Kyrkans pensionskassa. Årsredovisning. Kyrkans pensionskassa

Transkript

1 Kyrkans pensionskassa 2005 Årsredovisning Kyrkans pensionskassa

2 Innehåll 3 Kyrkans pensionskassa 4 Vd har ordet 6 Information om information 8 Förvaltningsberättelse 14 Resultaträkning 15 Balansräkning 16 Redovisnings- och värderingsprinciper 17 Noter 23 Revisionsberättelse 24 Styrelsen Tryck Alfaprint 2006 Grafisk form och produktion Svensk Information Fotografi omslag Peo Olsson/Folio. Kurt Pettersson sid 3, 4, Anna Nildén/Folio sid 7, Carina Gran/Folio sid 8, Pernille Tofte/Folio sid 10, Carl Dahlstedt/Folio sid 15, Daniel Hertzell/Folio sid 17, Pernille Tofte/Folio sid 20, Kurt Pettersson sid 25.

3 KYRKANS PENSIONSKASSA 3 Kyrkans pensionskassa Kyrkans pensionskassa är namnet på den försäkringsförening som finns för tryggande av pensionsrättigheter för personal i Svenska kyrkans församlingar, samfälligheter och stift. Medlemmar i föreningen är anställda, före detta anställda och pensionärer, sammanlagt drygt personer. Kyrkans pensionskassa bildades 1999 inför Svenska kyrkans relationsändring med staten. Föreningens styrelse består av företrädare för såväl arbetsgivare (Församlingsförbundet) som arbetstagare (de fackliga organisationerna). Vi förvaltar drygt 7 miljarder kronor i intjänat pensionskapital. Målsättningen med kapitalförvaltningen är att skapa en trygg tillväxt. Är du anställd inom kyrkan och har frågor om pensioner skall du i första hand kontakta din arbetsgivare eller din fackliga organisation. Är du pensionär eller arbetsgivare och har frågor om pensioner är du välkommen att kontakta vår kundtjänst på telefon eller via e-post pensionservice@wmdata.com Mer information om vår verksamhet och kyrkans pensionsavtal hittar du på vår webbplats: Kyrkans pensionskassas kansli. Fr v: GunillaTisander, Bengt Emriksson och Anders Granberg.

4 4 VD HAR ORDET Stabiliseringens och normaliseringens år Jag brukar inleda mina kommentarer med några kortfattade ord som sammanfattar det karaktäristiska för det gångna året. År 2005, vårt sjätte verksamhetsår, skulle jag vilja rubricera som stabiliseringens och normaliseringens år. Jag ska utveckla mina tankar lite närmare kring detta och börjar med att förklara vad jag menar med stabiliseringen. Alla som följt processen med vår pensionskassas utveckling och uppbyggnad kan säkert instämma i att det inte varit helt bekymmersfritt innan det hela har känts stabilt och säkert. Det har gällt allt från insamlande av pensionsgrundande uppgifter till preliminära faktureringar, som ibland har korrigerats ett flertal gånger beroende på förändringar i basunderlagen. Redan förra året påpekade jag att detta material är levande materia som kan förändras, vilket alltid medför förändringar i våra register. Frekvensen har dock minskat med tiden och kommer att minska ytterligare, något som förstås bidrar till stabiliseringen. PAUS modernt IT-stöd En annan bidragande orsak till att vår tillvaro känns stabilare är vårt nya pensionsadministrativa system, PAUS, som under året genomgått en mognads- och förädlingsprocess. Med det menar jag att systemet, som sjösattes under sommaren 2004, successivt kompletterats och förbättrats enligt de planer som vi utarbetat tillsammans med vår samarbetspartner, WM-data. Jag vågar nu påstå att vi inom Svenska kyrkan har ett av landets mest moderna och effektiva pensionssystem för kollektivavtalade pensioner. Det innebär bland annat att alla arbetsgivare har direktåtkomst inom Kyrknätets ram till sina ekonomiska transaktioner med oss och sina medarbetares pensionsuppgifter samt att nya uppgifter kan inrapporteras denna väg. Det betyder också att arbetsgivaren kan besvara vissa pensionsfrågor från medarbetarna och därigenom fungera som pensionskassans förlängda arm ute i kyrkans värld. Genom ett omfattande utbildningsprogram, som genomförts i samarbete mellan oss och Församlingsförbundet, har cirka 400 personer runt om i landet fått mer kunskaper om såväl pensionsavtalet som det administrativa systemet. Denna form av informationssamarbete kommer att vara bestående och bli en naturlig del inom ramen för utveckling och utbildning av arbetsgivarnas personal-/pensionshandläggare. Kapitalförvaltning Våra stora huvuduppgifter är att administrera/försäkra kyrkans avtalspensioner och att förvalta det försäkrade pensionskapitalet på ett bra och tryggt sätt. Administrationen har, som jag tidigare konstaterat, stabiliserats under När det gäller kapitalförvaltningen skulle jag vilja säga att förutsättningarna även här har normaliserats under det senaste året. För att förklara vad jag menar med denna normalisering vill jag blicka tillbaka på de sex år pensionkassan funnits. När vi startade verksamheten 2000 var det bara uppåt på de finansiella marknaderna och alla såg ljust på framtiden. Således var läget på världens alla aktiebörser på topp och ingen förutsåg den börsbubbla som skulle följa de kommande åren.

5 VD HAR ORDET 5 Detta fick till följd att den svenska pensionsmarknaden genomgick sin största kris sedan 1930-talet allt medan vår pensionskassa var under uppbyggnad. Genom att på ett klokt och betryggande sätt ta sig an ansvaret för kyrkans pensionskapital, som återspeglar sig i våra placeringsriktlinjer, klarade vi oss igenom dessa svåra år med godkänt betyg. Det innebär att den årliga avkastningen varit drygt 3% per år, vilket kanske inte låter så mycket men ska ses med det krisårsperspektiv, som jag beskrivit här och i tidigare årsredovisningar. Det är särskilt glädjande att för fjärde året i följd få konstatera att det gångna året varit det bästa hittills i avkastningshänseende, Jag vågar nu påstå att vi inom Svenska kyrkan har ett av landets mest moderna och effektiva pensionssystem för kollektivavtalade pensioner. med 5,4% i totalavkastning under Det tycker jag känns som en normalisering av nivån för årsavkastningen och en bra trend för en pensionsförvaltare av vårt slag. Tack Jag vill avsluta min historiska återblick med att framföra ett stort och uppriktigt tack till alla arbetsgivare och de som skött pensionsfrågorna för era insatser i vårt uppstartsarbete. Utan den förståelse som vi mötts av när det gäller er medverkan och ert engagemang i detta arbete, skulle vi aldrig ha uppnått vårt gemensamma mål, det högeffektiva pensionsadministrativa system, som vi nu fått. En annan viktig framgångsfaktor för vårt uppbyggnadsarbete har varit att vår styrelse varit engagerad och relativt intakt under de första viktiga åren. Under 2005 uppnådde vi en brytpunkt i vårt arbete och vi gick in i en ny fas. Då skedde också några förändringar i styrelsen. Vår förste styrelseordförande Gunnar Grenfors och ledamoten Lars Starkerud, som båda varit med sedan starten 1999, lämnade sina uppdrag. Jag vill uttrycka mitt hjärtliga tack till dessa båda pionjärer som betytt oerhört mycket för pensionskassan och som varit ett betydande och viktigt stöd för mig personligen i mitt arbete. Kommande utmaningar Efter stabilisering och normalisering känns det naturligt att blicka framåt och konstatera att vi sannerligen verkar inom ett föränderligt område. Vår verksamhet styrs till stora delar av regler i lagar och kollektivavtal och inom båda dessa områden innebär det kommande året flera betydande förändringar med stor påverkan för oss och kyrkans arbetsgivare och anställda. För att börja med lagändringen, så beslutade Riksdagen i december 2005 om nya regler som ska gälla för pensionskassor från Främst innebär förändringarna nya regler om bland annat placeringsriktlinjer avseende riskstyrning och riskuppföljning, men även förändrade regler om information till försäkringstagare och styrelseprövning. Dessutom ska informationen till de försäkrade utökas med information om vår verksamhet och om vilka överenskommelser som ligger till grund för försäkringen. När det gäller kollektivavtalsområdet kommer avtalsparterna inom kort att underteckna ett nytt pensionsavtal för Svenska kyrkan, vilket naturligtvis kommer att medföra stora arbetsinsatser för oss under De viktigaste förändringarna gäller den kompletterande ålderspensionen samt att procentsatsen för pensionsavgiften höjs för samtliga anställda. Vi kommer naturligtvis att återkomma med mer information om vad dessa förändringar får för konsekvenser för kyrkans anställda och arbetsgivare men det känns skönt att innan dess ha fått uppleva stabiliseringen och normaliseringen under Bengt Emriksson

6 6 INFORMATION OM INFORMATION Information om information Det var bättre förr lyder ett gammalt talesätt. Just nu kan man säga att påståendet är aktuellt när det gäller information om din framtida pension. Det beror dock inte på att informationen som sådan var bättre eller tydligare förr, utan snarare på att våra pensioner var enklare till sin karaktär och därmed lättare att beskriva och förstå. Ofta sa man då att pensionen skulle bli ungefär 60 65% av lönen och med detta besked nöjde sig de flesta. Pension består för de flesta av tre olika delar. Alla berörs av det lagstadgade grundskyddet allmän pension. Därutöver kommer kompletterande pensioner i form av kollektivavtalade pensioner samt eventuella privata pensionsförsäkringar/pensionssparande. Under de senaste åren har väsentliga förändringar skett såväl inom som mellan de olika pensionsdelarna. Detta har bland annat medfört att den totala pensionen blivit svårare att överblicka. Att ändra pensionsvillkor innebär också att särskilda övergångsregler brukar gälla under ganska många år. Detta för att tryggheten inte ska förändras dramatiskt. Ett exempel på detta är förändringen i vår allmänna pension när inkomst- och premiepensionen infördes, här finns övergångsregler som gäller för nästan 20 årskullar. Som en följd av förändringarna i den allmänna försäkringen har även flera väsentliga förändringar skett i de kollektivavtalade pensionerna. Även här gäller övergångsregler som innebär att de flesta anställda omfattas av både nya och gamla pensionsregler. Detta faktum försvårar naturligtvis möjligheterna för den anställde att lätt få en överblick över sin totala pension. Det blir inte lättare genom att flera av de äldre pensionssystemen byggde på samordning mellan den allmänna och den kollektivavtalade pensionen. Utveckling = inveckling En annan viktig förändring och trend inom pensionsområdet är växlingen från förmånsbestämd pension till premie-/avgiftsbestämd pension. Det är denna förändring som kanske mest bidragit till att den totala pensionsnivån blivit svårare att få information om. I den förmånsbestämda världen är förmånen bestämd för individen medan arbetsgivarens kostnad för pensionen är svårare att förutse. I en premiebestämd lösning är kostnaden känd medan pensionens storlek blir beroende av hur pensionsförvaltaren lyckas placera pengarna. För närvarande berörs de flesta av oss av såväl förmåns- som premiebestämda lösningar och det underlättar knappast möjligheten att få en enkel och tydlig överblick över sina pensionsförmåner. Läs noga! I vårt moderna informationsamhälle behöver ingen gå miste om någon information, problemet är snarare att sovra i flödet. Detta gäller även inom pensionsområdet, där information om alla olika beståndsdelar av den totala pensionen finns tillgänglig. Problemet för den enskilde är att samla ihop och värdera alla uppgifter som lämnas av de olika pensionsinstituten. Eftersom beskeden innehåller information som kan bygga på olika grundförutsättningar gäller det att läsa informationen noga. Ett exempel på en vanlig felkälla är att en del pensioner är livsvariga medan andra utbetalas under en viss period, till exempel 5 år. Det är också viktigt att kontrollera om de lämnade uppgifterna bygger på verkligt underlag eller om det är prognoser som lämnas. Ett annat vanligt misstag är att man fått besked om en och samma pension från flera håll och att det då kan uppfattas som två pensioner. Vi jobbar på att bli bättre! Slutsatsen av allt detta blir att kunskapen om framtida pensionsnivåer var bättre förr, men knappast pensionen. Våra pensioner har blivit bättre/högre, men det har skett till priset av en ökad komplexitet, som i sin tur innebär ökade svårigheter att kommunicera till var och en. Ambitionen från alla aktörer inom pensionsbranschen är att informera både mer och bättre. Kyrkans pensionskassa arbetar ständigt med att förbättra och pedagogisera informationen till våra medlemmar. Under hösten 2006 kommer vi bland annat att väsentligt förbättra rutinerna för snabba pensionsprognoser för personer som närmar sig 61-års ålder. Även broschyrer och informationsutskick kommer att revideras under 2006.

7 Årsredovisning 2005 Förvaltningsberättelse

8 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2005 Förvaltningsberättelse Styrelse och vd för Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening ( ), i fortsättningen Kyrkans pensionskassa, avger härmed sin årsredovisning för verksamhetsåret FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Verksamhet Kyrkans pensionskassa har till uppgift att tillhandahålla tjänstepensionsförsäkringar åt anställda och tidigare anställda inom Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter, stift samt Svenska kyrkans nationella nivå. Även andra till kyrkan närstående organisationer har möjlighet att teckna försäkringar i Kyrkans pensionskassa. Kyrkans pensionskassa bildades 1999 för att trygga tjänstepensioner intjänade inom Svenska kyrkan. Bildandet av pensionskassan var en konsekvens av att Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter vid millennieskiftet förlorade den skatterätt som tidigare varit garanti för gjorda pensionsutfästelser. Verksamheten är indelad i olika avdelningar. Vilken avdelning en försäkring tillhör beror på om tjänstepensionen är avgifts- eller förmånsbestämd. Förutom de två nedan redovisade avdelningarna har Kyrkans pensionskassa även en tredje vilande avdelning som innebär en möjlighet att i framtiden erbjuda privat pensionsförsäkring där medlemmen själv betalar avgiften. Avgiftsbestämd tjänstepension (avdelning I) Avdelning I består av avgiftsbestämd tjänstepension (kallas ibland för premiebestämd tjänstepension) tecknade enligt Kyrkans PFA (Kyrkans pensions- och försäkringsavtal). Hur stor avgift som inbetalas till avgiftsbestämd tjänstepension styrs av två förhållanden: dels arbetstagarens pensionsgrundande lön, dels vilket avtalsområde arbetstagaren tillhör. Avgifterna inbetalas kvartalsvis till pensionskassan som förvaltar pensionskapitalet. Under 2005 tillämpades 3 olika avgiftssatser. Arbetstagare som tillhör Kommunals avtalsområde hade en avgiftssats om antingen 4,5 % eller 4,0 % av lönen beroende på om anställningen påbörjats före eller efter Övriga arbetstagare hade 3,5 % i avgift. De olika avtalsområdena har även olika åldersgränser för när arbetstagaren omfattas av den avgiftsbestämda tjänstepensionen. Kommunals avtalsområde ger rätt till den avgiftsbestämda tjänstepensionen från och med 21 års ålder. Övriga omfattas från 28 års ålder. Värdet av det avgiftsbestämda pensionsåtagandet (livförsäkringsavsättningen) uppgår totalt till mkr (1 138 mkr). Pensionsutbetalningar för pensionerna i avdelning I uppgick under året till 4,7 mkr (4,8 mkr). Förmånsbestämd tjänstepension (avdelning II) Avdelning II består av förmånsbestämda tjänstepensioner. Kompletterande ålderspension (KÅP) och efterlevande pension som tecknas enligt Kyrkans PFA är förmånsbestämda och redovisas därför inom ramen för denna avdelning. De stora flertalet försäkringar inom denna avdelning är dock tecknade enligt tidigare gällande kollektivavtal, primärt PA-KL och PA-91. Värdet av det förmånsbestämda pensionsåtagandet (livförsäkringsavsättningen) uppgår till mkr (4 808 mkr). Pensionsutbetalningarna i denna avdelning uppgick under året till 193 mkr (182 mkr). Medlemmar I tabellen intill framgår antalet medlemmar i pensionskassan.

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9 Medlemmar Vid årets början Vid årets slut Varav pensionstagare Utöver medlemmar erhåller (1 699) personer efterlevandepension. Organisation Fullmäktige är pensionskassans högsta beslutande organ. De 15 ordinarie ledamöterna väljs på två år. Fullmäktige är partssammansatt där 7 ledamöter utses av Svenska kyrkans Församlingsförbund (kyrkans arbetsgivarorganisation) och 7 ledamöter av de fackliga organisationerna. Ordföranden, Lotty Nordling, är gemensamt tillsatt av parterna. Kassan har fyra revisorer: Lena Eidmann (auktoriserad revisor förordnad av Finansinspektionen) Henrik Hedqvist (auktoriserad revisor), Lennart Persson och Christina Gyberg. Styrelsen består av sex ledamöter. Tre, varav en ordförande, utses av Församlingsförbundet och tre av de fackliga organisationerna. Mandattiden är två år. I samband med 2005 års ordinarie årsstämma avgick Gunnar Grenfors som styrelseordförande. Christina Rogestam valdes till ny ordförande. Under 2005 hölls 8 (7) styrelsesammanträden. Styrelsen har inom sig utsett ett arbetsutskott bestående av tre ledamöter. Arbetsutskottet bereder ärenden till styrelsen. Revisorer Fullmäktige Styrelse Kansli (3 personer) VD Bengt Emriksson Kansli och försäkringsadministration Kyrkans pensionskassas organisation består av ett centralt kansli som arbetar med kvalitetssäkring, intern kontroll, information, utveckling och kapitalförvaltning., Kansliet består av Bengt Emriksson, vd, Anders Granberg och Gunilla Tisander. Ansvarig aktuarie är Karl-Åke Carlström. Försäkringsadministrationen utförs av WM-data och Statens pensionsverk (SPV). Kundtjänst och IT-drift (WM-data) Sedan 2004 har WM-data huvudansvaret för pensionskassans försäkringsadministration. Uppdraget innebär att WM-data ansvarar för kundtjänst och IT (IT-system, systemutveckling och drift). Åtagandet gäller nuvarande pensionsavtal och tidigare kyrkokommunala avtal (främst PA-KL). Kundtjänst och IT är lokaliserade till Sundsvall. Statliga avtal under avveckling (SPV) Kyrkans pensionskassa har ansvar för tjänstepensionen till drygt präster som omfattas av PA-91 och tidigare gällande statliga avtal. Dessa statliga avtal är en konsekvens av att Svenska kyrkan tidigare var en statskyrka. Samtliga präster som arbetat inom Svenska kyrkan före 1 januari 2000 har pensionsförmåner som är beräknade enligt statliga bestämmelser. För präster födda 1939 och tidigare gäller särskilda bestämmelser som innebär att de erhåller pension enbart enligt PA-91. SPV har åtagit sig att, för pensionskassans räkning, även fortsättningsvis hantera dessa helt statligt reglerade pensioner. Detta betyder att alla präster födda 1939 och tidigare även i fortsättningen kommer att få sin tjänstepension utbetalad från SPV. Yngre präster som arbetat inom Svenska kyrkan före år 2000 har en statlig pensionsrätt intjänad för denna tid (enligt Kyrkans PFA benämnd som: intjänad pensionsrätt ). Denna pensionsrätt hanteras som en del av Kyrkans PFA och administreras därmed av WM-data. Inga nya tjänstepensioner kan längre intjänas enligt PA-91. IT (2 personer) Kundtjänst (3 personer) SPV KAPITALFÖRVALTNINGEN Kapitalförvaltningen består av fyra typer av tillgångar: räntebärande placeringar, aktieindexobligationer, aktieindexcertifikat och aktier.

10 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under 2004 såldes tre strukturerade obligationer till ett totalt försäljningsvärde om drygt 750 mkr. Försäljningen skedde mot bakgrund av att obligationerna inte varit likvida i den omfattning som krävs enligt fastställda placeringsriktlinjer. Pensionskassan har under 2005, genom skiljedom, kunnat konstatera att köpet av de strukturerade obligationerna innebar ett avtalsbrott från förvaltningsbolagets sida. Pensionskassan har mot bakgrund av avtalsbrottet tilldömts ett skadestånd från förvaltaren. Ingen del av skadeståndet hade utbetalats vid utgången av Intäktsföring av skadeståndet kommer att ske i den takt betalning inflyter. Pensionskassan har sedan 2003 ingen affärsrelation med det berörda bolaget. Placeringsinriktning Under året beslutade styrelsen att olika placeringsinriktningar skall gälla för de olika avdelningarna, dvs. för avgiftsbestämda respektive förmånsbestämda pensioner. I samband med införandet av två olika portföljstrategier beslutades om en förskjutning från garantiprodukter (aktieindexobligationer) till tydligare exponering mot aktier (aktieindexcertifikat). I tabellen nedan framgår hur de två normalportföljerna är sammansatta. Normalportfölj Tillgångsslag Avdelning I Avdelning II Räntebärande placeringar 75% 66% Aktieindexobligation 0% 24% Aktier 5% 2% Aktieindexcertifikat 20% 8% 100% 100% En gång per år tar styrelsen ställning till behov av antingen förändringar i normalportföljerna eller rebalansering (dvs. försäljning och köp av värdepapper så att den faktiska portföljen överensstämmer med normalportföljen). Räntebärande placeringar Pensionskassan har under året sålt en av två aktieindexobligationer emitterade av Kommuninvest i Sverige AB. Försäljningen innebar en realisationsförlust om 24 mkr. Kvarvarande aktieindexobligation förfaller den 3 januari 2009 och har ett garanterat värde vid inlösen om mkr. Kammarkollegiet ansvarar för förvaltningen av räntebärande värdepapper. Under 2005 uppgick avkastningen till 3,6 % (7,3 %). Jämförelseindex uppgår under samma period till 3,8 % (6,5 %). Marknadsvärdet på räntebärande värdepapper inkl. kassa och bank uppgick vid utgången av 2005 till 4705 mkr (4 328 mkr). Obligationsinnehavet fördelade sig enligt följande: Statsobligationer 9 % (4 %) Bostadsobligationer 39 % (25 %) Kommuninvest 30 % (40 %). Procentsatsen inkluderar ovan nämnd aktieindexobligation. Övriga emittenter 22 % (31 %). Durationen på obligationsinnehavet, exklusive aktieindexobligationen, var vid årets utgång 2,96 (3,34) år. Aktier och andra aktierelaterade värdepapper Aktieportföljen förvaltas av Carnegie Asset Management. Under året uppgår avkastningen till 46,6 % (9,2 %). Jämförelseindex uppgick under samma period till 30,8 % (5,9 %). Marknadsvärdet på aktieportföljen var vid utgången av räkenskapsåret 180 mkr (118 mkr). Under våren 2005 köptes fyra aktieindexcertifikat med ett totalt nominellt värde om 700 mkr. Emittent är Kommuninvest i Sverige AB. Avkastningen på certifikaten är kopplade till en global korg av aktieindex. Pensionskassan följer samma etiska riktlinjer som Svenska kyrkans nationella nivå. Två gånger per år genomförs en granskning för att säkerställa att de bolag som ingår i aktieportföljen motsvarar de etiska krav som pensionskassan ställer. RISKER I VERKSAMHETEN Inom pensionskassans verksamhet finns det risker av olika slag. Inom försäkringsverksamhet och kapitalförvaltning finns naturliga riskmoment i form av försäkringsrisker och placeringsrisker. Dessutom finns det operativa risker i verksamheten. Operativa risker Med operativa risker menas brister i intern kontroll, mänskliga fel, fel i arbetsprocesser med mera. Operativa risker kan ge upphov till såväl extra

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 Kapitalavkastning Ingående Netto Värde Utgående Direkt Total markn.värde plac förändr. % markn.värde avkastning % avkastning % Räntebärande ,3% ,0% ,6% placeringar Aktieindex obligationer ,5% ,0% ,5% Aktiecertifikat ,0 % ,0% ,0% Aktier/andelar marknadsnoterade ,5% ,2% ,6% Summa placeringar ,7% ,7% ,4% kostnader som intäktsbortfall. Pensionskassan har under 2005 fortsatt arbeta med att se över rutinbeskrivningar inom försäkringsadministrationen. För att granska operativa risker utser styrelsen årligen en internrevisor för den oberoende granskningen av verksamheten. Försäkringsrisker Pensionskassans verksamhet utgörs till största delen av ren ålderspensionsförsäkring, i huvudsak med livsvariga utbetalningar. Den risk som kan föreligga för dessa försäkringar är att pensionskassan inte skulle kunna fullfölja livsvariga utbetalningar av garanterade pensionsbelopp. För att minimera denna risk sätts antaganden som ligger till grund för beräkningarna med goda säkerhetsmarginaler. Genom att pensionskassan hanterar kollektivavtalade pensioner som kräver generell anslutning elimineras urvalsrisken. Premien för försäkringen sätts utifrån den bedömda försäkringsrisken och den i stadgarna fastställda grundräntan om 2,5 %. Pensionskassans aktuarie analyserar och kontrollerar löpande försäkringsriskerna i verksamheten. Risker inom kapitalförvaltningen Varje år fastställer pensionskassans styrelse placeringsriktlinjer som bestämmer ramarna för placeringsverksamheten. Kapitalförvaltningen påverkas i hög grad av omvärldsfaktorer, som härrör från de finansiella marknaderna. Målet för kapitalförvaltningen är att uppnå en långsiktigt god avkastning under betryggande former. Styrelsen har fastställt att kapitalförvaltningen ska vara väl diversifierad och att innehavet i enskilda placeringar inte får vara för stort. Då Kyrkans pensionskassa är en liten organisation har styrelsen beslutat att kapitalförvaltningen ska ske av externa förvaltare. Kansliet har knutit civilekonom Olle Stångberg till sig som oberoende konsult inom kapitalförvaltningsfrågor. Med marknadsrisk avses förändringen av värdet av en finansiell tillgång när priset som bestämmer tillgångens värde förändras. Det kan vara förändrade räntor, aktiekurser och valutakurser. RÄNTERISK Vid en marknadsränteförändring på + 1 procentenhet sjunker värdet på obligationsinnehavet med 130 mkr (133 mkr). RISK I DE FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGARNA Vid en marknadsränteförändring på - 1 procentenhet ökar de försäkringstekniska avsättningarna med 911 mkr. KURSRISK Vid en kursnedgång på 10 % sjunker värdet på aktier och aktiecertifikat med 104 mkr (12 mkr). VALUTARISK Vid en valutakursförändring på - 10 % sjunker värdet på de utländska placeringarna med cirka 17 mkr (10 mkr). Styrelsen utvärderar kontinuerligt placeringsverksamhetens resultat såväl totalt för samtliga tillgångar som för delportföljer.

12 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRET SOM GÅTT Årets resultat uppgår till 249 mkr (- 9 mkr). Det förbättrade resultatet under 2005 beror dels på god kapitalavkastning och dels på förändringar i de försäkringstekniska avsättningarna. Premieinkomsterna uppgick till 248 mkr (342 mkr). Kapitalavkastningen uppgick, netto, till 347 mkr (281 mkr). Förändringen i den strategiska placeringsinriktningen mot ett större inslag av aktierelaterade tillgångar bidrog till ökad avkastning under året. Fram till och med 2004 har de försäkringstekniska åtagandena varierat påtagligt mellan åren. Detta beroende på det omfattande aktualiseringsarbetet som pågått. Under 2005 har pensionskassans aktuarie kunnat konstatera att beståndet nu är kartlagt i sin helhet. En konsekvens av detta är att beräkningen av de försäkringstekniska åtagandena kunnat förfinas under året. Förändringen innebär att kostnadsbidrag som inflyter från andra pensionskassor och försäkringsbolag kunnat beaktas vid beräkningen av det samlade försäkringstekniska åtagandet. Totalt innebär detta en minskning av avsättningarna inom avdelning II med 53 mkr. Minskningen av avsättningar innebär en förbättring av årets resultat för avdelning II med ett lika stort belopp. Driftskostnaderna uppgick till 24 mkr (49 mkr). Driftskostnaderna är åter normaliserade efter flera år av bland annat omfattande utvecklingskostnader för det nya pensionsadministrativa systemet PAUS. Särskilt om värdesäkring av förmånsbestämda pensioner Vid sidan av pensionskassans åtaganden om att garantera en grundränta om 2,5 % innehåller pensionsavtalen PA-KL, Kyrkans PFA och PA-91 bestämmelser om att intjänad pensionsrätt och utgående förmånsbestämda pensioner skall värdesäkras. I vissa fall skall värdesäkring ske i förhållande till inflation (förändringar i prisbasbelopp) och i andra fall förändringar i reallöner (förändringar i inkomstbasbelopp). Värdesäkring är ett åtagande inom ramen för kollektivavtal och ingår därmed inte i pensionskassans formella åtaganden. Styrelsens anser dock att det ligger i sakens natur att så långt som det är möjligt även finansiera värdesäkring. Finansiering av värdesäkring sker genom att de överskott som pensionskassan genererar används för att ge en återbäring som motsvarar kollektivavtalets krav på värdesäkring. Detta har även skett för pensioner som är under utbetalning. Någon formell finansiering av värdesäkring av pensioner som är intjänade enligt PA-KL, PFA och PA-91 och där utbetalning ännu inte har börjat göras har dock tidigare inte beslutats om. Pensionskassans styrelse har därför beslutat att tilldela återbäring som motsvarar värdesäkring enligt kollektivavtal för all intjänad pensionsrätt fram till 31 december Detta innebär att 573 mkr av pensionskassans eget kapital allokeras (reserveras) för återbäring (värdesäkring enligt kollektivavtal). Effekten av beslutet är att den kollektiva konsolideringsnivån (före beslutet 117 %) minskar till 107 %. Under 2006 kommer riktlinjer att utarbetas för hur återbäring och värdesäkring skall hanteras i fortsättningen. EFTER ÅRETS UTGÅNG Den 1:a januari 2006 förändrades lagstiftningen för pensionskassor som tillhandahåller tjänstepensionsförsäkring. Förändringen berör många områden t.ex. förändrad informationsplikt till försäkrade och ändringar i placeringsregler. Den största ekonomiska förändringen som den nya lagstiftningen medför är att de försäkringstekniska avsättningarna skall värderas enligt nya principer. Enligt nuvarande regler redovisas avsättningar om mkr per den 31 december Motsvarande värde enligt de nya principerna om aktsamma antaganden innebär att avsättningarna minskar med 806 mkr till mkr. Den stora minskningen beror i huvudsak på att de nya principerna bygger på värdering med utgångspunkt från marknadsräntor medan tidigare värdering byggde på en grundränta fastställd i pensionskassans stadgar. Då marknadsräntan idag är högre än den tidigare grundräntan resulterar detta i en minskning av försäkringstekniska avsättningar. Kyrkans pensionskassa är väl förberedd för att möta de krav som det nya regelverket ställer. FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets resultat tkr (efter stadgeenlig avsättning med tkr till försäkringsfonden) efter förändring av fond för orealiserade vinster med tkr, tillsammans tkr, överföres till konsolideringsfond med tkr till avdelning I och med tkr till avdelning II.

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 Femårsöversikt Resultat Premieinkomst Kapitalavkastning netto Försäkringsersättningar Försäkringsrörelsens tekniska resultat Årets resultat Ekonomisk ställning Placeringstillgångar Försäkringstekniska avsättningar Eget kapital Kollektivt konsolideringskapital Nyckeltal Direktavkastningsprocent 2,7 3,1 2,9 3,0 3,3 Totalavkastningsprocent 5,4 4,4 3,6 3,2-0,8 Förvaltningskostnadsprocent 0,4 0,7 0,5 0,3 0,4 Kollektiv konsolideringsnivå Förklaring till femårsöversikten Kollektivt konsolideringskapital Marknadsvärdet på totala tillgångar minskat med pensionskassans totala åtagande gentemot försäkringstagarna (försäkringstekniska avsättningar samt allokerad återbäring). Direktavkastningsprocent Totala ränteintäkter och utdelningar i förhållande till genomsnittligt förvaltat kapital. Totalavkastningsprocent Direktavkastningsposterna med tillägg av realiserat resultat och värdeförändringar i förhållande till genomsnittligt förvaltat kapital. Förvaltningskostnadsprocent Relationen mellan totala driftskostnader och genomsnittligt verkligt värde på placeringstillgångar, inklusive kassa och bank. Kollektiv konsolideringsnivå Kvoten mellan totala tillgångar och pensionskassans åtaganden gentemot försäkringstagarna. Stockholm den 26 april 2006 Christina Rogestam, Styrelsens ordförande Lasse Thörn Ola Carnelid Christer Edvinson Helén Ottosson Lovén Klas Weidstam Bengt Emriksson, Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 27 april 2006 Lena Eidmann, Auktoriserad revisor Förordnad av Finansinspektionen Lennart Persson, Revisor Henrik Hedqvist, Auktoriserad revisor Christina Gyberg, Revisor

14 14 RESULTATRÄKNING Resultaträkning REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN tkr Not Premieinkomst Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Utbetalda försäkringsersättningar Förändring av livförsäkringsavsättningar Driftskostnader 6, Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar ÅRETS RESULTAT FÖRE SKATT Skatt ÅRETS RESULTAT RESULTATANALYS tkr Total 2005 Avdelning I Avdelning II Avgiftsbestämd Förmånsbestämd ålderspension ålderspension mm Premieinkomst Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Utbetalda försäkringsersättningar Förändring av livförsäkringsavsättningar Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar ÅRETS RESULTAT FÖRE SKATT Skatt ÅRETS RESULTAT

15 BALANSRÄKNING 15 Balansräkning TILLGÅNGAR tkr Not PLACERINGSTILLGÅNGAR Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper FORDRINGAR Fordringar avseende direkt försäkring Övriga fordringar ANDRA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar Kassa och bank FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER tkr Not EGET KAPITAL 14 Andra fonder 16 Fond för orealiserade vinster avdelning I Fond för orealiserade vinster avdelning II Övriga fonder avdelning I Övriga fonder avdelning II Övriga medel Årets resultat FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR 5 Livförsäkringsavsättning avdelning I Livförsäkringsavsättning avdelning II SKULDER Skatteskuld Övriga skulder UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

16 16 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Redovisningsoch värderingsprinciper Redovisningen har upprättats enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag och Finansinspektionens föreskrift FFFS 2003:13, förutom Redovisningsrådets rekommendation 15, immateriella tillgångar. Utvecklingskostnader Kostnader för systemutveckling kostnadsförs löpande. Placeringstillgångar Nedan beskrivs värderingen för respektive tillgångsslag. Aktier och aktierelaterade värdepapper Aktier värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses försäljningsvärdet på balansdagen. För aktier noterade på en auktoriserad börs eller marknadsplats avses med försäljningsvärdet senaste betalkurs på balansdagen. Samtliga värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redovisas i resultaträkningen. Obligationer och andra räntebärande placeringar Räntebärande värdepapper värderas till verkligt värde. Orealiserad vinst har beräknats som skillnaden mellan verkligt värde och upplupet anskaffningsvärde. För vissa långsiktiga innehav som avses innehas till förfall, har svårigheten att beräkna verkligt värde gjort att de värderas till inlösenpris. Värdering av försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättningen beräknas enligt fastställda grunder. Räntefoten antas enligt pensionskassans stadgar till 2,5 procent. Avsättningarna motsvarar det förväntade kapitalvärdet av garanterade förpliktelser enligt löpande försäkringsavtal, efter avdrag för det förväntade kapitalvärdet av framtida avgiftsbetalningar. Kapitalvärdet beräknas med beaktande av antaganden om framtida ränta, dödlighet och andra riskmått, driftskostnader och skatter. De försäkringstekniska grunderna framgår av föreningens stadgar. Säkerhetsreserven om 5 procent av de försäkringstekniska avsättningarna utgör en kollektiv säkerhetsbetingad förstärkning av de försäkringstekniska avsättningarna. Förändringen av säkerhetsreserven ingår i posten Förändring av livförsäkringsavsättningar i resultaträkningen. Övergång till internationell redovisningsstandard Enligt Finansinspektionens föreskrifter skall pensionskassor som tillhandahåller tjänstepension tilllämpa s.k. lagbegränsad IFRS (International Financial Reporting Standards) från och med räkenskapsåret Pensionskassan kommer därför att vid upprättandet av 2007 års årsredovisning att göra omräkningar av jämföresesiffror för räkenskapsåret 2006 i enlighet med IFRS regelverk. Materiella tillgångar Materiella tillgångar värderas till det historiska anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar baseras på anskaffningsvärde och beräknad ekonomisk livslängd.

17 NOTER 17 Noter (tkr) NOT 1 PREMIEINKOMST Löpande premier Engångspremier NOT 2 KAPITALAVKASTNING, INTÄKTER Erhållna utdelningar Ränteintäkter mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Valutaresultat (valutavinster) Realisationsvinster, netto Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper SUMMA KAPITALAVKASTNING, INTÄKTER Intäkter och kostnader har fördelats mellan avdelningarna i proportion till i respektive avdelning förvaltade medel. NOT 3 OREALISERADE VINSTER OCH FÖRLUSTER PÅ PLACERINGSTILLGÅNGAR Orealiserade vinster Orealiserade förluster Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper NOT 4 UTBETALDA FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR Utbetalda försäkringsersättningar Kostnader för pensionsutbetalningar

18 18 NOTER NOT 5 FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Årets förändring Livförsäkringsavsättning Avdelning I Avdelning II Säkerhetstillägg 5% av livförsäkringsavsättning Avdelning I Avdelning II Summa försäkringstekniska avsättningar (inklusive säkerhetstillägg) NOT 6 DRIFTSKOSTNADER Administration Kostnader redovisade som: Försäkringsersättningar (pensionsutbetalningar) (se not 4) Kapitalförvaltningskostnad (se not 8) Totala kostnader Specifikation av driftskostnader: Extern pensionsadministration Kapitalförvaltningskostnader Revision Personalkostnader mm Lokaler mm Information Avskrivningar Övriga kostnader Totala kostnader

19 NOTER 19 NOT 7 MEDELANTAL ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR Könsfördelning VD och ordinarie styrelseledamöter (varav kvinnor) 7 (2) 7 (1) Medelantalet anställda, exkl. VD (varav kvinnor) 2 (1) 4 (1) Löner, arvoden och andra ersättningar Antal Ersättning Antal Ersättning Styrelseordförande Övriga styrelseledamöter inkl. suppl Verkställande direktör Övriga anställda Sociala kostnader Pensionskostnader verkställande direktör Pensionskostnader övriga anställda Övriga sociala kostnader enligt lag & avtal Ersättning till ledande befattningshavare Till styrelsens ledamöter och suppleanter utgår arvode enligt fullmäktigebeslut. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön samt tjänstebil och sjukvårdsförsäkring. Pensionåldern för verkställande direktören är 65 år och följer pensionsavtalet mellan FAO och FTF. Ingen ledande befattningshavare eller andra anställda uppbär rörlig ersättning. Avgångsvederlag För verkställande direktör gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Om anställningen sägs upp av föreningen, har han rätt till avgångsvederlag med belopp motsvarande lön och förmåner under uppsägningstiden och under ytterligare tolv månader. NOT 8 KAPITALAVKASTNING, KOSTNADER Kapitalförvaltningskostnader (se not 6) Räntekostnader Realisationsförlust, netto Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa kapitalavkastning, kostnader Intäkter och kostnader har fördelats mellan avdelningarna i proportion till i respektive avdelning förvaltade medel. NOT 9 AVKASTNINGSSKATT Avkastningsskatt

20 20 NOTER NOT 10 AKTIER OCH ANDELAR Bokfört värde Anskaffningsvärde Innehav avser endast aktier och andelar som är noterade på börser. Bolag Land Valuta Antal Marknadsvärde Holcim Schweiz CHF Nestlé Schweiz CHF Novartis Schweiz CHF Roche Holding Schweiz CHF Union de banques suisse Schweiz CHF Ceske Energeticke Zavody Tjeckien CZK E.ON Tyskland EUR Carnegie östeuropa Danmark DKK Danske bank Danmark DKK Banco Popular Spanien EUR Cintra Spanien EUR Groupe Danone Frankrike EUR China Mobile Hong Kong USD Sinopec ADR Hong Kong USD Canon Japan JPY Mitsubishi UFJ Financial Group Japan JPY Secom Co. Japan JPY Statoil ASA Norge NOK Hennes & Mauritz B Sverige SEK SCA B Sverige SEK Svenska Handelsbanken Sverige SEK Aflac Incorporated USA USD Burlington Northern Santa Fe USA USD ConocoPhillips USA USD Samsung electronics USA USD Summa aktier Övriga aktierelaterade värdepapper Emittent Nominellt Förfallodatum Värde Aktieindexcertifikat Kommuninvest Aktieindexcertifikat Kommuninvest Aktieindexcertifikat Kommuninvest Aktieindexcertifikat Kommuninvest

21 NOTER 21 NOT 11 OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Upplupet Marknadsvärde Upplupet Marknadsvärde anskaffningsvärde anskaffningsvärde Svenska Staten Kommuninvest Svenska Bostadsinstitut Övriga svenska emittenter Marknadsvärde i förhållande till nominellt värde Marknadsvärde Nominellt värde Nettoskillnad Specifikation av nettoskillnad Summa värdepapper där marknadsvärdet överstiger nominellt värde Summa värdepapper där marknadsvärdet understiger nominellt värde Nettoskillnad NOT 12 FORDRINGAR AVSEENDE DIREKT FÖRSÄKRING Arbetsgivarnas löpande premier Arbetsgivare, engångspremier NOT 13 MATERIELLA TILLGÅNGAR, INVENTARIER Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Utrangering under året Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Utrangering under året Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

22 22 NOTER NOT 14 EGET KAPITAL Övriga Fond för Övriga Årets Summa fonder orealiserade vinster medel resultat Ingående balans Vinstdisposition Förändring fond för orealiserade vinster Förändring av säkerhetstillägg Årets resultat Utgående balans NOT 15 ÖVRIGA FONDER Vinstdisposition Förändring av säkerhetstillägg Avdelning I Konsolideringsfond avd I Säkerhetstillägg Avdelning II Avvecklingsfond Konsolideringsfond avd II Säkerhetstillägg Summa övriga fonder NOT 16 FOND FÖR OREALISERADE VINSTER Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa fond för orealiserade vinster De orealiserade vinstmedlen har fördelats mellan avdelningarna i proportion till i respektive avdelning förvaltade medel. NOT 17 ÖVRIGA SKULDER Upplupna källskatter pensionärer Övriga skulder

23 REVISIONSBERÄTTELSE 23 Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening Org nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Svenska kyrkans pensionskassa, försäkringsförening för Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i försäkringsföretag tilllämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med lagen om understödsföreningar, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 27 april 2006 Lena Eidmann Auktoriserad revisor Av Finansinspektionen förordnad revisor Henrik Hedqvist Auktoriserad revisor Christina Gyberg Lennart Persson

24 24 STYRELSEN Styrelsen t o m ordinarie fullmäktigemöte 2007 Styrelseledamöter utsedda av Svenska kyrkans Församlingsförbund. Ordinarie ledamöter Christina Rogestam, ordförande Född Invald i styrelsen F d koncernchef för Akademiska Hus. Klas Weidstam Född Invald i styrelsen Civilekonom, konsult, ledamot av styrelsen för Svenska kyrkans Församlingsförbund. Helén Ottosson Lovén Född Invald i styrelsen Ekonomi- och finanschef Svenska kyrkans nationella nivå. Suppleanter Ingvar Blomqwist Född Invald i styrelsen Kanslichef på Helsingborgs kyrkliga samfällighet. Karin Israelsson Född Invald i styrelsen Fd riksdagsledamot, ledamot av styrelsen för Svenska kyrkans Församlingsförbund. Paul Trossö Född Invald i styrelsen Leg. Sjuksk., ersättare i styrelsen för Svenska kyrkans Församlingsförbund. Styrelseledamöter utsedda av Svenska Kommunalarbetareförbundet, SKTF, Lärarförbundet och Kyrkans Akademikerförbund. Ordinarie ledamöter Lasse Thörn, vice ordförande Född Invald i styrelsen Ombudsman Svenska Kommunalarbetareförbundet. Ola Carnelid Född Invald i styrelsen Ombudsman Lärarförbundet. Christer Edvinson Född Invald i Styrelsen Kyrkoherde i Grästorps kyrkliga samfällighet. Ledamot av styrelsen för Kyrkans Akademikerförbund. Suppleanter Kurt Blomqvist Född Invald i styrelsen Ombudsman SKTF. Annika Falk Född Invald i styrelsen Ombudsman Svenska Kommunalarbetareförbundet. Harald Mårtensson Född Invald i styrelsen Ansvarig för pensioner, social- och avtalsförsäkringar samt äldrefrågor på SACO.

25 STYRELSEN 25 Christina Rogestam, ordförande Lasse Thörn, vice ordförande Kurt Blomqvist, suppleant Ingvar Blomqwist, suppleant Ola Carnelid, styrelseledamot Christer Edvinson, styrelseledamot Annika Falk, suppleant Karin Israelsson, suppleant Harald Mårtensson, suppleant Helén Ottosson Lovén, styrelseledamot Paul Trossö, suppleant Klas Weidstam, styrelseledamot