. Sommarjobb hos staden den bästa arbetsplatsen någonsin! Personalservicen gjorde på sommaren 2014 i samarbete med social- och hälsovårdsväsendet en enkät som riktades Vasa stads KomPL- och StPL-pensionsavgångsprognos (Keva): KomPL- pension StPI-pension Totalt till stadens sommarjobbare. På den elektroniska enkäten kunde man svara i juni-september och man fick sammanlagt 299 svar på den. Mest svar kom in av dem som arbetat inom social- och hälsovården. I enkäten sökte man svar bl.a. på det hur sommarjobbet motsvarade ungdomarnas förväntningar och hurudan bild de fick, och detta gjordes både genom påståenden som gav poäng och öppna frågor. Största delen av de sommarjobbare som svarade var nöjda med sitt sommararbete. Majoriteten upplevde också att mottagandet och introduktionen på arbetsplatsen var bra. Ett plus enligt ungdomarna var också att förmannen och arbetskamraterna var positivt inställda till dem. Av dem som svarat uppgav 90 procent att sommarjobbet hade motsvarat deras förväntningar och varit meningsfullt. Andra delområden som fick beröm var arbetsklimatet och arbetskamraternas stöd. Som utvecklingsobjekt nämnde ungdomarna till exempel informationsspridningen och lönenivån. Bland deltagarna i sommarjobbenkäten utlottades flera priser. Huvudpriset var en uppfixad Jopo cykel med stadens logo. 11

12 TYÖHYVINVOINTI Foto: Sami Pulkkinen 1 2

13 4. ARBETSHÄLSA Arbetshälsa kan definieras som den situation för arbetsförmågan som arbetstagaren upplever när han eller hon mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Utöver det här upplever arbetstagaren att han eller hon gör ett värdefullt arbete enligt de mål som uppställts och att det finns möjligheter att utvecklas i arbetet. Arbetshälsa och produktivitet går hand i hand. Undersökningar har visat att arbetets innehåll, den yrkesmässiga kompetensen, arbetsmiljöfaktorerna och särskilt ledarskapet påverkar personalens prestationsförmåga och kvaliteten på servicen. Att man klarar av arbetet och arbetsförmåga reflekteras i sjukfrånvaro och förtida pensionering. Dessa orsakar betydande kostnader vars riktning det är möjligt att påverka. Uppdatering/förnyande av åtgärdsprogrammet för arbetshälsa och arbetarskydd inleddes år 2014 och i det kommer man att fästa uppmärksamhet vid arbetshälsans olika delområden och särskilt hur de sammanknyts till en helhet. Verksamhetsområdenas resultat jämfört med stadens medeltal: 4.1. Personalsituationen Enkät om arbetshälsan Vasa stad mäter personalens arbetshälsa med hjälp av en arbetsgemenskapsenkät som görs med cirka två års mellanrum. Det huvudsakliga syftet med enkäten är att fungera som en mätare och ett hjälpmedel för arbetshälsa och utveckling. Vårens 2014 enkät slutförde sammanlagt personer, på de flesta frågor svarade emellertid cirka personer. Utgående från enkätsvaren kan konstateras att inga stora förändringar har skett jämfört med föregående års enkät. De bästa resultaten finns i ämnesgrupperna 2 och 8; arbetsklimat och samhörighet samt möjligheter att delta och påverka. Traditionellt finns de lägsta vitsorden i ämnesgrupperna 3 och 5; informationsflöde och erhållande av information samt löne- och belöningspolicy. Som en enskild iakttagelse kan konstateras att 171 (2011: 194) personer svarade att de varit objekt för mobbning under året. Av dem svarade 49 (2011:59) att de inte hade fått hjälp av någon. Fastän antalet är något lägre än i den föregående enkäten, är varje fall av mobbning onödigt. Ämne Tekniska Social- o. Central- Bildn. Hela sektorn hälsov.väs. förv. väs. staden 1. Arbetsförhållanden 3,60 3,41 3,50 3,62 3,55 2. Arbetsklimat och samhörighet 3,83 3,79 3,63 3,82 3,80 3. Informationsflöde och erhållande av information 3,33 3,34 2,96 3,40 3,46 4. Jämlikhet och likabehandling på arbetsplatsen 3,79 3,83 3,50 3,81 3,71 5. Löne- och belöningspolicy 3,08 2,92 2,82 3,12 3,03 6. Förmansverksamhet 3,72 3,62 3,40 3,71 3,66 7. Utvecklingsmöjligheter 3,65 3,70 3,43 3,59 3,62 8. Möjligheter att delta och påverka 3,79 3,66 3,45 3,94 3,79 9. Totalmedelvärde 3,64 3,57 3,42 3,66 3,61 Vasa stads arbetsgemenskapsenkät /jämförelsetabell Medelvärden Arbetsförhållanden Arbetsklimat och samhörighet Informationsflöde och erhållande av information Jämlikhet och likabehandling på arbetsplatsen Löne- och belöningspolicy Förmansverksamhet Utvecklingsmöjligheter Möjligheter att delta och påverka 13

14 Plock bland de utvecklingsåtgärder som planerades inom verksamhetsområdena efter enkäten: Tekniska sektorn: - förbättrande av informationsutbytet och samarbetet mellan organisationerna - effektivering av mötes- och palaverpraxisen - förbättrande av samhörigheten - utredande/planering av belöningspolicyn - förbättrande av arbetarskyddskunskapen, förebyggandet av olycksfall och nära ögat situationer utnyttjas bättre - effektivare ingripande i mobbning - förtydligande av uppgifterna - arbetsbelastningen utreds/beaktas bättre än tidigare Social- och hälsovårdsväsendet: - inomhusklimatproblem: snabbt ingripande som ger resultat och förbättrande av därtill anslutande samarbete - förebyggande av nära ögat situationer så att de utnyttjas bättre - nolltolerans för arbetsplatsmobbning - stöda orken i arbetet och hanteringen av tidsanvändningen - bättre utnyttjande av intranätet, städning av e-postkulturen - respons utnyttjas bättre - dela med sig av den information som ges vid utbildningar Bildningsväsendet: - utvecklande av samhörighet och växelverkan - utvecklande av förmansverksamheten (bl.a. verksamhetsmetoder, utvecklingssamtal, respons) - förbättrande av kunskaper i skötseln av krissituationer och första hjälpen - utbyte av information mellan olika yrkesgrupper - förbättrande av de fysiska arbetsförhållandena, utvecklande av verksamhetsmetoder Genomförandet av utvecklingsplanerna följs upp på arbetsplatsnivå, inom service- och motsvarande områden, i förvaltningarna och utvecklingsgrupperna samt i samarbetsgruppen. Följande arbetshälsoenkät görs på hösten Sjukfrånvaroprocent (ordinarie) 4,2 4,1 4 3,9 3,8 3,7 3,6 3,5 3,4 3,7 3,7 4,2 4, ,8 3,8 3,8 3, Sjukfrånvaro I diagrammet visas hur den ordinarie personalens sjukfrånvaro har utvecklats sedan år , , ,5 13 Sjukfrånvaro ordinarie ,5 12, ,8 15,9 14,9 15,2 14,7 14,9 14,8 15, Sjukfrånvaron för den ordinarie personalen (4 686 personer) uppgick år 2014 till 15,4 kalenderdagar/person. Ökningen är 0.6 dagar per person jämfört med föregående år. Bland de ordinarie hade personer ingen sjukfrånvaro på grund av hälsoskäl. Frånvarodagarna uppgick sammanlagt till dagar. I siffrorna ingår även de frånvarodagar som beror på olycksfall under fritiden. Sjukfrånvaroprocenten var 4.2. För de visstidsanställdas del var antalet sjukfrånvarodagar 12,4 dagar/person, dvs. sjukfrånvaroprocenten var 3.3. Löner för sjukfrånvaro (olycksfall under arbets- och fritid, sjukledigheter, yrkessjukdomar) utbetalades för den ordinarie personalen och visstidsanställda till en summa av 6,7 miljoner. Med beaktande av de kalkylmässiga bikostnaderna utgjorde lönekostnaderna totalt 8,2 miljoner euro. Inom social- och hälsovårdssektorn var sjukfrånvaron 18,0 dagar (4,9 %) för de ordinarie anställda, inom bildningsväsendet 12,9 dagar (3,6 %) och inom tekniska sektorn 17,7 (4,9 %). Personalens sjukfrekvens inom den kommunala organisationen har undersökts i Kommun 10-undersökningen. I undersökningen deltar städer med över invånare och deras fem närmaste städer: Esbo, Helsingfors, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Reso, Nokia, Valkeakoski, Nådendal och Virdois. Helsingfors deltar i undersökningen för första gången år Enligt undersökningen uppgick antalet sjukfrånvarodagar i genomsnitt till 16,7 dagar per arbetstagare år 2013, uppgifter för år 2014 finns ännu inte att få. I diagrammet och tabellen nedan visas varaktighetsfördelningen gällande sjukfrånvaron i procent /den ordinarie personalen. I diagrammet har sammanhängande sjukfrånvaro slagits ihop. Mindre än fyra dagars frånvaro har ökat. 14

15 Mindre än 4 dagar 4-29 dagar dagar dagar dagar 4000 Över180 dagar Totalt Antalet frånvaroperioder och varaktighetsfördelning År Mindre än 4 dagar 4-29 dagar dagar dagar dagar Över 180 dagar Totalt Olycksfall i arbetet I diagrammet nedan beskrivs hur olycksfallen i arbetet har utvecklats sedan år Skalan på diagrammets vänstra sida visar antal. För arbetsoförmögenhetstid som föranleddes av olycksfall i arbetet betalades löner till en summa av Olycksfallsförsäkringsavgifterna till försäkringsbolag uppgick till Summan inbegriper bl.a. handläggningskostnader för olycksfall i arbetet, de tidigare nämnda lönerna samt sjukvårds- och läkemedelskostnader. Den vanligaste orsa Ersatta olycksfall i arbetet totalt Ersatta olycksfall på arbetsresa Ersättningar för yrkessjukdom Statistikuppgifterna är tvärsnittsuppgifter för det tillfälle då de tagits och omfattar hela personalen, även sysselsättningsanställda. År 2014 föranledde olycksfallen kostnader i 206 fall. Av alla arbetsolycksfall skedde 56 på arbetsresor. En arbetsinsats på arbetsdagar gick förlorad på grund av olycksfall i arbetet. På grund av olycksfall som anställda råkade ut för på sin fritid gick en arbetsinsats på dagar förlorad. Betalda olycksfallsförsäkringar till försäkringsbolag (miljoner euro) ,96 0,73 0,71 0,64 0,67 0,52 0,58 0,57 0,58 0,49 15

16 Foto: Jaakko J Salo ken till olycksfall i arbetet är fortsättningsvis att den drabbade fallit, halkat eller snubblat. Det här är också den vanligaste orsaken till olyckor i arbetet inom hela EU- området. Genom att medvetet verka för en arbetsmiljö som är i ordning och snygg, på golvmaterial samt valet av säkra skor inverkar man också på hur olycksfallen utvecklas. Enligt försäkringsbolagets uppgifter var olycksfallsfrekvensen, dvs. antalet ersatta olycksfall i arbetet per en miljon arbetstimmar 11, en siffra som inom kommunsektorn är 29. Statistikuppgifter visar att olycksfallsförsäkringsavgifterna har halverats under de senaste 10 åren Företagshälsovård Året 2014 var Vasa Regionala Företagshälsovårds nionde verksamhetsår som affärsverk. Verksamhetsåret präglades fortsättningsvis av en försämring av den kommunala ekonomin, redan för tredje året i rad, vilket för Vasa stads del ledde bl.a. till krav på personalinbesparingar. Korsholms kommun anslöt sig till Vasa Regionala Företagshälsovårds verksamhet i början av år Vasa Regionala Företagshälsovård har allt som allt ingått nästan 650 företagshälsovårdsavtal, vilket innebär att ca arbetstagare omfattas av servicen. Vasa Regionala Företagshälsovård har under året deltagit i utvecklingsprogrammet BotniaSeitti, vars syfte är att utveckla den kommunala företagshälsovården genom regionalt nätverkande. Projektet har upphört men arbetet fortsätter bl.a. med förberedelser för en kvalitetshandbok och anvisningar för ibruktagande av en bra företagshälsopraxis. Hälso- och sjukvårdsbesök gjordes för stadens arbetstagares del under år 2014 enligt följande: Arbetsplatsutredningar timmar Information och handledning på gruppnivå 903,5 och på individnivå st. Hälsogranskningar st. Sjukvårdsbesök st. Sjukvårdssamtal och konsultationer st. Konsultering gällande tidigt stöd och arbetsgemenskap Konsultering på individuell plan st. Arbetsplatsutredningarna, hälsogranskningarna och sjukvårdsbesöken bildar en kontaktyta med vars hjälp man bedömer fara- och belastningssituationer på arbetsplatserna samt arbetstagarnas hälsotillstånd. Utgående från dessa uppgifter kan man bättre rikta informationen och handledningen. År Företagshälsovårdens kostnader FPA:s ersättning Ersättningsklass I/person Ersättningsklass II/person ,78 46, ,46 52, ,30 69, ,22 76, ,36 69, ,02 87, ,83 103, ,93 115, * * * *Ersättningssumman i kännedom hösten

17 Årets arbetsplats firas. Foto: Johanna Jussila 4.2 Åtgärder som stöder arbetshälsan Hälsofrämjande verksamhet Ökande och upprätthållande av personalens idrottsaktiviteter har främst ordnats av Välmående Vasa -verksamheten. Av arbetsgivaren ordnad rehabilitering har man fortsättningsvis försökt ordna inom ramen för anslagen. År 2014 ordnades 5 konditionsfrämjande kurser. På kurserna fick sammanlagt 50 arbetstagare delta. Tyky-verksamhet på eget initiativ på arbetsplatser understöddes med 200 euros bidrag, som 24 arbetsenheter erhöll. Till årets arbetsplatser valdes Tolkcentralen, Familjeplaneringen och Centralverkstaden Tidigt stöd Med tidigt stöd kan man påverka att sjukfrånvaron inte drar ut på tiden och på risken för förtidspension och även på omplaceringsbehov. Åtgärder i enlighet med modellen för tidigt ingripande har man fortsatt med och de kommer att effektiveras som en del av verkställandet av ett handlingsprogram för arbetshälsa och arbetarskydd under åren I handlingsprogrammet föreslås en uppgift som koordinator för arbetsförmåga, där ett uppgiftsområde är att förbättra förmännens kunskaper om metoderna för ett tidigt stöd och användningen av dem. Modellen för tidigt stöd, en lyckad återgång till arbetet samt omplacering på grund av hälsoskäl ingår också i förmanspasset. Till det nya rapporteringsprogrammet (Exreport) planerades en del, som meddelar förmannen om att ett sjukfrånvaroantal, vilket förutsätter vissa åtgärder, har uppfyllts. Egenskapen togs i användning år Omplaceringsverksamhet Syftet med omplaceringsverksamheten är att placera en arbetstagare, som på grund av sjukdom eller skada har blivit oförmögen att sköta det egna arbetet, i en ny arbetsuppgift som motsvarar hans/hennes arbetsuppgift. Förvaltningarna ansvarar i första hand själva för de personer som ska omplaceras inom ramen för sina anslag. Såvida omplaceringen inte lyckas i den egna förvaltningen eller det egna verksamhetsområdet, så försöker man med personalservicens stödåtgärder hitta åt en person som omfattas av omplaceringsverksamheten, en ny arbetsuppgift eller genom arbetsförsök inom hela stadsorganisationen. Stödåtgärderna finansieras ur stadens reserverade anslag. Stadens ordinarie arbetstagare som är med i omplaceringsprocessen har alltid företräde till de uppgifter som blir lediga och omplaceringarna år 2014 har därför också skett i första hand till lediga vakanser. Problemet är emellertid de ledigblivna vakansernas lämplighet, då den omplacerade personens kompetens/arbetsförmåga och den ledig blivna uppgiften inte alltid möts. Vid omplaceringar behövs ofta som hjälp Kevas yrkesinriktade rehabilitering, fortutbildning och omskolning samt olika slags arbetsförsök och av olika längd. Att man lyckas förutsätter alltid även ett öppet sinne och flexibilitet av alla parter. År 2014 ökade behovet av omplaceringar (till det hör ofta också andra restriktioner vad gäller arbetsförmåga) på grund av inomhusluftsymptom, då det är det mycket svårt att hitta kombinationen lämpligt arbete samt plats för arbetet. Med personalservicens stödåtgärder understöddes år2014 sammanlagt 9 personers omplaceringsåtgärder (föregående år 11 personer) och för detta användes totalt ,65 (föregående år , 78 ). Keva och Kustregionens läroavtalsbyrå deltog även i finansieringen av vissa arbetsförsök/arbetsorienteringar. I omplaceringsprocessens olika skeden deltog år 2014 sammanlagt cirka 45 personer. Vid årsskiftet pågick flera arbetsförsök. En del av dem som är med i omplaceringsprocessen kan tillsvidare fortsätta i sitt eget arbete. Omplaceringsverksamheten kommer att effektiveras som en del av genomförandet av ett handlingsprogram för arbetshälsa och arbetarskydd , med lösningar i samband med centralförvaltningens stödservicereform strävar man efter att få de personalresurser som behövs för det. 17

18 4.2.4 Arbetshandledning Staden hade år 2014 fortsättningsvis 16 arbetshandledare, som har uppgett att de står till förfogande i arbetshandledningsuppgifter inom stadens organisation. Dessutom köper man arbetshandledning av utomstående arbetsledare. Arbetshandledning kan i stadens arbetsenheter utnyttjas bl.a. att stöda arbetsenheternas funktionsduglighet och för att utveckla yrkeskunnigheten. Arbetshandledarna fungerar också som föreläsare på utbildningsmöten. Arbetshandledning genomfördes på individ-, grupp- och samfundsnivå. Personalservicen har år 2014 förstärkt satsningarna på arbetshandledning, så att från den koncentrerade personalutbildningens budget ordnades 4 gånger långvarig arbetshandledning för förmännens smågrupper. Arbetshandledarna har sammanträtt regelbundet både lokalt och regionalt för att utveckla den egna yrkeskunnigheten. Deras representanter hade också gemensamma träffar med personalservicens representanter. Foto: Jaakko J Salo

19 4.2.5 Riskhantering Målet med riskhantering är främst en ständig förbättring av säkerheten och hälsan i arbetet samt tryggande av verksamhetens kontinuitet i enlighet med stadens riktlinjer för riskhanteringspolitiken. Målet är även tillägnande av säkerhetstänkande och kultur, som en del av verksamheten och ledarskapet i vardagen, vilket märks bl.a. i förmanspassutbildningens program: För koordineringen av den allmänna riskhanteringen har utsetts en riskgrupp som leds av stadsdirektören. Vasa stad har ett program som är avsett för identifiering av risker, som har använts på nästan 400 arbetsplatser. Identifieringen förutsätter flera korrigerande åtgärder och i det här avseendet finns det ännu rum för förbättringar, utvecklingsriktningen är positiv. Siffervärdet till vänster i schemat anger riskprocenten Säkerhetsledarskap Arbetarskydd Informationsskydd Brand - och Fastighetsräddning- och verkskydsamhetsrumsskydd Data som erhålls med riskpoängsprogram visar tydligt att en utveckling har skelt under åren Miljöskydd År Säkerhets- Arbetar- Infor- Brand- och Fastighets- Miljöledarskap skydd mations- räddnings- och verk- skydd skydd skydd samhetsskydd ,1 19,8 26,5 24,5 34,2 30, ,7 20,1 26,9 24,9 34,6 30, ,7 20,9 27,2 25,8 34,9 32, ,3 22,4 31,3 29,7 40,6 42, ,4 23,5 31,1 30,5 39,9 42,9 Som stöd vid bedömningen av riskerna på arbetsplatser fungerar även företagshälsovårdens arbetsplatsutredningar och promemorior, hälsoövervakningens granskningar samt Regionförvaltningsverkets revisionsberättelser. En redogörelse i enlighet med den interna kontrollens riskhanteringsprocess uppgörs årligen. Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverkets i Västra och Inre Finland har granskat 44 olika arbetsplatser. Av dessa fick fem granskningsobjekt en uppmaning. Korrigerande åtgärder vidtogs i fråga om inneluftkvaliteten, bristfälliga utredningar och brister i anläggningars säkerhet. 4.3 Samarbete Samarbetet baserar sig i Vasa på lagen om samarbete och på de av stadsstyrelsens allmänna sektion godkända anvisningarna för förfaringssätten. Representativt samarbete förverkligas i olika utvecklingsgrupper inom stadens olika verksamhetsområden samt i samarbetsgruppen på stadsnivå. Utvecklingsgrupperna är samtidigt en del av stadens arbetarskyddsorganisation. Målet med samarbetet är att möjliggöra personalens deltagande i beredningen av beslut som gäller det egna arbetet och den egna arbetsgemenskapen. Direkt samarbete förverkligas mellan arbetstagaren och förmannen samt vid arbetsplatsmöten, där ärenden gällande arbetsgemenskapen och utförandet av arbetet behandlas. Andra samarbetsformer är bl.a. utvecklingssamtal, olika teampalavrar, respons samt informations- och utbildningsmöten. Huvudförtroendemännen Huvudförtroendemännen utgör en del av samarbetssystemet. Deras uppgift har varit att främja iakttagandet av tjänste- och kollektivavtalet, att ändamålsenligt, rättvist och snabbt reda ut meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren/arbetstagaren samt att upprätthålla arbetsfreden. Huvudförtroendemännen har representerat arbetstagarna i flera arbetsgrupper som staden har inrättat. De har också fungerat i nära samarbete med arbetarskyddsfullmäktige för stödande av arbetsförhållanden och arbetshälsan på arbetsplatser. Arbetarskyddsfullmäktige Arbetarskyddsfullmäktige representerar arbetsplatsens arbetstagare i ärenden som ansluter sig till arbetarskyddssamarbetet. Samarbetet inom arbetarskyddet på arbetsplatsen förbättrar växelverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Samarbetet möjliggör arbetstagarnas deltagande och påverkan i behandlingen av ärenden som gäller arbetssäkerheten och arbetshälsan på arbetsplatsen. En viktig uppgift för arbetarskyddsfullmäktige har varit att på eget initiativ bedöma arbetsmiljön, identifiera störningar och symptom samt ge förslag till förmän och ledningen för avlägsnande av dessa. Målet med verksamheten är en trygg och hälsosam arbetsmiljö, goda arbetsförhållanden och en välmående arbetsgemenskap. Till uppgifterna hör även att fästa arbetstagarnas uppmärksamhet på faktorer som främjar arbetssäkerheten och arbetshälsan. Arbetarskyddsfullmäktige deltar i de förvaltningsvis indelade utvecklingsgruppernas verksamhet. 19

20 UTVECKLANDE AV KUNNANDET Foto: Mikko Lehtimäki

21 5. UTVECKLANDE AV KUNNANDET En kompetent, motiverad och välmående personal är en förutsättning för en effektiv serviceproduktion (Personalstrategin ). Detta förutsätter en identifiering av framtida kompetensbehov som en del av enheternas strategiska utvecklande. I början av år 2014 trädde två nya lagar i kraft, som ansluter sig till utvecklande av kompetensen: lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen (1136/2013) och lagen om ersättning för utbildning (1140/2013). Även i samarbetslagen kom nya bestämmelser ( /1138) gällande personal- och utbildningsplanen. I och med ändringarna kan arbetsgivaren få ekonomiskt stöd, s.k. utbildningsersättning för sina arbetstagares utbildning. En utbildningsplan för främjande av yrkeskompetensen är en förutsättning för erhållande av utbildningsersättning. År 2014 utarbetades för första gången en för hela staden gemensam personal- och utbildningsplan, som behandlades i stadens samarbetsgrupp. Personalens kompetensbehov och utvecklingsplaner sammanställdes förvaltningsvis och utgående från dem utarbetades för stadens hela personal en plan för gemensamma utbildningar samt utbildningsplaner för verksamhetsområdena, i vilka fokuseras på lagstadgad utbildning och på utbildning som ansluter sig till branschsubstans. 5.1 Personalutbildning och -utveckling Strategiska fokusområden i Vasa stads centraliserade personalutbildning är förutom utvecklandet av förmansverksamheten även utvecklandet av arbetsgemenskaperna på ett övergripande sätt samt beredskap att möta framtida utmaningar. Dylika färdigheter är kompetens i anslutning till tolkningen av kollektivavtal, växelverkan- och arbetsgemenskapsfärdigheter, utnyttjade av informations- och kommunikationsteknik samt kunnande som ansluter sig till arbetssäkerhet och arbetstrivsel. Personalservicen har utöver det som nämns ovan skapat möjligheter att delta i språkutbildning. Informationsmöten för ekonomi- och löneförvaltningen samt personalförvaltningens utbildningar och informationsmöten för förmän om aktuella anställningsärenden ingår också i den gemensamma utbildningsplanen. Utbildning som i och med stödservicereformen behövs och som ansluter sig till ändringar i förvaltningen inleddes i december För utvecklande av personalens yrkeskompetens och den yrkesmässiga fortbildningen har förvaltningarna själva svarat för. Vasa stad har satsat på utvecklandet av personalens kompetens, fastän utbildningsanslagen minskade p.g.a. sparkrav. För personalutbildning använde Vasa stad år 2014 totalt euro (2013: euro), av den här summan var den av personalservicen ordnade centraliserade personalutbildningens andel euro år 2014 (2012: euro). För personalutbildningen använda anslagets andel av de totala löneutgifterna var 0,52 % år 2014 (2013: 0,65 % 2012: 0,83 %). Det strategiska målet, 1 % av totallöneutgifterna, uppnåddes alltså inte. Utbildningsanslagen har minskats både i budgeteringen och utfallet, som en del av stadens sparåtgärder. 5.2 Förmanspass Ett mål i stadens personalstrategi och arbetshälsoprogram har varit att genomföra förmanspassutbildningen bland alla nya som börjar i förmansuppgifter inom staden samt för erfarna förmän och chefer. För planeringen och utvecklandet av förmanspasset svarar en styrgrupp, som består av representanter för förmännen och huvudförtroendemännen samt personalservicen. Målet med förmanspassutbildningen är att utveckla stadens förmäns och chefers kompetens, informera om aktuella ärenden och anvisningar samt att säkerställa förmansfärdigheterna inom hela organisationen. Utbildningens delområden var i enlighet med planen för år 2014 följande: Förman som yrke, vars tema var förmannens roll och viktigaste uppgifter, utmaningar och resurser samt förmansarbetets hörnstenar. Förvaltning och stadens interna anvisningar, som omfattade anvisningarna för beslutsförfarandet, prognostiserande personalplanering och modeller för tidigt ingripande samt presentation av arbetshandledningens möjligheter. Viktiga lagar för förmannen, där man koncentrerade sig på arbets- och anställningsärenden, tillämpande av samarbetslagen samt på arbetarskyddet ur förmannens synvinkel. I delen Kommunicera klokt låg fokus på kommunikationens hörnstenar, skapande av dialoger och den gav vägkost för konfliktsituationer i kommunikation. Strategisk ledning av verksamheten innehöll en teori- och grupparbetsdag samt en dag för genomgång av strategier. Delen ledning av människor och välmående ordnades redan för fjärde gången vid Härmän Kuntokeskus, temat var förmannens egen ork och arbetsgemenskapens resurser. I delen Att få ekonomin i skick och minimera riskerna gick man igenom förmannens och ledningens ekonomiuppgifter samt ansvar, det andra huvudtemat var en planenlig upphandlingsprocess. 21

22 Foto: Johanna Jussila I utbildningen ingår förutom närstudiedagarna uppgifter som görs på förhand och i efterhand, vilka görs i inlärningsdagboken. Avsikten med uppgifterna är att det som man lär sig i utbildningen samt modeller tillägnas i den egna arbetsgemenskapen. År 2014 ordnades förmanspassutbildningen på finska för två grupper. I Vasa stads förmanspassutbildning har under åren deltagit sammanlagt 380 personer, av vilka 294 har blivit färdiga. Allt som allt har 315 förmän fått förmanspassdiplomet under åren Förmanspassets totalkostnader år 2014 var euro. Styrgruppen fortsatte att aktivt utveckla utbildningen på sin femte träff. 5.4 Annan förmansutbildning Utöver förmanspassutbildningen ordnades för förmännen 2014 även utbildningsdagar bl.a. i förändringsledarskap och hantering av förändringar, säkerhetsledarskap, förmannens rättigheter och ansvar samt anställningsfrågor. Dessutom kunde förmännen om de ville med den övriga personalen delta i bl.a. kriskommunikation samt i utbildning i dataoch kommunikationsteknik, där temat har varit Office 2010 programmen. sparåtgärder, utvecklande av stödservicen, nya informationssystem och verksamhetsdirektiv, arbetshälsa samt ändringarna i AKTA. 5.5 Läroavtalsutbildning Utöver personalutbildning i kursform ingår i utvecklandet av kompetensen dessutom läroavtalsutbildning som en viktig del. År 2014 slutförde sammanlagt 79 arbetstagare (2013:102) sin läroavtalsutbildning. År 2014 uppgick antalet gällande läroavtalsutbildningar till sammanlagt 102. År 2014 kunde man med läroavtal studera sammanlagt inom 18 olika yrkesexamensområden (år 2013:20 och år 2012:16). De största grupperna år 2015 var: - Grundexamen inom social- och hälsovårdssektorn (närvårdare), sammanlagt 46 personer avlade examen (2013: 52) - Yrkesexamen för anstaltsvårdare, 14 personer - Specialyrkesexamen i städledarskap, 9 personer - Specialyrkesexamen i ledarskap, 7 personer - Grundexamen för ungdoms- och fritidsledare, 4 personer Infon för förmän ordnades tre gånger under året. Teman vid förmansinfon var bl.a. stadens ekonomiska situation och Kuva: Esa Siltaloppi 22

23 Foto: Mikko Lehtimäki 5.5 Personalutbildningens nyckeltal Anslagen för personalutbildning uppgick år 2014 till totalt euro (2013: euro), av den här summan var den av personalservicen ordnade centraliserade personalutbildningens andel euro år 2014 (2013: euro). Personalutbildningens andel av betalda löner år 2014 var 0,52 % ( 2013:0,65 % 2012: 0,83 %). 154 euro/person (2013: : 252 ), hela personalen ( : personer). 197 euro/person (2013: : 326 ), ordinarie personal (2013: : personer). Utbildningsdagar sammanlagt 2014: (2013: st.) Antalet deltagare i utbildningar 2014: (2013: 2 543) personer. I genomsnitt år 2014: 3,91 (2013: 3,79) utbildningsdagar per person. Arbetslöshetsförsäkringsfondens utbildningsersättning År 2014 fick kommunerna för första gången söka om arbetslöshetsförsäkringsfondens (TVR) utbildningsersättning, som genomfördes genom att man beviljade rabatt på arbetslöshetsförsäkringspremierna. Utbildningsersättningen är ett ekonomiskt stöd för utvecklingsåtgärderna för kompetens för de arbetsgivare, som inte är berättigade till utbildningsavdrag på basis av näringsverksamhetslagen eller inkomstskattelagen för gårdsbruk. Utbildningsersättningen baserar sig på lagen om ersättning för utbildning (1140/ 2013). Syftet med utbildningsersättningen är att förbättra arbetsgivarens möjligheter att för sina arbetstagare ordna utbildning som utvecklar yrkeskompetensen. Sammanställning över nyckeltalen som berättigar till Vasa stads utbildningsersättning finns i tabellen nedan. Nyckeltal för TVR:s 1 dag 2 dagar 3 dagar Tot. utbildningsersättning Person Antalet utbildningsdagar som berättigar till utbildningsersättning totalt Utbildningsersättnings ,95 beloppet 23

Jättebra Vasa en sporrande arbetsgivare

Jättebra Vasa en sporrande arbetsgivare Jättebra Vasa en sporrande arbetsgivare Vasa stads löne- och belöningsstrategi Löne- och belöningsstrategin Vasa stad genomför en rättvis och målinriktad belöningspolicy i enlighet med strategin. Vid belönandet

Läs mer

JÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET

JÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET JÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET Vasa stads åldersprogram ÅLDERSPROGRAM I ANSLUTNING TILL VASA STADS PERSONALSTRATEGI VISION Vasa stads kunniga och välmående personal trivs

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Personalberättelse 2014

Personalberättelse 2014 Personalberättelse 2014 2 Innehållsförteckning 1. Förord... 3 2. Personalmängd och personalstruktur... 4 2.1. Uppnående av pensionsålder och personalrotation... 10 2.2. Rekrytering... 11 2.3. Poolpersonal...

Läs mer

PERSONALRAPPORT 2014

PERSONALRAPPORT 2014 PERSONALRAPPORT 2014 1 INNEHÅLL Sida 1. Allmänt om personalrapportering 2 2. Pargas stads organisation 31.12.2014 2 3. Stadens personal 3 4. Beskrivning av personalstrukturen (grafer) 3 5. Personalens

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2011

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2011 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2011 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Läget med planen för jämställdhet och likabehandling i 2010... 4 3. Jämställdhetsplan... 5 4. Plan för likabehandling... 6 5. Jämställdhet

Läs mer

Kimitoöns personalstrategi 2010-2012

Kimitoöns personalstrategi 2010-2012 Kimitoöns personalstrategi 2010-2012 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering och utveckling

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5) 8.3.2011

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5) 8.3.2011 Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen inom kommunsektorn Introduktion I det kommunala arbetet betjänar man kunder,

Läs mer

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned Arbetslivscykeln i skick Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned 2 Keva stöder fortsatt arbete när arbetsförmågan går ned Om du har en sjukdom som gör att du riskerar att förlora arbetsförmågan

Läs mer

SJUNDEÅ KOMMUNS PERSONALSTRATEGI

SJUNDEÅ KOMMUNS PERSONALSTRATEGI SJUNDEÅ KOMMUNS PERSONALSTRATEGI SJUNDEÅ KOMMUN Godkänd i fullmäktige 17.3. SJUNDEÅ KOMMUNS PERSONALSTRATEGI Det hördes många tack från kommunfullmäktiges medlemmar, när personalstrategin godkändes den

Läs mer

P E R S O N A L R A P P O R T 2 0 1 2

P E R S O N A L R A P P O R T 2 0 1 2 P E R S O N A L R A P P O R T 2 0 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kuva Foto: Jaakko J Salo 1. INLEDNING 3 2. PERSONALSTRATEGI 4 3. PERSONALMÄNGD OCH PERSONALSTRUKTUR 5 Personalmängd 5 Personalens ålder 8 Personalomsättning

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017

Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017 Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017 Samarbetskommittén 14.4.2014 Personalsektionen 12.5.2014 Kommunstyrelsen 16.6.2014 Kommunfullmäktige 22.9.2014 I Korsholms kommun sätter vi ribban högt. Vi

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa)

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Med influensapandemin avses i denna anvisning en epidemi förorsakad av

Läs mer

JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE 23.5.2012

JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE 23.5.2012 JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE 23.5.2012 INLEDNING Hyrt arbete är en ny arbetsform som ser ut att breda ut sig på arbetsmarknaden, även inom det journalistiska arbetet. Särskilt i Sverige

Läs mer

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller Bilaga 1 Arbetsbok för riskbedömning på arbetspaltser FYSIKALISKA RISKFAKTORER (F) Företag: Datum: SHM Arbetarskyddsavdelningen IDENTIFIERING AV FAROR Mål för bedömning Utfört av Moment som granskas: Faror

Läs mer

VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020

VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020 Sidan 1 / 7 Bilaga 2/34 Gem. kfm. 29.9.2015 VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020 1 INLEDNING Gemensamma kyrkorådet vid Vasa kyrkliga samfällighet beslutade inleda planeringsarbetet

Läs mer

Lönepolitiska riktlinjer

Lönepolitiska riktlinjer Lönepolitiska riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen 2012-05-14, 159 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Mål 3. Grundläggande principer och definitioner 4. Ansvar 5. Riktlinjer vid lönesättning 6. Lönebildning

Läs mer

ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING

ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING Neuvottelutulos 13.10.2011 klo 10 1(10) INOFFICIELL ÖVERSÄTTNING RAMAVTAL ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING De undertecknande arbetsmarknadscentralorganisationerna

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL MELLAN ÅLANDS LANDSKAPSREGERING OCH FINLANDS MASKINBEFÄLSFÖRBUND R.F. 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på löne- och arbetsvillkoren

Läs mer

Kompletteringar KF 29/4 2013

Kompletteringar KF 29/4 2013 2013-04-25 1 (1) Kompletteringar KF 29/4 2013 I detta utskick finns kompletterande handlingar till sammanträdet på måndag. 1. Personalekonomisk redovisning. 2. Årsredovisning för Hallsbergs Fastigheter

Läs mer

2893/01.00.00.02/2016 PERSONALRAPPORT 2015. Personaltjänster, Personalchef Peter Lindroos

2893/01.00.00.02/2016 PERSONALRAPPORT 2015. Personaltjänster, Personalchef Peter Lindroos 2893/01.00.00.02/2016 PERSONALRAPPORT 2015 Personaltjänster, Personalchef Peter Lindroos Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 2 Utvärdering av personalresurserna.... 1 3 Beskrivning av personalresurserna....

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITETS PERSONALPOLITISKA RIKTLINJER

HELSINGFORS UNIVERSITETS PERSONALPOLITISKA RIKTLINJER Bilaga till rektors beslut 97/2013 22.5.2013 HELSINGFORS UNIVERSITETS PERSONALPOLITISKA RIKTLINJER Personalpolitikens utgångspunkt och mål Helsingfors universitets personalpolitik utgår från att universitetet

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse

Styrelsens verksamhetsberättelse Styrelsens verksamhetsberättelse Allmänt År 2005 var Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts (LPA) 36:e verksamhetsår. Strukturutvecklingen inom lantbruket har fortsatt som under tidigare år. Både gårdarna

Läs mer

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 329/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1 och 14 i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av 30 i språklagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling. Korsholms kommun 2016 2018

Plan för jämställdhet och likabehandling. Korsholms kommun 2016 2018 Plan för jämställdhet och likabehandling Korsholms kommun 2016 2018 Behandlad i: Arbetarskyddskommissionen 20.10.2015 Samarbetskommittén 16.11.2015 Personalsektionen 24.11.2015 Kommunstyrelsen 19.1.2016

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen

Läs mer

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för

Läs mer

Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...

Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik... Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd...

Läs mer

KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna

KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen De viktigaste ändringarna Jämställdhetsplan och lönekartläggning Jämställdhetsplanen utarbetas av arbetsgivaren

Läs mer

Gymnasiets arbetsmiljö

Gymnasiets arbetsmiljö Gymnasiets arbetsmiljö klipp inte alls i hög grad Arbetssätt 1 1 2 3 4 5 6 101 Respekteras varje människas egenvärde? 101 t.ex. jämställdhet, kulturer, oliktänkande 102 Har ni ett demokratiskt arbetssätt?

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av semesterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det ändringar i semesterlagen. Reglerna för beräkning

Läs mer

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan 2013 SKURUP KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Riktlinjer 3 1.2 Jämställdhet och likabehandling

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1 2795/2015 00.03.00.00 74 Utredning över revisionsnämndens utvärderingsberättelse 2015 och avgivande av utlåtande Beredning och upplysningar: Annika Latva-Äijö,

Läs mer

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Förhandsversion 160229 Producerad av Ängelholms kommun Redaktör: Mikael Nyström 2 PERSONALREDOVISNING 2015 ÄNGELHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning 4 Medskapande

Läs mer

Materiella ändringar i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 2010 2011 samt tillämpningsanvisningar 1

Materiella ändringar i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 2010 2011 samt tillämpningsanvisningar 1 Materiella ändringar i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 2010 2011 samt tillämpningsanvisningar 1 Löneförhöjningar 2010 och 2011 Lönejusteringarna framgår av underteckningsprotokollet

Läs mer

Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018. Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39

Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018. Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39 Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Jämställdhetsarbetets juridiska grund... 3 3. Målsättningar

Läs mer

Handlingsprogram för Kårkulla samkommuns personalstrategi 2013-2014 UTKAST BEHANDLAS AV FULLMÄKTIGE 13.6.2013

Handlingsprogram för Kårkulla samkommuns personalstrategi 2013-2014 UTKAST BEHANDLAS AV FULLMÄKTIGE 13.6.2013 Handlingsprogram för Kårkulla samkommuns personalstrategi 2014 UTKAST BEHANDLAS AV FULLMÄKTIGE 13.6. PERSONALSTRATEGINS MÅL OCH TYNGDPUNKTSOMRÅDEN: Mål I KÅRKULLA ÄR EN GOD ARBETSGIVARE Organisationskulturen

Läs mer

LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN

LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN Utbildningsguide 2008 Medieförbundet Mediernas Centralförbund Tjänstemannaunionen TU VAAL VKL TU 2 VAAL VKL TU 3 FÖRORD Förbunden har kommit överens om minimilönesystem

Läs mer

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat Handbok om utvecklingssamtal för kommundirektören och kommunens politiska ledning Samarbete ger goda resultat 2 Till läsaren Ledningen av kommunerna sker i samarbete mellan den politiska och den professionella

Läs mer

Uppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande

Uppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande Uppdaterad 31.3.2011 FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande 1 FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE gäller från 1.1.2012 Innehållsförteckning FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen 1. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 2 kap. 11 och temporärt 13 kap. 7 samt fogas till 7 kap. en ny 13 som följer: 2 kap Arbetsgivarens skyldigheter

Läs mer

Österbottens arbets- och näringsbyrå. TE-tjänster för unga

Österbottens arbets- och näringsbyrå. TE-tjänster för unga Österbottens arbets- och näringsbyrå TE-tjänster för unga 2(10) Innehåll Innehåll 2 Hej studiehandledare! 3 Ungdomsgarantin vid TE-tjänster 3 Hjälp med yrkesval, sökande till utbildning och sysselsättning

Läs mer

Ängelholms kommun Personalredovisning 2013

Ängelholms kommun Personalredovisning 2013 Ängelholms kommun Personalredovisning 2013 1 Producerad av Kommunledningskontoret Redaktör: Mikael Nyström Grafisk form och produktion: Mariella Magnusson Omslagsfoto: Emelie Svensson Foto: Axel Bergendorff

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Arbetshälsovården i avtalsbrandkårer 2013 1

Arbetshälsovården i avtalsbrandkårer 2013 1 Arbetshälsovården i avtalsbrandkårer 2013 1 2 BILDER: Isto Kujala Inledning Räddningsväsendet i Finland sköts av ordinarie personal och avtalspersonal. Avtalspersonalen arbetar vid sidan av sin huvudsyssla

Läs mer

Samarbetslagen. Förhandlingar i en anda av samförstånd

Samarbetslagen. Förhandlingar i en anda av samförstånd Samarbetslagen Förhandlingar i en anda av samförstånd Innehåll Inledning... 3 1 kap: Allmänna bestämmelser... 4 2 kap: Samarbetsparter... 7 3 kap: Uppgifter som skall lämnas företrädarna för personalgrupperna...

Läs mer

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE Beräkningsregler för semesterlön Valet av beräkningsregel för semesterlön beror på vilket avlöningssätt och vilken intjäningsregel som har tillämpats

Läs mer

Självutvärdering för verksamhetssättet för aktivt stöd

Självutvärdering för verksamhetssättet för aktivt stöd 1 (6) Självutvärdering för verksamhetssättet för aktivt stöd Verksamhetssättet för aktivt stöd stöder ledningen av arbetshälsan och arbetsförmågan. Målet med aktivt stöd är att säkerställa att arbetet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FOR KORSHOLMS KOMMUN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FOR KORSHOLMS KOMMUN JÄMSTÄLLDHETSPLAN FOR KORSHOLMS KOMMUN Enligt den reviderade jämställdhetslagen som trädde i kraft 1.6.2005 hör det varje arbetsplats med 30 eller fler anställda till att utarbeta en jämställdhetsplan.

Läs mer

Medarbetarna i siffror

Medarbetarna i siffror MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2011-01-17 Personalberättelsen innehåller en beskrivning av personalstrukturen och en redogörelse för och uppföljning av det personalpolitiska arbetet under 2010. Medarbetarna

Läs mer

Välkommen till informationsmöte om pensionsreformen 2017

Välkommen till informationsmöte om pensionsreformen 2017 Välkommen till informationsmöte om pensionsreformen 2017 Syftet med pensionsreformen förlänga yrkeskarriärerna och senarelägga pensioneringen det lönar sig att arbeta fram till den målsatta pensionsåldern

Läs mer

MEDDELANDE TILL NYA TJÄNSTEFORSKARE OM UPPGIFTER SOM BEHÖVS VID TJÄNSTEFÖRHÅLLANDETS BÖRJAN SAMT OM ANSTÄLLNINGS-VILLKOREN

MEDDELANDE TILL NYA TJÄNSTEFORSKARE OM UPPGIFTER SOM BEHÖVS VID TJÄNSTEFÖRHÅLLANDETS BÖRJAN SAMT OM ANSTÄLLNINGS-VILLKOREN FINLANDS AKADEMI Förvaltningsenheten/Katja Majamaa 2.5.2005 MEDDELANDE TILL NYA TJÄNSTEFORSKARE OM UPPGIFTER SOM BEHÖVS VID TJÄNSTEFÖRHÅLLANDETS BÖRJAN SAMT OM ANSTÄLLNINGS-VILLKOREN 1. Finlands Akademis

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

I det nya lönekapitlet har följande bestämmelser samma innehåll som tidigare:

I det nya lönekapitlet har följande bestämmelser samma innehåll som tidigare: KT Bilaga till cirkulär 37/2011 1 (14) Ändringar i lönekapitlet i AKTA 2012 2013 I underteckningsprotokollet till AKTA 2010 2011 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att revidera och utveckla lönebestämmelserna

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Överenskommelse av den 25 maj 2007 med ändringar av den 27 januari 2011. Giltigt från den 1 januari

Läs mer

PERSONALBOKSLUT 2014. Knivsta kommun

PERSONALBOKSLUT 2014. Knivsta kommun PERSONALBOKSLUT 2014 Knivsta kommun Personalbokslut 2014 Personalstruktur Antalet fast anställda sjönk till 749 vid utgången av 2011 på grund av övergång av personal till privat vårdboende. Vid utgången

Läs mer

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 A Lönepolicy med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning Dorotea kommuns samtliga verksamheter har till

Läs mer

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 15.2.2012 ANVISNING FM/305/00.00.00/2012

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 15.2.2012 ANVISNING FM/305/00.00.00/2012 FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 15.2.2012 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING FM/305/00.00.00/2012 avdelningen Statens arbetsmarknadsverk BESLUT Innehåll Ledning av omställningar Omställningsskydd

Läs mer

Personalekonomisk redovisning 2013

Personalekonomisk redovisning 2013 Personalekonomisk redovisning 2013 Åstorp Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Åstorps kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser och arbetsmiljöer

Läs mer

Personalekonomisk redovisning 2012

Personalekonomisk redovisning 2012 Personalekonomisk redovisning 2012 Åstorp Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Åstorps kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser och arbetsmiljöer

Läs mer

Motverka missbruksproblem!

Motverka missbruksproblem! Akava Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Finlands Näringsliv EK KT Kommunarbetsgivarna Kyrkans arbetsmarknadsverk Statens arbetsmarknadsverk SAMV Tjänstemannacentralorganisationen FTFC Motverka

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Godkänd 18.5.2006, trädde i kraft 1.6.2006 Godkänd

Läs mer

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012 Bilaga 1 Personal- och löneenheten PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012 Innehåll Sida Personal 3 Tillsvidareanställd personal 3 Tidsbegränsad anställda 3 Feriearbete 3 Åldersstruktur, tillsvidareanställda

Läs mer

Personalredovisning 2011

Personalredovisning 2011 Personalredovisning 2011 Pe r s o n a l re d ov i s n i n g 2 0 1 1 I 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare 4 Antal anställda per förvaltning,

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Med kommun avses i detta avtal även samkommun.

Med kommun avses i detta avtal även samkommun. 1 (6) REKOMMENDATIONSAVTAL OM KOMMUNAL PERSONALUTBILDNING SAMT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM FACKLIG UTBILDNING 1 Avtalets syfte Det kommunala arbetslivet genomgår ständiga förändringar. När befolkningen

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8) Bilaga 5 1(8) Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling 5 1. Allmänt. 5 2. Medbestämmande och samverkan 6 3. Koncerner och företag med flera driftsenheter. 8 4. Facklig information på betald

Läs mer

fastighetsservicebranschens fickavtal

fastighetsservicebranschens fickavtal fastighetsservicebranschens fickavtal 1.12.2013 31.1.2017 De centrala bestämmelserna i fastighetsservicebranschens kollektivavtal 1.12.2013 31.1.2017 Innehåll FASTIGHETSSERVICEBRANSCHENS ARBETSVILLKOR...

Läs mer

Om inte annat överenskommits, skall lönen betalas ut på den sista dagen i lönebetalningsmånaden. Lönebetalningsperioden då anställningen upphör

Om inte annat överenskommits, skall lönen betalas ut på den sista dagen i lönebetalningsmånaden. Lönebetalningsperioden då anställningen upphör A. LÖNEUTBETALNING A1 TIDPUNKTER FÖR LÖNEUTBETALNING Löneutbetalningstid Med lönebetalningsperiod avses den tid för vilken lön betalas. Lönebetalningsperioden får i regel vara högst en månad lång. Om arbetstagarens

Läs mer

Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET

Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Den offentliga debatten om polisväsendets resurser har fokuserats på de totala resursernas otillräcklighet; i mindre utsträckning

Läs mer

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid.

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 50 i barnskyddslagen, familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

tka-kod:251054 Dnr OM 40/102/2013

tka-kod:251054 Dnr OM 40/102/2013 tka-kod:251054 Dnr OM 40/102/2013 Preciserande tjänstekollektivavtal gällande lönen för offentliga rättsbiträden. Avtalet uppgjordes den 25 mars 2013 mellan justitieministeriet och Förhandlingsorganisationen

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

ANSTÄLLNINGSBEVIS Originalet till den anställde, kopia till arbetsgivaren, kopia till Transports avdelning i samband med anställningens ingående.

ANSTÄLLNINGSBEVIS Originalet till den anställde, kopia till arbetsgivaren, kopia till Transports avdelning i samband med anställningens ingående. Ny anställning Arbetsgivare Företag Ändring fr o m ANSTÄLLNINGSBEVIS Originalet till den anställde, kopia till arbetsgivaren, kopia till Transports avdelning i samband med anställningens ingående. Datum

Läs mer

Särskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas

Särskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas Särskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas arbetstid . Arbetstidsbestämmelser för barnträdgårdslärarna. Tillämpningen av arbetstidsbestämmelserna. Vad ska jag göra om problem uppstår? . Arbetstidsbestämmelser

Läs mer

Anvisningar för hantering av rusmedelsmissbruk vid Åbo Akademi

Anvisningar för hantering av rusmedelsmissbruk vid Åbo Akademi Anvisningar för hantering av rusmedelsmissbruk vid Åbo Akademi www.abo.fi/rushantering Åbo Akademi www.abo.fi Personalärenden 2014 Instruktionerna har utformats som en del av arbetet med att skapa ett

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013 ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BEGREPP OCH DEFINITIONER INOM NÄRSTÅENDEVÅRDEN 2. KRITERIER

Läs mer

VASA STAD DATASÄKERHETSPOLICY

VASA STAD DATASÄKERHETSPOLICY VASA STAD DATASÄKERHETSPOLICY I enlighet med styrgruppen 04.05.2005 Godkänd av ledningsgruppen för dataförvaltningen 21.06.2005 Godkänd av stadsstyrelsen 22.8.2005 1. Inledning... 3 2. Vision... 3 3. Datasäkerhetens

Läs mer

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammantrades datum 2015-12-08 Blad 16 Ksau 213 Dnr 42/2014-101 Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar I en motion inkommen till

Läs mer

Hälsofrämjande aktivitet (TEA) inom den grundläggande hälsovården 2010

Hälsofrämjande aktivitet (TEA) inom den grundläggande hälsovården 2010 Hälsofrämjande aktivitet (TEA) inom den grundläggande hälsovården 2010 Svarsanvisningar Vi rekommenderar att ni först fyller i pappersformuläret. Besvarandet av enkäten kan avbrytas med knappen "Avbryt"

Läs mer

Tjänsteförhållande/ arbetsavtalsförhållande

Tjänsteförhållande/ arbetsavtalsförhållande / arbetsavtalsförhållande När skall man anställa i tjänsteförhållande respektive arbetsavtalsförhållande? Enligt kommunallagen ÅFS 73/1997 57 sägs det: Den som är anställd hos kommunen är anställd i ett

Läs mer

Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet

Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Sida 1(5) Årsredovisning 2015 Kultur i Väst 1. Sammanfattning Verksamheten på Kultur i Väst baseras på ett treårigt uppdrag som beslutats av Kulturnämnden där 2015 var första året. Verksamheten under året

Läs mer

Utvärderingsrapport 2013. Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU)

Utvärderingsrapport 2013. Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU) 0 Utvärderingsrapport 2013 Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU) Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Utbildningsresultat... 3 2.1 Utvärdering av inlärningsresultat i hälsokunskap...

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012

MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012 MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012 Innehållsförteckning 1. TÄVLINGENS SYFTE... 4 1.1. Allmänt... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Etiska regler och värderingar... 4 2. TÄVLINGSSYSTEMET...

Läs mer

FM 48/321/2003 Statens tjänsteförhållanden för viss tid I LAGSTIFTNING OCH PRAXIS. 1. Utnämning för viss tid med stöd av statstjänstemannalagen

FM 48/321/2003 Statens tjänsteförhållanden för viss tid I LAGSTIFTNING OCH PRAXIS. 1. Utnämning för viss tid med stöd av statstjänstemannalagen FM 48/321/2003 Statens tjänsteförhållanden för viss tid Enligt statstjänstemannalagen (750/1994) utnämns tjänstemännen antingen tills vidare eller för viss tid. Statstjänstemannalagen innehåller närmare

Läs mer