Kyrkans pensionskassa. Årsredovisning

Transkript

1 Kyrkans pensionskassa 2006 Årsredovisning

2 Innehåll 3 Kyrkans pensionskassa 4 Vd har ordet 6 Förvaltningsberättelse 12 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Redovisnings- och värderingsprinciper 15 Noter 21 Revisionsberättelse 23 Styrelsen Grafisk form och produktion Glory Communication, Fotografi omslag Maskot bildbyrå, inlaga Corbis bildbyrå

3 KYRKANS PENSIONSKASSA 3 Kyrkans pensionskassa Kyrkans pensionskassa är namnet på den försäkringsförening som finns för tryggande av pensionsrättigheter för personal i Svenska kyrkans församlingar, samfälligheter och stift. Medlemmar i föreningen är anställda, före detta anställda och pensionärer, sammanlagt drygt personer. Kyrkans pensionskassa bildades 1999 inför Svenska kyrkans relationsändring med staten. Föreningens styrelse består av företrädare för såväl arbetsgivare (Församlingsförbundet) som arbetstagare (de fackliga organisationerna). Vi förvaltar drygt 7 miljarder kronor i intjänat pensionskapital. Målsättningen med kapitalförvaltningen är att skapa en trygg tillväxt. Är du anställd inom kyrkan och har frågor om pensioner skall du i första hand kontakta din arbetsgivare eller din fackliga organisation. Är du pensionär eller arbetsgivare och har frågor om pensioner är du välkommen att kontakta vår kundtjänst på telefon eller via e-post pensionservice@wmdata.com Mer information om vår verksamhet och kyrkans pensionsavtal hittar du på vår webbplats: Kyrkans pensionskassas kansli. Fr v: GunillaTisander, Bengt Emriksson och Anders Granberg.

4 4 VD HAR ORDET Vi har fått mycket god respons från hela landet kring förbättringarna i pensionsrutinerna. Det sjunde året I det gamla Egypten tydde Josef Faraos drömmar enligt Första Moseboken 41:1 57. Som belöning gjorde Farao Josef till styresman över hela Egypten. I den rollen lät Josef samla in alla livsmedel i hela Egypten och i städerna lagra alla de grödor som vuxit på åkrarna runt omkring. Detta skedde under de sju överflödsåren. Josef lade upp så stora förråd av spannmål att det inte gick att hålla räkning längre. När de sju överflödsåren var förbi började de sju hungeråren, precis som Josef förutsagt, och från hela världen kom man till Egypten för att köpa säd. Kyrkans pensionskassa har lagt sitt sjunde verksamhetsår bakom sig och vissa likheter med förhållandena i gamla Egypten kan skönjas. Exempelvis handlar pensionsverksamhet om att samla ihop medel för framtida bruk och att hushålla med de insamlade medlen. Dock kan man inte komma från hela världen och hämta pensionspengar hos oss, ett krav är att man är eller har varit anställd i Svenska kyrkan. En annan likhet med Josefs idéer i det gamla Egypten är att jämna ut skillnaderna mellan goda och sämre tider så att de långsiktiga pensionsåtagandena inte riskeras. Däremot duger det inte i dagens samhälle att samla ihop så mycket att man inte kan hålla räkning längre. Tvärtom, regelverken kring dagens pensionsverksamhet ställer mycket stora krav på exakthet, noggrannhet, uppföljning, insyn, redovisning, information med mera. I förra årets årsberättelse slutade jag mina ord med en framåtblick på året 2006 och det kom, precis som jag då skrev, att handla mycket om nya regler och avtal som skulle införas. Vi har således fått ett nytt pensionsavtal inom kyrkan, KAP-KL Svenska kyrkan. Avtalet innehåller en del nyheter, varav den viktigaste kanske är att hela ålderspensionen nu kommer att kunna tryggas fortlöpande genom försäkring i Kyrkans pensionskassa. Tidigare har den pension som beräknas på lönedelar över cirka kr/mån (7,5 inkomstbasbelopp) kunnat försäkras först vid uppnådd pensionsålder. I och med denna förändring kan hela ålderspensionen fortlöpande beräknas och faktureras från pensionskassan. Därmed kan den anställde också få en bättre fortlöpande information om hela sin avtalspensions beräknade storlek. En annan viktig förändring är att pensionsavgiften kommer att bli lika för alla anställda och att alla försäkras från samma ålder. Mer detaljerad information om det nya pensionsavtalet kommer att skickas separat från oss och Församlingförbundet. Tillsammans med vår samarbetspartner WM-data har vi påbörjat ett projektarbete med syfte att i god tid införa de nya avtalets regler i vårt administrativa pensionssystem PAUS. PAUS-systemet har under det gångna året funktionerat under ett helt verksamhetsår till stor belåtenhet för oss och arbetgivarna inom kyrkan. Vi har fått mycket god respons från hela landet kring förbättringarna i pensionsrutinerna. Exempelvis blev inrapporteringarna av 2005 års löner rekordsnabb och så gott som felfri. Likaså har rutinerna kring organisatoriska

5 VD HAR ORDET 5 förändringar såsom sammanslagningar av församlingar fungerat mycket snabbt och enkelt i vårt system. Våra utbildningar tillsammans med Församlingsförbundet av pensionshandläggare kring PAUSsystemet och pensionsavtalet har fortsatt och kommer att vara ett bestående inslag i vårt arbete. För oss är handläggarna runt om i landet viktiga nyckelpersoner som i högsta grad bidrar till att pensionshanteringen inom Svenska kyrkan blir så bra som den numera är. Nästa steg när det gäller att sprida kunskaper om pensioner är att på olika möten informera de anställda om sina pensionsförmåner. Under 2005 har vi på sådana informationsmöten träffat nästan anställda runt om i landet. Det finns tveklöst ett enormt behov av sådan information, vilket inte minst märks på alla frågor som ställs. Därför ställer vi naturligtvis gärna upp på fler sådana möten. Den totala avkastningen på vår kapitalförvaltning arbetsinstruktioner och policies. Jag har i tidigare årsredovisningar redogjort för de olika stadier som vår pensionskassa genomgått under uppbyggnadsperioden. Det känns därför bra att nu kunna konstatera att bygget är klart i de stora viktiga delarna och att vi nu kan ägna mer tid åt att förbättra och konsolidera verksamheten i alla delar. I det arbetet ingår givetvis också att ta hand om de förändringar som omvärlden förser oss med såsom nytt pensionsavtal, nya lagar och förordningar, nya EU-direktiv med mera. Jag brukar avsluta mitt avsnitt med att blicka framåt och försöka förutse vilka uppgifter som väntar oss. Utöver de uppgifter som jag redan nämnt väntar en helt ny lagstiftning för hela pensionsförsäkringsområdet. Dessa förändringar kommer för vår del främst att medföra förändringar i stadgar och försäkringsvillkor. Vidare ska vi påbörja processen med framtagning av förutsättningarna inför vår Det gäller att hitta en så bra balans som möjligt mellan trygg bra avkastning och den risk vi är beredda att ta. stannade på 3,85 %, vilket är 1,5 procentenhet lägre än Det innebär att den fyraåriga följd av förbättrad avkastning som vi haft bröts. Det huvudsakliga skälet för detta är den allmänna utvecklingen på räntemarknaden. Jag har tidigare påpekat att allt pensionssparande ska ske med ett långsiktigt perspektiv och därför är det naturligt att avkastningen kan variera mellan åren. Det är därför viktigt att hitta rätt placeringsmix för att möta de svängningar som är normala på finansmarknaden. Vi har hela tiden haft det långsiktiga placeringsperspektivet med i vår placeringspolicy och att hitta rätt mix är hela tiden ett pågående arbete. Nu har vi äntligen fått hela bilden av våra pensionsåtaganden klarlagd och kan gå vidare med att finjustera våra placeringar. Det gäller att hitta en så bra balans som möjligt mellan trygg bra avkastning och den risk vi är beredda att ta. Detta sker genom omfattande analyser och beräkningar samt inom ramen för gällande lagar, förordningar och redovisningsregler. Förutom kapitalplaceringarna genomgår vi nu också en mognadsprocess när det gäller interna kommande upphandling av den framtida pensionsadministrationen. En annan viktig uppgift är att fortsätta arbetet med att göra informationen om avtalspensionen ännu bättre och tydligare för våra medlemmar när vi nu fått ett nytt pensionsavtal. Avslutningsvis tror jag att det var enklare för spannmålsodlare i det gamla Egypten att momentant konstatera om det gångna året varit bra eller dåligt än vad man kan göra som pensionsmedelförvaltare i vår moderna tid. Än en gång inser jag att pensionsförvaltning måste ses i långt perspektiv, med längre tidshorisont än sju år. Bengt Emriksson

6 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse Styrelse och vd för Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening ( ), i fortsättningen Kyrkans pensionskassa, avger härmed sin årsredovisning för verksamhetsåret FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Verksamhet Kyrkans pensionskassa har till uppgift att tillhandahålla tjänstepensionsförsäkringar åt anställda och tidigare anställda inom Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter, stift samt Svenska kyrkans nationella nivå. Även andra till kyrkan närstående organisationer har möjlighet att teckna försäkringar i Kyrkans pensionskassa. Verksamheten är indelad i olika avdelningar. Vilken avdelning en försäkring tillhör beror på om tjänstepensionen är avgifts- eller förmånsbestämd. Förutom de två nedan redovisade avdelningarna har Kyrkans pensionskassa även en tredje vilande avdelning som innebär en möjlighet att i framtiden erbjuda privat pensionsförsäkring där medlemmen själv betalar avgiften. Avgiftsbestämd tjänstepension (avdelning I) Avdelning I består av avgiftsbestämd tjänstepension (kallas även för premiebestämd tjänstepension) tecknad enligt tillämpligt kollektivavtal. Hur stor premie som inbetalas till avgiftsbestämd tjänstepension styrs fram till 2007 av två förhållanden: dels arbetstagarens pensionsgrundande lön, dels vilket avtalsområde arbetstagaren tillhör. Under räkenskapsåret 2006 tillämpades 3 olika avgiftssatser (egentligen 6 olika då avgiftssatserna reduceras för löner över en viss nivå). Arbetstagare som tillhör Kommunals avtalsområde hade en avgiftssats om antingen 4,5 % eller 4,0 % av lönen beroende på om anställningen påbörjats före eller efter Övriga arbetstagare hade 3,5 % i avgift. För samtliga avtalsområden reduceras premiesatserna för lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp. Avgifterna inbetalas kvartalsvis till pensionskassan som förvaltar pensionskapitalet. Under december 2006 teckandes ett nytt pensionsavtal inom Svenska kyrkan. Avtalet KAP-KL Svenska kyrkan innebär att ett flertal förändringar träder i kraft 1 januari Förändringen inom ramen för den avgiftsbestämda tjänstepensionen är primärt att uppdelningen med olika villkor för de olika avtalsområdena slopas. Detta leder bl.a. till att samtliga anställda inom Svenska kyrkan kommer att få samma avgiftssats samt att 21 års ålder blir den enhetliga inträdesåldern i tjänstensionssystemet. Samma avgiftssats kommer att gälla för hela lönen, dvs. den nuvarande reduktionen av avgiftssatsen över vissa lönenivåer försvinner. Fram till och med utgången av 2006 har olika åldersgränser gällt för när arbetstagaren omfattas av den avgiftsbestämda tjänstepensionen. Kommunals avtalsområde gav rätt till den avgiftsbestämda tjänstepensionen från och med 21 års ålder. Övriga omfattades från 28 års ålder. Värdet av det avgiftsbestämda pensionsåtagandet (livförsäkringsavsättningen) uppgår totalt till mkr (1 349 mkr). Minskningen av livförsäkringsavsättningen förklaras primärt av förändringar i redovisningsprinciper (mer om detta redovisas i särskilt avsnitt nedan). Pensionsutbetalningar för pensionerna i avdelning I uppgick under året till 7,6 mkr (4,7 mkr). Den procentuellt kraftiga ökningen mellan 2005 och 2006 beror på att avgiftsbestämda pensionsförmåner infördes inom Svenska kyrkan först under 1998 och därför har antalet pensionärer tidigare inte varit så högt. Detta i kombination med övergångsbestämmelser innebär att utbetalningar från avdelning I tidigare inte skett i någon större utsträckning. Framgent kommer ökningen av pensionsutbetalningar från denna avdelning att öka markant snabbare än utbetalningar från avdelning II som innehåller för-

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7 månsbestämda pensioner primärt tecknade enligt tidigare gällande kollektivavtal. Förmånsbestämd tjänstepension (avdelning II) Avdelning II består av förmånsbestämda tjänstepensioner. Kompletterande ålderspension (KÅP) och efterlevandepension som tecknas enligt Kyrkans PFA är förmånsbestämda och redovisas därför inom ramen för denna avdelning. Det stora flertalet försäkringar inom denna avdelning är dock tecknade enligt tidigare gällande kollektivavtal, primärt PA-KL och PA-91. KAP-KL Svenska kyrkan löser försäkringsfrågan Genom det nya pensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan kommer kompletterande ålderspension (KÅP) att ersättas med den nya pensionstypen: förmånsbestämd ålderspenion (FÅP). Den nya pensionstypen införs från och med 1:a januari FÅP är, till skillnad från KÅP, försäkringsbart. Det betyder att pensionskassan årligen kommer att fakturera intjänad förmånsbestämd tjänstepension i form av livränta. Genom möjligheten till försäkring kommer arbetsgivarna inte längre behöva trygga pensionsrätten genom kontoföring i den egna balansräkningen. I samband med att FÅP införs som ny förmån kommer även tidigare intjänad KÅP att bli försäkringsbar. Beräkning och fakturering av FÅP och tidigare intjänad KÅP kommer att ske över en längre tidsperiod. Faktureringsmässigt kommer infasningen av den nya försäkringsbara pensionsförmånen att ske i tre steg: 1. September december 2007= fakturering av intjänad KÅP och FÅP fram till 1:a januari 2007 genomförs. Faktureringen kommer att ske stiftsvis. När denna fakturering är avslutad skall det inte längre finnas bokförda avsättningar i arbetsgivarnas bokföring. 2. April maj 2008= första ordinarie fakturering av intjänad FÅP 2007 (ett kalenderår). Under 2008 kommer det att ske 2 olika slutfaktureringar en för avgiftsbestämd ålderspension och en för FÅP. 3. Januari mars 2009= en slutfaktura lämnas för 2008, den innehåller både avgiftsbestämd ålderspension och FÅP. Värdet av förmånsbestämda pensionsåtagandet (livförsäkringsavsättningen) uppgår den 31 december 2006 till mkr (4 683 mkr). Minskningen av livförsäkringsavsättningen förklaras primärt av förändringar i redovisningsprinciper (mer om detta redovisas i särskilt avsnitt nedan). Pensionsutbetalningarna i denna avdelning uppgick under året till 206 mkr (193 mkr). Medlemmar I tabellen nedan framgår antalet medlemmar i pensionskassan. Med medlem jämställs även personer som uppbär efterlevandepension. Organisation Fullmäktige är pensionskassans högsta beslutande organ. De 15 ordinarie ledamöterna väljs på två år. Fullmäktige är partssammansatt där 7 ledamöter utses av Svenska kyrkans Församlingsförbund (kyrkans arbetsgivarorganisation) och 7 ledamöter av de fackliga organisationerna. Ordföranden, Lotty Nordling, är gemensamt tillsatt av parterna. Pensionskassan har fyra revisorer: Jimmy Skog- Revisorer IT (3 personer) Fullmäktige Styrelse Kansli (3 personer) VD Bengt Emriksson Kundtjänst (5 personer) SPV Medlemmar Vid årets utgång Varav pensionstagare

8 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE lund (auktoriserad revisor förordnad av Finansinspektionen) Henrik Hedqvist (auktoriserad revisor), Lennart Person och Christina Gyberg. Styrelsen består av sex ledamöter. Tre, varav en ordförande, utses av Församlingsförbundet och tre av de fackliga organisationerna. Mandattiden är två år. Under 2006 hölls 6 (8) styrelsesammanträden. Styrelsen har inom sig utsett ett arbetsutskott bestående av tre ledamöter. Arbetsutskottet bereder ärenden till styrelsen. Kansli och försäkringsadministration Kyrkans pensionskassas organisation består av ett centralt kansli som arbetar med kvalitetssäkring, intern kontroll, information, utveckling och kapitalförvaltning. Kansliet består av Bengt Emriksson, vd, Anders Granberg och Gunilla Tisander. Ansvarig aktuarie är Karl-Åke Carlström. Försäkringsadministrationen utförs av WM-data och Statens pensionsverk (SPV). Kundtjänst och IT-drift (WM-data) Sedan 2004 har WM-data huvudansvaret för pensionskassans försäkringsadministration. Uppdraget innebär att WM-data ansvarar för kundtjänst och IT (IT-system, systemutveckling och drift). Åtagandet gäller samtliga kollektivavtal tecknade efter 2000 samt tidigare kyrkokommunala avtal (främst PA-KL). Kundtjänst och IT är lokaliserade till Sundsvall. Statliga avtal under avveckling (SPV) Kyrkans pensionskassa har ansvar för tjänstepensionen till drygt präster som omfattas av PA 91 och tidigare gällande statliga avtal. Dessa statliga avtal är en konsekvens av att Svenska kyrkan tidigare var en statskyrka. Samtliga präster som arbetat inom Svenska kyrkan före 1 januari 2000 har pensionsförmåner som är beräknade enligt statliga bestämmelser. För präster födda 1939 och tidigare gäller särskilda bestämmelser som innebär att de erhåller pension enbart enligt PA-91. SPV har åtagit sig att, för pensionskassans räkning, även fortsättningsvis hantera dessa helt statligt reglerade pensioner. Detta betyder att alla präster födda 1939 och tidigare även i fortsättningen kommer att få sin tjänstepension utbetalad från SPV. Yngre präster som arbetat inom Svenska kyrkan före år 2000 har en statlig pensionsrätt intjänad för denna tid (enligt Kyrkans PFA benämnd som: intjänad pensionsrätt ). Denna pensionsrätt hanteras som en del av Kyrkans PFA och administreras därmed av WM-data. Inga nya tjänstepensioner kan längre intjänas enligt PA 91. KAPITALFÖRVALTNINGEN Styrelsen tar årligen ställning till vilken placeringsinriktning som skall gälla för kapitalförvaltningen. Varje försäkringsavdelning har en egen placeringsinriktning, dock sker en samförvaltning av tillgångarna inom de olika avdelningarna. Under året har placeringsriktlinjerna varit i huvudsak oförändrade. Två förändringar har genomförts under året gällande administrationen av kapitalförvaltningen. Dessa förändringar är byte av depåbank från Nordea till SEB samt byte av back-office underleverantör från Skandikon till Wahlstedt Sageryd Financial Services. Normalportfölj Tillgångsslag Avdelning I Avdelning II Aktier 25 % 34 % Varav aktivt förvaltade aktier 5 % 2 % Varav strukturerade instrument med exponering mot aktiemarknaden 20 % 32 % Svenska räntebärande placeringar 75 % 66 % Aktier och aktierelaterade värdepapper Den aktierelaterade förvaltningen består av tre tillgångsslag: direktägda aktier, aktieindexcertifikat och en aktieindexobligation. Direktägda aktier Aktieportföljen förvaltas av Carnegie Asset Management. Under året uppgår avkastningen till 10,7 % (46,6). Jämförelseindex uppgick under samma period till 3,2 % (30,8). Marknadsvärdet på aktieportföljen var vid utgången av räkenskapsåret 201 mkr (180 mkr). Pensionskassan följer samma etiska riktlinjer som Svenska kyrkans nationella nivå. Två gånger per år genomförs en granskning för att säkerställa att de bolag som ingår i aktieportföljen motsvarar de etiska krav som pensionskassan ställer.

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9 Kapitalavkastningstablå Ingående Utgående Netto- Värde- Direkt- Total markn.värde markn.värde placering förändring avkastning avkastning TSEK % TSEK % TSEK TSEK % TSEK % TSEK % Aktier & aktierelaterade instrument , , ,79 Räntebärande placeringar , , ,36 Summa placeringar , , ,85 Aktieindexcertifkat och aktieindexobligation Pensionskassan innehar fyra aktieindexcertifikat med ett totalt nominellt värde om 700 mkr. Emittent är Kommuninvest i Sverige AB. Avkastningen på certifikaten är kopplade till en global korg av aktieindex. För förfallodatum och marknadsvärden hänvisas till balansräkningens tilläggsupplysningar. Pensionskassan har en aktieindexobligation med ett garanterat värde vid inlösen (3 januari 2009) om mkr. Emittent är Kommuninvest i Sverige AB. Aktieindexobligationens marknadsvärde överstiger det garanterade värdet varför en omklassificering av tillgången har skett under 2006 från räntebärande placering till aktierelaterad. Under 2006 uppgick avkastningen för ovanstående aktierelaterade tillgångar till 8,5 %. Räntebärande placeringar Kammarkollegiet ansvarar för förvaltningen av räntebärande värdepapper. Under 2006 uppgick avkastningen till 1,4 % (3,6). Jämförelseindex uppgår under samma period till 1,3 % (3,8). Marknadsvärdet på räntebärande värdepapper inkl. kassa och bank uppgick vid utgången av 2006 till mkr (4 705). Durationen på obligationsinnehaven var vid årets utgång 3,00 (2,96) år. RISKER I VERKSAMHETEN Inom pensionskassans verksamhet finns det risker av olika slag. Inom försäkringsverksamhet och kapitalförvaltning finns naturliga riskmoment i form av försäkringsrisker och placeringsrisker. Dessutom finns det operativa risker i verksamheten. Operativa risker Med operativa risker menas brister i intern kontroll, mänskliga fel, fel i arbetsprocesser med mera. Operativa risker kan ge upphov till såväl extra kostnader som intäktsbortfall. För att granska operativa risker utser styrelsen årligen en internrevisor för den oberoende granskningen av verksamheten. Försäkringsrisker Pensionskassans verksamhet utgörs till största delen av ålderspensionsförsäkring, i huvudsak med livsvariga utbetalningar. Den risk som kan föreligga för dessa försäkringar är att pensionskassan inte skulle kunna fullfölja livsvariga utbetalningar av garanterade pensionsbelopp. För att minimera denna risk sätts antaganden som ligger till grund för beräkningarna med goda säkerhetsmarginaler. Genom att pensionskassan hanterar kollektivavtalade pensioner som kräver generell anslutning elimineras urvalsrisken. Premien för försäkringen sätts utifrån den bedömda försäkringsrisken och den i stadgarna fastställda grundräntan om 2,5 %. Pensionskassans aktuarie analyserar och kontrollerar löpande försäkringsriskerna i verksamheten. Risker inom kapitalförvaltningen Varje år fastställer pensionskassans styrelse placeringsriktlinjer som bestämmer ramarna för placeringsverksamheten. Kapitalförvaltningen påverkas i hög grad av omvärldsfaktorer, som härrör från de finansiella marknaderna. Målet för kapitalförvaltningen är att uppnå en långsiktigt god avkastning under betryggande former. Styrelsen har fastställt att kapital-

10 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Femårsöversikt Resultat Premieinkomst Kapitalavkastning netto Försäkringsersättningar Förändring försäkringstekniska avsättningar Driftskostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Skatt Årets resultat Ekonomisk ställning Balansomslutning Placeringstillgångar Försäkringstekniska avsättningar Eget kapital Enligt kollektivavtal intjänad återbäring iu iu iu Kollektivt konsolideringskapital Nyckeltal Direktavkastningsprocent 2,8 2,7 3,1 2,9 3 Totalavkastningsprocent 3,9 5,4 4,4 3,6 3,2 Förvaltningskostnadsprocent 0,3 0,4 0,7 0,5 0,3 Kollektiv konsolideringsnivå Förklaring till femårsöversikten Kollektivt konsolideringskapital Marknadsvärdet på totala tillgångar minskat med pensionskassans totala åtagande gentemot försäkringstagarna (försäkringstekniska avsättningar samt allokerad återbäring). Direktavkastningsprocent Totala ränteintäkter och utdelningar i förhållande till genomsnittligt förvaltat kapital. Totalavkastningsprocent Direktavkastningsposterna med tillägg av realiserat resultat och värdeförändringar i förhållande till genomsnittligt förvaltat kapital. Förvaltningskostnadsprocent Relationen mellan driftskostnader (exklusive kostnader för kapitalförvaltningen) och genomsnittligt verkligt värde på placeringstillgångar, inklusive kassa och bank. Enligt kollektivavtal intjänad återbäring Nuvärdet av intjänad återbäring i form av värdesäkring/pensionstillägg som medlemmen är garanterad enligt tillämpligt kollektivavtal. Kollektiv konsolideringsnivå Kvoten mellan totala tillgångar och pensionskassans åtaganden gentemot försäkringstagarna (inklusive åtagande enligt kollektivavtal). förvaltningen ska vara väl diversifierad och att innehavet i enskilda placeringar inte får vara för stort. Då Kyrkans pensionskassa är en liten organisation har styrelsen beslutat att kapitalförvaltningen ska ske av externa förvaltare. Kansliet har knutit civilekonom Olle Stångberg till sig som oberoende konsult inom kapitalförvaltningsfrågor. Med marknadsrisk avses förändringen av värdet av en finansiell tillgång när priset som bestämmer tillgångens värde förändras. Det kan vara förändrade räntor, aktiekurser och valutakurser. ränterisk Vid en marknadsränteförändring på + 1 procentenhet sjunker värdet på obligationsinnehavet med 135 mkr (130 mkr). risk i de försäkringstekniska avsättningarna Vid en marknadsränteförändring på - 1 procentenhet ökar de försäkringstekniska avsättningarna med 750 mkr (911 mkr). kursrisk Vid en kursnedgång på 10 % sjunker värdet på aktier och aktieindexcertifikat med 237 mkr (104 mkr). valutarisk Vid en valutakursförändring på

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE % sjunker värdet på de utländska placeringarna med cirka 18 mkr (17 mkr). Styrelsen utvärderar kontinuerligt placeringsverksamhetens resultat såväl totalt för samtliga tillgångar som för delportföljer. ÅRET SOM GÅTT Årets resultat uppgår till 333 mkr (249 mkr). Premieinkomsterna uppgick till 294 mkr (248 mkr). Den till synes stora ökningen av premieinkomsterna beror på att 2005 års premieinkomster belastades med engångsåterbetalningar av premier i samband med avstämning av kyrkokommunala pensioner. Kapitalavkastningen uppgick, netto, till 271 mkr (347 mkr). Minskningen av kapitalavkastningen kan till stor del förklaras av den under 2006 ogynsamma utvecklingen av räntenivåerna i Sverige. Driftskostnaderna, exklusive kostnader för kapitalförvaltningen, uppgick till 24 mkr (18 mkr). Ökningen av kostnaderna beror dels på förstärkning av kundtjänst och IT-förvaltningen dels på kostnader för anpassning av IT-systemet till det nya pensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan. Projektet med anpassning av IT-systemet kommer att pågå i tre olika steg med avslut under hösten Särskilt om ny princip för värdering av försäkringstekniska avsättningar 1 januari 2006 förändrades lagstiftningen för pensionskassor som tillhandahåller tjänstepensionsförsäkring. Förändringen berör många områden t.ex. förändrad informationsplikt till försäkrade och ändringar i placeringsregler. Den största ekonomiska förändringen som den nya lagstiftningen medför är att de försäkringstekniska avsättningarna skall värderas enligt nya principer. Enligt tidigare regler redovisas avsättningar om mkr per den 31 december Motsvarande värde enligt de nya principerna om aktsamma antaganden innebär att avsättningarna 1 januari 2006 minskat med 784 mkr till mkr. Minskningen beror på att de nya principerna bygger på värdering med utgångspunkt från marknadsräntor medan tidigare värdering byggde på en grundränta fastställd i pensionskassans stadgar. Då marknadsräntan är högre än den tidigare grundräntan resulterar detta i en minskning av försäkringstekniska avsättningar. Den engångseffekt som uppstod vid årsskiftet 2005/2006 har redovisats som byte av redovisningsprincip och därmed justerats direkt mot det egna kapitalet. FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets resultat tkr efter förändring av fond för orealiserade vinster med tkr, tillsammans tkr, överföres till konsolideringsfond med tkr till avdelning I och med tkr till avdelning II. Vi försäkrar härmed att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad enligt god redovisningssed, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och att inget av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av Kyrkans pensionskassa som skapats av årsredovisningen. Stockholm den 25 april 2007 Christina Rogestam, ordförande Lasse Thörn Ola Carnelid Christer Edvinson Helén Ottosson Lovén Klas Weidstam Bengt Emriksson, vd Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 april 2007 Henrik Hedqvist, Auktoriserad revisor Jimmy Skoglund, Auktoriserad revisor Förordnad av Finansinspektionen Lennart Persson, Revisor Christina Gyberg, Revisor

12 12 RESULTATRÄKNING Resultaträkning REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN tkr Not Premieinkomst Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Utbetalda försäkringsersättningar Förändring av livförsäkringsavsättningar Driftskostnader 6, Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar ÅRETS RESULTAT FÖRE SKATT Skatt ÅRETS RESULTAT RESULTATANALYS tkr Avdelning I Avdelning II Avgiftsbestämd Förmånsbestämd ålderspension ålderspension Premieinkomst Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Utbetalda försäkringsersättningar Förändring av livförsäkringsavsättningar Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar ÅRETS RESULTAT FÖRE SKATT Skatt ÅRETS RESULTAT

13 BALANSRÄKNING 13 Balansräkning TILLGÅNGAR tkr Not PLACERINGSTILLGÅNGAR Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Derivat Obligationer och andra räntebärande värdepapper FORDRINGAR Fordringar avseende direkt försäkring Övriga fordringar ANDRA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar Kassa och bank FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER tkr Not EGET KAPITAL 14 Andra fonder Fond för orealiserade vinster avdelning Övriga fonder avdelning I Övriga fonder avdelning II Övriga medel Årets resultat FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR 5 Livförsäkringsavsättning avdelning I Livförsäkringsavsättning avdelning II SKULDER Skatteskuld Övriga skulder UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

14 14 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Redovisningsoch värderingsprinciper Redovisningen har upprättats enligt lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag FFFS 2003:13, med tillägg och anpassningar enligt övergångsbestämmelser i FFFS 2005:34. Redovisningsrådets rekommendation 15, immateriella tillgångar har inte tillämpats. Utvecklingskostnader Kostnader för systemutveckling kostnadsförs löpande. Placeringstillgångar Nedan beskrivs värderingen för respektive tillgångsslag. Aktier och aktierelaterade värdepapper Aktier värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses försäljningsvärdet på balansdagen. För aktier noterade på en auktoriserad börs eller marknadsplats avses med försäljningsvärdet senaste betalkurs på balansdagen. Samtliga värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redovisas i resultaträkningen. Obligationer och andra räntebärande placeringar Räntebärande värdepapper värderas till verkligt värde. Orealiserad vinst har beräknats som skillnaden mellan verkligt värde och upplupet anskaffningsvärde. Materiella tillgångar Materiella tillgångar värderas till det historiska anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet inräknas utöver inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningstid: 3 5 år. Värdering av försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar värderas enligt ÅRFL och Finansinspektionens föreskrifter. Livförsäkringsavsättningen beräknas enligt vedertagna aktuariella principer. Det innebär att avsättningarnas nuvärde beräknas och att beräkningarna baseras på försäkringstekniska antaganden om ränta (kapitalavkastning), dödlighet, driftskostnader och skatt. Införandet av tjänstepensionsdirektivet den 1 januari 2006 innebär att den så kallade aktsamhetsprincipen tillämpas vid värdering av försäkringstekniska avsättningar. Principen anger bland annat att försäkringsåtaganden ska värderas med aktsamma antaganden. Exempelvis diskonteras försäkringstekniska avsättningar med marknadsräntor. Räntan som pensionskassan använder vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna har fastställts kvartalsvis och bestäms utifrån svenska statsobligationskurvan. De försäkringstekniska grunderna framgår av föreningens stadgar som finns på vår webbplats: Övergång till internationell redovisningsstandard Enligt Finansinspektionens föreskrifter ska pensionskassor som tillhandahåller tjänstepension tilllämpa s.k. lagbegränsad IFRS (International Financial Reporting Standards) från och med räkenskapsåret Pensionskassan kommer därför vid upprättandet av 2007 års årsredovisning att genomföra omräkningar av jämföresesiffror för räkenskapsåret 2006 i enlighet med IFRS regelverk.

15 NOTER 15 Noter (tkr) NOT 1 PREMIEINKOMST Löpande premier Premier för avgiftsbestämd ålderspension Premier för efterlevandepension Engångspremier Förmedlingspension/avgångspension Övriga engångspremier NOT 2 KAPITALAVKASTNING, INTÄKTER Utdelning aktier och andelar Ränteintäkter, obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Valutaresultat Realisationsvinster, netto Aktier och andelar SUMMA KAPITALAVKASTNING, INTÄKTER Intäkter och kostnader har fördelats mellan avdelningarna i proportion till i respektive avdelning förvaltade medel. NOT 3 OREALISERADE VINSTER OCH FÖRLUSTER PÅ PLACERINGSTILLGÅNGAR Orealiserade vinster Orealiserade förluster Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper NOT 4 UTBETALDA FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR Utbetald grundpension Utbetalda pensionstillägg Utbetalda förmedlingspensioner/avgångspensioner Erhållna kostnadsbidrag

16 16 NOTER NOT 5 FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Årets förändring Byte av redovisningsprincip Livförsäkringsavsättning Avdelning I Avdelning II NOT 6 DRIFTSKOSTNADER Administration Kostnader redovisade som: Kapitalförvaltningskostnad (se not 8) Totala kostnader Specifikation av driftskostnader: Extern pensionsadministration* Kapitalförvaltningskostnader Personalkostnader mm Lokaler mm Avskrivningar Övriga kostnader Totala kostnader * Det nya pensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan innebär behov av större förändringar i pensionskassans försäkringsadministrativa IT-system. Under 2006 startade mot denna bakgrund ett projekt för anpassning av IT-systemet. Projektet kommer att avslutats under Projektkostnaden uppgick under 2006 till 1,5 mkr. Kundtjänst och systemförvaltning har utökats under 2006 vilket inneburit att kostnaderna ökat med cirka 2,5 mkr.

17 NOTER 17 NOT 7 MEDELANTAL ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR Könsfördelning VD och ordinarie styrelseledamöter (varav kvinnor) 7 (2) 7 (2) Medelantalet anställda, exkl. VD (varav kvinnor) 2 (1) 2 (1) Löner, arvoden och andra ersättningar Styrelseledamöter inkl. suppl Verkställande direktör Övriga anställda Sociala kostnader Pensionskostnader verkställande direktör Pensionskostnader övriga anställda Övriga sociala kostnader enligt lag & avtal Ersättning till ledande befattningshavare Till styrelsens ledamöter och suppleanter utgår arvode enligt fullmäktigebeslut. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön samt tjänstebil och sjukvårdsförsäkring. Pensionåldern för verkställande direktören är 65 år och följer pensionsavtalet mellan FAO och FTF. Ingen ledande befattningshavare eller andra anställda uppbär rörlig ersättning. Avgångsvederlag För verkställande direktör gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Om anställningen sägs upp av föreningen, har han rätt till avgångsvederlag med belopp motsvarande lön och förmåner under uppsägningstiden och under ytterligare tolv månader. Upplysning om sjukfrånvaro Redovisas ej pga undantagsregeln i redovisningslagstiftningen som stadgar att uppgifter inte skall lämnas om antalet anställda understiger tio personer. Ersättning till revisorer Deloitte revision Deloitte konsultation BDO revision 50 PricewaterhouseCoopers revision 82 Övriga revisorer NOT 8 KAPITALAVKASTNING, KOSTNADER Kapitalförvaltningskostnader (se not 6) Realisationsförlust, netto Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa kapitalavkastning, kostnader Intäkter och kostnader har fördelats mellan avdelningarna i proportion till i respektive avdelning förvaltade medel.

18 18 NOTER NOT 9 AVKASTNINGSSKATT Avkastningsskatt NOT 10 AKTIER, ANDELAR OCH DERIVAT Aktier och andelar Anskaffningsvärde Marknadsvärde UBS AG Holcim Ltd Nestle SA Novartis AG Roche Holding AG Carnegie Östeuropa Novo Nordiska AS Banco Bilbao Vizcaya Argentina SA Danone Group Cintra Conc. De Infraestr. De Transpo SA E.ON AG Eliecticite De France Rio Tinto Plc Mitsibishi UFJ Financial Group Inc Canon Inc Statoil ASA Swedbank SCA Hennes & Mauritz AB Praxair Inc United Overseas Bank Ltd China Petroleum & Chemical Corporation Concophillips Aflac Inc Cisco Systems Inc China Mobile Ltd Gazprom Summa aktier Derivat Anskaffnings- Marknads- Anskaffnings- Marknadsvärde värde värde värde Aktieindexcertifikat ( ) Aktieindexcertifikat ( ) Aktieindexobligation( ) Aktieindexcertifikat ( ) Aktieindexcertifikat ( ) Samtliga derivat är emitterade av Kommuninvest. Aktieindexobligationen är omklassificerad från obligation till derivat under räkenskapsåret.

19 NOTER 19 NOT 11 OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Upplupet Marknadsvärde Upplupet Marknadsvärde anskaffningsvärde anskaffningsvärde Svenska Staten och kommuner (inkl. Kommuninvest Svenska Bostadsinstitut Övriga svenska emittenter Marknadsvärde i förhållande till nominellt värde Marknadsvärde Nominellt värde Nettoskillnad Varav värdepapper där marknadsvärdet överstiger nominellt värde Varav värdepapper där marknadsvärdet understiger nominellt värde NOT 12 FORDRINGAR AVSEENDE DIREKT FÖRSÄKRING Arbetsgivarnas löpande premier Arbetsgivare, engångspremier NOT 13 MATERIELLA TILLGÅNGAR, INVENTARIER Ingående anskaffningsvärde Utrangering under året Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Utrangering under året Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde 34 95

20 20 NOTER NOT 14 EGET KAPITAL Fond för Övriga Övriga Årets orealiserade vinster fonder medel resultat Ingående balans Byte redovisningsprincip Ingående balans efter byte av redovisningsprincip Vinstdisposition Förändring fond för orealiserade vinster Årets resultat Utgående balans NOT 15 ÖVRIGA FONDER Vinstdisposition Byte redovisnings princip Avdelning I Konsolideringsfond avd I Säkerhetstillägg Avdelning II Avvecklingsfond Konsolideringsfond avd II Säkerhetstillägg Summa övriga fonder NOT 16 FOND FÖR OREALISERADE VINSTER Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa fond för orealiserade vinster Specifikation per avdelning: Årets förändring Avdelning I Avdelning II NOT 17 ÖVRIGA SKULDER Leverantörsskulder Upplupna källskatter pensionärer Övriga skulder

21 REVISIONSBERÄTTELSE 21 Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening Org nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening för Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i försäkringsföretag tilllämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med lagen om understödsföreningar, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 26 april 2007 Henrik Hedqvist Auktoriserad revisor Jimmy Skoglund Auktoriserad revisor Av Finansinspektionen förordnad revisor Christina Gyberg Lennart Persson

22 22 STYRELSEN Styrelsen t o m ordinarie fullmäktigemöte 2007 Styrelseledamöter utsedda av Svenska kyrkans Församlingsförbund. Ordinarie ledamöter Christina Rogestam, ordförande Född Invald i styrelsen F d koncernchef för Akademiska Hus. Klas Weidstam Född Invald i styrelsen Civilekonom, konsult, ledamot av styrelsen för Svenska kyrkans Församlingsförbund. Helén Ottosson Lovén Född Invald i styrelsen Ekonomi- och finanschef Svenska kyrkans nationella nivå. Suppleanter Ingvar Blomqwist Född Invald i styrelsen Kanslichef på Helsingborgs kyrkliga samfällighet. Karin Israelsson Född Invald i styrelsen Fd riksdagsledamot, ledamot av styrelsen för Svenska kyrkans Församlingsförbund. Paul Trossö Född Invald i styrelsen Leg. Sjuksk., ersättare i styrelsen för Svenska kyrkans Församlingsförbund. Styrelseledamöter utsedda av Svenska Kommunalarbetareförbundet, SKTF, Lärarförbundet och Kyrkans Akademikerförbund. Ordinarie ledamöter Lasse Thörn, vice ordförande Född Invald i styrelsen Ombudsman Svenska Kommunalarbetareförbundet. Ola Carnelid Född Invald i styrelsen Ombudsman Lärarförbundet. Christer Edvinson Född Invald i Styrelsen Kyrkoherde i Grästorps kyrkliga samfällighet. Ledamot av styrelsen för Kyrkans Akademikerförbund. Suppleanter Kurt Blomqvist Född Invald i styrelsen Ombudsman SKTF. Annika Falk Född Invald i styrelsen Ombudsman Svenska Kommunalarbetareförbundet. Harald Mårtensson Född Invald i styrelsen Ansvarig för pensioner, social- och avtalsförsäkringar samt äldrefrågor på SACO.

23 STYRELSEN 23 Christina Rogestam, ordförande Lasse Thörn, vice ordförande Kurt Blomqvist, suppleant Ingvar Blomqwist, suppleant Ola Carnelid, styrelseledamot Christer Edvinson, styrelseledamot Annika Falk, suppleant Karin Israelsson, suppleant Harald Mårtensson, suppleant Helén Ottosson Lovén, styrelseledamot Paul Trossö, suppleant Klas Weidstam, styrelseledamot

24 2006 Årsredovisning Kyrkans pensionskassa Kyrkans pensionskassa Kundtjänst telefon