Kyrkans pensionskassa. Årsredovisning. Kyrkans pensionskassa årsredovisning 2007

Transkript

1 Kyrkans pensionskassa 2007 Årsredovisning

2 Innehåll 3 Detta är Kyrkans pensionskassa 3 Vd har ordet6förvaltningsberättelse 11 Resultaträkning 12 Balansräkning 13 Kassaflödesanalys 14 Noter 24 Styrelsen 25 Revisionsberättelse 26 Landskapsblommor och djur grafisk form: Stockholm Södra Glory Reklambyrå AB Grafisk form & produktion: Stockholm Södra Glory, Foto: Folio Bildbyrå, Matton Images

3 VD har ordet 3 Detta är Kyrkans pensionskassa Kyrkans pensionskassa är namnet på den försäkringsförening som sedan år 1999 finns för att trygga pensionsrättigheter för personal i Svenska kyrkans församlingar, samfälligheter och stift. Sammanlagt har över anställda, före detta anställda och pensionärer pensionsrättigheter som förvaltas och administreras av pensionskassan. Under 2008 kommer vi att förvalta cirka 8 miljarder kronor i intjänat pensionskapital. Målsättningen med kapitalförvaltningen är att skapa en trygg tillväxt. Pensionskassans styrelse består av företrädare för såväl arbetsgivare (Församlingsförbundet) som arbetstagare (de fackliga organisationerna). Är du anställd inom kyrkan och har frågor om pensioner skall du i första hand kontakta din arbetsgivare eller din fackliga organisation. Är du pensionär eller arbetsgivare och har frågor om pensioner är du välkommen att kontakta vår kundtjänst på telefon eller via e-post: pensionservice@logica.com. Mer information om vår verksamhet och kyrkans pensionsavtal hittar du på vår webbplats: Vd har ordet I årsredovisningen för 2006 berättade jag om hur klara vi börjar bli eller blivit i vårt unika bygge av en modern och fungerande administration för tjänstepensionen inom Svenska kyrkan. Jag ska inte ytterligare upprepa detta utan endast konstatera att det mesta numera fungerar som det ska. Jag ska i stället kort berätta om de nyheter vi arbetat med under 2007 och dessutom blicka något framåt i tiden. KAP-KL Svenska kyrkan i fokus Det som sysselsatt oss allra mest under 2007 är olika anpassningsarbeten till det nya pensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan som blev klart i december Efter det att avtalet tolkats och analyserats måste våra rutiner, datasystem, informationsmaterial m m analyseras, förändras och anpassas till nyheterna. Det är både resurs- och tidskrävande hos oss själva och hos våra samarbetspartners. De viktigaste förändringarna i pensionsavtalet är att procentsatsen för pensionsavgiften blir lika för alla anställda och att inträdesåldern i tjänstepensionsavtalet är densamma för alla. En annan viktig förändring i avtalet är att reglerna om tjänstepensionen för löner överstigande 7,5 inkomstbasbelopp - motsvarar under 2008 en månadslön på cirka 30 tkr - ändrats så att även den delen av pensionen nu kan försäkras fortlöpande. Dessa nyheter medför förändringar i vårt pensionsadministrativa system PAUS. Det arbetet har bedrivits inom ramen för ett särskilt projekt under året utan att nämnvärt störa den löpande administrationen. I och med att verksamheten kommit in i ett normaliserat läge har vi också kunnat ägna mer tid åt framtagning och översyn av olika dokument som

4 4 vd har ordet regelverk, styrande dokument och olika policies som måste finnas i en pensionskasseverksamhet. Således har styrelsen under året bland annat tagit beslut om riktlinjer för IT-verksamheten, policy för utläggning av verksamheten, konsolideringspolicy och klagomålspolicy. Särskild granskning av exempelvis rutiner med koppling till personuppgiftslagen (PUL) har också genomförts. Kapitalförvaltning En konsekvens av att våra pensionsåtaganden numera är fastställda (aktualiserade) är att kapitalplaceringarna bättre kan anpassas till detta så att placeringar och utbetalningar matchar varandra på ett optimalt sätt. Proceduren för att uppnå detta är komplicerad och kräver noggranna analyser och beräkningar. Det största problemet är att förutspå framtida utveckling av de finansiella marknaderna och vilka risker man kan och får ta i kapitalförvaltningen. Ytterligare faktorer som måste bedömas i detta arbete är framtida utveckling av exempelvis räntor och inflation. Arbetet med framtagning av underlag inför styrelsens beslut sker i dessa frågor med hjälp av olika modeller och verktyg samt konsulter inom finans- och försäkringsmatematik. Arbetet med kapitalförvaltningen har inneburit att styrelsen förändrat placeringsriktlinjerna i olika delar under året. I början av 2008 fastställdes nya riktlinjer som kommer att medföra en del förändringar under 2008 i kassans totalportfölj. Kapitalavkastningen för 2007 blev 1,9 % vilket kvalificerar oss till en placering i mittsegmentet i förhållande till övriga pensionskassor men under medel vid en analys av hela tjänstepensionsbranschen. När detta skrivs har vi åter fått en internationell kris inom de finansiella marknaderna, det är andra gången under vår åttaåriga historia. Pensionsförvaltning är långsiktig men det måste betraktas som anmärkningsvärt att vi redan varit med om två stora finansiella kriser. Med de nya avgiftsbestämda pensionerna följer att kapitalförvaltningens resultat hamnar mer i fokus än vad som var fallet i de äldre förmånsbestämda pensionerna. Detta sker bland annat genom årliga värdebesked till alla försäkrade och genom att media skriver mer och mer om pensioner. Detta är ytterligare skäl och utmaningar för oss att ägna mer tid och kraft åt vår kapitalförvaltning. Idag och framtiden För att ta reda på hur vi uppfattas av omvärlden har vi under inledningen av 2008 genomfört en enkät bland kyrkans arbetsgivare. Enkäten visar att arbetsgivarna har förtroende för vårt sätt att hantera verksamheten och att t.ex. bemötandet i kundtjänsten upplevs som mycket proffessionellt och trevligt. I enkäten framkom önskemål om mer information. Detta önskemål har vi tagit till oss. Informationsfrågorna inom pensionsområdet är under ständig utveckling och för vår del har det mest påtagliga förändringarna under 2007 synts i våra värdebesked som ändrade grafiskt utseende. Under 2008 kommer vi att lansera en ny webbplats, faktablad som ger svar på vanliga frågor samt uppdatera vårt månadsbrev till arbetsgivarna. En annan åtgärd vi analyserar för tillfället är anslutning till Vid sidan av vårt generella fokus på informationsfrågor fortsätter vårt IT-arbete med syfte att vi ska kunna lämna bättre pensionsprognoser till de individer som närmar sig pensionsåldern.

5 Årsredovisning 2007 Förvaltningsberättelse

6 6 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2007 Förvaltningsberättelse Styrelse och Vd för Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening ( ), i fortsättningen Kyrkans pensionskassa, avger härmed sin årsredovisning för verksamhetsåret FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Verksamhet Kyrkans pensionskassa har till uppgift att tillhandahålla tjänstepensionsförsäkringar åt anställda och tidigare anställda inom Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter, stift och Svenska kyrkans nationella nivå. Även andra till kyrkan närstående organisationer har möjlighet att teckna försäkringar i Kyrkans pensionskassa. Verksamheten är indelad i två olika avdelningar. Vilken avdelning en försäkring tillhör beror på om tjänstepensionen är avgifts- eller förmånsbestämd. Avgiftsbestämd tjänstepension (avdelning I) Avdelning I består av avgiftsbestämd tjänstepension (kallas även för premiebestämd tjänstepension) tecknad enligt tillämpligt pensionsavtal. I december 2006 tecknades ett nytt pensionsavtal inom Svenska kyrkan. Avtalet KAP-KL Svenska kyrkan innebar att ett flertal förändringar trädde i kraft den 1 januari Förändringarna inom ramen för den avgiftsbestämda tjänstepensionen var primärt att uppdelningen med olika villkor för olika avtalsområden slopades. Detta leder bl.a. till att 21 års ålder blir den enhetliga inträdesåldern i tjänstepensionssystemet för samtliga anställda inom Svenska kyrkan. En annan ändring är att samma avgiftssats gäller för hela lönen för samtliga anställda inom kyrkan. Avtalet innehåller övergångsbestämmelser för vissa grupper. Premieinkomster i avdelning I uppgick under året till 241 mkr (229 mkr) och utbetalningarna till 9,3 mkr (7,4 mkr). Värdet av det avgiftsbestämda pensionsåtagandet (livförsäkringsavsättningen) uppgår totalt till mkr (1 285 mkr). Förmånsbestämd tjänstepension (avdelning II) Avdelning II består av förmånsbestämda tjänstepensioner. Under 2007 började pensionskassan att teckna försäkring avseende förmånsbestämd ålderspension (FÅP), livräntor (ålderspension) och efterlevandepension tecknade enligt KAP-KL Svenska kyrkan. Det stora flertalet försäkringar inom denna avdelning är dock tecknade enligt tidigare gällande pensionsavtal, primärt PA-KL och PA 91 men även Kyrkans PFA. Premieinkomster i avdelning II uppgick under året till 375 mkr (66 mkr) och utbetalningarna till 201 mkr (202 mkr). Värdet av det förmånsbestämda pensionsåtagandet (livförsäkringsavsättningen) uppgick den 31 december 2007 till mkr (3 928 mkr). Medlemmar I tabellen nedan framgår antalet medlemmar i pensionskassan. Med medlem jämställs även personer som uppbär efterlevandepension. Medlemmar Vid årets utgång Varav pensionstagare Beslutsorgan Fullmäktige är pensionskassans högsta beslutande organ. De 15 ordinarie ledamöterna väljs på två år. Fullmäktige är partssammansatt genom att 7 ledamöter utses av Svenska kyrkans Församlingsförbund (kyrkans arbetsgivarorganisation) och 7 ledamöter av de fackliga organisationerna. Ordföranden, Lotty Nordling (ordförande Allmänna reklamationsnämnden) är gemensamt tillsatt av parterna. Pensionskassan har fyra revisorer: Jimmy Skoglund (auktoriserad revisor förordnad av Finansinspektionen) Henrik Hedqvist (auktoriserad revisor), Lennart Persson och Christina Gyberg. Styrelsen består av sex ledamöter. Tre, varav en ordförande, utses av Församlingsförbundet och tre av de fackliga organisationerna. Mandattiden är två år. Under 2007 hölls 9 (6) styrelsesammanträden. Styrelsen har inom sig utsett ett arbetsutskott bestående av tre ledamöter. Arbetsutskottet bereder ärenden till styrelsen. Revisorer IT (3 personer) Fullmäktige Styrelse Kansli (3 personer) Vd Bengt Emriksson Kundtjänst (5 personer) SPV

7 Förvaltningsberättelse 7 Kansli och försäkringsadministration Kyrkans pensionskassas organisation består av ett centralt kansli som arbetar med kvalitetssäkring, intern kontroll, information, utveckling och kapitalförvaltning. Kansliet består av Bengt Emriksson, Vd, Anders Granberg och Gunilla Tisander. Ansvarig aktuarie är Karl-Åke Carlström. För beskrivning av riskkontrollorganisation hänvisas till not 2, risker i verksamheten. Försäkringsadministrationen utförs av Logica (tidigare WM-data) och Statens pensionsverk (SPV) på uppdrag av pensionskassan. Kundtjänst och IT-drift (Logica) Sedan 2004 har Logica huvudansvaret för pensionskassans försäkringsadministration. Uppdraget innebär att Logica ansvarar för kundtjänst och IT (IT-system, systemutveckling och drift). Åtagandet gäller samtliga pensionsavtal tecknade efter 2000 samt tidigare kyrkokommunala avtal (främst PA-KL). Kundtjänst och IT är lokaliserade till Sundsvall. Statliga avtal under avveckling (SPV) Kyrkans pensionskassa har ansvar för tjänstepensionen till drygt präster som omfattas av PA 91 och tidigare gällande statliga avtal. Dessa statliga avtal är en konsekvens av att Svenska kyrkan tidigare var en statskyrka. Samtliga präster som arbetat inom Svenska kyrkan före 1 januari 2000 har pensionsförmåner som är beräknade enligt statliga bestämmelser. För präster födda 1939 och tidigare gäller särskilda bestämmelser som innebär att de erhåller pension enbart enligt PA 91. SPV har åtagit sig att, för pensionskassans räkning, även fortsättningsvis hantera dessa helt statligt reglerade pensioner. Detta betyder att alla präster födda 1939 och tidigare får sin tjänstepension utbetalad från SPV. Yngre präster som arbetat inom Svenska kyrkan före år 2000 har en statlig pensionsrätt intjänad för denna tid (enligt Kyrkans PFA benämnd som: intjänad pensionsrätt ). Denna pensionsrätt hanteras som en del av Kyrkans PFA och administreras därmed av Logica. Inga nya tjänstepensioner kan längre intjänas enligt PA 91. KAPITALFÖRVALTNINGEN Styrelsen tar årligen ställning till vilka placeringsregler som ska gälla för kapitalförvaltningen. Som underlag för beslut om placeringsinriktning sker varje år en ALM-analys där tillgångar och åtaganden analyseras. Med utgångspunkt från denna analys beslutas sedan om placeringsinriktning, tillgångsfördelning och olika typer av riskbegränsningar inom respektive avdelning. Varje försäkringsavdelning har en egen placeringsinriktning, dock sker en samförvaltning av tillgångarna inom de olika avdelningarna. Under året har placeringsriktlinjerna förtydligats i vissa delar. Normalportfölj - Tillgångsslag Avdelning I Avdelning II Aktier 25 % 34 % Svenska räntebärande placeringar 75 % 66 % Totalavkastningstablå Marknadsvärde Marknadsvärde tkr Andel, % tkr Andel, % 12 mån jan dec 2007 Avkastning 5 års genomsnitt jan dec 2007* Aktier Svenska aktier , ,20 10,89 Svenska aktiefonder ,27-0,00-2,68 Utländska aktier och aktiederivat , ,27 0,19 Utländska aktiefonder , ,04 25,45 Summa aktier , ,51 0,26 Räntebärande Nominella obligationer , ,68 2,59 Realobligationer , ,01 4,75 Räntefonder och likvida medel , ,80 2,88 Summa räntebärande , ,49 2,64 Totalt , ,00 1,88 3,84 * Femårsavkastning lämnas endast på totalnivå.

8 8 FöRVALtNINGSBeRätteLSe Älgen (Alces alces) är Jämtlands landskapsdjur. Aktier och aktierelaterade värdepapper Den aktierelaterade förvaltningen består av två tillgångsslag: aktier och aktiederivat. Aktier Den globala aktieportföljen förvaltas av Carnegie Asset Management. Under året uppgår avkastningen till 19,9 % (10,7 %). Jämförelseindex uppgick under samma period till 2,9 % (3,2 %). Marknadsvärdet på aktieportföljen var vid utgången av räkenskapsåret 242 mkr (201 mkr). Under 2007 har placering skett inom ramen för den av Svenska kyrkans nationella nivå upphandlade etiska sverigefonden Ethos aktiefond. Marknadsvärdet på fondinnehavet var vid utgången av räkenskapsåret 20 mkr. Pensionskassan följer samma etiska riktlinjer som Svenska kyrkans nationella nivå. Två gånger per år genomförs en granskning för att säkerställa att de bolag som ingår i aktieportföljen motsvarar de etiska krav som pensionskassan ställer. Aktiederivat Pensionskassan innehar tre aktieindexcertifikat med ett totalt nominellt värde om 525 mkr. Emittent är Kommuninvest i Sverige AB. Avkastningen på certifikaten är kopplad till en global korg av aktieindex. För förfallodatum och marknadsvärden hänvisas till balansräkningens tilläggsupplysningar. Pensionskassan har även en aktieindexobligation med ett garanterat värde vid inlösen (3 januari 2009) om mkr. Avkastningen är kopplad till en global korg av aktieindex. Emittent är Kommuninvest i Sverige AB. räntebärande placeringar Kammarkollegiet ansvarar för förvaltningen av räntebärande värdepapper. Under 2007 uppgick avkastningen till 2,5 % (1,4 %). Jämförelseindex uppgår under samma period till 2,6 % (1,3 %). Marknadsvärdet på räntebärande värdepapper inklusive kassa och bank uppgick vid utgången av 2007 till mkr (4 790 mkr). Durationen på obligationsinnehaven var vid årets utgång 3,1 (3,0) år. risker inom kapitalförvaltningen Kapitalförvaltningen påverkas i hög grad av omvärldsfaktorer, som härrör från de finansiella marknaderna. Målet för kapitalförvaltningen är att uppnå en långsiktigt god avkastning med den begränsningen att risken inte får vara högre än att pensionskassan på ett betryggande sätt kan uppfylla sitt åtagande. Varje år fastställer pensionskassans styrelse placeringsriktlinjer som bestämmer ramarna för placeringsverksamheten. Placeringsriktlinjerna innebär att kapitalförvaltningen ska vara väl diversifierad och att innehavet i enskilda placeringar inte får vara för stort. Placeringsriktlinjerna innehåller även bestämmelser om kreditriskexponering. Eftersom Kyrkans pensionskassa är en liten organisation har styrelsen beslutat att kapitalförvaltningen ska ske av externa förvaltare. Kansliet har knutit civilekonom Olle Stångberg till sig som oberoende konsult inom kapitalförvaltningsfrågor. Förändringar i räntesatser, valutakurser och aktiekurser påverkar marknadsvärdena för finansiella tillgångar och skulder. Finansiella risker är risker för att verkligt värde på nuvarande eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar p g a förändringar i marknadspriser. Nedan framgår en känslighetsanlys vid olika förändringar i marknadspriser: Ränterisk Vid en marknadsränteförändring på + 1 procentenhet sjunker värdet på obligationsinnehavet med 146 mkr (135 mkr). Kursrisk Vid en kursnedgång på 10 % sjunker värdet på aktier och aktiecertifikat med 96 mkr (237 mkr). Valutarisk Vid en valutakursförändring på 10 % sjunker värdet på de utländska placeringarna med cirka 23 mkr (18 mkr). Styrelsen följer kontinuerligt placeringsverksamhetens resultat såväl totalt för samtliga tillgångar som för delportföljer.

9 FöRVALtNINGSBeRätteLSe 9 ÅreT som gått resultat och ställning Årets resultat uppgår till 645 mkr (333 mkr). Premieinkomsterna uppgick till 617 mkr (294 mkr). Den stora ökningen av premieinkomsterna är kopplade till engångspremier om 350 mkr avseende dels kompletterande ålderspension, dels intjänade livräntor enligt KAP-KL Svenska kyrkan. Kapitalavkastningen uppgick, netto, till 127 mkr (271 mkr). Minskningen av kapitalavkastningen förklaras av den ogynsamma utvecklingen av räntenivåerna i Sverige samt vikande aktiemarknader. Driftskostnaderna, exklusive kostnader för kapitalförvaltningen, uppgick till 26 mkr (24 mkr). Ökningen av kostnaderna beror primärt på kostnader för anpassning av IT-systemet till det nya pensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan samt kostnader kopplat till nya lagkrav. Projektet med anpassning av IT-systemet kommer att avslutas under hösten värdesäkringsfond inrättad under 2007 Pensionskassans fullmäktige beslutade vid ordinarie fullmäktigesammanträde 2007 att en särskild värdesäkringsfond ska inrättas inom ramen för eget kapital i avdelning II. Syftet med fonden är att förbättra pensionskassans förmåga att värdesäkra förmånsbestämda pensioner. Pensionskassan har ingen juridisk skyldighet att värdesäkra förmånsbestämda pensioner. Kollektivavtalet innehåller emellertid en rättighet för kyrkans anställda att få pensionerna uppräknade i takt med inflationen. Olika förmåner har olika regler för värdesäkring. För 2007 uppgick värdesäkringsavgiften till 0,3 % av pensionsgrundande lön för samtliga anställda inom Svenska kyrkan. Värdesäkringsav giften är en del av den riskavgift som pensionskassan kvartalsvis debiterar arbetsgivarna. Totalt uppgick värdesäkringsavgiften till 18,8 mkr. Pensionskassans styrelse har för år 2008 beslutat att öka värdesäkringsavgiften från 0,3 % till 0,4 % av pensionsgrundande lön. Beslutet ska ses mot bakgrund av att stora delar av intjänade förmåner för individer som ännu inte gått i pension värdesäkras i förhållande till inkomstbasbeloppet (ökningen av inkomstbasbeloppet uppgick till 4,7 % mellan år 2007 och 2008). Till detta kommer den grundränta som pensionskassan årligen lämnar om 2,5 %. Totalt avkastningskrav för dessa förmånsbestämda pensioner uppgår således till totalt 7,2 %. Pensionskassans styrelse bedömer att avkastningen under 2008 sannolikt inte kommer att räcka för att fullt ut täcka värdesäkringen. Ytterligare behov av värdesäkring kommer att finansieras i första hand genom konsolideringsfond II och i andra hand genom värdesäkringsfonden. efter räkenskapsårets UTgÅng Pensionskassans styrelse har under inledningen av 2008 reviderat placeringsriktlinjerna. Förändringarna innebär bl a att ett placeringsråd inrättas samt att styrelsens arbetsutskott får ökade beslutsbefogenheter inom placeringsområdet. Kyrkans pensionskassa tilldömdes genom skiljedom under 2006 ett skadestånd. Bakgrunden till skiljedomen var avtalsbrott från pensionskassans dåvarande förvaltare Bohman och Lindström Knubbsälen (Phoca vitulina) är Bohusläns landskapsdjur.

10 10 FöRVALtNINGSBeRätteLSe Femårsöversikt * Resultat Premieinkomst Kapitalavkastning netto Försäkringsersättningar Förändring försäkringstekniska avsättningar Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Skatt Årets resultat Ekonomisk ställning Balansomslutning Placeringstillgångar Försäkringstekniska avsättningar eget kapital enligt kollektivavtal intjänad återbäring iu iu - Kollektivt konsolideringskapital Nyckeltal Direktavkastningsprocent 2,4 2,8 2,7 3,1 2,9 totalavkastningsprocent 1,9 3,9 5,4 4,4 3,6 Förvaltningskostnadsprocent 0,3 0,3 0,4 0,7 0,5 Kollektiv konsolideringsnivå * Förklaring och definitioner framgår av not 1, redovisningsprinciper. Investment Services. Bolaget har därefter försatts i konkurs, och pensionskassan har tvingats inleda rättsliga processer för att få ut skadeståndet. I mars 2008 har en överenskommelse träffats. Genom överenskommelsen avbryts alla rättsliga processer relaterade till ärendet. Ansvarig aktuarie Karl-Åke Carlström går under 2008 i pension. Ansvarig aktuarie blir därefter Rickard Blom. FÖrsLAg TiLL disposition Av ÅreTs resultat Styrelsen och Vd föreslår att årets resultat tkr överförs till konsolideringsfond I med tkr och till konsolideringfond II med tkr. Den vita näckrosen (Nymphaea), Södermanlands landskapsblomma.

11 Resultaträkning 11 Resultaträkning Redovisning av livförsäkringsrörelsen tkr Not Premieinkomst Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Utbetalda försäkringsersättningar Förändring av livförsäkringsavsättningar Driftskostnader 7, Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Årets resultat före skatt Skatt Årets resultat RESULTATANALYS tkr Avdelning I Avdelning II Avgiftsbestämd ålderspension Förmånsbestämd ålderspension Premieinkomst Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Utbetalda försäkringsersättningar Förändring av livförsäkringsavsättningar Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Årets resultat före skatt Skatt Årets resultat

12 12 Balansräkning Balansräkning TILLGÅNGAR tkr Not Placeringstillgångar Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Derivat Obligationer och andra räntebärande värdepapper Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring Övriga fordringar Andra tillgångar Materiella tillgångar Kassa och bank Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER tkr Not Eget kapital 12 Andra fonder Fond för orealiserade vinster Övriga fonder avdelning I Övriga fonder avdelning II Övriga medel Årets resultat Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning avdelning I Livförsäkringsavsättning avdelning II Skulder Skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ansvarsförbindelser Inga Inga Ställda säkerheter

13 Kassaflödesanalys 13 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Årets resultat Värdesäkringsavgift Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av livförsäkringsavsättningar Orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångarna Årets avskrivningar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i tillgångar och skulder Förändring av placeringar i finansiella placeringstillgångar Förändring i fordringar Förändring i skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamhet - - Kassaflöde från finansieringsverksamhet - - ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Årets kassaflöde Likvida medel vid årets slut

14 14 NoteR not 1 redovisningsprinciper Allmän information Årsredovisningen avges per 31 december 2007 och avser Svenska kyrkans pensionskassa, nedan benämnd Kyrkans pensionskassa, som är en understödsförening med säte i Stockholm. Adress är Box 501, Stockholm och organisationsnummer är Överensstämmelse med normgivning och lag Kyrkans pensionskassas årsredovisning är upprättad enligt Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2006:17) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06. Kyrkans pensionskassa tillämpar sk. lagbegränsad IFRS. Med lagbegränsad IFRS avses att internationell redovisningsstandard som godkänts av EU ska följas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag. Ändrade redovisningsprinciper Denna årsredovisning innehåller de första fullständiga finansiella rapporterna upprättade i enlighet med lagbegränsad IFRS. Det innebär för Kyrkans pensionskassa att följande förändringar av redovisningsprinciper gjorts: I och med de nya redovisningsprinciperna för finansiella instrument upphör Fond för orealiserade vinster och Övriga medel. Medel upptagna under dessa poster har i sin helhet överförts till respektive avdelnings konsolideringsfond. Vid köp av finansiella instrument ingick tidigare courtageavgift som en del av anskaffningsvärdet. Genom införandet av IFRS kommer courtage fortsättningsvis att redovisas som kapitalförvaltningskostnader. Kyrkans pensionskassa har, i enlighet med FFFS 2006:17, valt att inte göra omräkning av jämförelseår och flerårsöversikt. Motivet till detta är att pensionskassan analyserat hur IFRS påverkat redovisningen. Resultatet av analysen visar att pensionskassans försäkringsprodukter och tillgångsslag inte berörs av förändringarna i redovisningsavseende annat än de förändringar som anges ovan (t. ex. courtagevgifter). Detta innebär att de nya redovisningsprinciperna innebär mycket små förändringar i förhållande till tidigare principer. Kostnaden för omräkningen bedöms därför inte motsvara nyttan av den omräknade informationen. Förutsättningar vid upprättande av finansiella rapporter Kyrkans pensionskassas funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att pensionskassans ledning gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan. resultatredovisning: avdelning i och avdelning ii Kyrkans pensionskassa försäkrar avgiftsbestämda tjänstepensioner inom avdelning I och förmånsbe Blåklint (Cyanus segetum) är Östergötlands landskapsblomma.

15 Noter 15 stämda tjänstepensioner inom avdelning II. Av resultatanalysen framgår respektive avdelnings resultat. Intäkter och kostnader från finansiella instrument har fördelats mellan avdelningarna med utgångspunkt i varje avdelnings andel av tillgångarna och med beaktande av att varje avdelning har egen strategisk tillgångsfördelning. Flerårsöversikten, förklaring och definition av nyckeltal Kollektivt konsolideringskapital - Marknadsvärdet på totala tillgångar minskat med pensionskassans totala åtagande gentemot försäkringstagarna (försäkringstekniska avsättningar samt allokerad återbäring). Direktavkastningsprocent - Totala ränteintäkter och utdelningar i förhållande till genomsnittligt förvaltat kapital. Totalavkastningsprocent - Direktavkastningsposterna med tillägg av realiserat resultat och orealiserade värdeförändringar i förhållande till genomsnittligt förvaltat kapital. Förvaltningskostnadsprocent - Relationen mellan driftskostnader (exklusive kostnader för kapitalförvaltningen) och genomsnittligt verkligt värde på placeringstillgångar, inklusive kassa och bank. Enligt pensionsavtal intjänad återbäring - Nuvärdet av intjänad återbäring i form av värdesäkring/ pensionstillägg som medlemmen är garanterad enligt tillämpligt kollektivavtal. Kollektiv konsolideringsnivå - Kvoten mellan totala tillgångar och pensionskassans åtaganden gentemot försäkringstagarna (inklusive åtagande enligt kollektivavtal). Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen, netto, på raden Kapitalavkastning, intäkter eller Kapitalavkastning, kostnader. Intäktsredovisning av premieinkomster Som premieinkomst redovisas inbetalda belopp under räkenskapsåret, oavsett om dessa helt eller delvis avser ett tidigare eller senare räkenskapsår. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av Livförsäkringsavsättning. Som livförsäkringsavsättning redovisas i balansräkningen avsättningar för försäkringsfall, driftskostnader och andra kostnader för löpande försäkringshantering under resterande försäkringsperiod. Beloppen redovisas inklusive garanterad återbäring. Försäkringsavsättningarna värderas enligt EU:s tjänstepensionsdirektiv. Det innebär att pensionskassans åtagande värderas enligt så kallade aktsamma antaganden. Detta har framförallt påverkan på valet av diskonteringsränta, som utgörs av riskfri marknadsränta. Valet av ränta bestäms av durationen på pensionskassans åtaganden. Från ränteantagandet görs avdrag för avkastningsskatt och omkostnader avseende kapitalförvaltning och administration. Antaganden om dödlighet grundar sig på tabell M90. I resultaträkningen redovisas periodens förändring av livförsäkringsavsättningen. Redovisning av kapitalavkastning Kapitalavkastning, intäkter Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter, valutakursvinster (netto) samt realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning, kostnader Kapitalavkastning, kostnader omfattar kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto) samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. Vinster/förluster som förklaras av förändringar i valutakursen redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under posten Kapitalavkastning. Driftskostnader Driftskostnader redovisas funktionsindelat som kostnader för administration och kapitalförvaltning. Kostnad för skadereglering redovisas inom ramen för administrationskostnaden då den med svårighet kan urskiljas från övrig administration. Pensionskassan har inga urskiljbara anskaffningskostnader på grund av sin monopolställning inom Svenska kyrkan. Driftskostnader för kapitalförvaltningen redovisas som kapitalavkastning, kostnader.

16 16 NOTER Avkastningsskatt Avkastningsskatt är inte en skatt på pensionskassans resultat, utan betalas av pensionskassan för de försäkrades räkning. Värdet på de nettotillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning belastas med avkastningskatt som beräknas och betalas varje år. Kostnaden redovisas som en skattekostnad. Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen Kyrkans pensionskassa har som princip att hänföra samtliga placeringstillgångar som är finansiella instrument till kategorin Finansiella tillgångar. Detta innebär att de värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Motiven till principen är två. Dels att pensionskassan löpande utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden. Dels för att minska den redovisningsmässiga inkonsekvens och volatilitet som annars uppstår när livförsäkringstekniska avsättningar löpande omräknas genom en diskontering med en aktuell ränta. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskosnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad, om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs eller tillsynsmyndighet, och dess pris representerar faktisk och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar pensionskassan fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter medan företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Pensionskassan kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för värdering av aktiederivat. Den samlade resultateffekten från finansiella tillgångar, som redovisas till verkligt värde i balansräkningen och som är värderade med hjälp av värderingsteknik där antagandena inte stöds av priser från en observerbar aktuell marknadstransaktion i samma instrument, uppgick till mkr (187 mkr). Pensionskassan har inga aktier och andelar som är onoterade. Derivat Derivatinstrument tas upp till verkligt värde beräknat med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument det är frågan om. Se även avsnitten finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringar Fordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta. Materiella tillgångar Materiella tillgångar värderas till det historiska anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet inräknas utöver inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningstid: 3-5 år. Pensionsrätt till anställda i pensionskassan Anställda på pensionskassan omfattas av försäkringsbranschens pensionsplan. Pensionsplanen innehåller både avgifts- och premiebestämda delar. Pensionskassan saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför i enlighet med URA 45 pensionen som avgiftsbestämd. Pensionskassans förpliktelser redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. NOT 2 RISKER OCH RISKHANTERING Inom organisationer som bedriver försäkringsverksamhet finns olika typer av risker som måste hanteras. Inom försäkringsverksamhet och kapitalförvaltning finns naturliga riskmoment i form av försäkringsrisker och placeringsrisker. Dessutom finns det operativa risker i verksamheten. Denna not omfattar en beskrivning av Kyrkans pensionskassas riskhanteringsfunktion samt de risker som förekommer i verksamheten. För information om risker inom kapitalförvaltningen hänvisas till förvaltningsberättelsen. Mål, principer och metoder för riskhantering Syftet med pensionskassans riskhanteringsorganisation är att identifiera, mäta och styra de risker som pensionskassan är exponerat för, både försäkringsrisker och finansiella risker. Ett viktigt syfte är

17 Noter 17 också att se till att pensionskassan har en betryggande solvens i förhållande till de risker företaget är exponerad för. Pensionskassans sätt att hantera risktagandet bygger på definierade ansvarsområden och väl fungerande processer. Vidare finns en modell för systematisk genomgång av risker inom olika områden. Ansvaret för Kyrkans pensionskassas riskarbete ligger hos styrelsen som årligen beslutar om pensionskassans övergripande styrdokument, exempelvis policy för kapitalförvaltning och konsolideringspolicy. Styrelsen har även en internrevisionsfunktion till sitt förfogande. Pensionskassans oberoende revisorer ska medverka till och kontrollera att verksamheten inom pensionskassan bedrivs mot fastställda mål och i enlighet med styrelsens intentioner och riktlinjer genom att undersöka och utvärdera den interna styrningen. Compliancefunktionen är ett stöd för att pensionskassan ska arbeta enligt gällande regler och har bland annat till uppgift att utforma interna regelverk, bevaka förändringar i de externa regelverken och följa upp regelefterlevnaden i pensionskassan. Compliancefunktionen upprättshålls av administrativ chef som vid behov rapporterar till Vd och styrelse. Arbetet sker i nära samverkan med pensionskassans internrevision. Rapportering av risk Pensionskassan är styrd av en mängd legala krav. I Sverige är det Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet för de finansiella bolagen. Varje kvartal rapporterar pensionskassan in uppgifter om bland annat kapitalbas och solvens. Från och med 2007 rapporterar pensionskassan även in uppgifter enligt det så kallade trafikljussystemet. Trafikljussystemet är ett stresstest som görs för att kontrollera att pensionskassan klarar av sina åtaganden även i perioder med kraftiga rörelser på de finansiella marknaderna. Under 2007 uppfyllde Pensionskassan med god marginal de krav som ställts av myndigheterna. Risker i försäkringsverksamheten Försäkringsrisker består av teckningsrisk och reservsättningsrisk. Innebörden i dessa begrepp och pensionskassans generella metoder för att hantera dessa typer av risker beskrivs nedan. Teckningsrisk Teckningsrisken är risken att utbetalnings- och driftskostnader för individer som ännu inte börjat lyfta pension inte täcks av premieinkomster. Pensionskassans verksamhet utgörs till största delen av ålderspensionsförsäkring, i huvudsak med livsvariga utbetalningar. Den risk som kan föreligga för dessa försäkringar är att pensionskassan inte skulle kunna fullfölja livsvariga utbetalningar av garanterade pensionsbelopp. För att minimera denna risk sätts antaganden som ligger till grund för beräkningarna med goda säkerhetsmarginaler. Genom att pensionskassan hanterar kollektivavtalade pensioner som kräver generell anslutning elimineras urvalsrisken. Premien för försäkringen sätts utifrån den bedömda försäkringsrisken och den i stadgarna fastställda grundräntan om 2,5 %. Pensionskassans aktuarie analyserar och kontrollerar löpande försäkringsriskerna i verksamheten. Reservsättningsrisk Reservsättningsrisk är risken för att livförsäkringsavsättningarna inte räcker för att betala framtida pensioner. Den hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och en noggrann kontinuerlig uppföljning av betalningsflöden. Känslighetsanalys i försäkringsrisker Känslighetsanalys har genomförts genom att mäta effekten på resultatet av rimligt sannolika förändringar i några centrala antaganden inom försäkringsverksamheten. Antagande Förändring Resultateffekt (tkr) Dödlighet minskning med 20 % Diskonteringsränta miskning med 1 procentenhet Driftskostnader ökning med 10 % Avkastningsskatt - ökning med 10 % Resultateffekten avser den momentana ökningen av försäkringsteknisk avsättning under antagandet att försäkringen blir bestående under försäkringarnas återstående löptid. Den ökade avsättningen på grund av minskning av diskonteringsräntan innebär dock att det årliga avkastningskravet för att åtagandena ska kunna fullgöras årligen minskar med den angivna ränteförändringen. Operativa risker Med operativa risker menas brister i intern kontroll, mänskliga fel, fel i arbetsprocesser med mera. En viktig del av pensionskassans riskhantering är processarbetet. En väl styrd process tydliggör för medarbetare på alla nivåer inom vilka ramar som verksamheten ska bedrivas. Processerna är även utgångspunkten för pensionskassans riskanalys, vilket återspeglas i organisation och handlingsplaner. En central del i processutvecklingen är att arbeta med ständiga förbättringar där både medarbetares och medlemmars synpunkter tas tillvara. Operativa risker kan ge upphov till såväl extra kostnader som intäktsbortfall. För att granska operativa risker utser styrelsen årligen en internrevisor för den oberoende granskningen av verksamheten.

18 18 NOTER Not 3 Premieinkomst Periodiska premier Premier för avgiftsbestämd ålderspension Premier för efterlevandepension Engångspremier Förmedlingspension/avgångspension Övriga engångspremier Not 4 Kapitalavkastning Kapitalavkastning, intäkter Utdelningar Utdelning svenska aktier och andelar Utdelning utländska aktier och andelar Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Valutakursresultat, netto Realisationsvinster, netto Aktier, andelar och aktiederivat Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa kapitalavkastning, intäkter Kapitalavkastning, kostnader Kapitalförvaltningskostnader (se not 5) Realisationsförluster, netto Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa kapitalavkastning, kostnader Orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar orealiserade vinster orealiserade förluster Aktier, andelar och aktiederivat Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa orealiserade resultat

19 Noter 19 Not 5 Utbetalda försäkringsersättningar Utbetald grundpension Utbetalda pensionstillägg Utbetald förmedlingspension/avgångspension Erhållna kostnadsbidrag Not 6 Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning Årets förändring Avdelning I Avdelning II Not 7 Driftskostnader Driftskostnader Administrationskostnader Övriga driftskostnader Kostnader för finansförvaltning ingående i Kapitalavkastning, kostnader (not 5) Totala driftskostnader Specifikation av totala driftskostnader: Extern pensionsadministration *) Kapitalförvaltningskostnader **) Direkta och indirekta personalkostnader Lokaler Avskrivningar Andra verksamhetsrelaterade kostnader *) Det nya pensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan har inneburit behov av större förändringar i det försäkringsadministrativa IT-systemet. Under 2006 och 2007 har därför kostnaderna för extern pensionsadministration varit högre än tidigare år. **) Den stora ökningen av kostnaderna för kapitalförvaltningen beror på ökade utbetalningar av prestationsbaserade ersättningar till externa kapitalförvaltare.

20 20 NOTER Not 8 Medelantal anställda samt löner och ersättningar Medelantal anställda Styrelse och Vd (varav kvinnor) 7 (2) 7 (2) Medelantalet anställda, exkl. Vd (varav kvinnor) 2 (1) 2 (1) löner, arvoden och andra ersättningar Pensionskostnader Styrelse Vd Övriga anställda Övriga sociala kostnader enligt lag och avtal uppgick 2007 till tkr (881 tkr). Ersättning till högsta ledningen Till styrelsens ledamöter och suppleanter utgår arvode enligt fullmäktigebeslut. Ersättning till styrelsens ordförande 2007 uppgick till 76 tkr (59 tkr). Ersättning till Vd utgörs av grundlön samt tjänstebil och sjukvårdsförsäkring. Pensionåldern för Vd är 65 år och följer pensionsavtalet mellan FAO och FTF. Varken Vd eller andra anställda uppbär rörlig ersättning. Avgångsvederlag För Vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Om anställningen sägs upp av föreningen, har han rätt till avgångsvederlag med belopp motsvarande lön och förmåner under uppsägningstiden och under ytterligare tolv månader. Beslutsprocess: ersättningsfrågor Ersättning till Vd beslutas av styrelsens ordförande efter samråd med styrelsens arbetsutskott. Ersättning till andra anställda beslutas av Vd efter samråd med styrelsens ordförande. Upplysning om sjukfrånvaro Redovisas ej pga undantagsregeln i redovisningslagstiftningen som stadgar att uppgifter inte ska lämnas om antalet anställda understiger tio personer. Ersättning till revisorer Deloitte - revision Deloitte - konsultation BDO - revision Övriga revisorer Not 9 Skatter Skattekostnaden avser avkastningsskatt.

21 Noter 21 Not 10 Finansiella placeringstillgångar Anskaffningsvärde Verkligt värde Aktier och andelar Svenska aktier och andelar Utländska aktier och andelar Summa aktier och andelar Anskaffningsvärde Verkligt värde Aktiederivat *) Aktieindexcertifikat ( ) Aktieindexcertifikat ( ) Aktieindexobligation ( ) ** Aktieindexcertifikat ( ) Aktieindexcertifikat ( ) Summa derivat * Samtliga derivat är emitterade av Kommuninvest. ** Aktieindexobligationens obligationsvärde uppgår till mkr. Anskaffningsvärde Verkligt värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper Svenska Staten och kommuner * Svenska Bostadsinstitut Svenska räntefonder Övriga svenska emittenter Summa räntebärande värdepapper * Kommuninvest har jämställts med kommuner. Verkligt värde i förhållande till nominellt värde Verkligt värde* Nominellt värde Nettoskillnad Varav värdepapper där verkligt värde överstiger nominellt värde Varav värdepapper där verkligt värde understiger nominellt värde * Räntefonder är exkluderade från specifikationen eftersom fonderna saknar nominellt värde.

22 22 NOTER Not 11 Materiella tillgångar, inventarier Ingående anskaffningsvärde Utrangering under året Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Utrangering under året Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 12 Eget kapital Fond förorea- Övriga Övriga fonder Övriga fonder Årets liserade vinster medel avdelning I avdelning II resultat Ingående balans Upplösning av fond för orealiserade vinster/byte redovisningspricip Vinstdisposition Förändring av värdesäkringsfond Årets resultat Utgående balans Avdelning I Avdelning II Avdelning II Avdelning II Specifikation av övriga fonder Konsolideringsfond Konsolideringsfond Avvecklingsfond Värdesäkringsfond Ingående balans Upplösning av fond för orealiserade vinster/byte redovisningspricip Vinstdisposition Förändring av värdesäkringsfond Årets resultat Utgående balans Not 13 Övriga skulder Leverantörsskulder Upplupna källskatter pensionärer Övriga skulder Not 14 Ställda säkerheter För försäkringstekniska avsättningar registerförda tillgångar I enlighet med 7 kap. 11 Försäkringsrörelselagen (FRL) har pensoinskassan registerfört de placeringstillgångar som används för skuldtäckning. Registerföringen innebär att försäkringstagarna har en förmånsrätt i tillgångarna enligt förmånsrättslagen. Tillgångarna kan tas i anspråk vid pensionskassans insolvens.