Diabetesfotsår, DFS. Utbildningsdagar Infek7on Mars 2015, April Cecilia Rydén Docent, överläkare Infek7onskliniken Helsingborgs lasarei
|
|
- Max Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diabetesfotsår, DFS Utbildningsdagar Infek7on Mars 2015, April 2016 Cecilia Rydén Docent, överläkare Infek7onskliniken Helsingborgs lasarei
2 Diabetesfotsår, DFS Askungen i pa7entvården?
3 Diabetesfotsår, DFS Askungen i pa7entvården? Uppmärksamma!! Skon ska passa perfekt!
4 Diabetesfotsår, DFS Evidensbaserad behandlingsstrategi Finns den?
5 DFS klassifika7on (MeggiI)-Wagner gradering 0 (hel hud) -5 (gangrän) lokalisa7on, vävnadsdjup, infek7on Ger systema7sk klinisk bedömning Ingen hänsyn 7ll cirkula7on/ lokal kärlförsörjning
6 Wagnerklassifika7on DFS; 1 Fullhudsskada
7 Wagnerklassifika7on DFS; 2 sen-bendjup ingen OM
8 Wagnerklassifika7on DFS; 3 Osteomyelit, abscess
9 Wagnerklassifika7on DFS; 4 Gangrän tå/framfot
10 Diabetesfotsår, DFS Omhändertagandenivå 1. Öppenvård, foierapeut, diab. sköt. 2. Diabetolog, kirurg/ortoped 3. Fotcenter, mul7disciplinär
11 DFS klassifika7on Texas Wound Classifica7on Grad 0: Epitelialiserad lesion =Wagner 0 I: Ytligt sår II: Sen-/ledkapsel-engagemang III: SkeleI/ledengagemang
12 DFS klassifika7on Texas Wound Classifica7on Stadium A: Ingen infek7on/ischemi B: Infek7on C: Ischemi D: Infek7on och ischemi
13 Omhändertagandenivå (evidensgrad) 1A: Öppenvård, debridera (2C)/ hydrogel(2a) 2,3A: Revision på op. 1-3B: Debridera+an7bio7ka 1-3C: Kärlkirurg, revaskularisering (1B) debridera (+an7bio7ka) 1-3D: Mul7disciplinär bedömning
14 Sta7s7k, DM/DFS Internat. Working Group on the Diabe7c Foot Guidelines Ca 350 milj DM idag 2030: 440 milj ( %) Alla DM: Fotstatus minst 1 g/år 50% DM2 har neuropa7 = riskföier Fotstatus >2 ggr/år I liggande+stående TiIa på strumpor och skor
15 Basen i risk-fot-vården Iden7fiera riskfot! Inspek7on och undersökning Utbildning; Pa7enten + närstående/ vårdgivare Väl anpassad sko Behandla förebyggande vid patologiska förändringar
16 DM riskfaktorer för DFS Tidigare amputa7on Tidigare fotsår Perifer neuropa7 SynnedsäIning Nefropa7 Dålig metabol kontroll Rökning
17 DFS riskfaktorer Perifer neuropa7; vasa nervorum-påverkan, mikrocirkula7on Autonom; Torr hud, sprickbildning, (cardiell,postural hypotension, gastropa7, termoreglering, sämre mörkerseende) Sensorisk; känselnedsäining Motorisk;, muskelatrofi, felställning, callus Samverkar 7ll ischemisk nekros
18 Sta7s7k, DM/DFS Ca 10% av befolkningen >40 år (USA) DM 1/3 av dessa har fotproblem Under livet 15-25% risk ai få DFS om DM Amputa7onsrisk Diabetesfotsår- assoc. mortalitet e. 12mån ca 17% och emer 5 år 50%! (malignt 7llstånd)
19 Hälsoekonomi DM +/-DFS Kostnadsökning DFS år 1: x5 år 2: x3 DM Driver et al J AM Pod Med Assoc (5):335 USA 33% DM kostnad är DFS associerat DFS; ökad akutmoi+ sjukhusvård, längre vård7d
20 Epidemiologi, DM/DFS Årlig incidens av DFS Sverige: 3.6% (typ1+2 DM) UK 5.3% (typ2dm 2.2%, neuropa7:7.2%) Nederländerna 2.2% (endast typ 2DM)
21 Vid diabetesfotmoi besök 1. Cirkula7onsbedömning 2. Metabol kontroll 3. Revision: foierapeut/ortoped 4. Infek7onsbehandling 5. Skoförsörjning 6. Neuropa7sk påverkan 7. Om osteoartropa7; Rtg, avlastning
22 Undersökning DF varje besök Inspek7on-Hud, Callus, Deformitet, Ödem, Färg Kärlbedömning: Claudica7o, Vilosmärta, Pulsar Neuropa7: S7ckningar/smärta (naie7d)
23 Riskområden för fotsår TryckutsaIa områden
24 Standards of Medical care in diabetes Diabetes Care :1:11-63 Screena för neuropa7 5 år e debut typ 1 och vid debuten typ 2DM. Diff diagnoser: B12brist, alkohol,njursjd, ärmlig neuropa7,vaskulit, mfl. Bedöm: nåls7ck, vibra7on, monofilament,akillesreflexer >2 >87% sensi7vitet distal neuropa7.
25 Undersökning DF varje besök Undersökning neuropa7: 1. Tryck: Monofilament (plantar MT I+V,häl) 2. Vibra7onssinne: Stämgaffel 3. Diskriminering/tak7l; vass resp mjuk (dorsal) 4. Akillesreflex Riskfot: 1+ ngn av 2-4. (PPV: 47%, NPV: 87% Perkins et al. Diabetes care 2010)
26 Amputa7on, DFS Amputa7onsrisk 60-90% av amputa7oner nedre extremitet pga DFS Mortalitetsrisk dubblerad emer amputa7on 15-27% av all kirurgi inkluderar skeleirevision Amputa7onsincidens varierar 0.5-5/1000 DM Land, etnicitet, sjv7llgänglighet, best prac7ce Defini7on av amputa7on (all kirurgi/>tmt/>ankel)
27 Amputa7on, DFS Amputa7onsrisk DM x icke DM (BrJSurg 2000) Peropera7v mortalitet 9% NL, 10-15% UK. 3-årsöverlevnad 59% Sve. 50% Italien (hög ålder, cardiovaskulär sjd) Kvinnor äldre vid amp, sämre överlevnad USA bäire överlevnad än Eur; yngre, friskare pat?
28 Vad lönar sig ai åtgärda? Akuta åtgärder vid kri7sk ischemiskt infekterat DFS Spelar 7den någon roll? Time is 7ssue ; sant eller falskt? BäIre akut revision än AB 3 dygn innan revision (1996)
29 Kri7skt ischemiskt, infekterat DFS; 3D 5 års prospek7v studie Italien; Reducera amputa7onsfrekvens 375 pat: A:192 debridering+ sekundär revaskularisering inom 1-7 (3) dygn B:183 nyi protokoll revaskularisering <24 7m Resultat: 6 mån Mortalitet 11 vs 4.4% Amputa7on 39.6 vs 24.6% Sårläkning 17.8 vs 20.8% Int J vasc Med 2013:296 Diabe7c foot: surgical approach in emergency Setacci et al.
30 Kri7sk ischemi Perifer artärsjd med vilosmärta, hotande/ manifest vävnadsskada Klassifika7on: Rutherford-Becker 0-7 asymtoma7sk via claudica7on 7ll ischemi/gangrän Fontaine (I-IV) Absolut ankeltryck <50-70, tåtryck <30-50 mmhg eller TCPO 2 <30-50 mmhg Hög risk
31 Amputa7on/mortalitetsrisk Bypassop DM +/- Bypassop; 30-80% har DM (jfr 10%DM åldersmatchat) Svensk studie KI DM / 1098 icke-dm kri7sk ischemi bypass Amputa7on inom 2.3 resp 3.4 år 55% riskökning för död emer bypass om DM Diabetes Care 2008:5:887 Outcome amer lg bypass surgery for cri7cal limb ischemia is poor in pa7ents with diabetes. Malmstedt et al.
32 Gold standard DFS behandling 1. Debridering kirurgisk (hyperkeratos/ inf/nekros) 7ll genomblödd vävnad 2. Infek7onsbehandling/An7bio7ka 3. Revaskularisering v.b. 4. Avlastning
33 Protokoll DFS behandling 1. Sårmätning (planimetri) 2. Metabol kontroll (euglycemi) 3. Kärlutredning
34 Protokoll DFS behandling 1. Sårmätning (planimetri) 2. Metabol kontroll (euglycemi) 3. Debridering kirurgisk (hyperkeratos/inf/nekros) 4. An7bio7ka 5. Avlastning 6. Fuk7g sårbädd 7. Avancerade omläggningsmetoder?
35 Behandlingsgenomgång Evidence-Based Review Diabe.c Foot Ulcer: An Evidence-Based Treatment Update, Am J Clin Dermatology 2014 Liza R. Braun 1, Whitney A. Fisk 2, Hadar Lev- Tov 3, Robert S. Kirsner 1 and Roslyn R. Isseroff 2, 4
36 Evidensbaserad behandling; review Juni 2014 Braun,Fisk,Lev-Tov,Kirsner,Isseroff Avlastning Debridering Neg tryck beh (VAC) Förbandsmaterial (o7llräcklig evidens) Hyperbar O 2 Tillväxyaktorer Hudsubs7tut Elektrofysikalisk beh Alterna7v beh. (o7llräcklig evidens)
37 Resultat Avlastning: Sängläge, rullstol, kryckor, fotbädd, terapeu7ska skor, ortoser, avlastande kirurgi Gold standard: Gips (Total contact cast) (USA <2% DF-specialister)
38 Resultat Avlastning: 48 studier Signifikant bäire läkning icke-avtagbar ortos/gips kontra avtagbar Ingen skillnad i risk för infek7on/komplika7on Terapeu7ska skor signifikant sämre Svaghet: Compliance skillnad
39 Debridering Effekt: Minska: Callus, Nekroser,Biofilm Kirurgisk Enzyma7sk (kollagenas) Autoly7sk (Ocklusion) Mekanisk (Lavage, hydrokirurgi) Biologisk (Larver)
40 Resultat Debridering: 16 studier Hydrogel signifikant bäire än kirurgi/larver Kirurgi ej sign. bäire än standard sårbeh.(?) Larvbeh (2 studier) snabbare läkning+ färre amp. hos säng/rullstolsburna Versajet R hydrokirurgi tätare debridering, ökad andel läkta sår 12 v.
41 Debridering: Resultat Retrosp. MCstudie sår; 525 centra Ju tätare debridering desto bäire läkning Wilcox et al. Frequency of debridement, JAMA Dermatol 2013;149(9):1050
42 Infek7onsdiagnos7k DFsår Inflamma7on, pus, abscess Osteomyelit? Probe to bone skelei synligt/på djupet Sår > 2 cm eller dura7on > 1-2 veckor Förhöjd SR (>70) utan förklaring Diagn radiologi slätrtg/scint/ct/mr/ ultraljud Biopsi för odling/pcr
43 An7bio7ka vid infekterat DFsår Svenska rekommenda7oner 1. Isoxazolylpc 2. Klindamycin (Pc allergi, S.aureus+ anaerob)
44 Abscess behandling Djup odling helst biopsi om OM Alterna7va ini7ala an7bio7kaval (enl VP) 1. Cefotaxim+Metronidazol 2. Piperacillin/Tazobactam 3. Karbapenem
45 Odling av DFsår Signifikant odling? = signifikanta patogener I såret? = S. aureus, G-neg, Anaerober? = djup odling? = biopsi? 21 pa7enter, 2.04 species per pat I sårodling 1.09 med nålbiopsi. Signifikant (P < 0.02) Kessler et al. Diabe7c Medicine, 2005
46 Riktad empirisk AB-behandling Ytliga infek7oner Staf+strep (2C) Djupa infek7oner Staf, strep, G- aerober+anaerober (2C) Peroral: Sår ner 7ll fascia Parenteral: Sår under fascianivå/ allmänpåpverkan
47 An7bio7ka vid Osteomyelit Studie jfr 6 och 12 v Tone A. et al. Diabetes Care 2015 Feb;38(2):302 Kombina7onsbehandlingar med biofilmsak7vitet Rimactan + Levofloxacin vid S. aureus (Kinolon+ Cefalosporin Gram-neg) Ingen skillnad i utläkning 6 vs 12 v.
48 An7bio7ka vid Osteomyelit Osäker penetra7on: Betalaktamer, Vancomycin Bra vävnadspenetra7on (% av S-konc): T/S (högdos >50%), Fusi, Klinda (40-70%) Rifa(>S vid 600 mg, x1), Kinolon, Linezolid (50%), Metronidazol Dapto? Beh.rapport 100% cure rate Spellberg B., Lipsky B.A. CID : , Lazaro-Mar7nez, Aragon-Sanches, Garcia-Morales Diabetes Care : 3:
49 An7bio7ka vid DF infek7on Mild-medelsvår inf. 1-2 v AB beh. Osteomyelit: 6 v total AB beh. 1 v i.v. (SR, Rtg, neg odling, läkning) Emer revision av all osteit 1 v AB beh. Lipsky BA et al.; IWGDF Guidance on the diagnosis and management of foot infec7ons in persons with diabetes.. Diabetes Metab Res Rev Jan;32 Suppl 1:45-74.
50 Övrig behandling DFsår Förbandsmaterial: 26 studier Mål: Fuk7g, ocklusiv, icke-masererande (Torrt gangrän-håll torrt!) Inga data tyder på ai avancerade förband, hydrocolloid eller skumförband ger bäire läkning än andra förbandsmaterial, Lokalreak7on Kostnad!
51 Topikal behandling Honung bäire än jodförband (MRSA) Angiotensinanalog; 8.5 vs 22 v läkning Hyaluronan kortare läknings7d Trombocytrik plasma Allogena kera7nocyter Tillväxyaktorer Hud gram/subs7tut (fibroblaster+hya)
52 Verktyg för revision Malin Hakelius plastikkir.
53 Enkla förbandsmaterial t.ex: Salvkompress + Gelförband + skyddsförband Malin Hakelius plastikkir.
54 Övrig topikal behandling Vacuum Assisted Closure, VAC (2A) Nega7v tryck behandling (NPWT) Pico-pump Ökad läkningsfrekvens med debridering fram 7ll granulering
55 Övrig adjuvant behandling Hyperbar O 2 Ökad celldelning fibroblaster, endotel, kera7nocyter Ökad neutrofilavdödning av bakterier IntermiIent 100% O Atm 1-2 7m
56 Övrig adjuvant behandling Hyperbar O 2 FortsaI kontroversiell Dyr-kor{dsbehandling? Löndahl et al. svenska studier NICE o7llräckliga data 2012 Margolis et al ej effek7v
57 Väl genomförda cohort/register/casecontrol studier (B) effek7vt med Årlig bedömning med fotundersökning; Inspek7on, fotpulsar,sensibilitet(s7ck,monofilament, vibra7on, ankelreflexer) Pa7entutbildning för egenvård; fotbehandling
58 Underlag från dåligt/ickekontrollerade studier (C) visar stöd för Mul7disciplinärt omhändertagande DFS Rökare, hög-risk pat, 7digare fotproblem remiieras 7ll fotspecialist, livslång uppföljning Claudica7o, perifer puls, ankel-brakialindex bedöms; om signifikant avvikelse Kärlutredning, fysisk ak7vitet, medicinering, kärlkirurgi
59 Underlag för behandling DFsår Enkelt och/eller komplicerat! Am J Clin Derm (2014) 15: , Management of Diabe7c Foot Ulcers, Braun et al. Diabe7c foot, wound healing, diabetes complica7ons, skin ulcer, diabetes mellitus. Systema7sk review, meta-analys, randomiserade kliniska studier Ej preven7on/utbildning The Lancet (2013) 361:1545- Diabe7c foot ulcers, Jeffcoate and Harding Am J Surg (2004) 187(5A):1S Protocol for treatment of diabe7c foot ulcers Brem et al. Diabetes Ther (2012) 3:4 Management of Diabe7c Foot Ulcers. Alexiadou, and Doupis Diabetes Metab Res Rev (2008)24:181- Prac7cal guidelines on the management and preven7on of the diabe7c foot. Apelquist et al. Lepäntalo M. et al. Eur j Vasc Endovasc Surg (S2) Spellberg B., Lipsky B.A. CID : , Lazaro-Mar7nez, Aragon-Sanches, Garcia-Morales Diabetes Care March 2014 vol. 37 no Selva Olid ASI, Barajas-Nava L A,Gianneo OD, Bonfill Cosp X, Lipsky BA. Systemic an7bio7cs for trea7ng diabe7c foot infec7ons. Cochrane Database Syst Rev2015 Frykberg RG, Banks J, ACS Surgery News Digital Network February 10, 2016 et al., ACS Surgery News, 2016 IDSA Guidelines UptoDate Lipsky BA et al.; IWGDF Guidance on the diagnosis and management of foot infec.ons in persons with diabetes.. Diabetes Metab Res Rev Jan;32 Suppl 1:45-74.
Diabetesfotsår, DFS. Utbildningsdagar Infektion Mars 2015. Cecilia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborgs lasarett
Diabetesfotsår, DFS Utbildningsdagar Infektion Mars 2015 Cecilia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborgs lasarett Diabetesfotsår, DFS Askungen i patientvården? Diabetesfotsår, DFS Askungen
Läs merDiabetesfoten. Diabetesfoten. Varför sår? 5 Hörnstenar för Prevention 16-04-04. Neuropati Sår. Ischemi. Infektion
Diabetesfoten Diabetesfoten Vanligt Prevalens 4-10% 2 av 3 recidiverar Mer än 60% av alla amputa/oner i de nedre extremiteterna (icke-traumagska) sker hos personer med diabetes 1 Katarina Fagher Endokrinologen
Läs merUtbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet
Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merDIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet
Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merHCC-övervakning (surveillance)
HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt
Läs merNa#onella epilepsikirurgi registret. Uppdatering av data 2012 04 23 Na#onella epilepsikirurgimötet Lund
Na#onella epilepsikirurgi registret Uppdatering av data 2012 04 23 Na#onella epilepsikirurgimötet Lund Antal operationer totalt 100 80 60 40 20 0-91 -92-93 -94-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 -06-07
Läs merFotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS
Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes
Läs merGastrointestinal cancer
Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merCalcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder
Läs merDIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder
Läs merVanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs merSymtom och komplikationer
Persisterande ductus arteriosus (PDA) hos underburna barn Symtom och komplikationer Ola Hafström Neonatalverksamheten Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Ductus arteriosus hos fostret Konstriktion
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merEvidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merAkut astma magnesium och teofyllin
Akut astma magnesium och teofyllin Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg 2011-09-16 5 vuxenstudier 2 barnstudier Akut svår astma på ED PEF 25-30% (vuxna) PEF < 60% (barn)
Läs merLDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1
LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning
Läs merSocialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-
Läs merUppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?
Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad
Läs merInfektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merRenal denervering En ny behandling mot terapiresistent hypertoni
Renal denervering En ny behandling mot terapiresistent hypertoni Mar4n Delle Röntgenkliniken Södersjukhuset Patrik Ahlström, Chris4na Jägrén, Nils WiE, Sune Forsberg Kardiolog klin/med klin. Södersjukhuset,
Läs merDen diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merDIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala
DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt
Läs mer*Data på fil. SVERIGE KCI Medical AB Möbelgatan 4 431 33 Mölndal Sverige Kundtjänst dygnet runt Tel 08-544 996 90 Fax 08-544 996 91 www.kci-medical.
PREVENA -incisionsbehandlingssystem Den första batteridrivna produkten med negativt tryck specifikt utformad för hantering av incisioner där det finns risk för postoperativa komplikationer. Prevena -behandling:
Läs merProtesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs merIntroduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö
Introduktion till graftinfektioner Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö 3cm Aortaaneurysm - Definition 1,5 X normal diameter Epidemiologi Vanligare hos män ( 6 : 1 ) " debut " ca 10 år senare
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs merPROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer
PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer
Läs merOrtopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150
Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion
Läs merAntibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Läs merNya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?
Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer
Läs merNationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018
Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merCDI i Sverige Diagnostik och behandling - behövs EU anpassning?
CDI i Sverige Diagnstik ch behandling - behövs EU anpassning? Trbjörn Nrén Infektinsläkare, Univesitetssjukhuset i Örebr trbjrn.nren@rebrll.se Östersund Infektinsveckan 29 maj CDI i lilla Sverige 8000
Läs merHypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset
Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merPREVENTION AV GINGIVIT
Björn Klinge, Odontologiska institutionen, Avd för Parodontologi PREVENTION AV GINGIVIT Metoder för att reducera gingivit Tandborste Tandkräm med antiseptika Munsköljningsvätskor Påverka kunskaper attityder
Läs merNa#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning
Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården
Läs merKirurgiska Bukinfektioner
Kirurgiska Bukinfektioner Infektionsläkarföreningens Efterutbildningsdagar 2011 OBS. Denna version av presentationen som på begäran läggs ut på hemsidan är i avsaknad av en samtidig föreläsning med förklaringar,
Läs merNutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping
Nutri&on och inflamma&on Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping An&inflammatorisk mat - finns det? 10 i topp: Lax Kelp (brunalg) Olivolja Grönsaker,
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merUtfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+
1. Almonte M, et al Int J Cancer. 2007 Peru Spilt sample, fix ordning 5595 kvinnor Landsbygdsbefolkning Peru. Screening. SurePath Signikant sämre spec och PPV Tröskel ASCUS+ Sensitivitet CIN2+ CC 26,2
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merKardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Läs merSvåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB
Svåra eksem hos barn Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Hudenheten Sachsska Ca 1200 besök/år samt konsultverksamhet Samlokaliserad med barnallergimottagningen Natalia
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Lars Svennberg Överläkare, hjärtenheten Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Sekundärprevention Waran Kvalitets-
Läs merMultiple choice frågor 15-12-09
1 (5) Ett eller flera rätta alternativ 1. Vilken/a av följande förhållningsregler gäller för patienter med HIV enligt smittskyddsläkarna? a. Informera på MVC vid första besöket pga graviditet R b. Informera
Läs merStentinläggning som alternativ till kirurgi
Stentinläggning som alternativ till kirurgi Martin Delle Röntgenkliniken Södersjukhuset Equalis vårmöte Stockholm 2014 Stroke! Katastrof för individen! Stora kostnader för samhället! 25% dör! 3:e vanligaste
Läs merDiabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro
Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merOrtopediska infektioner
Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Ortopediska infektioner I. Septisk artrit II. Osteomyelit a) akut b) kronisk III. Spondylit IV.
Läs merNej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merHot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus
Hot Topics in Perioperative Medicine Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus Risk Stratifiering Är INTE en NY klassifierings system! Bra mortalitetsprediktion trots begränsningar Risk Stratifiering
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merLokalbehandling av sår
2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6
Läs merLEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW
Infektionskliniken Anna Werner, öl Datum November 2006 LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW 25-30 000 höft- och knäproteser opereras i Sv /år. Infektionsfrekvens: Höft 0,5 %,
Läs merAllmänläkardagarna 2011-01-27
Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna
Läs merSelek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund
Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs merKvalitetsregister Endokardit Juli 2011
Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 1 Patientdata Personnummer: Ålder: Läkares sign:.. Datum inskrivning: Datum utskrivning:.. Vårdtid (dygn): När startades IE-behandling Diagnos enl Duke`s kriterier:
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merInfluensa och graviditet
Influensa och graviditet sjukdom och vaccination Mödrahälsovårdsutbildning Mars 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Influensa är fr.a. ett fågelvirus 16 H och 9 N Influensa -epidemi Säsongs-influensa
Läs merLevercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling
Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum
Läs merAortadissektion - patofysiologi
Aortadissektion Aortadissektion - patofysiologi Intimarift => blödning under tryck in i media => dissektion med falska och äkta lumina separerade av intimaflap Ruptur av vasa vasorum i media => intramuralt
Läs merVaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease
Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Vaskuliter hos barn Små kärl Granulomatos med polyangit (Wegener s Granulomatos) Microscopic Polyangiitis
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merVSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs merNeuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov 2013 02 21. Utbildningsdag III 2013 2013-03-12
Neuropsykiatri Utbildningsdag III Länssjukhuset Ryhov 02 21 Anette (ange Ekerheim, enhet via enhetschef Infoga Neuropsykiatriska sidfot) teamet -03-12 Vem är jag? Anette Ekerheim Legitimerad arbetsterapeut,
Läs merOm Strama, resistens och antibiotikaförskrivning
Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens
Läs merFotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015
Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Statistik aktiv uremivård 2014 5194 fungerande transplanterad njure 833 peritonealdialys
Läs merAkut kirurgiska operations processen
Akut kirurgiska operations processen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Folke Hammarqvist, kirurg Förbättringsgruppen Stora och varierande flöden The emergency operation race Utsålt - fullt Utsålt
Läs merRådgivningssjuksköterskor
Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.
Läs merVem skall operera kvinnan med ovarialcancer?
Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Pernilla Dahm Kähler (presenterad av Dr. P. Kölhede) Med.Dr. överläkare Sektionschef gynekologisk tumörkirurgi kvinnosjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merIndikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se
Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och
Läs merLite om infektioner relaterade till thoraxkirurgi och gynekologisk kirurgi. Magnus Brink Infektionskliniken i Göteborg Saltsjöbaden maj 2011
Lite om infektioner relaterade till thoraxkirurgi och gynekologisk kirurgi Magnus Brink Infektionskliniken i Göteborg Saltsjöbaden maj 2011 pleuraempyem Empyema as an orphan disease: So many aproaches
Läs merNekrotiserande fasciit
Nekrotiserande fasciit Ur en infektionsläkares synvinkel Erik Sandholm Infektionskliniken i Karlstad SOTS 2011-01-20 Karlstad Vid alla livshotande infektioner är det bråttom Prognosen avgörs ofta av modet
Läs merSylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Sylvie Kaiser Överläkare, med dr Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Ont i magen? Dominerande diagnoser vid akuta buksymptom hos förskolebarn resp skolbarn
Läs merI PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Läs merPa#en&all Downs syndrom. Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10
Pa#en&all Downs syndrom Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10 Vad innebär diagnosen Downs syndrom? Varje individs DNA finns samlat i 46 kromosomer (22 par) som ligger inu# cellens kärna. I vissa
Läs merJan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset
Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet
Läs merVad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens
Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill
Läs merIndikationer för antibiotikaprofylax i tandvården
Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Ett konsensusdokument utarbetat på regeringens uppdrag av företrädare för Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Tandvårds-Strama samt odontologiska
Läs merMetabol kontroll och HbA1c-mål
Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert
Läs mer