Prästlönetillgångarna i Uppsala stift

Transkript

1 2015 Årsredovisning Prästlönetillgångarna i Uppsala stift

2 Verksamhetsuppföljning 2015 Distrikt Hälsingland Ljusnan Ljusdal Hudiksvall bollnäs Söderhamn Distrikt Gästrikland Gävle Dalälven Tierp Distrikt Uppland Uppsala Norrtälje Enköping Stiftsgräns Gräns för skogsdistrikt Större vattendrag km 2

3 Prästlönetillgångarna i Uppsala stift 2015 Prästlönetillgångarna i Uppsala stift har under 2015 omsatt 241 miljoner kronor vilket gett ett resultat på knappt 195 miljoner kronor, inklusive resultat vid avyttring av prästlönefastigheter. Efter omföring av realisationsvinsten från försäljning av prästlönefastigheter, som ska tillföras prästlönefonden då det inte är utdelningsbart, återstår 66 miljoner kronor att disponera för utdelning. Egendoms- och fastighetsutskottet har beslutat föreslå stiftsstyrelsen föreslå fullmäktige att dela ut 56 miljoner kronor och överföra 10 miljoner kronor till balanserade vinstmedel. Prästlönetillgångarna i Uppsala stift består av prästlönefastigheter och en prästlönefond med ett sammalagt marknadsvärde den 31 december 2015 på miljoner kronor. Det är en ökning med 132 miljoner kronor på ett år. Under året har 30 fastigheter med en sammanlagd areal på hektar avyttrats. Tillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Enligt kyrkoordningen ska tillgångarna förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Dessutom skall förvaltningen ske på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen skall även beaktas i skälig omfattning. Prästlönetillgångarna har sitt ursprung i fastigheter som har ställts till Svenska kyrkans förfogande i syfte att avkastningen skulle användas för att avlöna församlingens präster. Numera fördelas hälften av avkastningen mellan församlingarna enligt de andelstal som fastställdes Den andra hälften tillförs stiftet som verksamhetsmedel. De bestämmelser som styr förvaltningen av prästlönetillgångarna återfinns i lagen om Svenska kyrkan och dess införandelag samt i den av Kyrkomötet beslutade kyrkoordningen. Närmare förvaltningsbestämmelser för prästlönetillgångarna finns i kyrkoordningens 46 kapitel. Genom kyrkoordningen har Svenska kyrkan delegerat sitt förvaltaruppdrag till stiften. I Uppsala stift svarar Egendoms- och fastighetsutskottet för förvaltningen av stiftets prästlönetillgångar. Förvaltningen har ett långsiktigt perspektiv och ett aktivt ansvarstagande i den dagliga verksamheten. Skogsförvaltningen är sedan 2001 certifierad enligt FSC. FSC är en förkortning av Forest Stewardship Council som är en oberoende internationell med- Inledning lemsorganisation som verkar för socialt ansvarstagande, ett miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Flera tvingande krav i FSCstandarden har siktet inställt på att värna den biologiska mångfalden i svensk skog. Förutom den dagliga hänsyn som tas när skogen brukas så har även ha produktiv skogsmark eller 8,3 procent avsatts som naturvårdsavsättningar inom Uppsala stift. Miljöarbetet bedrivs även inom jordbruksförvaltningen genom att på olika sätt skapa incitament för en miljövänlig drift av arrendegårdarna och genom investeringar i miljövänliga uppvärmningssystem m.m. Konjunkturen och förväntningarna inför 2015 började försiktigt positivt men blev med facit i hand ett oroligt år inte minst geopolitiskt. Vad som händer i vår omvärld påverkar både fondens resultat och den industri som köper jordbrukets produkter och skog av Prästlönetillgångarna i Uppsala stift. Stockholmsbörsen startade starkt 2015 för att vända nedåt och sluta ungefär på samma nivå som vid årets början. Räntorna sjönk under nollnivå. Skogsindustrin har beslutat och påbörjat satsningar på ökad produktion av pappersmassa och byggsektorn börjar gå bra. Prästlönefonden har under året fyllts på med de medel som realiserats från de fastighetsförsäljningar som genomförts. Fonden har avkastat mer än budget främst på grund av realisationsvinster som uppstått i samband med omallokering. Kostnaderna har också ökat som en följd av en större total fond. Fonden har bildats av medel från försäljning av prästlönefastigheter och förvaltas enligt de etiska krav som fastställts i finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå. Virkesintäkterna landade 3,5 miljoner kronor under budget beroende på minskade avverkningsvolymer på grund av försålda skogsfastigheter, en högre andel gallring samt sjunkande virkespriser. Avverkningskostnaderna har sjunkit på grund av den minskade avverkningsvolymen. Denna tryckta årsredovisning består av två delar, först en sammanfattande del och därefter den formella årsredovisningen. Uppsala den 21 april 2016 Bengt Wahlberg Ordförande, Egendomsoch fastighetsutskottet Helena Eld Chef Egendom 3

4 Verksamhetsuppföljning 2015 Totalavkastning genomsnitt 10 år: % Marknadsvärden Marknadsvärden för fastigheterna beräknat som taxeringsvärdet * 1, MV skog (mnkr) MV jord (mnkr) MV fond (mnkr) MV totalt (mnkr) Skog Jord Fond Totalt Värdeökning Direktavkastning Marknadsvärden för fastigheterna enligt värdering MV skog (mnkr) MV jord (mnkr) MV fond (mnkr) MV totalt (mnkr) mnkr Vinst och utdelning prästlönetillgångarna Vinst Utdelning Balans UB År Rörelsegrenarnas bidrag till årets vinst Skog 37 % Jord 9 % Fond 54 % Arealer prästlönetillgångarna 2015 År Produktiv Skogsmark 1 Impediment Jordbruksmark 2, 4 Övrig mark 3 Totalt Areal (ha) areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Not 1. Produktiv skogsmark inkl. restriktionsområden, FSC-avsättningar och reservat. Not 2. Åker- och betesmark. Not 3. Tomtmark och övrig, ej specificerad mark. Not 4. Uppgiften grundas på faktiskt upplåten jordbruksmark. Förmögenhetsfördelning Skog 68 % Jord 14 % Fond 18 % 4

5 Rörelsegren Skog Rörelsegren skog har uppdraget att förvalta hektar produktiv skogsmark. Årets resultat Resultatet för året är 26,2 miljoner kronor (2014: 37,2 miljoner kronor), exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar, vilket motsvarar ett genomsnittligt netto på 146 kronor (2014: 193) per avverkad m 3 fub som är ett handelsmått för virkesvolymer och står för fastvolymen virke under bark. Skog resultat mnkr Resultat, totalt och per avverkad m 3 fub Kr/m 3 fub Vinst Netto per m 3 fub Skogstillgångar Skogstillståndet förändras som en följd av avverkningarna. För att hålla dataregistret över tillgångarna aktuellt genomförs en årlig uppdatering. Beräkningen av tillväxten görs med en funktion som baseras på erfarenheter från skoglig produktionsforskning. Avverkningsberäkningen är utförd enligt metoden Indelningspaketet som beräknar avverkningsnivån för de kommande 8-10 åren. I indelningspaketet ingår en taxering av skogstillgångarna och därefter en avverkningsberäkning som baseras på skogstillståndet, skogsskötselinriktning och förvaltningens specifika kostnader och intäkter i skogsbruket. För att säkerställa att avverkningsnivån är långsiktigt hållbar omfattar beräkningarna flera skogliga generationer och olika skötselprogram. Under 2011 gjordes en taxering av skogstillståndet i den ekonomiskt brukade skogen för att få underlag till en ny avverkningsberäkning. 50 Prästlönetillgångarna i Uppsala stift 2015 Egendomsnämnden beslutade om en avverkning för 2015 på m 3 sk vilket motsvarar m 3 fub. Budgeten reviderades under året till m 3 sk eller m 3 fub på grund av markförsäljningar. Den skogsmarksareal som brukas ekonomiskt är lägre än total produktiv beroende på den Miljö- och skogsskötselpolicy Egendomsnämnden beslutat. Naturvårdsavsättningar och generell hänsyn uppgår till hektar eller 8,3 procent av den produktiva skogsmarken. Utöver den avsatta produktiva skogsmarken är också skogen på improduktiv skogsmark obrukad. Skogsmarken delas in i produktiv skogsmark där tillväxten ska vara minst 1 m 3 sk/ha och år, och improduktiv skogsmark där tillväxten är lägre. I begreppet skogliga impediment inkluderas improduktiv skogsmark och träd- och buskmarker. Dessutom finns det kala impediment såsom berg och myrar. För att säkerställa att avsättningar för naturvård håller tillräckligt hög kvalitet har ett avtal gjorts med Sveaskog om att använda deras metod för naturvärdesbedömningar. Skogsstyrelsen har gjort inventeringen och resultatet inarbetas i skogliga register och skötselförslag läggs till planerade åtgärder. Erfarenheterna av Sveaskogsmetoden antyder att avverkningsnivån kan komma att minska till följd av metodbytet. Nyckeltal för skogen Produktiv skogsmark varav brukad med generell hänsyn Skogliga impediment Areal, hektar varav naturvård Bonitet, m 3 sk/ha, år 6,6 6,7 Virkesförråd, m 3 sk Medelförråd, m 3 sk/ha Tillväxt, m 3 sk/år Den totala arealen skogsmark, inklusive improduktiv skogsmark, är hektar. För att säkerställa att avverkningsnivån är långsiktigt hållbar med hänsyn tagen till gjorda fastighetsförsäljningar, gjordes en avverkningsberäkningen enligt Heureka Resultatet blev att avverkningsnivån för kommande fem-årsperiod är m 3 sk fördelade på m 3 sk slutavverkning och m 3 sk gallring. Skogens åldersklassfördelning är jämn utan någon markant svacka i medelålders skog. Den aktuella 5

6 Verksamhetsuppföljning 2015 åldersklassfördelningen ger goda förutsättningar för att upprätthålla en jämn avverkningsnivå. Den ökade skogsproduktionen har åstadkommits genom systematiskt arbete med föryngring liksom med att röja och gallra i tid. % Vid en analys av åldersfördelningen i den för naturvårdsändamål avsatta skogen framgår det att 72 procent utgörs av skog äldre än 91 år. % Åldersklassfördelning i %, ekonomiskt brukad skogsmark Avverkning Årets avverkning uppgår till m 3 fub vilket motsvarar m 3 sk. Uttaget är m 3 sk över budget. Avverkning m 3 fub hektar % av skogsmark* Gallring ,0 Föryngring ,1 Övrig Totalt * produktion med generell hänsyn och produktion med förstärkt hänsyn. 17 Åldersklassfördelning i %, naturvårdsavsättningar i skogsmark Skogsvård Ungskogsröjningen har ökat och är fortfarande en högt prioriterad åtgärd för att skapa förutsättningar för grövre träd av god kvalitet vid första gallringen. Vid röjningen gynnas de träd som har bästa förutsättningarna att ta tillvara markens produktionsförmåga. Det skapas också hänsynsytor av fuktigare partier där lövträd prioriteras. Anläggning av ny skog med plantering varierar en del mellan åren till följd av att köparna av rotposter har två avverkningssäsonger till förfogande. Planteringar drabbas i varierande utsträckning av avgångar hos plantorna. Det kan bero på vattenbrist under en torr försommar med uttorkning som följd eller på angrepp av snytbagge. Snytbaggen förekommer inom hela stiftet men är vanligast i södra delen och orsakar stora avgångar om inte plantorna behandlas med ett skydd som förhindrar skador. I nyplantering används ett mekaniskt skydd som innebär att man belägger plantans nedre del med lim och sand i blandning. Skador på träd och plantor orsakade av hjortdjur har minskat beroende på en betydligt mindre viltpopulation jämfört med tiden före de stora rovdjurens etablering. Markberedning som åtgärd för att skapa lämpliga planteringspunkter är i arealmässig omfattning relativt stabil. Hyggesrensningen är fortfarande omfattande. Den är nödvändig för att ta bort underväxt av margranar från det föregående beståndet. Föryngring med hjälp av fröträd har upphört och ersatts med plantering av förädlade plantor med mycket bättre produktion. Ingen gödsling har utförts under året. Planerad bränning gick inte att genomföra på grund av otjänlig väderlek. Skogsvård ha % av skogsmark* Underröjning 513 1,4 Hyggesrensning 250 0,7 Markberedning 446 1,2 Nyplantering 394 1,1 Röjning ,8 Gödsling 0 - * produktion med generell hänsyn och produktion med förstärkt hänsyn. Övrigt km Vägbyggnad 0 Dikesrensning 9,8 6

7 Prästlönetillgångarna i Uppsala stift 2015 Virkesförsäljning Efterfrågan på skogsprodukter från traditionella exportländer är fortfarande relativt låg, dels på grund av konjunkturen men också på grund av politiskt oro och konflikter. Nya marknader uppstår men har fortfarande relativt små andelar. Virkespriserna har under året varit relativt stabila om än på en ganska låg nivå. Dock har timmerpriset sänkts av flera aktörer under senare delen av året. Under 2015 drabbades inte stiftet av någon mer omfattande storm. Föryngringsavverkningar säljs vanligen som rotposter men i vissa fall, där belägenheten eller storm- och torkskador gör det olämpligt att stämpla, görs avverkningen i egen regi. Stiftet har då möjlighet att anpassa avverkningen under arbetets gång. Den första omgången rotposter, som bestod av både föryngringshuggningar och fröträdställningar, med en volym på m 3 fub såldes i början av oktober. Den andra omgången, omfattande m 3 fub såldes i början av december. Därmed uppgick den totala volymen rotposter som såldes under hösten till m 3 fub eller m 3 sk. Det genomsnittliga priset blev 413 kr/m 3 fub vilket motsvarar 344 kr/m 3 sk. Prismässigt blev utfallet av rotpostförsäljningen i nivå med snittet för de fem föregående åren. Värmeverkens efterfrågan på sortimenten bränsleved och träddelar är, till följd av milda vintrar och alternativa bränslen såsom byggavfall och importerade hushållssopor, fortfarande relativt låg. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att virkespriserna 2015 har utvecklats negativt för produkterna timmer och massaved. Det låga priset på massaveden innebär att första gallringar får ett lågt netto. För att kompensera priset krävs ännu mer rationella metoder i avverkningsarbetet. Skogen som ska avverkas säljs dels som leveransvirke och dels som avverkningsrätter till virkesköpare som själva sköter avverkningen. m 3 fub Volymen fördelad på försäljningsform Levvirk Avvrätt 7

8 Verksamhetsuppföljning 2015 Rörelsegren Jord Rörelsegrenen jord omfattar all förvaltning av prästlönefastigheterna utom skogsmarken. Inom rörelsegrenen förvaltas hektar jordbruksmark fördelad på 28 arrendegårdar och 110 sidoarrenden samt cirka 20 småhus, 70 arrendetomter och 150 övriga upplåtelser. Årets resultat Årets resultat före realisationsvinst och avskrivningar uppgår till 6,1 miljoner kronor. mnkr Intäkterna fortsätter att ligga på en stabil nivå trots den pågående försäljningen av arrendegårdar och hyresbostäder. Intäktsutfallet blev 11,3 miljoner kronor. Den viktigaste posten, intäkter från jordbruksarrenden hamnade på 8,9 miljoner kronor. Hyresintäkterna fortsätter att minska i takt med att planerade utförsäljningar genomförs. Intäkter från markarrenden samt allmänningsmedel fortsätter att ligga på en stabil nivå. De totala kostnaderna uppgick till 5,3 miljoner kronor. Verksamhet Centralt inom jordförvaltningen är strävan att skapa jordbruksenheter som är bärkraftiga och lönsamma på lång sikt. Detta uppnås dels genom strukturrationaliseringar och dels genom investeringar i vissa gårdar. Under 2015 har flera betydande rationaliseringar i innehavet genomförts. Arrendegårdarna i Länna, Nysätra, Hemmingsbo och Skuttunge har sålts i sin helhet. Dessutom har gårdscentra avstyckats och sålts från Vidbo arrendegård, liksom arbetarbostäder på Skepptuna och Vänge arrendegårdar och en ridanlägg Intäkt, kostnad och vinst med linjär trend Intäkter Kostnader Vinst Jordbruksarrende ning på Stora Ekeby gård. Efter en lång förberedelseprocess kunde även den före detta prästgården Vargen 1 i Söderhamn avyttras. Nio sidojordar har också sålts under året. Några förvärv för förstärkning av arrendegårdarna har inte kunnat genomföras. Investeringar har genomförts i relativt liten omfattning under året. Biobränsleanläggningar har installerats på Rånäs och Balingsta arrendegårdar. Rivning av överloppsbyggnader har skett på Lillkyrka och Länna arrendegårdar. Sammanlagd investeringskostnad för dessa objekt var 1,4 miljoner kronor. Fyra gårdsarrenden och 25 sidoarrenden har omförhandlats, vilket resulterade i en genomsnittlig ökning av arrendenivåerna för dessa arrendeställen med 12 procent. Naturmiljöarbetet bedrivs i jordbruksförvaltningen dels indirekt genom att på olika sätt skapa incitament för en miljövänlig drift av arrendegårdarna, dels genom direkta åtgärder såsom installation av mer miljövänliga uppvärmningssystem och avloppsanläggningar. Under året har två nya biobränsleanläggningar installerats på arrendegårdarna. mnkr Antal arrendegårdar Väsentliga händelser i sammandrag Arrendegårdarna Länna, Nysätra, Hemmingsbo och Skuttunge har sålts. Gårdscentrat på Vidbo arrendegård och arbetarbostäderna på Skepptuna respektive Vänge arrendegårdar har sålts. Ridanläggningen på Stora Ekeby arrendegård har sålts. Före detta prästgården Vargen 1 i Söderhamn har sålts. Nio sidojordar har sålts. Nya biobränsleanläggningar har installerats på Rånäs respektive Balingsta arrendegårdar. Överloppsbyggnader har rivits på Lillkyrka respektive Länna arrendegårdar. Fyra gårdsarrenden och 25 sidoarrenden har omförhandlats till en höjning av arrendeavgifterna med 12 procent.

9 Prästlönetillgångarna i Uppsala stift 2015 Kulturmiljövård Kulturmiljövården omfattar Ekeby by, Länna gamla prästgård, Skuttunge gamla prästgård, före detta prästgården i Söderhamn Vargen 1 och jägmästarbostället Kvarnberg samt ett antal enskilda byggnader av mer eller mindre kulturhistoriskt värde. Under året har både Vargen 1 och Länna gamla prästgård sålts, vilket innebär en mer rimlig omfattning på kulturmiljövården och att fokus fortsättningsvis kan läggas på kulturminnena Ekeby by, Kvarnberg och Skuttunge gamla prästgård. Kulturmiljövårdskostnaderna uppgick under året till 388 tkr, varav merparten 229 tkr avser vård av Ekeby by. 9

10 Verksamhetsuppföljning

11 Prästlönetillgångarna i Uppsala stift 2015 % 40 Totalavkastning prästlönefonden Marknadsvärde (mnkr) 700 Värdeutveckling prästlönefonden Snitt 8 % Rörelsegren Fond Rörelsegren fond hanterar Svenska kyrkans prästlönefond i Uppsala stift, vilken bildats genom försäljning av fast egendom. Årets resultat Årets resultat uppgår till 34,1 miljoner kronor sedan kostnader på 1,4 miljoner kronor räknats av. Fondens värde uppgick vid årets slut till 665 miljoner kronor, varav 48 miljoner kronor i orealiserad värdestegring. Fondkapitalets placering Fondkapitalet förvaltas av Kammarkollegiet enligt ett träffat avtal som även innefattar allokering av fondkapitalet i enlighet med ett riktmärke och avvikelsemandat som fastställs inför varje verksamhetsår. Kammarkollegiets kapitalförvaltning är statens egenregialternativ för fonder och stiftelser som har statlig eller kyrklig anknytning. Verksamheten bygger på självkostnadsprincipen. Fondmedlen är placerade i tre av kollegiets konsortier. 40 procent är placerade i aktiekonsortiet Spiran, som investerar enligt de etiska krav som fastställts i finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå, 40 procent i kollegiets räntekonsortium och 20 procent i företagsobligationskonsortiet. Konsortierna är samägda värdepappersfonder, vilket betyder att kunderna köper in sig i konsortierna via andelar. Avkastningen på konsortiernas medel delas ut i december varje år till andelsägarna i förhållande till antalet andelar. Alla tre konsortierna är aktivt förvaltade och har som mål att ge en överavkastning mot jämförelseindex över tiden. Köp och försäljning av fastigheter Bakgrund Prästlönetillgångarna i Uppsala stift består av prästlönefastigheter och en prästlönefond. Fastigheterna är huvudsakligen jord- och skogsbruksfastigheter. I syfte att förbättra lönsamheten i prästlönetillgångarnas förvaltning säljs de fastigheter som inte bedöms lönsamma på längre sikt. Förvärv av fastigheter sker endast för att förstärka och förbättra befintligt fastighetsinnehav. Förändringar under året Under året har arbetet med försäljning av fastigheter som inte är lönsamma i ett långsiktigt fastighetsinnehav prioriterats. Prästlönefastigheter för ca 205 miljoner kronor har avyttrats hektar skogsmark, 384 hektar jordbruksmark och 175 hektar övrig mark har sålts, totalt hektar. Beloppen avser träffade avtal om försäljning av fastigheter. Genom dessa försäljningar har bland annat fyra arrendegårdar, ett gårdscentrum, en ridanläggning, en campingplats, två bostadshus och en före detta prästgård avvecklats. Under året har inga köp genomförts. 11

12 Årsredovisning 2015 Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 Stiftsstyrelsen i Uppsala stift får härmed avge redovisning för Prästlönetillgångarnas förvaltning under verksamhetsåret 2015 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter 12

13 o rg nr Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Enligt kyrkoordningen ska tillgångarna förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Dessutom skall förvaltningen ske på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen skall även beaktas i skälig omfattning. Prästlönetillgångarna har sitt ursprung i fastigheter som har ställts till Svenska kyrkans förfogande i syfte att avkastningen skulle användas för att avlöna församlingens präster. Numera fördelas hälften av avkastningen mellan församlingarna enligt de andelstal som fastställdes Den andra hälften tillförs stiftet som verksamhetsmedel. De bestämmelser som styr förvaltningen av prästlönetillgångarna återfinns i lagen om Svenska kyrkan och dess införandelag samt i den av Kyrkomötet beslutade kyrkoordningen. Närmare förvaltningsbestämmelser för prästlönetillgångarna finns i kyrkoordningens 46 kap. Genom kyrkoordningen har Svenska kyrkan delegerat sitt förvaltaruppdrag till stiften. I Uppsala stift svarar Egendoms- och fastighetsutskottet för förvaltningen av stiftets prästlönetillgångar. Prästlönetillgångarna i Uppsala stift består av prästlönefastigheter och en prästlönefond med ett sammanlagt marknadsvärde på miljoner kronor den 31 december Prästlönefonden har bildats av medel från försäljning av prästlönefastigheter och förvaltas enligt de etiska krav som fastställts i finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå. Inriktningsmål 2015 Sedan år 1994 har förvaltning haft nedandstående inriktningsmål för prästlönetillgångar fördelning/ placering. Målet syftar till att öka direktavkastningen i förvaltningen från nuvarande 1,7 procent och möjliggöra högre utdelning till församlingar och pastorat samt stiftet än tidigare år. Inriktningsmål sedan år 1994 Skog 60 % Jord 10 % Fond 30 % Förmögenhetsfördelning vid utgången av år 2015 Skog 68 % Jord 14 % Fond 18 % Egendoms- och fastighetsutskottet anser det angeläget att verkställa det mål för prästlönekapitalets fördelning som funnits sedan 1994 men som inte verkställts fullt ut. Därför har ett omfattande arbete skett under 2015 som syftar till att omfördela förmögenheten. 30 fastighetsförsäljningar har slutförts vilka motsvarar en total areal på hektar mark. 74 procent har utgjorts av skogsmark, 18 procent av jordbruksmark och resterande av övrig mark. Prästlönefastigheter Prästlönefastigheternas areal och marknadsvärden uppgick till: Produktiv skogsmark ha mnkr Jordbruksmark m. byggnader ha 511 mnkr 13

14 Årsredovisning 2015 Förvaltningen har ett långsiktigt perspektiv och ett aktivt ansvarstagande i den dagliga verksamheten. Skogsförvaltningen är sedan 2001 certifierad enligt FSC. FSC är en förkortning av Forest Stewardship Council, en oberoende internationell medlemsorganisation som verkar för socialt ansvarstagande och ett miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Förutom den generella naturhänsynen som tas i den dagliga skogsbruksverksamheten har hektar produktiv skogsmark avsatts med hänsyn till naturvård vilket motsvarar ca 8,3 procent. Skogscertifieringen innebär att förvaltningen har ett långsiktigt perspektiv med syfte att bedriva ett ekonomiskt livskraftigt, miljöanpassat och socialt ansvarstagande skogsbruk. För att samordna arbetet med att upprätthålla certifieringen av svenska kyrkans prästlönetillgångar har den ideella föreningen Svenska kyrkans skogscertifiering (SKSC) bildats. Föreningens uppgift är att säkerställa medlemmarnas certifiering av respektive skogsbruk enligt FSC (Forest Stewardship Council, licensnummer SKSC: FSC-C014110) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) samt att erbjuda församlingsskogar PEFC certifiering. Utöver den avsatta produktiva skogsmarken så brukas inte skog på lågproduktiv skogsmark, cirka hektar. Den nationella definitionen av produktiv skogsmark är att tillväxten ska vara minst 1 m 3 sk/ ha och år annars betraktas marken som lågproduktiv skogsmark eller impediment, exempelvis obevuxna berg eller myrar. Virkesförsäljningen är konjunkturberoende vilket påverkar såväl efterfrågan som prisnivån. Övrig förvaltning förutom skogsbruket omfattar hektar jordbruksmark med 28 arrendegårdar, 110 sidoarrenden, 20 hyresupplåtelser, 70 arrendetomter samt 150 övriga upplåtelser. Inkomsterna från upplåtna jordbruksarrenden och andra arrenden är tämligen stabila över tid då dessa grundar sig på fleråriga avtal. Antalet jordbruksfastigheter har minskat under den senaste tioårsperioden, huvudsakligen på grund av dålig lönsamhet. Denna utveckling kommer sannolikt att fortsätta under kommande år. Miljöarbetet bedrivs även i jordbruksförvaltningen genom att på olika sätt skapa incitament för en miljövänlig drift av arrendegårdarna och genom investeringar i miljövänliga uppvärmningssystem med mera. Förvaltningen omfattar också ett antal kulturminnen såsom Ekeby by, Länna och Skuttunge gamla prästgårdar samt Vargen, en före detta prästgård i Söderhamn samt ett antal byggnader av varierande kulturhistoriskt värde. Under året har både Vargen 1 och Länna gamla prästgård sålts. Prästlönefond Fondens totala marknadsvärde uppgick vid årets slut till 665 miljoner kronor, varav 48 miljoner kronor i orealiserad värdestegring. Även förvaltningen av prästlönefonden präglas av långsiktighet och ett aktivt ansvarstagande. Fondkapitalet förvaltas av Kammarkollegiet enligt ett träffat avtal som även innefattar allokering av fondkapitalet i enlighet med ett riktmärke och avvikelsemandat som fastställs inför varje verksamhetsår. Kammarkollegiets kapitalförvaltning är statens egenregialternativ för fonder och stiftelser som har statlig eller kyrklig anknytning. Verksamheten bygger på självkostnadsprincipen. Fondmedlen är placerade i tre av kollegiets konsortier, 40 procent är placerat i aktiekonsortiet Spiran som investerar enligt de etiska krav som fastställts i finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå, 40 procent i kollegiets räntekonsortium och 20 procent i företagsobligationskonsortiet. Konsortierna är samägda värdepappersfonder, vilket betyder att kunderna köper in sig i konsortierna via andelar. Avkastningen på konsortiernas medel delas ut i december varje år till andelsägarna i förhållande till antalet andelar. Alla tre konsortierna är aktivt förvaltade och har som mål att ge en överavkastning mot jämförelseindex över tiden. Resultat och ställning Årets resultat, inkluderande resultat vid avyttring av prästlönefastigheter, uppgår till 194,8 miljoner kronor efter skatt. Skatt på årets resultat uppgår till 0,2 miljoner kronor. Efter omföring av realisationsvinsten från försäljning av prästlönefastigheter som ska tillföras prästlönefonden och som inte får delas ut samt värdesäkring av prästlönefonden med 0,4 miljoner kronor återstår 66 miljoner kronor att disponera för utdelning. Rörelseresultatet exklusive resultat vid avyttring av prästlönefastigheter, 60,4 miljoner kronor, överstiger budget med 9,2 miljoner kronor. Detta förklaras av att prästlönefondens avkastning blev 11,5 miljoner kronor högre än budgeterat. Intäkterna från virkesförsäljning samt upplåtelser blev i nivå med budget. 14

15 o rg nr Flerårsöversikt (mnkr) Rörelsens intäkter 240,6 130,7 155,8 115,4 106,9 varav resultat vid fastighetsförsäljning 134,0 18,5 54,2 16,8 16,6 Årets resultat 194,8 90,3 100,4 70,3 62,8 Förslag till utdelning 56,0 56,0 52,0 52,0 48,0 Balansomslutning per bokslutsdag Nyckeltal Vinstmarginal (%) - Vinstmarginal skog Vinstmarginal jord Vinstmarginal fond Vinstmarginal förvaltade tillgångar Direktavkastning (%) - Direktavkastning skog 0,9 1,5 1,0 1,0 1,1 - Direktavkastning jord 1,1 1, ,9 0,9 - Direktavkastning fond 5,9 5,9 6,4 7,3 3,7 - Direktavkastning förvaltade tillgångar 1,7 2,2 1,6 1,6 1,4 Totalavkastning (%) *) - Totalavkastning skog 9,4 0,7-4,0-2,4 1,2 - Totalavkastning jord 9,0 0,6-4,6-0,9 5,5 - Totalavkastning fond 2,6 8,5 12,4 10,9-7,6 - Totalavkastning förvaltade tillgångar 8,3 1,7-2,2-0,8 1,1 Totalavkastning exkl. reavinster och avskrivningar fastigheter (%) Totalavkastning skog 5,4 0,2-5,5-2,5 1,1 Totalavkastning jord 3,3-0,6-6,4-2,3 3,9 Totalavkastning fond 2,6 8,5 12,1 10,9-7,6 Totalavkastning förvaltade tillgångar 4,7 1,3-3,6-0,8 1,1 Marknadsvärden (mnkr) Skog Jord Fond Marknadsvärde förvaltade tillgångar Andel per ägoslag (%) Skog Jord Fond Summa

16 Årsredovisning 2015 Nyckeltalsdefinitioner Vinstmarginal (%) Uppgiften beräknas som rörelseresultat exklusive realisationsresultat och avskrivningar dividerat med rörelsens intäkter. I vinstmarginalen för rörelsegren fond inkluderas realisationsresultatet. Direktavkastning (%) Uppgiften beräknas som rörelseresultat exklusive realisationsresultat och avskrivningar dividerat med genomsnittligt marknadsvärde för året. I rörelseresultatet för fond är realisationsresultatet inkluderat. Totalavkastning (%*) Uppgiften beräknas som rörelseresultat, inklusive realisationsresultat och avskrivningar, plus värdeutveckling under året dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar. Totalavkastning (%) Uppgiften beräknas som rörelseresultat exklusive realisationsresultat och avskrivningar plus värdeutveckling under året dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar. I rörelsegren fond är realisationsresultatet inkluderat. Marknadsvärden Marknadsvärdet för prästlönefonden utgörs av bokförda värden plus orealiserade övervärden. Marknadsvärdet för jord- och skogsfastigheterna baseras på marknadsvärdet efter en utförd värdering under 2010 och därpå beräknad värdestegring eller värdeminskning. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Genom ömsesidiga beslut fattade av Egendoms- och fastighetsutskottet i Uppsala stift och Egendomsnämnden i Västerås stift har stiften kommit överens om att samarbeta avseende respektive stifts skogsförvaltning. Som bakgrund till de fattade besluten föreligger en genomförd förstudie. Samarbetet avser två gemensamma resurser. Resurspersonerna ska utföra sina respektive arbetsuppgifter för båda stiften vilka omfattar systemansvar för skogliga IT-system samt certifierings- och miljöansvar. Under hösten har samarbetet påbörjats. Under våren har två skogliga planerare gått i pension och nyanställning gjorts av planerare John Bjarnert på Upplands distrikt. Under hösten har chefen för team egendom Crispin Ek gått i pension och som ny chef för team egendom har Helena Eld tillträtt, tidigare stiftsjägmästare på Karlstads stift. Direktavkastningen för fonden ligger på 5,9 procent och totalavkastningen på 2,6 procent. Räntor, aktier och företagsobligationer bidrar på olika sätt i avkastningen ovan där aktierna står för hela värdeökningen. Nollräntepolitiken har bidragit till att börsen stigit oavbrutet sedan Börsen steg kraftigt i början på 2015 för att vid årsslutet vara tillbaka på samma nivå som året innan. Räntorna har fallit och framtida avkastning blir låg. Den förväntade avkastningen för fonden de närmaste åren är mycket låg. Det allmänna konjunkturläget präglas av osäkerhet. Konjunkturen för sågade trävaror har under 2015 gått från en god efterfrågan, för både gran och fura, till att under hösten bli alltmer osäker. Prisläget bottnade i december-januari och har nu vänt. Furans största marknad är Nordafrika där det oroliga läget lett till sjunkande turism och sjunkande oljepriser. Det i sin tur har lett till brist på dollar. Samtidigt har Ryssland ökat sin export på samma marknad med en betydligt billigare rubel. Granens främsta marknad är Sverige, med Storbritannien som nummer två, och beroende av byggsektorn. Här har priserna inte sjunkit i samma utsträckning. Med ett ökat byggande ser framtiden bra ut. Dock kan ett eventuellt Brexit (Storbritanniens utträde ur EU) ändra framtiden, då Storbritannien är Sveriges största exportmarknad för sågade trävaror av gran. Priset på massaved ligger still på en låg nivå. Industrierna har gott om råvara och importen från Norge har permanentats. Ljuset i tunneln är de industriinvensteringar som pågår och beslutats under senare tid. Till den största hör SCAs massabruk Östrand som planerar fördubbla sin kapacitet. Mycket positivt för den framtida massavedskonsumtionen. Marknaden för brännved ligger fortsatt på en låg nivå då fjärrvärmeverken har billigare råvarualternativ och vintrarna har varit milda. Årets avverkning uppgår till m 3 fub vilket motsvarar m 3 sk. Föryngringsavverkningar säljs vanligen som rotposter men i vissa fall där belägenheten eller storm- och torkskador gör det olämpligt att stämpla görs avverkningen i egen regi och man har då möjligheten att anpassa avverkningen under arbetets gång. Den första omgången rotposter som bestod av både föryngringshuggningar och fröträdställningar med en volym på m 3 fub såldes i början av oktober. Den andra omgången omfattande m 3 fub såldes i början av december. Den totala volymen rotposter som såldes under hösten blev m 3 fub eller m 3 sk. Det genomsnittliga priset blev 413 kr/ 16

17 o rg nr m 3 fub vilket motsvarar 344 kr/m 3 sk. Prismässigt blev utfallet av rotpostförsäljningen i nivå med snittet för de fem föregående åren. Under året avyttrades prästlönefastigheter för 205,4 miljoner kronor hektar skogsmark, 384 hektar jordbruksmark och 178 hektar övrig mark har sålts, tillsammans hektar. Genom dessa försäljningar har arrendegårdarna Länna, Nysätra, Hemmingsbo och Skuttunge sålts i sin helhet. Dessutom har gårdscentra sålts från Vidbo arrendegård liksom arbetarbostäder på Skepptuna och Vänge arrendegårdar och en ridanläggning på Stora Ekeby gård. Även före detta prästgården Vargen 1 i Söderhamn har sålts. Sidojordar har också sålts under året. Inget förvärv av mark har skett under året. Beloppen avser träffade avtal om försäljning. Väsentliga händelser efter räkenskapsåret Samarbetsavtal mellan Prästlönetillgångarna i Uppsala stift och Västerås Stift Skog AB om gemensamma resurser har upprättats. Under innevarande år har ett arbete kring nya avkastningsmål för prästlönetillgångarna tagits fram. Beslut väntas ske vid stiftsfullmäktiges möte i maj. Väsentliga skatterättsliga händelser för förvaltningsuppdraget Från och med 2010 föreligger skattskyldighet för prästlönetillgångarnas verksamhet. Skattemässiga anskaffningsvärden, avskrivningsunderlag och underlag för skogsavdrag utgörs av marknadsvärden per Genom en lagändring som gäller från 1 januari 2014 infördes enhetliga bestämmelser om allmännyttiga ändamål för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Lagändringen får bland annat till följd att stiftelser som har som ändamål att främja religiös verksamhet genom att lämna bidrag till registrerade trossamfund kommer att kunna bli inskränkt skattskyldiga. Prästlönetillgångarna nämns inte alls i lagstiftningen. Skatteverket har dock tidigare uttalat att de anser att skattereglerna för stiftelser ska tillämpas på prästlönetillgångarna. Lagändringen innebär således att prästlönetillgångarna från 2014 har möjlighet att bli beskattade som inskränkt skattskyldiga stiftelser. Att prästlönetillgångarna beskattas som inskränkt skattskyldiga innebär i praktiken att endast inkomst av näringsverksamhet, det vill säga löpande inkomster av skogoch jordbruk m.m. beskattas. Alla kapitalinkomster såsom räntor, utdelningar och kapitalvinster med mera är skattefria. Även kapitalvinster vid avyttring av tillgångar som beskattas löpande, till exempel skogsfastigheter, är skattefria hos någon som är inskränkt skattskyldig. Finansiella instrument Fondkapitalet förvaltas av Kammarkollegiet enligt ett träffat avtal som även innefattar allokering av fondkapitalet i enlighet med ett riktmärke som fastställs inför varje verksamhetsår. Kapitalet förvaltas enligt de etiska krav som fastställts i finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå vilket stiftsfullmäktige tidigare beslutat om. Framtida utveckling Kyrkostyrelsen har hos lagstiftaren formellt begärt att den egendomsmassa som utgör prästlönetillgångarna ska överföras till trossamfundet Svenska kyrkan med äganderätt. De årliga återkommande samråden mellan kyrkostyrelsen och företrädare för stiften avseende förvaltningen av prästlönetillgångarna ger nya möjligheter att diskutera gemensamma frågor och kan bidra till ökad samverkan mellan stiftens förvaltningar. Miljöinformation Prästlönetillgångarna bedriver ingen enligt miljöbalken tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet. Förslag till vinstdisposition, tkr Vinstdisposition Balanserade medel från föregående år Tillkommer disponibelt årsresultat Summa Stiftsstyrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: att dela ut till församlingar/pastorat att dela ut till Uppsala stift att återstående medel överföres i ny räkning Summa

18 Årsredovisning 2015 Församlingars och kyrkliga samfälligheters andelstal och utdelning Utdelning 2015: 28 miljoner kronor Församling / Pastorat Marknadsvärde Tusental kr Andel % Utdelning kronor Alfta-Ovanåker Alfta ,479 3, Ovanåker ,031 1, Almunge ,348 1, Alunda 5 850,931 0, Balingsta ,164 1, Bergsjö Bergsjö ,587 0, Hassela 6 218,761 0, Bjuråker-Norrbo ,632 1, Björklinge-Skuttunge-Viksta ,169 1, Bollnäs Arbrå-Undersvik ,136 1, Bollnäs ,077 2, Hanebo-Segersta ,004 1, Rengsjö 3 670,543 0, Bro ,861 1, Bälingebygden ,692 1, Danmark-Funbo 9 589,887 0, Delsbo 8 402,669 0, Enköping ,868 4, Enånger-Njutånger Enånger 5 237,136 0, Njutånger 3 523,199 0, Dannemorabygden 7 083,819 0, Fjärdhundra ,940 1, Forsa-Hög ,703 1, Frösåker ,145 1, Färila Färila-Kårböle ,016 1, Los-Hamra 3 790,077 0, Lagunda ,015 1, Gävle 424,000 0, Gimo 6 013,919 0, Hamrånge ,465 0, Harmånger-Jättendal och Gnarp Gnarp 9 869,757 0, Harmånger-Jättendal ,905 0, Hedesunda ,525 1, Hille ,902 1, Hofors 9 008,883 0, Hudiksvallsbygden Hudiksvall-Idenor 1 014,766 0, Hälsingtuna-Rogsta 9 965,254 0, Håbo ,788 1, Församling / Pastorat Marknadsvärde Tusental kr Andel % Utdelning kronor Häverö-Edebo-Singö ,104 1, Järvsö ,570 0, Knivsta ,057 1, Kungsängen-Västra Ryd 8 462,869 0, Ljusdal-Ramsjö ,443 4, Länna-Blidö-Riala ,956 1, Märsta ,050 2, Nora ,481 1, Norra Hagunda ,371 2, Norrala-Trönö 9 410,163 0, Norrtälje-Malsta 1 979,035 0, Ockelbo ,211 5, Ovansjö-Järbo Ovansjö 9 067,376 0, Järbo 6 333,775 0, Rasbo ,902 1, Rimbo ,779 1, Roslagsbro-Vätö ,040 0, Rådmansö-Frötuna 9 666,010 0, Sandviken-Årsunda-Österfärnebo Sandviken ,682 0, Årsunda 7 997,464 0, Österfärnebo 5 055,191 0, Sigtuna 4 333,501 0, Söderala Skog ,937 1, Söderala ,240 1, Söderbykarl ,763 2, Söderhamn 832,744 0, Tierp-Söderfors ,628 0, Tierps pastorat Hållnäs-Österlövsta ,934 1, Tolfta 7 080,392 0, Västland ,743 1, Torsåker ,874 1, Uppsala ,439 1, Valbo ,429 1, Vattholma ,741 1, Vittinge 4 188,104 0, Väddö och Björkö-Arholma ,966 0, Västerlövsta ,747 2, Älvkarleby-Skutskär ,242 2, Vendel-Tegelsmora ,987 0, Öregrund-Gräsö 5 083,571 0, Östervåla-Harbo ,047 1, Summa andelar , ,

19 Resultaträkning o rg nr Belopp i tkr Not Rörelsens intäkter 2 Intäkter prästlönefastigheter Intäkter prästlönefond Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Kostnader för inhyrd personal Övriga externa kostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Utdelning från finansiella anläggningstillgångar Ränteintäkter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets resultat Prästlönefastigheter och prästlönefonder skall förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed i Sverige. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning skall kapitalisering ske enligt nedan: Årets resultat enligt resultaträkningen Värdesäkring enligt KO 46: Omföring av realisationsvist för fastighet i förhållande till anskaffningsvärde Disponibelt för utdelning

20 Årsredovisning 2015 Balansräkning Tillgångar, tkr Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Prästlönefastigheter Not Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Prästlönefondsmedel Övriga långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kundfodringar Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder, tkr Not Eget kapital 15 Bundet eget kapital Prästlönefastighetskapital Prästlönefondskapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning skogsvårdsskuld Övriga avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 20

21 Kassaflödesanalys o rg nr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår kassaflödet Avskrivningar anläggningstillgångar Ökning av avsättningar Resultat vid försäljning av anläggningstillgånger Övriga poster som inte ingår i kassaflödet Betalda skatter Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning av varulager Minskning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten (driften) Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Prästlönetillgångar Förvärv av prästlönefastigheter Försäljning av prästlönefastigheter Förvärv av prästlönefond Försäljning av prästlönefond Bank och fordringar Kassaflöde från prästlönetillgångar Kassaflöde före utdelning Utdelning till församlingar/pastorat och stift Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank

22 Årsredovisning 2015 Noter Not 1. Redovisningsprinciper Grunder för upprättande Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges. Årsredovisning Årsredovisning för prästlönetillgångarna i Uppsala stift har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7 - Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED). Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inte annat anges. Belopp Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor (tkr) om inte annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värden. Marknadsvärden prästlönefastigheter Prästlönefastigheternas marknadsvärden har i not 6 beräknats enligt ortsprismetoden. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. Naturvårdsavtal ingångna med staten eller en kommun anses enligt JB 7 kap. 3 (1998:861) som en nyttjanderätt och intäktsförs vid avtalstecknandet. Försäljning av prästlönefastighet redovisas efter en individuell bedömning, normalt sett vid kontraktstecknandet. Virkesintäkter redovisas enligt följande: - Rotposter: vid kontraktstecknandet - Avverkningsuppdrag och leveransrotköp: vid avräkningstillfället och i den slutperiod virket inmätts - Leveransvirke: i den period virket inmätts Övriga intäkter intäktsredovisas enligt följande: - Arrende- och hyresintäkter: i den period uthyrningen avser - Erhållen utdelning: när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker Statliga stöd Statligt stöd som avser förvärv av anläggningstillgång och omsättningstillgång redovisas enligt BFN R 5, redovisning av statliga stöd, vilket innebär att de reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Tillgångens redovisas följaktligen till nettoanskaffningsvärde, vilket även utgör grund för beräkning av avskrivningens storlek. Prästlönefondsmedel Prästlönetillgångarna består av prästlönefastigheter och prästlönefondsmedel. Dessa motsvaras på skuldsidan av bundet eget kapital i form av prästlönefastighetskapital och prästlönefondskapital. Prästlönefondsmedel redovisas i sin helhet som finansiell anläggningstillgång. Prästlönefondsmedlen specificeras i not till finansiella anläggningstillgångar. Inkomstskatter Prästlönefonden beskattas från och med inkomståret 2014 som en inskränkt skattskyldig stiftelse. Endast inkomst av näringsverksamhet och innehav av fastighet beskattas. Kapitalvinster och andra inkomster som inte kommer från näringsverksamhet är alltid skattefria förutsatt att villkoren för inskränkt skattskyldighet är uppfyllda. Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som ska erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Leasing Leasingavgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över leasingperioden. Med leasingperiod avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader beroende på användningsområde år Markanläggningar 5 år Vägar och täckdiken 10 år Byggnads- och markinventarier 10 år Bilar 5 år Datautrustning 3-5 år Övriga inventarier, installationer och verktyg 5 år 22