Kyrkans pensionskassa. Årsredovisning

Transkript

1 Kyrkans pensionskassa 2008 Årsredovisning

2 Innehåll Vd har ordet 3 Förvaltningsberättelse 6 Resultaträkning 11 Balansräkning 12 Kassaflödesanalys 13 Noter 14 Styrelsen 24 Revisionsberättelse 25 Grafisk form & produktion: Stockholm Södra Glory,

3 Vd har ordet 3 Vd har ordet Stabil verksamhet under ett turbulent år Hur sammanfattar man ett år som 2008? En sak är klar, det var inget vanligt år om man tittar på hur ekonomin i Sverige och världen utvecklades. De 30 största bolagen på Stockholmsbörsen minskade med 36,5 % i värde. Den 16 april 2008 var kronan starkare än på årtionden, en dollar kostade 5,89 kr. Den 5 mars 2009 kostar samma dollar 9,30 kr. Kronan hade alltså från topp till botten minskat 57 % i värde på mindre än ett år. Islänningarna fick se sina banker försvinna under året. Amerikanska banker övertog tals hem från familjer som inte kunde betala sina lån. Inflationen, som vi i början av 2008 var rädd för, har blivit ett deflationshot som vi är lika rädda för. Vi lärde oss mycket under året. Vi lärde oss, återigen, att världens ekonomier är sammanlänkade i en omfattning som förvånar många. Vi lärde oss att inget varar för alltid att efter högkonjunktur kommer lågkonjunktur. Hur klarade sig Kyrkans pensionskassa under detta speciella år? Under 2008 uppgick den totala avkastningen för pensionskassan till -4 %. Detta är inget att vara stolt över under ett normalår. Men i tider där aktiekurser har rasat, bolag kapsejsat och valutor, oljepris och räntor beter sig på ett sätt vi inte kunnat förutse, är vi nöjda med utfallet. Vi klarade oss bra, eller till och med mycket bra. Svårigheten under 2008 var att våga. Att våga vara långsiktig och inte dras med i den hysteri som kan råda när krisen är som störst. Samtidigt måste man våga agera och vara handlingskraftig när det behövs för att även kortsiktigt uppnå det bästa utfallet för anställda och pensionärer inom Svenska kyrkan. I efterhand kan vi konstatera att vi vågat både vara långsiktiga och samtidigt vågat agera. Pensionskassans styrelse har under 2008 och även under inledningen av 2009 haft ett stort fokus på kapitalförvaltningsfrågor. Under maj 2008 började styrelsen dock se ett allt mindre ljus i tunneln, varför vi under andra halvan av 2008 började minska vårt aktieinnehav. Innehavet uppgick till cirka 25 % som mest för att idag (25 mars 2009) vara nere i strax över 14 %. Denna försiktiga strategi har räddat stora ekonomiska värden för våra försäkrade. För att kunna värna om pensionskapitalet när världen åter normaliseras så krävs återigen att våga. Pensionskassan följer utvecklingen noggrant och har ambitionen att fortsätta vara långsiktig, men samtidigt att agera när så är motiverat utifrån våra försäkringstagares bästa. Samtidigt som finanskrisen härjar som värst kännetecknas emellertid största delen av vår verksamhet av Business as usual. Under 2008 har vi under dåvarande Vd Bengt Emriksson fokuserat stort på informationsförbättring genom att utveckla värdebeskedens innehåll. Vi har även lanserat en förbättrad webbplats ( där det har blivit lättare för våra tre huvudmålgrupper, anställda, pensionärer och arbetsgivare att hitta information som rör just dem. Vi har även förbättrat blanketter och olika typer av utskick, allt för att svara upp mot de förväntningar som finns på en professionell tjänstepensionskassa. Ett annat stort utvecklingsområde under 2008 har varit att förbättra IT-systemet PAUS som kyrkans arbetsgivare använder för rapportering av pensionsgrundande uppgifter. Målsättningen med arbetet är att systemet inte enbart ska vara ett rapporteringssystem, utan att vi ska fortsätta att fylla det med funktioner där arbetsgivare kan hitta information om de anställdas förmåner.

4 Vd har ordet 4 Jag vill passa på att här även tacka vår tidigare Vd Bengt Emriksson, som på ett förträffligt sätt har hanterat verksamheten från 2000 till februari Tack även för att du delat med dig av dina erfarenheter från mer än 30 år i pensionsbranschen. Jag känner mig inspirerad av att få överta en så väl fungerande verksamhet. Att tillträda som Vd för en organisation som förvaltar ett pensionskapital på drygt miljoner kronor åt över människor hade knappast kunnat ske i en mer spännande tid. Vi har stora utmaningar framför oss. Detta gäller förstås särskilt inom kapitalförvaltningsområdet. Här måste vi vara både uthålliga och långsiktiga samtidigt som vi ska våga agera när tiden är mogen, allt för att ge bästa möjliga pensioner. Utmaningen gäller även inom informationsområdet. Vi måste bli än bättre på att kunna förklara för anställda, pensionärer och arbetsgivare hur allt hänger samman och vad resultatet blir. Vår uppgift är att ge varje individ bästa möjliga beslutsunderlag och bästa möjliga pension. Jag och styrelsen kommer att fortsätta arbeta hårt för att uppnå detta. Anders Granberg, Vd

5 År edo isning 2008

6 Förvaltningsberättelse 6 Förvaltningsberättelse Styrelse och Vd för Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening ( ), i fortsättningen Kyrkans pensionskassa, avger härmed sin årsredovisning för verksamhetsåret FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Verksamhet Kyrkans pensionskassa har som uppgift att tillhandahålla tjänstepensionsförsäkringar åt anställda och tidigare anställda inom Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter, stift och Svenska kyrkans nationella nivå. Även andra till kyrkan närstående organisationer har möjlighet att teckna försäkringar i Kyrkans pensionskassa. Verksamheten är indelad i två avdelningar. Avgiftsbestämd tjänstepension (avdelning I) Avdelning I består av avgiftsbestämd tjänstepension. Denna kan även kallas för premiebestämd tjänstepension. Försäkringarna är tecknade enligt tillämpligt pensionsavtal. Sedan december 2006 gäller pensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan för anställda i Svenska kyrkan. Några förändringar för anställda jämfört med tidigare avtal är att: 21 års ålder är inträdesåldern i tjänstepensionssystemet för samtliga anställda inom Svenska kyrkan samma avgiftssats (4,25 % för 2008) gäller för hela lönen för samtliga anställda inom kyrkan. Avtalet innehåller övergångsbestämmelser för vissa grupper. Premieinkomster i avdelning I uppgår under året till 303 mkr (241 mkr) och utbetalningar till 12,3 mkr (9,3 mkr). Värdet av det avgiftsbestämda pensionsåtagandet (livförsäkringsavsättningen) uppgår totalt till mkr (1 244 mkr). Förmånsbestämd tjänstepension (avdelning II) Avdelning II består av förmånsbestämda tjänstepensioner. Under 2007 blev det möjligt att teckna försäkring avseende förmånsbestämda tjänstepensioner hos Kyrkans pensionskassa. Det innebär att förmånsbestämd ålderspension (FÅP), livräntor och efterlevandepension tecknade enligt KAP-KL Svenska kyrkan tryggas genom försäkring i Kyrkans pensionskassa. Det stora flertalet försäkringar inom denna avdelning är dock tecknade enligt tidigare gällande pensionsavtal. Premieinkomster i avdelning II uppgår under året till 156 mkr (375 mkr). Premieinkomsterna 2007 var markant högre än Det beror främst på engångspremier som fakturerades 2007 för kompletterande ålderspension och intjänade livräntor. Utbetalningar uppgår under året till 215 mkr (201 mkr). Värdet av det förmånsbestämda pensionsåtagandet (livförsäkringsavsättningen) uppgår den 31 december 2008 till mkr (3 790 mkr). Tjänstepensionsavtalet inom Svenska kyrkan har under 2008 varit i fokus för många arbetsgivare. Orsaken till detta är att det nuvarande avtalet är helt försäkringsbart. Detta innebär i sin tur att pensionskassan efter varje årsskifte skickar en premiefaktura på samtliga förmåner som individen tjänat in under året. Detta sker även för förmånsbestämda pensioner. Genom att pensionskassan fakturerar alla förmåner årsvis synliggörs pensionskostnaden på ett nytt sätt. Värdesäkringsfond Pensionskassans fullmäktige beslutade under 2007 att inrätta en särskild värdesäkringsfond inom ramen för eget kapital i avdelning II. Syftet med fonden är att förbättra pensionskassans förmåga att värdesäkra förmånsbestämda pensioner. Pensionskassan har ingen juridisk skyldighet att värdesäkra förmånsbestämda pensioner. Kollektivavtalet innehåller emellertid en rättighet för kyrkans anställda att få pensionerna uppräknade i takt med inflationen. Olika förmåner har olika regler för värdesäkring. För 2008 uppgår värdesäkringsavgiften till 0,4 % (0,3 %) av pensionsgrundande lön för samtliga anställda inom Svenska kyrkan. Värdesäkringsavgiften är en del av den riskavgift som pensionskassan kvartalsvis debiterar arbetsgivarna. Totalt uppgår värdesäkringsavgiften till 21,5 mkr (18,8 mkr). Pensionskassans styrelse har för år 2009 beslutat att öka värdesäkringsavgiften från 0,4 % till 0,7 % av pensionsgrundande lön. Avgiften för 2010 är preliminärt fastställd till 1,0 %.

7 Förvaltningsberättelse 7 Kollektiv konsolideringsnivå Den kollektiva konsolideringsnivån för Kyrkans pensionskassa är 96 % (106 %). En kollektiv konsolideringsnivå under 100 % visar att värdet på de samlade tillgångarna är mindre än värdet på samtliga åtaganden. För avgiftsbestämda pensioner (Avdelning I) är den kollektiva konsolideringsnivån 102 %. För förmånsbestämda pensioner (Avdelning II) är den kollektiva konsolideringsnivån 93 %. Om den kollektiva konsolideringsnivån understiger 100 % under 36 månader ska styrelsen enligt aktuell konsolideringspolicy besluta att arbetsgivarna ska erlägga premier till värdesäkringsfonden. Storleken på de extra premierna ska sättas så att den kollektiva konsolideringsnivån återigen ligger inom intervallet %. Medlemmar I tabellen nedan framgår antalet medlemmar i pensionskassan. Med medlem jämställs även personer som uppbär efterlevandepension. Medlemmar Vid årets utgång Varav pensionstagare KAPITALFÖRVALTNINGEN Styrelsen tar årligen ställning till vilka placeringsregler som gäller för kapitalförvaltningen. Varje försäkringsavdelning har en egen placeringsinriktning, dock sker en samförvaltning av tillgångarna inom de olika avdelningarna. Som underlag för beslut om placeringsinriktning sker varje år en ALM-analys där tillgångar och åtaganden analyseras. Med utgångspunkt från denna analys beslutas sedan om placeringsinriktning, tillgångsfördelning och olika typer av riskbegränsningar inom respektive avdelning. Under året har ett placeringsråd med tre externa ledamöter inrättats som stöd i kapitalförvaltningsprocessen. Rådet består av Daniel Barr (chefsekonom på PPM), Per-Olof Edin (tidigare chefsekonom inom LO) och Kajsa Lindståhl (före detta Vd på Banco fonder). Räntebärande placeringar Kammarkollegiet ansvarar för förvaltningen av räntebärande värdepapper. Under 2008 uppgår avkastningen till 7,0 % (2,5 %). Jämförelseindex uppgår under samma period till 11,1 % (2,6 %). Marknadsvärdet på räntebärande värdepapper inklusive kassa och bank uppgår vid utgången av 2008 till mkr (5 140). Durationen på obligationsinnehaven var vid årets utgång 3,8 (3,1) år. Totalavkastningstablå Marknadsvärde Marknadsvärde tkr Andel, % tkr Andel, % 12 mån jan dec 2008 Avkastning 5 års genomsnitt jan dec 2008* Aktier Svenska aktier , ,15-27,15 Svenska aktiefonder , ,27-31,2 Utländska aktier och aktiederivat , ,58-26,22 Utländska aktiefonder , ,05-39,57 Summa aktier , ,04-24,39 Räntebärande Nominella obligationer , ,27 6,42 Realobligationer ,21 5,63 Räntefonder och likvida medel , ,48 Summa räntebärande , ,96 6,74 Totalt , ,00-4,07 2,34 * Femårsavkastning lämnas endast på totalnivå.

8 Förvaltningsberättelse 8 Aktier och aktierelaterade värdepapper Den aktierelaterade förvaltningen består av tre tillgångsslag: aktier, aktiefonder och aktiederivat. Aktier och aktiefonder Aktieportföljen förvaltas av Carnegie Asset Management, SEB och SAM Group. Under året uppgår avkastningen till -24,6 % (19,9 %). Jämförelseindex uppgår under samma period till -27,5 % (2,9 %). Marknadsvärdet på aktieportföljen var vid utgången av räkenskapsåret 879 mkr (256 mkr). De placeringar som har skett under 2008 har gjorts i aktiefonder hos SAM Group och i den av Svenska kyrkans nationella nivå upphandlade etiska sverigefonden SEB Ethos aktiefond. Pensionskassan följer samma etiska riktlinjer som Svenska kyrkans nationella nivå. Två gånger per år genomförs en granskning för att säkerställa att de bolag som ingår i aktie- och ränteportföljen motsvarar de etiska krav som pensionskassan ställer. Aktiederivat Pensionskassan innehar två aktieindexcertifikat med ett totalt nominellt värde om 350 mkr. Emittent är Kommuninvest i Sverige AB. Avkastningen på certifikaten är kopplade till en global korg av aktieindex. För förfallodatum och marknadsvärden hänvisas till balansräkningens tilläggsupplysningar. Pensionskassan har även en aktieindexobligation med inlösen 5 januari Denna obligation förändrades under året och hade vid utgången av 2008 ett marknadsvärde på mkr. Hela värdet utgörs av en obligation men redovisas under kategorin aktier eftersom den under sin löptid var kopplad till en global korg av aktieindex. Emittent är Kommuninvest i Sverige AB. Risker inom kapitalförvaltningen Kapitalförvaltningen påverkas i hög grad av omvärldsfaktorer som härrör från de finansiella marknaderna. Målet för kapitalförvaltningen är att uppnå en långsiktigt god avkastning med den begränsningen att risken inte får vara högre än att pensionskassan på ett betryggande sätt kan uppfylla sitt åtagande. Varje år fastställer pensionskassans styrelse placeringsriktlinjer som bestämmer ramarna för placeringsverksamheten. Placeringsriktlinjerna innebär att kapitalförvaltningen ska vara väl diversifierad och att innehavet i enskilda placeringar inte får vara för stort. Placeringsriktlinjerna innehåller även bestämmelser om kreditriskexponering. Eftersom Kyrkans pensionskassa är en liten organisation har styrelsen beslutat att kapitalförvaltningen ska ske av externa förvaltare. Det nyinrättade placeringsrådet fyller även en viktig roll vad gäller riskkontroll. Kansliet har knutit civilekonom Olle Stångberg till sig som oberoende konsult inom kapitalförvaltningsfrågor. Förändringar i räntesatser, valutakurser och aktiekurser påverkar marknadsvärdena för finansiella tillgångar och skulder. Finansiella risker är risker för att verkligt värde på nuvarande eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Nedan framgår en känslighetsanlys vid olika förändringar i marknadspriser: Ränterisk Vid en marknadsränteförändring på + 1 procentenhet sjunker värdet på obligationsinnehavet med 191 mkr (146 mkr). Kursrisk Vid en kursnedgång på 10 % sjunker värdet på aktier och aktiecertifikat med 116 mkr (96 mkr). Valutarisk Vid en valutakursförändring på -10 % sjunker värdet på de utländska placeringarna med cirka 50 mkr (23 mkr). Styrelsen följer kontinuerligt placeringsverksamhetens resultat såväl totalt för samtliga tillgångar som för delportföljer. ORGANISATION Beslutsorgan Fullmäktige Fullmäktige är pensionskassans högsta beslutande organ. De 15 ordinarie ledamöterna väljs på två år. Fullmäktige är partssammansatt. Sju ledamöter utses av Svenska kyrkans Församlingsförbund (kyrkans arbetsgivarorganisation) och sju ledamöter av de fackliga organisationerna. Ordföranden, Lotty Nordling (ordförande Allmänna reklamationsnämnden), är gemensamt tillsatt av parterna. Styrelse Styrelsen består av sex ledamöter. Tre ledamöter, varav en ordförande, utses av de fullmäktigeledamöter som är utsedda av Församlingsförbundet och tre ledamöter utses av de fullmäktigeledamöter som är utsedda av de fackliga organisationerna. Mandattiden är två år. Under 2008 hölls 7 (9) styrelsesammanträden. Styrelsen har inom sig utsett ett arbetsutskott bestående av tre ledamöter. Arbetsutskottet bereder ärenden till styrelsen.

9 Förvaltningsberättelse 9 Revisorer Pensionskassan har tre revisorer: Henrik Hedqvist (auktoriserad revisor), Lennart Person och Christina Gyberg. Pensionskassan har tidigare även haft en revisor förordnad av Finansinspektionen. Från och med verksamhetsåret 2008 utser inte Finansinspektionen längre någon revisor. Revisorer IT Fullmäktige Styrelse Kansli Kundservice SPV Kansli och försäkringsadministration Personal Organisationen består av ett kansli som arbetar med kvalitetssäkring, intern kontroll, information, utveckling och kapitalförvaltning. Kansliet har under 2008 bestått av Bengt Emriksson, Vd, Anders Granberg, Gunilla Tisander och Anna Andersson (anställdes 1 september 2008). Karl-Åke Carlström avgick 30 juni 2008 som ansvarig aktuarie och Richard Blom tillträdde därefter. Administration Försäkringsadministrationen utförs av Logica och Statens pensionsverk (SPV) på uppdrag av pensionskassan. Kundservice och IT-drift (Logica) Sedan 2004 har Logica huvudansvaret för pensionskassans försäkringsadministration. Under 2008 har avtalet med Logica omförhandlats och gäller fram till och med april Uppdraget innebär att Logica ansvarar för kundservice, IT-system, systemutveckling och IT-drift. Åtagandet gäller samtliga pensionsavtal tecknade efter 2000 samt tidigare kyrkokommunala avtal. Kundservice och IT är lokaliserade till Sundsvall. Fyra heltidsanställda arbetar på kundservice och i snitt tre personer har under året arbetat med IT-systemet. Statliga avtal under avveckling (SPV) Kyrkans pensionskassa har ansvar för tjänstepensionen till cirka präster som omfattas av PA 91 och tidigare gällande statliga avtal. Dessa statliga avtal är en konsekvens av att Svenska kyrkan tidigare var en statskyrka. Samtliga präster som arbetat inom Svenska kyrkan före 1 januari 2000 har pensionsförmåner som är beräknade enligt statliga bestämmelser. För präster födda 1939 och tidigare gäller särskilda bestämmelser som innebär att de erhåller pension enbart enligt PA 91. SPV har åtagit sig att, för pensionskassans räkning, även fortsättningsvis hantera dessa helt statligt reglerade pensioner. Detta betyder att alla präster födda 1939 och tidigare får sin tjänstepension utbetalad från SPV. Präster som arbetat inom Svenska kyrkan före år 2000 har en statlig pensionsrätt intjänad för denna tid. Denna pensionsrätt kallas intjänad pensionsrätt och administreras av Kyrkans pensionskassa. Inga nya tjänstepensioner kan längre intjänas enligt PA 91. ÅRET SOM GÅTT Resultat och ställning Årets resultat uppgår till mkr (645 mkr). Den enskilt största orsaken till det negativa resultatet är att den ränta som används vid beräkning av den försäkringstekniska avsättningen sjunkit under året. Premieinkomsterna uppgår till 459 mkr (617 mkr). Minskningen av premieinkomsterna är kopplade till engångspremier om 350 mkr avseende dels kompletterande ålderspension, dels intjänade livräntor enligt KAP-KL Svenska kyrkan som fakturerades Kapitalavkastningen uppgår, netto, till -339 mkr (127 mkr). Minskningen av kapitalavkastningen förklaras av vikande aktiemarknader. Enligt EU:s tjänstepensionsdirektiv ska så kallade aktsamma antaganden användas vid beräkning av den försäkringstekniska avsättningen. Aktsamma antaganden innebär bland annat att den ränta som ska användas vid beräkning av avsättningarna varierar som en funktion av ränteläget på marknaden. Förändringen av den försäkringstekniska avsättningen uppgår till mkr (178 mkr). Av denna förändring beror mkr på den lägre marknadsräntan. Driftskostnaderna, exklusive kostnader för kapitalförvaltningen, uppgår till 31 mkr (26 mkr). Ökningen av kostnaderna beror framför allt på fortsatt anpassning av IT-systemet till pensionsavtalet KAP-KL och av ökade personalkostnader i samband med rekrytering och dubblering av tjänsterna som aktuarie och controller/administrativ chef under en överlämningsperiod.

10 Förvaltningsberättelse 10 Femårsöversikt * Mkr Resultat Premieinkomst Kapitalavkastning netto Försäkringsersättningar Förändring försäkringstekniska avsättningar Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Skatt Årets resultat Ekonomisk ställning Balansomslutning Placeringstillgångar Försäkringstekniska avsättningar Eget kapital Nyckeltal Direktavkastningsprocent 3,2 2,4 2,8 2,7 3,1 Totalavkastningsprocent -4,1 1,9 3,9 5,4 4,4 Förvaltningskostnadsprocent 0,4 0,3 0,3 0,4 0,7 Kollektiv konsolideringsnivå * Förklaring och definitioner framgår av not 1, redovisningsprinciper. EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG Den 20 februari 2009 tillträdde Anders Granberg som verkställande direktör. Han efterträdde Bengt Emriksson som gick i pension. FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets resultat tkr överförs till konsolideringsfond I med tkr och till konsolideringsfond II med tkr.

11 Resultaträkning 11 Resultaträkning Redovisning av livförsäkringsrörelsen tkr Not Premieinkomst Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Utbetalda försäkringsersättningar Förändring av livförsäkringsavsättningar Driftskostnader 7, Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Årets resultat före skatt Skatt Årets resultat RESULTATANALYS tkr Avdelning I Avdelning II avgiftsbestämd ålderspension Förmånsbestämd ålderspension Premieinkomst Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Utbetalda försäkringsersättningar Förändring av livförsäkringsavsättningar Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Årets resultat före skatt Skatt Årets resultat

12 Balansräkning 12 Balansräkning TILLGÅNGAR tkr not Placeringstillgångar Andra finansiella placeringstillgångar 10 Aktier och andelar Derivat Obligationer och andra räntebärande värdepapper Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring Övriga fordringar Andra tillgångar Materiella tillgångar Kassa och bank Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER tkr not Eget kapital 12 Andra fonder Övriga fonder avdelning I Övriga fonder avdelning II Årets resultat Livsförsäkringstekniska avsättningar Livsförsäkringsavsättning avdelning I Livsförsäkringsavsättning avdelning II Skulder Skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKulder POSTER INOM LINJEN Ansvarsförbindelser Inga Inga Ställda säkerheter

13 Kassaflödesanalys 13 Kassaflödesanalys tkr Den löpande verksamheten Årets resultat Värdesäkringsavgift Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av livförsäkringsavsättningar Orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångarna Årets avskrivningar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i tillgångar och skulder Förändring av placeringar i finansiella placeringstillgångar Förändring i fordringar Förändring i skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamhet - - Kassaflöde från finansieringsverksamhet - - ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Årets kassaflöde Likvida medel vid årets slut

14 Noter 14 NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER Allmän information Årsredovisningen avges per 31 december 2008 och avser Svenska kyrkans pensionskassa, nedan benämnd Kyrkans pensionskassa, som är en understödsförening med säte i Stockholm. Adress är Box 501, Stockholm och organisationsnummer är Överensstämmelse med normgivning och lag Årsredovisningen för Kyrkans pensionskassa är upprättad enligt Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2006:17) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06. Kyrkans pensionskassa tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS. Med lagbegränsad IFRS menas internationell redovisningsstandard som godkänts av EU och ska följas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag. Förutsättningar vid upprättande av finansiella rapporter Den funktionella valutan för Kyrkans pensionskassa är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att pensionskassans ledning gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan. Resultatredovisning: avdelning I och avdelning II Kyrkans pensionskassa försäkrar avgiftsbestämda tjänstepensioner inom avdelning I och förmånsbestämda tjänstepensioner inom avdelning II. Av resultatanalysen framgår respektive avdelnings resultat. Intäkter och kostnader från finansiella instrument har fördelats mellan avdelningarna med utgångspunkt i varje avdelnings andel av tillgångarna och med beaktande av att varje avdelning har egen strategisk tillgångsfördelning. Flerårsöversikten, förklaring och definition av nyckeltal Direktavkastningsprocent Totala ränteintäkter och utdelningar i förhållande till genomsnittligt förvaltat kapital. Totalavkastningsprocent Direktavkastningsposterna med tillägg av realiserat resultat och orealiserade värdeförändringar i förhållande till genomsnittligt förvaltat kapital. Totalavkastningen är tidsviktad och beräknad enligt Försäkringsförbundets rekommendation för årlig beräkning av totalavkastning. Förvaltningskostnadsprocent Relationen mellan driftskostnader (exklusive kostnader för kapitalförvaltningen) och genomsnittligt verkligt värde på placeringstillgångar, inklusive kassa och bank. Kollektiv konsolideringsnivå Kvoten mellan totala tillgångar och pensionskassans åtaganden gentemot försäkringstagarna (inklusive åtagande enligt kollektivavtal). Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. Vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen, netto, på raden Kapitalavkastning, intäkter eller Kapitalavkastning, kostnader.

15 Noter 15 Intäktsredovisning av premieinkomster Som premieinkomst redovisas inbetalda belopp under räkenskapsåret, oavsett om dessa helt eller delvis avser ett tidigare eller senare räkenskapsår. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av livförsäkringsavsättning. Som livförsäkringsavsättning redovisas i balansräkningen avsättningar för försäkringsfall, driftskostnader och andra kostnader för löpande försäkringshantering under resterande försäkringsperiod. Beloppen redovisas inklusive garanterad återbäring. Försäkringsavsättningarna värderas enligt EU:s tjänstepensionsdirektiv. Det innebär att pensionskassans åtagande värderas enligt så kallade aktsamma antaganden. Detta har framför allt påverkan på valet av diskonteringsränta, som utgörs av riskfri marknadsränta. Valet av ränta bestäms av durationen på pensionskassans åtaganden. Från ränteantagandet görs avdrag för avkastningsskatt och omkostnader avseende kapitalförvaltning och administration. Antaganden om dödlighet grundar sig på tabell M90. I resultaträkningen redovisas periodens förändring av livförsäkringsavsättningen. Redovisning av kapitalavkastning Kapitalavkastning, intäkter Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter, valutakursvinster (netto) samt realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning, kostnader Kapitalavkastning, kostnader omfattar kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto) samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. Vinster/förluster som förklaras av förändringar i valutakursen redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under posten Kapitalavkastning. Driftskostnader Driftskostnader redovisas funktionsindelat som kostnader för administration och kapitalförvaltning. Kostnad för skadereglering redovisas inom ramen för administrationskostnaden då den med svårighet kan urskiljas från övrig administration. Pensionskassan har inga urskiljbara anskaffningskostnader på grund av sin monopolställning inom Svenska kyrkan. Driftskostnader för kapitalförvaltningen redovisas som Kapitalavkastning, kostnader. Avkastningsskatt Avkastningsskatt är inte en skatt på pensionskassans resultat, utan betalas av pensionskassan för de försäkrades räkning. Värdet på de nettotillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning belastas med avkastningskatt som beräknas och betalas varje år. Kostnaden redovisas som en skattekostnad. Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen Kyrkans pensionskassa har som princip att hänföra samtliga placeringstillgångar som är finansiella instrument till kategorin Finansiella tillgångar. Detta innebär att de värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Motiven till principen är två. Dels att pensionskassan löpande utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden. Dels för att minska den redovisningsmässiga inkonsekvens och volatilitet som annars uppstår när livförsäkringstekniska avsättningar löpande omräknas genom en diskontering med en aktuell ränta. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad, om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs eller tillsynsmyndighet, och dess pris representerar faktisk och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar pensionskassan fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter medan företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Pensionskassan kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prö-

16 Noter 16 var dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för värdering av aktiederivat. Det samlade marknadsvärdet på finansiella tillgångar, som redovisas till verkligt värde i balansräkningen och som är värderade med hjälp av värderingsteknik där antagandena inte stöds av priser från en observerbar aktuell marknadstransaktion i samma instrument, uppgick till 278 mkr (738 mkr). Pensionskassan har inga aktier och andelar som är onoterade. Derivat Derivatinstrument tas upp till verkligt värde beräknat med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument det är frågan om. Se även föregående avsnitt finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringar Fordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta. Materiella tillgångar Materiella tillgångar värderas till det historiska anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet inräknas utöver inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningstid: 3-5 år. Pensionsrätt till anställda i pensionskassan Anställda på pensionskassan omfattas av försäkringsbranschens pensionsplan. Pensionsplanen innehåller både avgifts- och förmånsbestämda delar. Pensionskassan saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför i enlighet med UFR 6 pensionen som avgiftsbestämd. Pensionskassans förpliktelser redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. NOT 2 RISKER OCH RISKHANTERING Inom organisationer som bedriver försäkringsverksamhet finns olika typer av risker som måste hanteras. Inom försäkringsverksamhet och kapitalförvaltning finns naturliga riskmoment i form av försäkringsrisker och placeringsrisker. Dessutom finns det operativa risker i verksamheten. Denna not omfattar en beskrivning av Kyrkans pensionskassas riskhanteringsfunktion samt de risker som förekommer i verksamheten. För information om risker inom kapitalförvaltningen hänvisas till förvaltningsberättelsen. Mål, principer och metoder för riskhantering Syftet med pensionskassans riskhanteringsorganisation är att identifiera, mäta och styra de risker som pensionskassan är exponerat för, både försäkringsrisker och finansiella risker. Ett viktigt syfte är också att se till att pensionskassan har en betryggande solvens i förhållande till de risker företaget är exponerad för. Pensionskassans sätt att hantera risktagandet bygger på definierade ansvarsområden och väl fungerande processer. Vidare finns en modell för systematisk genomgång av risker inom olika områden. Ansvaret för Kyrkans pensionskassas riskarbete ligger hos styrelsen som årligen beslutar om pensionskassans övergripande styrdokument, exempelvis policy för kapitalförvaltning och konsolideringspolicy. Styrelsen har även en internrevisionsfunktion till sitt förfogande. Pensionskassans oberoende revisorer skall medverka till och kontrollera att verksamheten inom pensionskassan bedrivs mot fastställda mål och i enlighet med styrelsens intentioner och riktlinjer genom att undersöka och utvärdera den interna styrningen. Compliancefunktionen är ett stöd för att pensionskassan skall arbeta enligt gällande regler och

17 Noter 17 har bland annat till uppgift att utforma interna regelverk, bevaka förändringar i de externa regelverken och följa upp regelefterlevnaden i pensionskassan. Compliancefunktionen upprätthålls av controller som vid behov rapporterar till Vd och styrelse. Arbetet sker i nära samverkan med pensionskassans internrevision. Rapportering av risk Pensionskassan är styrd av en mängd legala krav. I Sverige är det Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet för de finansiella bolagen. Varje kvartal rapporterar pensionskassan in uppgifter om bland annat kapitalbas och solvens. Finansinspektionen har även möjlighet att begära in uppgifter och rapporter vid andra tidpunkter vilket de också gjort under Så länge den kollektiva konsolideringsnivån understiger 100 procent rapporterar Kyrkans pensionskassa månadsvis konsolideringsuppgifter till Finansinspektionen. Från och med 2007 rapporterar pensionskassan även in uppgifter enligt det så kallade trafikljussystemet. Trafikljussystemet är ett stresstest som görs för att kontrollera att pensionskassan klarar av sina åtaganden även i perioder med kraftiga rörelser på de finansiella marknaderna. Under 2008 uppfyllde pensionskassan de krav som ställts av myndigheterna. Risker i försäkringsverksamheten Försäkringsrisker består av teckningsrisk och reservsättningsrisk. Innebörden i dessa begrepp och pensionskassans generella metoder för att hantera dessa typer av risker beskrivs nedan. Teckningsrisk Teckningsrisken är risken att utbetalnings- och driftskostnader för individer som ännu inte börjat lyfta pension inte täcks av premieinkomster. Pensionskassans verksamhet utgörs till största delen av ålderspensionsförsäkring, i huvudsak med livsvariga utbetalningar. Den risk som kan föreligga för dessa försäkringar är att pensionskassan inte skulle kunna fullfölja livsvariga utbetalningar av garanterade pensionsbelopp. För att minimera denna risk sätts antaganden som ligger till grund för beräkningarna med goda säkerhetsmarginaler. Genom att pensionskassan hanterar kollektivavtalade pensioner som kräver generell anslutning elimineras urvalsrisken. Premien för försäkringen sätts utifrån den bedömda försäkringsrisken och den i stadgarna fastställda grundräntan om 2,5 %. Pensionskassans aktuarie analyserar och kontrollerar löpande försäkringsriskerna i verksamheten. Reservsättningsrisk Reservsättningsrisk är risken för att livförsäkringsavsättningarna inte räcker för att betala framtida pensioner. Den hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och en noggrann kontinuerlig uppföljning av betalningsflöden. Känslighetsanalys i försäkringsrisker Känslighetsanalys har genomförts genom att mäta effekten på resultatet av rimligt sannolika förändringar i några centrala antaganden inom försäkringsverksamheten. Antagande Förändring Resultateffekt (tkr) Dödlighet minskning med 20 % Diskonteringsränta minskning med 1 procentenhet Driftskostnader ökning med 10 % Avkastningsskatt ökning med 10 % Resultateffekten avser den momentana ökningen av försäkringsteknisk avsättning under antagandet att förändringen blir bestående under försäkringarnas återstående löptid. Den ökade avsättningen på grund av minskning av diskonteringsräntan innebär dock att det årliga avkastningskravet för att åtagandena ska kunna fullgöras årligen minskar med den angivna ränteförändringen. Operativa risker Med operativa risker menas brister i intern kontroll, mänskliga fel, fel i arbetsprocesser med mera. En viktig del av pensionskassans riskhantering är processarbetet. En väl styrd process tydliggör för medarbetare på alla nivåer inom vilka ramar som verksamheten skall bedrivas. Processerna är även utgångspunkten för bolagets riskanalys, vilket återspeglas i organisation och handlingsplaner. En central del i processutvecklingen är att arbeta med ständiga förbättringar där både medarbetares och kunders synpunkter tas tillvara. Operativa risker kan ge upphov till såväl extra kostnader som intäktsbortfall. För att granska operativa risker utser styrelsen årligen en internrevisor för den oberoende granskningen av verksamheten.

18 Noter 18 Not 3 Premieinkomst Periodiska premier Premier för avgiftsbestämd ålderspension Premier för efterlevandepension Engångspremier Förmedlingspension/avgångspension Övriga engångspremier Not 4 Kapitalavkastning Kapitalavkastning, intäkter Utdelningar Utdelning svenska aktier och andelar Utdelning utländska aktier och andelar Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Valutakursresultat, netto Realisationsvinster, netto Aktier, andelar och aktiederivat Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa kapitalavkastning, intäkter Kapitalavkastning, kostnader Kapitalförvaltningskostnader (se not 7) Realisationsförluster, netto Aktier, andelar och aktiederivat Obligationer och andra räntebärande värdepapper - - Summa kapitalavkastning, kostnader Orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar orealiserade vinster orealiserade förluster Aktier, andelar och aktiederivat Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa orealiserade resultat

19 Noter 19 Not 5 Utbetalda försäkringsersättningar Utbetald grundpension Utbetalda pensionstillägg Utbetald förmedlingspension/avgångspension Erhållna kostnadsbidrag Not 6 Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning Årets förändring Avdelning I Avdelning II Not 7 Driftskostnader Driftskostnader Administrationskostnader Övriga driftskostnader Kostnader för finansförvaltning ingående i Kapitalavkastning, kostnader (not 4) Totala driftskostnader Specifikation av totala driftskostnader: Extern pensionsadministration Kapitalförvaltningskostnader Direkta och indirekta personalkostnader Lokaler Avskrivningar Andra verksamhetsrelaterade kostnader

20 Noter 20 Not 8 Medelantal anställda samt löner och ersättningar Medelantal anställda Styrelse och Vd (varav kvinnor) 7 (2) 7 (2) Medelantalet anställda, exkl. Vd (varav kvinnor) 2 (1) 2 (1) löner, arvoden och andra ersättningar Pensionskostnader Styrelse Vd Övriga anställda Övriga sociala kostnader enligt lag och avtal uppgick 2008 till tkr (1 000 tkr). Ersättning till högsta ledningen Till styrelsens ledamöter och suppleanter utgår arvode enligt fullmäktigebeslut. Ersättning till styrelsens ordförande uppgick till 96 tkr (76 tkr). Ersättning till Vd (Bengt Emriksson) utgörs av grundlön samt tjänstebil och sjukvårds försäkring. Pensionåldern för Vd är 65 år och följer pensionsavtalet mellan FAO och FTF. Varken Vd eller andra anställda uppbär rörlig ersättning. Avgångsvederlag För Vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Om anställningen sägs upp av föreningen, har han rätt till avgångsvederlag med belopp motsvarande lön och förmåner under uppsägningstiden och under ytterligare tolv månader. Beslutsprocess i ersättningsfrågor Ersättning till Vd beslutas av styrelsens arbetsutskott. Ersättning till andra anställda beslutas av Vd efter samråd med styrelsens ordförande. Upplysning om sjukfrånvaro Redovisas ej eftersom antalet anställda understiger tio personer. Ersättning till revisorer Deloitte revision * Deloitte konsultation BDO revision - 70 Övriga revisorer * Pensionskassans revisor har under året bytt arbetsgivare till Valkyrian Revision AB. Not 9 Skatter Skattekostnaden avser avkastningsskatt.

21 Noter 21 Not 10 Finansiella placeringstillgångar Anskaffningsvärde verkligt värde Aktier och andelar Svenska aktier och andelar Utländska aktier och andelar Summa aktier och andelar Anskaffningsvärde verkligt värde Aktiederivat (emitterade av Kommuninvest) Aktieindexcertifikat (förfall ) Aktieindexobligation (förfall ) Aktieindexcertifikat (förfall ) Aktieindexcertifikat (förfall ) Summa derivat Obligationer och andra Anskaffningsvärde verkligt värde räntebärande värdepapper Svenska Staten och kommuner Svenska Bostadsinstitut Svenska räntefonder Övriga svenska emittenter Summa räntebärande värdepapper Verkligt värde i förhållande till nominellt värde Verkligt värde* Nominellt värde Nettoskillnad Varav värdepapper där verkligt värde överstiger nominellt värde Varav värdepapper där verkligt värde understiger nominellt värde * Räntefonder är exkluderade från specifikationen eftersom fonderna saknar nominellt värde. Räntefonden avyttrades under 2007.

22 Noter 22 Not 11 Materiella tillgångar, inventarier Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde - 14 Not 12 Eget kapital Övriga fonder Årets avdelning I övriga fonder avdelning II resultat Konsolideringsfond Konsolideringsfond Avvecklingsfond Värdesäkringsfond Ingående balans Vinstdisposition Förändring av värdesäkringsfond Årets resultat Utgående balans Not 13 Övriga skulder Leverantörsskulder Upplupna källskatter pensionärer Övriga skulder Not 14 Ställda säkerheter För försäkringstekniska avsättningar registerförda tillgångar I enlighet med 7 kap. 11 Försäkringsrörelselagen (FRL) har pensionskassan registerfört de placeringstillgångar som används för skuldtäckning. Registerföringen innebär att försäkringstagarna har en förmånsrätt i tillgångarna enligt förmånsrättslagen. Tillgångarna kan tas i anspråk vid pensionskassans insolvens.

23 23 Vi försäkrar härmed att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad enligt god redovisningssed, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och att inget av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av Kyrkans pensionskassa som skapats av årsredovisningen. Stockholm den 16 april 2009 Christina Rogestam, ordförande Lasse Thörn Kurt Blomqvist Christer Edvinson Nils Furtenbach Karin Israelsson Anders Granberg, Vd Vår revisionsberättelse har avgivits den 17 april 2009 Henrik Hedqvist Auktoriserad revisor Christina Gyberg Revisor Lennart Persson Revisor

24 Styrelsen 24 Styrelsen t o m ordinarie fullmäktigemöte 2009 Styrelseledamöter utsedda av Svenska kyrkans Församlingsförbund. Ordinarie ledamöter Christina Rogestam, ordförande Född Invald i styrelsen Styrelseordförande Fastighetsbolaget Balder, SVEVIA AB och Göteborgs Kyrkliga Stadsmission. F d koncernchef för Akademiska Hus och f d riksdagsledamot. Karin Israelsson Född Invald i styrelsen F d riksdagsledamot, ledamot av styrelsen för Svenska kyrkans Församlingsförbund. Nils Furtenbach Född Invald i styrelsen Civilekonom, ledamot i styrelsen för Svenska kyrkans Församlingsförbund och ledamot av kyrkomötet. Suppleanter Anna Ekberg Född Invald i styrelsen Konsult inom ekonomi och juridik. Paul Trossö Född Invald i styrelsen Legitimerad sjuk sköterska, ledamot av kyrkomötet. Helén Ottosson Lovén Född Invald i styrelsen Ekonomi- och finanschef Svenska kyrkans nationella nivå. Styrelseledamöter utsedda av Svenska Kommunalarbetareförbundet, SKTF, Lärarförbundet och Kyrkans Akademikerförbund. Ordinarie ledamöter Lasse Thörn, vice ordförande Född Invald i styrelsen Enhetschef på enheten för arbetsrätt och kollektivavtal, Svenska Kommunalarbetareförbundet. Kurt Blomqvist Född Invald i styrelsen Ombudsman SKTF. Christer Edvinson Född Invald i Styrelsen Kyrkoherde i Grästorps kyrkliga samfällighet. Ledamot av styrelsen för Kyrkans Akademikerförbund. Suppleanter Ola Carnelid Född Invald i styrelsen Ombudsman Lärarförbundet. Inger Hjärtström Född Invald i styrelsen Ombudsman Svenska Kommunalarbetareförbundet. Harald Mårtensson Född Invald i styrelsen Ansvarig för pensioner, social- och avtalsförsäkringar samt äldrefrågor på SACO.