Till Gotlands kommun (1) Dnr :1212

Transkript

1 Remiss Till Gotlands kommun (1) Dnr :1212 Ansökan från PPS AB om godkännande som huvudman för en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem i Gotlands kommun PPS AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående förskoleklass och en fristående grundskola i Gotlands kommun fr.o.m. läsåret 2012/13. Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens remissvar i form av kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 29 april Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, Stockholm. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se Vänligen ange diarienummer :1212 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar ska ett yttrande per ansökan märkt med ansökans diarienummer skickas in. På Skolinspektionens vägnar Emma Edvardsson Utredare Bilaga Ansökan från PPS AB Informationsbroschyr från Skolinspektionen Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående skolor Kopia till PPS AB Postadress: Box 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: Fax: skolinspektionen@skolinspektionen.se

2 Ansökningsid: Gr 2011/16817 Blanketten är utformad utifrån den nya skollagen (2010:800). Samtliga lagtexthänvisningar refererar till denna lag. Ansökan avser Förskoleklass Grundskola Fritidshem I kommun Gotlands kommun Ort och datum Nacka Skolans namn Donner Grund Gotland Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökanden Namnförtydligande Gösta Rydell Ort och datum Nacka Underskrift av kontaktperson Namnförtydligande Thomas Persson

3 Fullmakt Genom ovanstående namnteckningar ges kontaktpersonen rätt att företräda sökanden gentemot Skolinspektionen i alla frågor som rör denna ansökan. Om inte sökanden meddelar annat gäller fullmakten till dess att Skolinspektionen fattat beslut i ärendet. Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Det undertecknade försättsbladet ställs till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm. Det är viktigt att följa instruktionerna till ansökningsblanketten. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. 1. Sökanden Ansökningsid: Gr 2011/ a) Sökandens namn, organisationsform och organisationsnummer samt adress Sökandens namn (exempel Bolaget AB) PPS AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress, postnummer och ort Mjölnarvägen 2-4, Nacka Webbadress E-postadress gosta.rydell@ppsab.com Telefon Mobil Fax b) Denna punkt fylls i endast om sökanden är en fysisk person.

4 Sökanden medger/medger inte att dessa uppgifter (exklusive personnummer) får finnas tillgängliga på Skolinspektionens webbplats. Medges Medges inte 1 c) Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan Bilaga nr 1. Registreringsbevis PPS 1 d) Sökandens kontaktperson. Kontaktpersonens namn Thomas Persson E-postadress thomas.persson@ppsab.com Telefon Mobil Fax e) Medgivande om användning av personnamn Kontaktpersonen medger/medger inte att dessa uppgifter får finnas tillgängliga på Skolinspektionens webbplats Medges Medges inte Ansökningsid: Gr 2011/ Skolan 2 a) Skolans uppgifter Namn Donner Grund Gotland Kommun Gotlands kommun

5 Utdelningsadress, postnummer och ort Webbadress E-postadress Telefon Fax 2 b) Utökning av grundskolan Denna ansökan gäller en utökning av befintlig verksamhet Ja Nej Om ansökan avser en utökning, ange SkolID består av 5 siffror Ska skolan byta namn anges här det gamla namnet. Ska skolan byta namn anges här det nya namnet. Nuvarande antal elever i skolan. 2 c) Gäller ansökan en förskoleklass vid en befintlig grundskola? Om ja, ange skolans namn. 2 d) Ange om ansökan gäller ett fritidshem vid en befintlig grundskola. Ja Om ja, ange skolans namn. 2 e) Planerat startdatum samt årskurser som ansökan avser Startår och månad förskoleklass 2012 Augusti Startår och månad grundskola 2012 Augusti

6 Startår och månad fritidshem 2012 Augusti Årskurser F-Klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 2 f) Ange planerat antal elever samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd. F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt År År År Fullt utbyggd verksamhet Fullt utbyggd år g) Ange vad som ligger till grund för elevprognosen. Uppgifterna ska visa hur många elever som visat ett riktat intresse för den planerade utbildningen vad avser förskoleklass och grundskola. Donnergymnasiet Klintehamn är en väletablerad skola sedan Donner Grund kommer att arbeta vidare med den "Donner anda" som gjort Donner Gymnasiet så välkänt. De planerade lokalerna ligger också i närområdet till Donnergymnasiet Klintehamn i egna lokaler på Donnersgatan 50A i Klintehamn. Enligt prognos från Gotlands kommun på antalet Grundskole elever för perioden 2010/ /17 (se bilaga 2) så kommer antalet elever i området kring Klintehamn öka med 74 elever. Vi ser alltså att det finns ett behov av grundskola inom denna tidsrymden och att vi kan erbjuda ett alternativ för de som söker en mindre fristående skola. Intresseundersökning (Bilaga nr) 2 h) Ange om grundskolan ska vara en internationell skola i enlighet med 24 kap. 3 skollagen. Ja 3. Pedagogik och profil Ansökningsid: Gr 2011/16817

7 3 a) Ange om skolan kommer att ha någon särskild inriktning. Waldorf Konfessionell Om skolan ska ha en konfessionell inriktning redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. 3 b) Ange om skolan kommer att ha någon profil. Speciell pedagogik (exempelvis montessoripedagogik, waldorfpedagogik) Språklig/etnisk (exempelvis finska, engelska, kultur) Särskilt stöd (exempelvis ADHD, Asperger, behandlingshem) Speciellt ämne, ange vilket 3 c) Ange vilken läroplan skolan avser att följa. Nationell läroplan Nationell läroplan och En väg till frihet (Bifoga läroplan) Internationell läroplan (Bifoga läroplan) Bilaga nr Ansökningsid: Gr 2011/ Utbildningen 4 a) Redogör för skolans sammanhållande idé och profil samt vad sökanden vill uppnå med denna. Skolans övergripande mål är att skapa en trygg och lustfylld arbetsmiljö med behöriga och engagerade lärare som ser till att varje elevs förutsättningar och behov tillgodoses enligt läroplanen. Skolan kommer att ha en holistisk syn på människan, vilket ska prägla skolans arbetssätt. Skolan ska utveckla elevernas känsla för integritet, medborgarskap, självaktning och moral. Eleverna får då möjlighet att utveckla sin förmåga till samspel och vilja att hjälpa andra. Vidare eftersträvas att skolan ska ha en tydlig värdegrund. Ledorden för skolan är ärlighet mot sig själv och andra, medvetenhet om sin identitet, medkänsla för andra människor samt öppenhet mot olikheter. Verksamheten ska vila på en demokratisk grund och alla som ska arbeta på skolan ska dela läroplanens värdegrund. Skolan ska utformas så att alla elever upplever sin skolsituation som trygg, meningsfull och engagerande. Det ska finnas aktuella och tydliga planer och rutiner för att motverka kränkande beteende och dessa ska vara djupt förankrade hos personal, elever och föräldrar. Skolans syn på kunskap och lärande ska utgå ifrån att alla kan lära sig men att alla inte lär sig på samma sätt. Detta ska skolan synliggöra genom att lägga upp en undervisning som baseras på Howard Gardners teori om de Multipla intelligenserna. Tillsammans med Arthur L Costa och Bena Kallicks teori om Tankevanor (Habits of mind), Benjamin Blooms taxonomi och Edward de Bonos olika kreativitetsverktyg, utgör den grunden som alla lärare kommer att arbeta utifrån. Vid nyanställningar kommer vi att satsa på internutbildning och lärarna kommer kontinuerligt att utbyta

8 pedagogiska erfarenheter med varandra. Genom att arbeta efter tydliggörande pedagogiska metoder och verktyg ska vi skapa goda förutsättningar för alla elever att nå målen. Verktygen hjälper eleverna att strukturera sitt arbete efter olika nivåer av kunskap och tänkande, t ex skillnaden mellan faktakunskap och förståelse, samt tränar dem i att synliggöra såväl sina egna som andras lärstilar, styrkor och utvecklingsmöjligheter. Skolan kommer att arbeta aktivt med att förankra begreppet hållbar utveckling i undervisningen. Inom hållbar utveckling ska vi arbeta ämnesövergripande, där ämnet teknik ska ligga som grund men där syfte och centralt innehåll från fler ämnens kursplaner kommer att beröras. Hållbar utveckling omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Arbetet för hållbar utveckling är en process utan färdig lösning varför en viktig del av undervisningen består i att träna eleverna i att identifiera problem och på att försöka lösa dem. 4 b) Redogör för hur undervisningen i förskoleklassen ska stimulera elevernas utveckling och lärande. Det är viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i verksamheten och att året i förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. Förskoleklassen har en speciell ställning mellan förskolan och åren i grundskolan och ska vara en integrering av de olika kulturerna. Denna skillnad ska vara tydlig för personal, föräldrar och elever. 4 c) Redogör för hur undervisningen i grundskolan kommer att genomföras och vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen. Lugn och ro Undervisningen ska präglas av lugn och ett stillsamt tempo. Det ska finnas utrymme för lek men alltid inom ramen för måluppfyllelsen. Eleverna ska vara delaktiga i att hålla ordning och tillsammans med skolpersonal och vårdnadshavare skapa regler för samvaro inom skolans ramar. Beprövad pedagogik - Undervisningen ska kunna ske både i liten och i större grupp. Undervisningen ska präglas av pedagogik som är väl beprövad och inarbetad inom koncernen (se beskrivning under rubrik skolans profil). På så sätt ska eleverna kunna bygga upp kontinuitet mellan lärare och årskurser. Utbildningen bygger på ett varierat arbetssätt för att ge eleverna chans att se och utveckla så många sidor hos sig själva som möjligt. Framträdande i utbildningen kommer vara att låta eleverna arbeta undersökande och lösningsinriktat. Vi kommer att sträva efter att lära eleverna att lära på egen hand. Vidare ska det finnas pedagogiskt utbyte i personalgruppen och lärstilarna hos eleverna ska möta de pedagogiska metoderna. Specialpedagogisk handledning samt pedagogisk kompetensutveckling ses som viktiga beståndsdelar. Målinriktat Ämnenas syften, konkretiserade mål och bedömningens inriktning ska vara mycket tydliga i undervisningen. Eleverna ska själva efter ålder och mognad vara delaktiga i tolkningen av kunskapsmålen och i sin metod att nå dem. Lärararbetslagen utformar med elevinflytande tydliga lokala pedagogiska planeringar för varje moment i undervisningen. Närhet till lärare och annan personal Eleverna ska känna sig sedda, accepterade och omtyckta oavsett skolprestationer. Skolans verksamhet, undervisning ska ständig utvecklas mot målet att skapa trygghet och ge eleven en självbild av att kunna. Lärare och annan personal ska finnas tillgängliga och vara delaktiga. Hälsosam mat I grundskolan är maten viktig ur näringssynpunkt men också som en del av skoldagen. Skolan ska erbjuda näringsriktig mat, om möjligt ekologisk mat och göra eleverna medvetna om miljö, ekologi och vad som främjar hälsa. 4 d) Redogör för hur utbildningen i fritidshemmet ska genomföras och vilka arbetsformer som ska användas. Utbildningen på fritidshemmet ska komplettera skolan och ge eleverna möjlighet att lära på andra sätt. Utbildningen ska utmana och leda barnen till nya aktiviteter och lekar och ge dem möjlighet att prova på olika roller. På fritidshemmet ska det finnas stort utrymme för lek och skapande som bygger på barnens eget intresse för, och lust, att lära. Vistelsen på fritidshemmet ska kännas meningsfull, trygg och stimulerande På fritidshemmet ska alla barn känna att de har en kompis och alla barn ska uppleva att de har en självklar plats i gruppen. Vårdnadshavare ska känna att deras barn har god omsorg. Fritidspersonalen ska se barnen under hela dagen. Även övrig peronal skolan deltar i fritsverksamheten. På så sätt skapar vi goda förutsättningar att se till det enskilda barnets behov och fritidshemmet kan fungera som en naturlig länk mellan skola och hem. Personalen ska planera verksamheten veckovis. Målet är att barnet ska uppleva kontinuitet och sammanhang i sin tillvaro. Vi ska sträva efter att erbjuda varje barn en meningsfull fritid där det fria valet sätts i fokus. Utbildningen på fritidshemmet ska ge barnen möjlighet att utveckla sin sociala kompetens, självkänsla och identitet genom ett positivt samspel med andra barn och vuxna. Eftersom barnen till stor del har styrda aktiviteter under skoldagen tror vi mycket på att den fria leken ska få stort utrymme under eftermiddagen. Vi ska sträva efter att komplettera skolan genom att: - se fritidshemmet som ett komplement och inte som en förlängd skoldag, - i större utsträckning arbeta med fria val och på så vis ge barnen stor möjlighet att styra över sin tid, - uppmuntra kreativiteten i form av skapande, drama, uppträdanden, dans etc. - använda oss av naturen som lek- och skapandemiljö dels för att lära barnen att vara rädda om vår miljö,

9 - erbjuda barnen daglig fysisk aktivitet. 4 e) Redogör för hur skolan kommer att arbeta med värdegrundsfrågor samt de mål och riktlinjer som beskrivs i den läroplan som skolan avser att följa. Ge konkreta exempel. Beskriv särskilt hur man kommer att arbeta mot kränkande behandling. Redogör separat för förskoleklass/grundskola/fritidshem. Grundskola: Alla som arbetar i skolan ska enligt läroplanen främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. I läroplanens uppdrag ingår bland annat att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och att elevernas inflytande ska öka med ålder och mognad. Ingen elev får heller utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. I skolans organisation ska det för varje lärare finnas möjligheter att kunna arbeta med individuella metoder för att möta sin elevgrupp. Dock ska skolan skapa ett gemensamt arbetssätt för hur skolans uppdrag enligt ovan ska uppnås på bästa sätt. Inflytande ska finnas på individnivå där eleven tar visst ansvar för sitt eget lärande, på gruppnivå i form av val av gemensamma arbetsformer samt på verksamhetsnivå i form av elevråd. Eleverna ska även, som del i undervisningen, vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Skolan ska ha engagerade elever i arbetet mot kränkande behandling. Elevstödjare i samtliga klasser, temaarbeten och aktiva åtgärder i form av kortare schemabrytande arbeten. Detta för att få elever utanför sina vanliga grupper att mötas. Föräldraförening samt aktiv personal som kuratorer och skolsköterska ska vara synliga och delaktiga. Elevvårdsteamets arbete ska vara väl beskrivet i likabehandlingsplanen och den ska vara väl förankrad hos samtliga på skolan och föräldrar. Elevvårdsteamet ska sammanträda minst en gång i månaden men på veckobasis ska det finnas tid för samtal med representant för elevvårdsteamet. För att säkerställa dokumentationskravet som finns för det aktiva elevarbetet ska varje mindre enhet, arbetslag, ansvara för sin grupp elever och för anteckningar på ett centralt ställe. Enheten förses med SCAS datoriserade system som innehåller en avdelning för dag-anteckningar som rör elever. Uppföljning av dessa rapporter prioriteras. Syftet med denna typ av centrala system är att skolledning, andra arbetslag etc. lätt kan få en överblick samt att händelser som rör eleverna finns centralt. I läroplanen uttrycks tydligt att eleverna ska få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Skolan ska tillsammans med lärarna kontinuerligt utvärdera, ompröva samt förbättra arbetsformerna för det uppdraget. Den utvärderingen ska vara en naturlig del av kvalitetsarbetet som ska sammanställas årligen i kvalitetsredovisningen. Av läroplanen framgår bl.a. att skolan ska sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem samt att reflektera över erfarenheter, att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Lärarna på skolan ska återkommande mötas och samtala om hur detta arbete kan utvecklas. Skolan ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Värdegrundsfrågorna utgör en viktig del i denna. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse på värdegrundsfrågornas område. Ledning, lärare samt elever och föräldrar ska vara delaktiga i processen med att ta fram denna. Förskoleklass: Vi ska arbeta aktivt med värdegrunden även inom förskoleklassens verksamhet - "Byta kompis" Ha kompisträning med att leka med en frökenvald kompis för att öva att leka med alla. - Arbeta med temat vad är en bra kompis, hur vill jag vara som kompis mm. - Skapa en bok om mig själv med självportätt, hemtelefon, hemmet, längd, vikt, foton mm. - Jobba med känslor, prata om känslor tex. känslorunda och känslokort. - Utföra gruppstärkande övningar tex.lekar. - Arbeta kring leken och uppmuntra leken. Fritidshem: Vi ska arbeta aktivt med värdegrunden även inom fritidshemmets verksamhet. Vi ska arbeta med ledord som: Trygghet Livsglädje Social kompetens Respekt Kunskap Inom fritidsverksamheten ska vi arbeta för att lyfta fram följande delar ur dessa ledord: Trygghet genom: - Regler och rutiner - Kontinuerlig dialog med hemmet - Se varje individ Livsglädje genom att barnen ska få: - Positiv uppmärksamhet varje dag - Mycket tid till lek Social kompetens genom att vi ska låta barnen: - Delta/ingå i olika gruppkonstellationer

10 - Få frihet under ansvar - Öva på konflikthantering - Få möjlighet och träning i att föra fram sina idéer och lyssna på andras - Ta ansvar för undanplockning och städning - Uppmuntras till att vara goda förebilder Respekt Vi ska se det som självklart att: - Barnen har ett bra bemötande mot andra barn och vuxna - Alla tar ansvar för det de säger och gör - Vi löser konflikter tillsammans med barnen genom dialog och strävar efter att de med stigande ålder kan klara av att lösa konflikter på egen hand. Vi ska ofta lyfta fram innebörden av kamratskap - Barnen är aktsamma om vår yttre och inre miljö - Vi använder ett vårdat språk - Träna barnen i att visa hänsyn och respektera varandras olikheter - Vi har nolltolerans mot kränkande behandling Kunskap Genom fritidshemspedagogik och metodik ska barnen bredda och fördjupa sin teoretiska, praktiska och sociala kunskap. 4 f) Redogör för hur skolan kommer att arbeta med att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. All personal på skolan ska direkt uppmärksamma och ingripa vid kränkande behandling av något slag. Kränkande behandling ska rapporteras till rektor eller kurator, vilka är elevhälsoteamets kontaktpersoner. Ev. EHT-anmälan skrivs. Rektor beslutar vilka medlemmar i teamet som ska utreda den misstänkta mobbningen, trakasserierna eller den kränkande behandlingen. Rektor tar kontakt med uppgiftslämnaren och med den utsatte eller de utsatta samt med den som misstänkt kränkt någon för insamling av information. Om mobbning eller annan kränkande behandling konstateras kontaktas föräldrar till aktuella elever. Kontakten med inblandade föräldrar bör göras så snabbt som möjligt. Enskilda samtal förs med den eller de som misstänks ha utsatt någon för mobbning, trakasserier eller kränkning samt med den som misstänks ha blivit utsatt. En bedömning bör även göras om åtgärdsprogram skall upprättas för en eller flera av de som är inblandade i situationen. Den person som blivit utsatt samt de som utsatt någon erbjuds stödjande samtal hos kurator på skolan. Även stödjande samtal med föräldrar kan vara aktuellt. Enskilda uppföljningssamtal med de inblandade. Tiden kan variera beroende på hur situationen sett ut och hur samtalen med de inblandade har gått. Föräldrar informeras om samtalens resultat och eventuellt berörda mentorer/lärare. Om överenskomna åtgärder ej följs eller ej givit önskat resultat tas beslut av rektor om fortsatt tillvägagångssätt efter uppföljningssamtalen. Om skolan inte själv anser sig ha kompetens att klara av situationen skall hjälp tas utifrån. Avsteg från ovanstående punkter kan göras vid fall då detta bedöms vara lämpligt. Denna bedömning ska då göras av EHT. På skolnivå: - Lärare, kurator, biträdande rektor, rektor och annan personal bland eleverna reagerar på negativa beteenden och delger EHT eller trygghetsrådet när detta behövs. - EHT ska träffas regelbundet och ska vara ansvariga för att ta upp de anmälningar som inkommit - Likabehandlingsplanen ska revideras och omarbetas en gång/läsår där personal, elever och föräldrar ska vara delaktiga. - En enkät, där bland annat trivsel på skolan tas upp, ska regelbundet genomföras och följas. Enkäten skickas ska skickas ut till personal, föräldrar och elever. - Skolan ska ha ett trygghetsråd där både lärare och skolledare ska medverka. Rådets uppgift ska vara att ta itu med upptäckta eller misstänkta fall av mobbning, trakasserier På individ-/klassnivå: -Mentorerna stämmer regelbundet av atmosfären i elevgruppen. -Skolans likabehandlingsplan aktualiseras återkommande på mentorstimmarna. -Vid utvecklingssamtalet ska trivsel i skolan tas upp som en särskild punkt. Mentorn ska då även fråga hur eleven mår och har det med bland annat kamratrelationer. 4 g) Huvudmannen ska enligt 4 kap. 8 skollagen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Beskriv vilka rutiner skolan kommer att ha. Mottagande: Klagomål kan komma fram i olika former de kan t.ex. vara spontana, skriftliga eller muntliga. Det skall vara möjligt att fånga in alla dessa former. Möjligheter kommer att finnas att ge ris och ros kommentarer på hemsidan. Muntliga klagomål skall tas emot och dokumenteras och vidarebefordras

11 till rektor. Dock uppmuntrar vi att klagomål inkommer skriftligen via en särskild mailadress. Rektor ansvara för att klagomål som inkommit behandlas och att den klagande får respons på sin kritik. Enkäter som ges skall ha utrymme för kommentarer vilket kan ges anonymt. Utreda: Rektor beslutar om utredning. Rektor kontaktar den klagande för att utförligare utreda bakgrund och orsak till klagomålen. Rektor inbjuder till samtal med berörda. Åtgärda: Rektor beslutar om åtgärder som dokumenteras i en åtgärdsplan. 4 h) Redogör för hur skolan kommer att arbeta med elevinflytande och elevdemokrati. Ge konkreta exempel för förskoleklass/grundskola/fritidshem. Grundskola: Elevinflytande och elevdemokrati ska vara en naturlig del av skolans verksamhet. Skolans personal ska skapa former och möjligheter för eleverna att utöva denna med hänsyn till elevernas ålder och mognad. Elevrådsarbete ska introduceras tidigt och samtliga elever ska efter sin förmåga kunna tränas i att leda, representera och framföra egna åsikter såväl som gruppens vilja. Eleverna ska motiveras genom att successivt lyckas skapa och se positiva resultat av sitt inflytande. För att detta ska fungera ska skolans ledning och personal möta elevrepresentanter för att lyssna, diskutera och om möjlig finna lösningar. I skolans kvalitetsredovisning ska varje år elevernas inflytande utvärderas, genom praktiska exempel. Likväl ska förbättringsområden och åtgärder påvisas. Förskoleklass: - Vid temaarbete t.ex. om våren får eleverna välja vad man skall med och hur man skall jobba. Man skapar en mind - map tillsams med eleverna och utifrån det planerar men temat. - Gemensamt jobbar man fram de regler som ska gälla i klassrummet - De får vara med att bestämma (välja) vid inköp av nya material t.ex. leksaker. Fritidshem: Fritidshemmets personal ska ge eleverna stort utrymme att vara med och påverka innehållet i fritidsverksamheten. Vi ska erbjuda olika typer av aktiviteter för att kunna se till att tillgodose elevernas olika behov. Personalen ska arbeta kontinuerligt med att lära barnen aktning för varje människas egenvärde samt att lära barnen att respektera olikheter och olika åsikter hos andra. Barnen kommer att träna demokrati bland annat genom att leka lekar och spela spel som kräver att man följer regler. Olika forum ska användas för att få höra barnens åsikter t.ex. förslagslådor och storsamlingar. På fritidshemmen ska vi ha fritidsråd där alla barnen träffas och diskuterar fritidshemmets verksamhet. Alla barn ska ges möjlighet att uttrycka sin åsikt där. 4 i) Om ansökan gäller en utökning av verksamheten ska skolans plan mot kränkande behandling bifogas. (Bilaga nr) 4j) Om ansökan gäller en utökning av verksamheten ska dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolan bifogas. (Bilaga nr) 4 k) Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar per läsår. Ange antal timmar för läsåret totalt l) Ange sammanlagda antalet timmar för de årskurser ansökan avser. Timplan för den offentliga grundskolan åk 1-9 Timplan för den sökta skolans årskurser Bild 230 Bild 108 Hem- och konsumentkunskap 118 Hem- och konsumentkunskap 0 Idrott och hälsa 500 Idrott och hälsa 228 Musik 230 Musik 158 Slöjd 330 Slöjd 162

12 Svenska 1490 Svenska/svenska som andraspråk 1062 Engelska 480 Engelska 192 Matematik 900 Matematik 519 Historia }885 Historia 457 Geografi Geografi 0 Religionskunskap Religionskunskap 0 Samhällskunskap Samhällskunskap 0 Biologi }800 Biologi 342 Fysik Fysik 0 Kemi Kemi 0 Teknik Teknik 0 Språkval 320 Språkval 0 Elevens val 382 Elevens val 162 Totalt garanterat antal timmar Totalt garanterat antal timmar 3390 Därav skolans val 600 Därav ev. skolans val 4 m) Redovisa innehållet i språkval, elevens val och skolans val. Språkval Elevens val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Elevens val kommer att organiseras så att eleven kan fördjupa sina kunskaper inom ett eller flera ämnen som eleven är intresserad av Skolans val 4 n) Ange i vilken omfattning fritidsverksamhet ska erbjudas. Fritidsverksamheten kommer att vara öppen helgfria måndagar-fredagar, klockan och under alla lov. 5. Uppföljning av kunskaper, utveckling och lärande Ansökningsid: Gr 2011/ a) Betyg - markera ett av alternativen nedan

13 Grundskolan kommer att följa bestämmelserna om betyg i 3 kap och 10 kap skollagen. Grundskolan är en Waldorfskola och kommer därför att utfärda ett intyg över utbildningen. Bifoga exempel på hur läsårsintyg kan vara utformade. Bilaga nr 5 b) Redogör för hur grundskolan i övrigt kommer att följa upp elevernas kunskapsutveckling. Skolan kommer att följa upp elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt med återrapportering till föräldrar minst två gånger per år genom skriftliga omdömen, utvecklingssamtal och IUP. Skolan kommer även att göra kunskapsuppföljning genom nationella ämnesprov i årskurs 3 och 5. IUP används genomgående i åk 1-5. Dessutom följs elevernas läsutveckling via läsutvecklingsschema (LUS) Elever i behov av särskilt stöd ska få sådant av anställd specialpedagog. Eleverna och deras vårdnadshavare ska vi mitten av varje termin informeras om elevens kunskapsutveckling genom utvecklingssamtal. Under samtalet ska elevens IUP utvärderas och uppdateras genom att alla parter gemensamt sätter upp mål för terminen. Målen definieras, det diskuteras hur de ska uppnås, när de ska uppnås, hur de ska utvärderas och hur eventuell experthjälp kan organiseras. De individuella utvecklingsplanerna ska sedan läggas in i skolans IT-portal (skolnätet), för att tillgängligheten för berörda parter ska bli god. Övrig information ges även på skolnätet. Skolan önskar vara väldigt tydliga med att synliggöra de nationella kursplanerna. Skolan avser att lägga stor vikt vid att förmedla dessa till både elever och föräldrar. 5 c) Redogör för hur förskoleklassen kommer att följa upp elevernas utveckling och lärande. Läroplanens mål att uppnå eller kursplanerna för grundskolans ämnen är inte gällande för förskoleklassen. Detta betyder inte att skolan i samråd med föräldrar och barnen är förhindrade att själva formulera mål som eleven i förskoleklassen ska nå. Dock finns strävansmål för förskoleklassen, som under året ska utvecklas. Skolan ska tydliggöra dessa strävansmål för föräldrarna. Pedagogerna ska tillsammans med föräldrarna samtala med föräldrarna en gång per termin, hur eleven kan stimuleras i sin utveckling. Diskussionen ska följa strukturen för IUP, i vilken fokus ligger på positiva kunskaper samt hur utveckling kan gynnas. Utifrån detta samtal ska ett dokument formuleras gemensamt som ska innehålla konkreta åtgärder kan utvärderas. Utvärdering vid nästa tillfälle är viktig del av utvecklingsprocessen. För allmän information om förskoleklassens verksamhet kommer Föräldrar att få vecko-brev som skolledning och berörda lärare skriver. Det brevet kommer att finnas som pappersbrev och som e-post. Vidare kommer skolans skolnät finnas tillgänglig för förskoleklassens föräldrar. I den individuella kommunikationen kommer utvecklingssamtalen vara en viktig del. Den löpande individuella informationen kommer att ske genom samtal med förälder. En öppen dialog med lärare utgör en viktig del i kommunikationen. Lärare kommer att ha telefontid inplanerad i sitt arbetsschema. 5 d) Redogör för hur skolan kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Beskriv särskilt rutiner för upprättande av och arbete med åtgärdsprogram. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn på skolan se till att behovet utreds. Om utredning visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Rektorn kommer att vara ansvarig för detta arbete. Enligt läroplanen ska undervisning och elevvårdsverksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för utbildningen. Skolan avser att vara tydlig om måluppfyllelsen och i detta arbete blir lärarnas arbete med att upptäcka elever med behov av särskilt stöd viktigt. Skolans specialpedagog ska vara delaktig i denna process och den som kan assistera eller leda denna process beroende på lärarens specialpedagogiska kompetens. Specialpedagog ska ingå i elevvårdteamet. Här ska frågeställningar tas upp som rör elever som är relevant för kartläggningen av eleven eller om t.ex logopedutredning eller annan specialistkompetens behövs. Rektorn bär det yttersta ansvaret för detta arbete. Varje termin ska elevers utveckling följas, för att ge skolan möjligheter att ge stöd på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. I arbetet med IUP ska skolans, föräldrarnas och elevens roll vara tydlig. Skolan ska klargöra på olika nivåer vilka åtgärder man avser att vidta för att elevens behov ska tillgodoses. Skolan ska ha specialpedagog, skolsköterska, kurator och annan personal som kan svara för att bygga den trygghet som eleven kräver för sin utveckling. Skolan ska genom specialpedagogen kunna under vissa perioder arbeta i mindre grupper, skapa en arbetsmiljö som tillgodoser elevens behov. Hjälpmedel som datorer med adekvat mjukvara ska vara tillgänglig för eleven. Kurator, skolsköterska och lärare ska kunna ge föräldrar och elever stöd för att även utanför skolan kunna förbättra elevens skolsituation.

14 5 e) Redogör för på vilket sätt vårdnadshavare kommer att informeras om elevens kunskaper, utveckling och lärande. Vårdnadshavare har tillgång till Skolnätet som är ett egenutvecklat webbaserat system för utbildningsverksamhet. Via skolnätet kan elever, lärare och föräldrar samarbeta och söka skolrelaterad information. Vårdnadshavare kan kontrollera individuella utvecklingsplanen, schema, betyg, aktuella lån av böcker och annat studierelterat material, läsa omdömen, kommentarer på uppgifter mm. Via skolnätet har vårdnadshavare tillgång till skola 24 och kan göra sjukanmälan. Genom utvecklingssamtal som genomförs med ett minimum av ett samtal per termin, ska elev, lärare och föräldrar mötas. Vid dessa ska samtliga ämnen följas upp samt IUP utarbetas och utvärderas samt eventuella åtgärdsprogram skapas. I de lägre årskurserna 1-3, kommer elevbok att finnas som ska vara det verktyg som på veckobasis ger föräldrar information om hemuppgifter och skolarbetet. I denna bok som eleverna tillsammans med lärare och föräldrar skriver i ska information om elevens skolutveckling cirkulera. I de högre åldrarna kommer skolnätet ersätta elevboken. E-post kontakt ska användas mellan föräldrar, elever och lärare i de olika ämnena. Kännedom om kursplanernas kunskapsmål är viktig i detta arbete. Syftet är att eleven själv ska ta mer ansvar för planering, ordning och målsättning. Lärare och föräldrar ska dock vara tätt involverade i denna process. 5 f) Redogör för hur grundskolan kommer att arbeta med individuella utvecklingsplaner (IUP). Enligt författningarna ska en individuell utvecklingsplan (IUP), som vi som fristående skola väljer att använda, upprättas för varje elev vid utvecklingssamtal dvs en gång per termin. IUP ska visa en tydlig koppling mellan kursplanernas mål, en tydlig beskrivning av insatser och framförallt skolans insatser. Föräldrarna ska ta del av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. IUP ska fokusera på det eleverna är bra på och låta dessa kvalitéer spilla över i andra ämnen. Eleven, föräldrarna och läraren ska vara delaktiga i skapandet. Uppföljning av IUP är en viktig del av dess funktion och kommer att ske senast vid nästa utvecklingssamtal, allt efter det individuella behovet. 5 g) Nationella ämnesprov Kryssa i om grundskolan kommer att delta i de nationella ämnesproven och följa tillhörande bedömningsanvisningar. Grundskolan kommer att delta i de nationella ämnesproven och följa de tillhörande bedömningsanvisningarna. 6. Mottagande och urval Ansökningsid: Gr 2011/ a) Ange vilka antagningsvillkor som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i förskoleklassen. Förskoleklassen kommer att vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. Mottagande i förskoleklassen kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd. Redogör närmare för vilka elever som avses. 6 b) Ange vilka antagningsvillkor som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i grundskolan. Grundskolan kommer att vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i grundskolan. Mottagandet i grundskolan kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd. Redogör närmare för vilka elever som avses. Mottagandet i grundskolan kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för. Redogör närmare för vilka elever som avses.

15 Färdighetsprov kommer att anordnas. Redogör närmare för dessa. 6 c) Ange vilka urvalsgrunder som kommer att gälla vid fler sökande än antal platser. Ange även i vilken ordning urvalsgrunder kommer att tillämpas. 1 Anmälningsdatum 2 Syskonförtur Skolenhetens organisation, ledning och personal Ansökningsid: Gr 2011/ a) Redogör för hur skolenheten kommer att vara organiserad. Skolan ska ledas av rektor. Rektor kommer ha det pedagogiska ansvaret för grundskola och för förskoleklassen. Rektor kommer att rekryteras och han/hon kommer att genom utbildning och erfarenhet ha förvärvat pedagogisk insikt. 7 b) För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Som rektor får enligt 2 kap. 11 skollagen bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Skolenheten kommer att ha en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. 7 c) Ange beräknat antal lärare i förskoleklass och grundskola uttryckt i personer och antal tjänster. Läsår 1 förskoleklassen Läsår 3 förskoleklassen Fullt utbyggd förskoleklassen Personer Tjänster Personer Tjänster Personer Tjänster 2 1,9 2 2,1 2 2,1 Läsår 1 grundskolan Läsår 3 grundskolan Fullt utbyggd grundskolan Personer Tjänster Personer Tjänster Personer Tjänster 3 2,25 8 7, d) Ange beräknad personaltäthet i fritidshemmet uttryckt i personer och antal tjänster. Läsår 1 Läsår 3 Fullt utbyggd Personer Tjänster Personer Tjänster Personer Tjänster 2 1,3 3 2,5 3 2,5

16 7 e) Lärarnas utbildning För undervisningen i en förskoleklass och i en grundskola ställs krav på lärarnas utbildning. Kraven redovisas i 2 kap skollagen. Lärarna ska ha en utbildning som är avsedd för den undervisning läraren ska bedriva. Undantag får göras då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller att det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Den som erbjuds en anställning inom skolan ska också lämna ett registerutdrag. Huvudmannen för förskoleklassen/grundskolan kommer att följa skollagens krav på lärarnas utbildning. Huvudmannen för förskoleklassen/grundskolan kommer att följa kraven på registerutdrag för personalen i 2 kap. 31 skollagen. 7 f) Fritidshemspersonalens utbildning För undervisningen i fritidshemmet ställs krav på personalens utbildning. Kraven redovisas i 2 kap skollagen. Personalen ska ha sådan utbildning att elevernas utveckling och lärande främjas. Den som erbjuds en anställning i fritidshemmet ska också lämna ett registerutdrag. Huvudmannen för fritidshemmet kommer att följa kraven på personalens utbildning och erfarenhet. Huvudmannen för fritidshemmet kommer att följa kraven på registerutdrag för personalen i 2 kap. 31 skollagen. 8. Elevhälsa Ansökningsid: Gr 2011/16817 Huvudmannen kommer att anordna elevhälsa för eleverna i förskoleklass/grundskolan enligt skollagens bestämmelser. 9. Studie- och yrkesvägledning Ansökningsid: Gr 2011/16817 Huvudmannen kommer att se till att eleverna i grundskolan har tillgång till studie- och yrkesvägledning enligt 2 kap. 29 skollagen. 10. Undervisning i modersmål och svenska som andraspråk Ansökningsid: Gr 2011/ a) Modersmålsundervisning Förskoleklassen kommer att medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål enligt 9 kap. 10 skollagen. Huvudmannen kommer att erbjuda elever i grundskolan modersmålsundervisning enligt 10 kap. 7 skollagen.

17 10 b) Svenska som andraspråk Undervisning i svenska som andraspråk ska om det behövs anordnas för elever i grundskolan som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet samt invandrarelever som har svenska som umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna. Huvudmannen kommer att erbjuda undervisning i svenska som andraspråk. 11. Lokaler och utrustning Ansökningsid: Gr 2011/ a) Redogör för vilka kontakter som tagits och vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa skolenhetens tillgång till lokaler vid skolstart. PPS AB äger lokaler på 3900kvm på Donnersgatan 50A i Klintehamn. Lokalerna är anpassade till skolverksamhet och används till del av Donnergymnasiet. Vid nybyggnation bifogas en byggplan (Bilaga nr) 11 b) Redogör för skolenhetens tillgång till lokaler samt lämna uppgift om speciallokaler, t.ex. lokaler för idrott och hälsa, NO och slöjd. Ange i vilken utsträckning speciallokaler ska hyras. Ange också om skolan kommer att ha tillgång till skolbibliotek. Donnergymnasits olika program har speciallokaler som kommer att användas för t.ex. NO och Hemkunskap. Idrottsplan finns på skolans område och gymnastiksal hyrs in. Bifoga ritning om sådan finns (Bilaga nr) 11 c) Redogör för skolans utrustning, särskilt när det gäller naturvetenskapliga ämnen och tillgång till datorer. PPS AB utrustar sin skollokaler med adekvat och modern utrusning som är lämpad för den verksamhet som pågår i lokalerna. Speciellt fokuseras på att det skall finnas en hög användartäthet på datorer och hög standard på övrig IT - utrustning. 12. Ekonomi Ansökningsid: Gr 2011/16817 Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas ekonomiska upplysningar om sökanden 12 a) Kommer utbildningen i förskoleklassen/grundskolan att vara avgiftsfri för eleverna? Ja 12 b) Om ni avser att ta ut avgift för eleverna i fritidshemmet, redogör för avgiftens storlek samt för hur den har beräknats.

18 Ersättning kommer att krävas av kommunen enligt norm. 12 c) Om årsredovisning finns ska den bifogas. (Bilaga nr) 3. Årsredovisning PPS 12 d) Ange hur många elever som behövs för att skolan ska kunna starta och bära sig ekonomiskt e) Ange etableringskostnader och finansieringsformer. Bifoga intyg som styrker finansieringsformerna. PPS AB-koncernen hade ett positivt kassaflöde på ca 6 Mkr 2009/2010 efter planerade investeringar. Vi bedömer att vi har motsvarande finansieringsförmåga genom överskott som genereras i koncernen innevarande och kommande verksamhetsår. Uppstartskostnaderna kommer att täckas av PPS AB. Årsredovisning bifogas Bilaga nr 3. Årsredovisning PPS 12 f) Likviditetsbudget och Resultatbudget Likviditetsbudget Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag förskoleklass 1) Kommunalt bidrag förskoleklass 1) Kommunalt bidrag grundskola 1) Kommunalt bidrag grundskola 1) Kommunalt bidrag fritidshem 1) Kommunalt bidrag fritidshem 1) Lån Övriga intäkter Finansiering med egna medel Övriga inkomster Summa inbetalningar Utbetalningar Personal Skolledning Lärare förskoleklass 2) Lärare grundskola 2) Personal fritidshem 2) Summa intäkter Kostnader Personal Skolledning Lärare förskoleklass 2) Lärare grundskola 2) Personal fritidshem 2) Administration Rekrytering Administration

19 Rekrytering 5000 Fortbildning Fortbildning 5000 Lokaler/utrustning Lokaler/utrustning Lokalhyra Lokalhyra Service Möbler Kontorsutrustning Datorinköp Läromedel Service Litteratur, kopiering m m Kontorsutrustning 8000 Programvaror, licenser Telefon, kopiator m m 7000 Övrigt Läromedel Info o annonsering Litteratur, kopiering m m Elevhälsa Programvaror, licenser 5000 Skolmåltider Övrigt Studieresor m m Info o annonsering Extratimmar förskoleklass Elevhälsa Försäkringar Skolmåltider Finansiella poster Studieresor m m 5000 Räntor Extratimmar förskoleklass Avskrivningar Försäkringar 5000 Möbler Finansiella poster Datorinköp Räntor 5000 Telefon, kopiator m m Amorteringar Summa kostnader Summa utbetalningar Vinst/Förlust Över-/underskott ) Beloppet ska stå i överensstämmelse med den angivna elevprognosen. 2) Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärar-/personaltjänster. Ansökningsid: Gr 2011/16817

20 13. Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Det kan till exempel röra sig om överenskommen eller planerad samverkan med kommunen och andra skolor.

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 GOTLANDS KOMMUN Grundskole elever beräknat för perioden 2010/ /17 15 sept Område Fårösundslinjen 2010/ / / / / / / Skolans namn: Fårösundsskolan F - 9 Fårösunds ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Lärbro skola Lärbro ro 2010/ / / / / / / Område Slitelinjen 2010/ / / / / / / Skolans namn: Solklintsskolan F-9 Slite ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Stenkyrka skola F-6 Fole/Stenkyrka ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Fole skola F-6 Fole/Stenkyrka ro 2010/ / / / / /

38 2016/ Område Romalinjen 2010/ / / / / / / Skolans namn: Dalhem skola F-6 Dalhem/Endre ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Endre skola F-6 Dalhem/Endre ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Vänge skola F-6 Austre ro 2010/ / / / / / /

39 Skolans namn: Kräklingbo skola F-6 Austre ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Romaskolan F-9 Roma ro 2010/ / / / / / / Område: Solbergalinjen 2010/ / / / / / / Skolans namn: Norrbacka skolan F-6 Norrbacka Ro / / / / / / / Skolans namn: Väskinde skola F-6 Väskinde Ro 2010/ / / / / / /

40 Skolans namn: S:t Hansskolan F-6 S:t Hans Ro 2010/ / / / / / / Skolans namn: Humlegårdsskolan F-1 Humlegården Ro / / / / / / / Skolans namn: Alléskolan 2-6 Humlegården Ro / / / / / / / Skolans namn: Tjelvar skolan F-3 Tjelvar Ro / / / / / / / Skolans namn: Solberga skolan Solberga Ro erens 2010/ / / / / / / Område Totalt linjer Norra Gotland 2010/ / / / / / / Område: Södervärnslinjen 2010/ / / / / / /