Nacka Kulturcentrum. Lotta Döbling, Stockholm Sylvia Olin Tartsay, Värmdö Vecka 41-43, 2012

Transkript

1 1 Nacka Kulturcentrum Lotta Döbling, Stockholm Sylvia Olin Tartsay, Värmdö Vecka 41-43, 2012

2 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Fakta om enheten... 4 Typ av skola... 4 Ledning... 4 Organisation... 4 Observationens metod... 5 Sammanfattande slutsats om enheten... 5 Skolans starka sidor... 5 Skolans förbättringsområden... 5 Målområden... 6 Normer och värden... 6 Utveckling, lärande och konstnärligt skapande... 8 Elevernas inflytande och ansvar Styrning och ledning Referenser... 16

3 3 VÅGA VISA Hösten 2008 startade ett arbete för att utveckla observationer för musik- och kulturskolor, där Ekerö, Huddinge, Järfälla, Nacka, Stockholm, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö deltar. Utvecklingsarbetet har skett i samarbete med Sveriges musik- och kulturskola, SMOK. VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse Observationerna avser den frivilliga delen av verksamheten i musik- och kulturskolor. Metoden Observationer i VÅGA VISA genomförs av pedagoger och verksamhetsansvariga. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhets- och lektionsbesök samt intervjuer med elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metod styr och stödjer observatörerna i deras arbete. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Metodboken* Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fyra områden Normer och värden Utveckling, lärande och konstnärligt skapande Elevernas inflytande och ansvar Styrning och ledning * Metodbok och mer information finns på

4 4 Fakta om enheten Typ av skola Nacka kulturcentrum (NKC) är en kommunal verksamhet som verkar i Dieselverkstaden. NKC bedriver kulturverksamhet på uppdrag av kommunen där en del är offentliga kurser. NKC:s avtal med kommunen omfattar: Utställningsverksamhet i Nacka Konsthall och ansvar för kommunens konstinnehav. Att levandegöra Nacka lokalhistoria genom Nacka lokalhistoriska arkiv och Nyckelvikens hembygdsgård. Offentlig scenkonst på lilla och stora scen. Uthyrning av NKC:s lokaler till andra aktörer. Offentliga kurser, workshops och drop in. Information och service till Dieselverkstadens besökare genom informationsdisken. En prioriterad målgrupp för hela NKC:c verksamhet ska vara barn och ungdomar upp till 20 år samt familjer. NKC har även skola/förskola som uppdragsgivare och driver verksamhet såsom skolbio, teater, workshops och 6-årskör. I Dieselverkstaden finns också andra aktörer: Dieselverkstadens bibliotek, Stockholms länsmuseum, Café Voltaire, Restaurang Voltaire, Klätterverket, Friskis och svettis, Selam, Sf Bio samt Boo KFUM dans. Dieselverkstan har en gemensam hemsida där alla aktörers utbud finns samlade. NKC har en egen hemsida som vänder sig främst till förskola/skola. Observationen omfattar endast kursverksamhet inom konst och kultur för barn och unga på fritiden. Ledning Ledningen och det operativa ansvaret för verksamhetens alla delar ligger på bitr. enhetschefen som i sin tur svarar mot enhetschefen (20 %). Inom NKC finns två styrande mötesforum: En ledningsgrupp och en verksamhetsgrupp. Ledningsgruppen är ett stöd för bitr. enhetschef och det forum där övergripande verksamhetsfrågor, budget, organisation och verksamhetsstrategi tas upp. Verksamhetsgruppen är det forum där NKC:s innehållsmässiga frågor lyfts fram med syfte att skapa en tydlig bild, förståelse och synergieffekter mellan de olika verksamhetsdelarna. Beslut om insatser för de olika verksamhetsområdena tas av bitr. enhetschef i dialog med den medarbetare som ansvarar för området. Ledningen och ansvaret för de offentliga kurserna ligger på bitr. enhetschef och verksamhetsansvarig för förskola/skola och kurser. När vi nämner ledningen i rapporten syftar vi på bitr. enhetschef och verksamhetsansvarig för förskola/skola och kurser. Organisation NKC erbjuder som en del av sin verksamhet kurser och öppna workshops i teater, bild och konst, keramik, serieteckning och digitalt foto, för barn och ungdomar upp till 19 år i Nacka kommun. Pedagogerna är inte anställda utan arbetar på uppdrag utifrån behov och antalet kan därför skilja sig åt från termin till termin. Under hösten 2012 arbetar 10 pedagoger med de offentliga kurserna. Totalt är 163 elever inskrivna på kursverksamheten fördelade enligt följande: Teater 96, bild och konst 29, serieteckning 8, keramik 21, digitalt foto 9. En termin innefattar 12 kurstillfällen. Lektionernas längd är 45, 90 eller 120 min. Max antal deltagare i grupperna är 12 stycken. Ca hälften av kursavgiften finansieras av kommunen. Kurskostnad per termin:

5 5 Teater 45 min: 1300 kr Teater, bild och konst och digitalt foto 90 min: 1750 kr Teater 120 min: 1900 kr Bild och konst, keramik, serieteckning och digitalt foto 120 min: 2450 kr Observationens metod Vi är två observatörer som har uppdraget att observera NKC. Vi har tagit del av Dieselverkstadens hemsida, där NKC:s verksamhet finns presenterad, och fått information angående kursinnehåll, priser och kurstider. Vi har läst NKC:s dokument: Verksamhetsberättelse 2011, Om Nacka kulturcentrum, Avtal mellan Nacka kulturcentrum och Kulturnämnden, Om Nacka kulturcentrums metodik för att leda skapandeprocesser samt Policy för Nacka kulturcentrums pedagogiska arbete. Vi inleder vårt besök med att träffa och intervjua bitr enhetschef och verksamhetsansvarig för förskola/skola och kurser, den 8 oktober. Samma dag startar vi våra observationer. Under vecka 41 observerar vi 18 lektioner. Vi besöker samtliga pedagoger och genomför intervjuer med 8 pedagoger, 6 föräldrar och 37 elever (i grupp och enskilt). De intervjuade har valts ut då vi träffat pedagoger, elever och föräldrar före och efter lektionerna. De datum vi besöker NKC är 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 16 oktober. Sammanfattande slutsats om enheten NKC bedriver en bred kulturverksamhet i Dieselverkstadens lokaler på uppdrag av Nacka kommun med den prioriterade målgruppen barn och unga samt familjer. I huset finns även ett flertal andra verksamheter. Alla dessa delar är på sätt och vis integrerade till ett kulturhus. De offentliga kurserna i bild och konst, digitalt foto, keramik, serieteckning och teater utgör en del av NKC:s verksamhet. Pedagogerna är inte tillsvidareanställda utan arbetar på uppdrag utifrån behov. Under hösten 2012 arbetar 10 pedagoger med kurserna. Ledningen består av enhetschef, bitr. enhetschef, ledningsgrupp och verksamhetsgrupp. Ledningen och ansvaret för de offentliga kurserna ligger på bitr. enhetschef och verksamhetsansvarig för förskola/skola och kurser. Skolans starka sidor Att verksamheten bedrivs i Dieselverkstaden, en plats med en mångfald av aktiviteter, sid 12 Ändamålsenliga och välutrustade lektionslokaler, sid 11 Professionella och välutbildade pedagoger, sid 15 Pedagogerna är mycket lyhörda för elevernas behov och tar reda på vad de vill få ut av kursen, sid 13 Skolans förbättringsområden NKC är otydliga som organisation utåt. Brukarna har svårt uppfatta vad som ingår i NKC:s eget kursutbud, sid. 4 Höga avgifter leder till begränsad tillgänglighet för alla medborgare, sid 12 Ett större engagemang från ledningen att ta del av pedagogernas faktiska verksamhet, till exempel att besöka lektionerna, sid 14 Mötesformer med ledningen och pedagogerna angående pedagogiska frågor, sid 15 Ett tydligare jämställdhets- och värdegrundsarbete, sid 16

6 6 Målområden Normer och värden I detta avsnitt tar vi upp verksamhetens medvetenhet gällande värdegrundsfrågor och jämlikhetsfrågor, var det finns dokumenterat samt hur det syns i den dagliga verksamheten. Vi tar även upp förhållningssätt mellan pedagog och elev. Beskrivning Vid samtal med ledningen får vi veta att NKC följer Nacka kommuns värdegrundspolicy och FN:s barnkonvention och att det är upp till pedagogerna att omsätta det i sitt arbete. NKC arbetar själva efter en gemensam pedagogisk policy som är framställd utifrån kommunens riktlinjer och barnkonventionen. Den utgår från en processinriktad pedagogisk verksamhet. Syftet är att bidra till att utveckla människans förmåga att kommunicera och analysera för att i förlängningen förstå sig själv, sin identitet och sin omvärld. Pedagogerna upplever inte att NKC arbetar aktivt med värdegrundsarbetet, men de är medvetna om att det finns en värdegrundsplan, får vi reda på vid våra intervjuer. Pedagogerna diskuterar värdegrundsfrågor på eget initiativ inom det pedagogiska forumet, där de träffas två gånger per termin. En pedagog berättar att de flesta har med sig kunskap om dessa frågor från sina respektive utbildningar och omsätter den kunskapen på lektionerna. En annan pedagog berättar Jag jobbar både normkritiskt och utifrån genus. I mitt jobb finns en självklar värdegrund: Inte kommentera, var och en ska bli sedd och hörd! Ett önskemål från några av pedagogerna vi samtalar med är att NKC borde arbeta mer med genus- och värdegrundsfrågor och till exempel ge kompetensutbildning inom ämnet. Någon påpekar att det inte finns en uttalad vilja från ledningen att jobba med de frågorna. Vid våra observationer ser vi att grupperna ofta är en mix av pojkar och flickor men att det är övervägande flickor. Några enstaka grupper består enbart av flickor. På NKC finns en teaterkurs riktat för elever med särskilda behov. I den gruppen arbetar två specialutbildade teaterpedagoger. Nacka kommuns vision om öppenhet och mångfald ska prägla NKC:s verksamhet. Vad det gäller mångfald lägger NKC inte ner något arbete på till exempel en jämnare könsfördelning i grupperna. Hela verksamheten är kundstyrd, och ska leverera det som kunderna efterfrågar. Ledningen för NKC säger att de gärna arbetar mer riktat för mångfald, men att det då behövs ett tydligt direktiv och resurser som kopplas till målsättningen. De berättar också att det är svårt att få dit resurssvaga elever eftersom kurserna är relativt dyra. Ett faktum som även pedagogerna tar upp. De föräldrar vi har pratat med har inte någon vetskap om och i så fall hur NKC arbetar med värdegrundsfrågor. De märker att pedagogerna är medvetna, och väver in frågorna på lektionen. En förälder vi pratat med säger Barnen blir så otroligt väl bemötta, de kommer i första hand hela tiden. Killar och tjejer är lika behandlade. Förhållningssätt mellan elever och personal Vid våra observationer upplevde vi ett genomgående respektfullt uppträdande mellan elever och pedagoger. Endast vid ett par tillfällen har vi sett exempel på att eleverna inte lyssnar på pedagogen. Vi ser att pedagogerna kommer välförberedda och i tid till sina lektioner. De flesta lektioner startar med

7 7 en samling där alla får komma till tals och till exempel berätta något om sin dag eller vad de gjort i helgen. Alla elever blir sedda och får samma tid och fokus. På teaterlektionerna arbetar man med övningar och lekar där samarbete och respekt för varandra är centrala frågor som är väl synliga. I en av teaterns tonårsgrupper arbetar man vid vårt besök med teman kring makt och status i en grupp, om rangordning, hur man tar plats och varför man blir vänner. Det arbetet ska ligga till grund för en pjäs. I slutet av lektionerna samlas man och diskuterar gemensamt övningar och går igenom elevernas arbete. Pedagogerna är överlag uppmärksamma vad som händer i gruppen och är snabba på att säga ifrån om någon har en trist attityd eller stör. Vid en teaterlektion till exempel styr pedagogen upp situationen när en ny tredje karaktär, en tjej, inte blir insläppt i spelet då två killar skapar sin egen lilla grej. De elever vi intervjuar anser att stämningen i gruppen är god, att alla får komma till tals och blir sedda. Läraren lyssnar och behandlar oss lika säger en elev. En annan tycker att Det är bra att det inte är för många i gruppen, fem stycken som det är nu är bra. Det blir lugnt och inte så högljutt och stökigt som i skolan. En annan kille tycker att vissa i hans grupp blir för speedade. En grupp tjejer säger De flesta är lugna förutom vi. Annars är det bra stämning, alla får prata, det är både lugnt och hetsigt. Bedömning i text NKC arbetar utifrån Nacka kommuns och barnkonventionens värdegrund. Vi bedömer att detta arbete inte sker på ett aktivt sätt i dialog med pedagogerna. Pedagogerna vi har träffat efterlyser ett tydligare intresse och engagemang från ledningen att arbeta med frågor såsom lika värde och genus. Vi uppfattar att det värdegrundsarbete som sker i mötet med eleverna i stort sett bygger på pedagogernas egna värderingar, tidigare utbildningar och erfarenheter samt genom gemensamma diskussioner. NKC:s uppdrag mot kommunen är kundstyrt och verksamheten arbetar enbart efter vad kunderna efterfrågar. Vi ser att det i uppdraget inte finns utrymme för till exempel frågor som att få en jämnare könsfördelning i grupperna och få in elever från resurssvaga områden. Vi anser att det är en nackdel med tanke på kommunens vision om att arbeta för mångfald. Vi bedömer att pedagogerna är välförberedda och kommer i tid. Vi bedömer att pedagogerna arbetar på ett väl synligt sätt med alla elevers lika värde, jämlikhet mellan pojkar och flickor, att alla blir sedda och lyssnade till i gruppen. Pedagogerna uttalar själva att dessa frågor är centrala för dem i mötet med eleverna vilket vi också ser. Exempel på det är de gemensamma samlingarna där alla får komma till tals och visa vad de gjort under lektionen. Diskussioner och samtal efter varje övning när det gäller teaterlektionerna. Elevernas egen uppfattning är att alla får komma till tals på lika villkor. Bedömning enligt skala 1 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar mycket goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt på de punkter som tas upp i metodboken. 3.0 GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god och jämn kvalitet med vissa förbättringsområden. 2.0 TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande men har varierande kvalitet och/eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån metodbokens punkter inte tillfredsställande.

8 8 1,0 2,0 3,0 4,0 x Utveckling, lärande och konstnärligt skapande I detta avsnitt tar vi upp om man arbetar med mål och kursplaner och hur det syns i verksamheten, pedagogiska metoder, undervisningssituationen, hur elever stimuleras och utmanas i sitt lärande och konstnärliga skapande, om det finns möjlighet till samarbeten och om eleverna får medel att arbeta självständighet, hur verksamheten utformas efter elevers olika förutsättningar, hur man arbetar med dokumentation och uppföljning, framträdanden och utställningar samt den fysiska miljön. Beskrivning Mål och kursplaner NKC arbetar inte med kursplaner. Stor vikt läggs vid att arbeta processinriktat och NKC har arbetat fram en gemensam pedagogisk policy (som nämnts ovan) med en metodik som lotsar eleven genom hela processen. Enligt den pedagogiska policyn leds och planeras den skapande processen enligt följande delar: Inspiration, experimentera, skapa och visa. Vid samtal med ledningen får vi veta att alla pedagoger delges denna metodik och arbetar efter den. Det bekräftas av de flesta pedagoger att de arbetar efter dessa fyra grundbultar. Pedagogerna vi samtalar med utrycker att det är skönt att ha som stöd, någon anser dock att den är för allmän. Ett par pedagoger tycker sig inte ha fått tydlig introduktion i det gemensamma förhållningssättet. Flera pedagoger poängterar vikten av att kurserna inte ska likställas med den vanliga skolans verksamhet angående gemensamma mål och kursplaner, utan vill få eget utrymme att styra och planera undervisningen. Att ge eleverna något utöver skolans verksamhet, som grädde på moset, är viktigt. Det här ska vara en plats där man kan forma sig själv mer än i skolan. Mitt mål är att ge strategier till eleven att fungera även om ramarna inte är givna säger en pedagog. Några pedagoger som vi intervjuar berättar att de gör egna kursplaner inför varje termin. Dessa presenteras för eleverna i början av terminen och förändras om eleverna har egna önskemål. Målet med gruppernas arbete är också att sätta upp en pjäs och ha en utställning, men processen dit är minst lika viktig. Det målet är alla elever väl införstådda med. De föräldrar som vi har intervjuat säger sig inte vara intresserade av huruvida det finns kursplaner eller ej. Jag är inte ute efter prestation. Att min son får stimulera fantasin utveckla sina kreativa sidor är det bästa. Pedagogiska metoder Arbetet i teatergrupperna bygger mycket på improvisationsövningar. Pjäserna utforskas genom olika övningar och diskussioner i gruppen. Ramarna sätts men däri finns stor frihet att pröva olika roller, arbetet bygger på elevens skapande, berättar en pedagog. Eleverna får lära sig hur grundstrukturen ser ut i en pjäs, den ska innehålla en början, vändning och slut. Vid ett av våra besök i en teatergrupp arbetar man med en pjäs om en cirkus. Historien arbetas fram genom en lek där alla elever deltar genom att tillsammans bygga ihop meningar och ord som bildar en berättelse. Under avslappningsstunden på golvet uppmanas eleverna att gå igenom historien i huvudet för sig själva. Pjäsen spelas därefter upp. I de övriga kurserna arbetar man utifrån teman och uppgifter. Lektionerna börjar med en genomgång och eleverna arbetar därefter självständigt. De lär sig genom att utforska, prova och experimentera. Pedagogen

9 9 diskuterar elevernas verk individuellt, ger feedback och pratar om hur man kan arbeta vidare. På lektionerna i digitalt foto visar pedagogen hur man ljussätter ett objekt som ska fotograferas. Eleverna flyttar lamporna hit och dit för att se hur ljus och skugga förändras, olika färger sätts mot varandra för att förstå hur komplementfärger fungerar. De tittar på sina resultat i kameran. I en annan grupp går man igenom kamerans alla funktioner och pratar om hur man arbetar med olika bildsnitt; närbild, helbild osv. Pedagogen har arbetsblad, en powerpoint-presentation samt en kamera som alla kan studera. Eleverna beger sig ut för att ta egna bilder med olika bildsnitt. En av bildgrupperna och serieteckningsgruppen arbetar ibland tillsammans med gemensamma igångsättningsövningar. Exempel på övningar kan vara att arbeta med snabba modellskisser i akvarell där lärarna agerar modell. Ibland arbetar gruppen i Konsthallen. Pedagogerna upplever dock att det kan vara svårt att ta in det som visas i konsthallen i undervisningen. På serieteckningen gör pedagogen ett arbetsblad för varje tillfälle som eleverna kan ta hem om de vill. Lektionen börjar med en snackis där eleverna berättar för de andra om sina serier, hur man har tänkt. I och med det tvingas man exponeras av sin serie, man får möjlighet att se om den fungerar, enligt pedagogen. Lektionen bygger i högsta grad på elevernas individuella arbeten. Pedagogen berättar att han har en modell som han jobbar utifrån där det är viktigt att eleven utmanas och därmed breddar vyerna. Det är processen som är viktig, inte produkten säger pedagogen. På keramiken får eleverna lära sig tekniken med att knåda lera för att få ut luftbubblor, dreja eller forma på andra vis, olika lertyper, glasyrer osv. Pedagogen uppmuntrar eleverna: Ni har full frihet, prova och ändra! Man kan börja med något, funkar det inte, då kan man ju alltid börja om! Det egna skapandet står i absolut fokus berättar pedagog. Många lärare använder IT som en inspirationskälla i upplägget; söker bildmaterial, musik osv, men eleverna använder det inte ofta under lektionstid. På en lektion visade pedagog de stolta eleverna vilka teckningar han lagt ut på internet. Undervisningssituationen Vid våra besök ser vi att pedagogerna är väl förberedda och att det finns en tanke inför lektionen. Under de teaterlektioner vi besökte arbetade grupperna med olika improvisationsövningar den första halvan av lektionen. Den resterande tiden arbetade man med pjäsen. En pedagog berättar att det alltid finns en röd tråd i upplägget och i valet av övningar vilket vi också uppfattade vid våra besök. Allt som görs den första timmen av lektionen hänger ihop med fortsättningen och arbetet med pjäsen. Inom bild och formämnena arbetar grupperna efter ett tema eller en idé som pedagogen presenterar. Pedagogen visar bilder som man utgår och inspireras av. Uppgifterna fungerar som en grund, en ram, där sen eleverna har full frihet att tolka uppgiften själv. Det finns också möjlighet att arbeta med egna idéer när uppgifterna är klara. En gemensam igångsättningsuppgift som bild och serieteckningseleverna arbetade med var att måla hybrider; två sammanfogade djur blir ett. Bildeleverna arbetade sedan vidare på temat och gjorde skulpturer. Under en annan bild och konstlektion arbetade man med ordspråk. Barnen valde ett ordspråk och fick sedan välja färg på det papper de skulle måla på. Det diskuterades kring elevernas val: Varför valde du svart? frågar pedagog Jamen, jag ska ju jobba med vargen! svarar eleven. På serieteckningen arbetar man vid vårt besök med en bildberättelse där ett förslag på tema är Moralitet. Eleverna uppmuntras att använda sig av fabler, (djur som människa). Pedagogen har också teknikprat, och visar olika typer av pennor som eleverna kan prova. Pedagogen poängterar att tekniken får man köpet, det är inte den man utgår från. Vi uppfattade vid våra besök att pedagogerna är lyhörda och stöder elevernas arbetsprocess. En pedagog

10 10 presenterar många typer och stilar från olika tidsepoker valda utifrån vad eleverna jobbar med, som inspiration.. Alla pedagogerna berättar i våra intervjuer att planeringen är öppen och att mycket ändras efter elevernas önskemål och behov och efter vad som händer under arbetets gång, men att man har en grundstruktur att utgå från. En förälder säger Lärarna är fantastiskt bra! Utmärkta pedagoger! Några elever i olika ämnen säger om sina pedagoger Om man inte fattar förklarar hon bättre. Hon är lerexpert Ja man kan lita på henne. Varje lektion har han planerat, det är olika saker som han går igenom. Man kan rådfråga en expert. Jag ger en applåd för henne! En elev säger angående sin kurs Man får tänka på någonting annat, får frihet från allt annat, man glömmer bort allt annat. Hur elever stimuleras och utmanas i sitt lärande och konstnärliga skapande Eleverna i verksamheten jobbar alla med det egna konstnärliga skapandet och de utmaningar som följer i processen. Inom teatern är eleverna medskapare till pjäser och får utmaningar på lektionerna när de utifrån en ram arbetar fram ett innehåll, det kan handla om minipjäser eller trailers. Pedagog bestämmer ämnet och eleverna bestämmer hur det ska gestaltas. En teaterlärare berättar "De är i den åldern där de ställer frågor kring identitet osv vilket passar att arbeta med i teater". Deras röster ska bli tagna på allvar. Jag är bara en ledare för dem på väg mot föreställningen. Inom bild, foto, keramik och serieteckning är det en grundläggande idé att eleven ska hitta sitt eget uttryck genom att utforska material och idéer. En elev uttrycker Det är det det går ut på. Man får använda sin kreativitet! Vi ser att pedagogerna resonerar och bejakar eleverna i den skapande processen och utmanar dom att till exempel försöka blanda till en färg, arbeta med ljuset, gör ändringar i en teckning för att driva resultatet vidare. En pedagog pratar om hur han i undervisningen vill utmana eleverna så att de kommer långt bort från komforten, och därigenom pressa sig själva till nya grejer. En annan lärare säger Jag vill utmana eleven så han breddar sina vyer, växer och blir bättre och bättre. Eleverna uppmanas att ta inspiration utifrån vad pedagog har visat. Att prova och ändra. Man kan börja med något, funkar det inte, då kan man ju alltid börja om! Många pedagoger presenterar konstnärer och visar bilder på konstverk som hänger samman med det tema eleverna arbetar med. Digitalt foto till exempel arbetade tidigare med "identitet" och eleverna utgick då från konstnärer som arbetar med det temat. I en av kurserna motiverade pedagog sina elever att skicka in sina bilder till Moderna Museet, som anordnade en stor utställning för och med barn. "Därav följde att hela familjen kom till Moderna och hängde där en helg" berättar en förälder. På museet fick barnen chans att upptäcka andra konstnärers verk. I en bild och konstgrupp kommer samtalet in på dans, pedagog tipsar eleverna om att titta på en film om en känd koreograf och hur han jobbar. "Titta på filmen och tänk på hur de jobbar med processen" tipsar pedagogen. Under den eftermiddag i veckan då tre kurser pågår parallellt (i konst, foto och serieteckning), uppmanas eleverna att titta in på de olika lektionerna för att få syn på vad de andra gör, och kanske få lust att prova. Samarbete och självständighet Speciellt teaterkurserna bygger helt på att eleverna samarbetar. De improviserar fram scener tillsammans, pedagog har en övergripande regihand. Exempel på övningar som eleverna gör är en gemensam staty. Eleverna prata ihop sig om något de alla gillar och gestaltar det i en rörlig staty. En annan övning är Fast i hissen. Eleverna delas upp i två grupper, en grupp improviserar utifrån de karaktärer de fått i hemlighet av pedagog. Resten av gruppen ska gissa vilken karaktär var och en i hissen har. Teaterelever som vi har pratat med säger angående samarbeten. Självklart, det är det det går ut på! Det känns bra i gruppen. De andra ämnena bygger mer på individuellt arbete. Eleverna arbetar mest med sina egna individuella verk. De samarbeten som vi såg vid våra observationer var på digitalt foto när eleverna skulle ljussätta och fotografera en produkt. På serieteckning gör eleverna en gemensam serietidning. Keramikeleverna berättade om att de ibland gör en gemensam uppgift. Till exempel ett porträtt i lera, en mask, som får gå laget runt så att alla får arbeta på samma sak och förändra den.

11 11 När arbetet med manus kommit en bit på väg och teatereleverna fått sina roller, börjar jobbet med att lära sig repliker vilket eleverna kan öva på hemma. I vissa kurser arbetar man med en processbok som man tar med sig hem. I den kan man teckna, anteckna, klistra in saker för att samla inspiration. I keramiken berättar eleverna att de ibland uppmuntras att tänka ut en form eller mönster hemma som förberedelse för nästa lektion. En förälder berättar Man får hemövningar om man vill. Ofta inspireras barnen på lektionen och vill ta hem och till exempel göra färdigt hemma. Det är så bra här, jag har blivit mycket säkrare i skolan, jag vågar mer berättar en elev. En pedagog uttrycker att "Teatern är en frizon där eleverna ges utrymme att själva utforska vem dom är, att testa olika roller utan att bli dömda". Hur verksamheten utformas efter elevers olika förutsättningar NKC har som nämnts ovan en kurs i teater för elever med särskilda behov. Dieselverkstadens lokaler är handikappanpassade och geografiskt lättillgängliga. På grund av de höga terminsavgifterna är kurserna inte fullt ut tillgängliga för alla. Det finns inga specialkurser för elever som vill satsa extra på sitt ämne, med till exempel utökad tid, flera pass i veckan. Inom flera ämnen finns däremot grundkurser och fortsättningskurser. Flera elever vi har träffat har gått på sin kurs under flera terminer och bytt grupp efter hand. I en del grupper blandas de nya med de som har gått längre, vilket pedagogerna ibland upplever som ett problem. Dokumentation och uppföljning Vid samtal med ledningen får vi veta att pedagogerna uppmuntras till att dokumentera och redovisa sin verksamhet. Materialet kommer att användas som introduktionsmaterial för nyanställda pedagoger och ge medarbetarna en bild av verksamheten över tid samt kunna användas i marknadsföringssyfte. Flera pedagoger som vi intervjuar säger sig inte känna till ledningens önskan om dokumentering men gör det på eget initiativ. Många dokumenterar genom att fotografera sina elevers verk. En form av dokumentation är utställningarna och föreställningarna. En pedagog säger All dokumentation och uppföljning finns ju här; gå ut och titta, målningar, skulpturer, teckningar, det är den verkliga dokumentationen Allt syns konkret här. En pedagog sparar sina arbetsblad som görs till varje lektionstillfälle som dokumentation av tidigare lektioner. Pedagogerna utvärderar själva sina lektioner fortlöpande efter varje lektion och för att planera vidare arbete. Det förekommer inga organiserade utvecklingssamtal med föräldrar och elever. Framträdanden och utställningar Framträdanden och utställningar är en del i den pedagogiska processen. Målet med teaterkursernas arbete är att sätta upp en pjäs under en teaterfestival på våren. Festivalen pågår i två veckor med olika produktioner. Ibland arbetar grupperna med ett gemensamt tema och ibland med egna pjäser. Teatergrupperna har också mindre uppspel för föräldrarna vid jul. De andra ämnena har en gemensam utställning på våren. De har också mindre utställningar med bara sin grupp i undervisningssalen sista gången på terminen som föräldrar bjuds in till. Detta är samtliga elever införstådda med. Teatereleverna berättar att inför uppträdandet får de under ett par lektionspass träna på scenen. "Det är jättekul att spela upp. Det är det man längtar efter. Man är nervös men läraren ger stöd och tips hur man ska hantera det", berättar en grupp elever. En elev är rädd för att glömma repliker, men tillägger; "det är därför vi övar så mycket på att improvisera". En annan elev säger att alla är koncentrerade på sitt och får bort nervositeten själva, "tänker inte på att det behövs stöd". "Här i gruppen är man inte nervös, man kan prova allt. Vi improviserar hela tiden. Sen när vi gör vår stora utställning då kan det bli lite pirrigt. Men det är kul". Den fysiska miljön Samtliga lokaler är rymliga och välanpassade för ändamålet. Det finns separata undervisningssalar för keramik, bild och form, media och serieteckning. Där finns stora arbetsbord, vaskar och hyllor med förvaringsmöjligheter. Keramiksalen är utrustat med brännugn och två luftutsug samt fyra drejskivor. I

12 12 mediarummet finns fem stycken digitalkameror och tio stycken datorer. I serieteckningssalen finns en scanner (just anländ efter tre års väntan) och ljusbord. I teatersalen finns en dragvägg så att rummet kan delas av på mitten så att gruppen kan delas upp vid behov. En vägg är försedd med speglar och draperier. Där finns ett piano och en musikanläggning. På golvet ligger två stora mattor. Det finns också ett rum med kostym och rekvisita. Man har tillgång till två teaterscener. Elever vi pratar med trivs också i miljön. Några säger Det luktar gott, som teater, Bra stor lokal, sval, frisk luft. Man kan röra sig fritt. Medan en annan säger Det luktar illa när man kommer in, dålig ventilation. Andra röster som vi hör säger Ett mysigt hus, asgrymt, ett ställe som man kan komma till när som helst Är här flera dagar i veckan Toppen, allt finns Japp, det är enkelt att hitta hit. Föräldrarna vi har intervjuat är nöjda: Lokalerna är som en dröm! Det är en öppen, spännande miljö!. Bedömning i text Verksamheten lägger stor vikt vid att kurserna inte ska likställas med skolan vad gäller kursplaner utan arbetar utifrån den pedagogiska policyn baserad på ett processinriktat förhållningssätt. Vi ser att pedagogernas arbete genomsyras av detta förhållningssätt. Vi ser att pedagogerna arbetar på eget initiativ med kursplaner inför varje terminen och/eller planerar löpande och att eleverna är väl införstådda med planeringen. Alla är också väl medvetna om det gemensamma målet med uppspel och utställning. Vi bedömer att verksamheten skapar ett lustfyllt lärande där eleverna är delaktiga i processen. Undervisningen bygger på elevernas eget skapande där man utvecklas genom att prova och experimentera. IT används i första hand i förberedelserna inför lektionerna. Vi ser att pedagogerna är väl förberedda inför lektionerna och behärskar sitt ämne väl. Vi uppfattar att pedagogerna följer elevernas process när arbetet tar olika riktningar och att pedagogerna uppmuntrar till att hitta sitt eget uttryck. Eleverna kommer i kontakt med nya genrer och konstriktningar inom vissa av ämnena genom att pedagogerna visar många exempel som inspiration. Samarbete är den grundläggande utgångspunkten inom teatern vilket vi ser tydligt. Den främsta arbete som sker hemma är manusarbetet. Vi ser att lokalerna är handikappanpassade och att det finns en grupp för barn med särskilda behov. Vi bedömer däremot inte att kurserna är tillgängliga för alla på grund av de höga kursavgifterna. Det finns inga specialprogram för elever som vill satsa extra mycket på sitt ämne. Ledningen berättar att pedagogerna uppmuntras till att dokumentera. Det bedömer vi inte vara förankrat i arbetsgruppen. De pedagoger som dokumenterar undervisningen gör det på eget initiativ. En form av dokumentation är uppspelen och utställningarna. Detta är en del av processen och en situation som vi uppfattar att eleverna är trygga med. Det förekommer inte några utvecklingssamtal med elever och föräldrar med dokumentationen som grund. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x

13 13 Elevernas inflytande och ansvar I detta avsnitt tar vi upp hur verksamheten arbetar med att ge eleverna inflytande och bli ansvarstagande. Hur ges elever möjlighet att vara delaktig i hur han eller hon bäst når sina mål? Vi belyser även graden av aktivt arbete med demokratiska arbetsformer. Finns t ex en organiserad form eller andra sätt för att skapa elevinflytande? Beskrivning Inflytande och ansvar I samtliga ämnen är eleverna delaktiga i innehållet i kursen. I början av terminen är teatereleverna med och väljer en pjäs som man ska jobba med. Pedagogen presenterar förslag genom att läsa en bit eller berätta om en pjäs. Eleverna får önska roller. En av grupperna arbetar fram en egen pjäs. En grundstomme tas fram som bygger på elevernas önskemål. Situationerna utforskas av eleverna genom improvisationsövningar, diskussioner och elevernas nedskrivna tankar. Pedagog skriver ihop manuset utifrån elevernas framarbetade material. Lärarna berättar att de i början av terminen pratar om vad eleverna vill göra. En pågående diskussion förs under lektionerna om vilka uppgifter de ska jobba med. En teaterpedagog säger att hon frågar vid första tillfället Varför är ni här? Varför vill ni gå på teater? I bild och formämnena arbetar eleverna med olika uppgifter och teman där eleverna har full frihet att tolka uppgiften efter eget önskemål. När man är färdig finns det utrymme för egna idéer. När vi besöker lektionerna ser vi att pedagogerna lyssnar på eleverna och diskuterar vad de kan jobba vidare med på ett inspirerande och bejakande sätt. En pedagog uttrycker idén om att verksamheten ska vara en plats där man kan forma sig själv. Att arbeta med skapande verksamhet ger strategier till eleven att ta reda på vad de vill för att utifrån det kunna ifrågasätta saker i omgivningen. Flera elever uttrycker en önskan att få arbeta fram pjäser själva. Ett par elever klagar på att de inte tyckte att deras röst blev hörd när de valde pjäs. Demokratiska arbetsformer Vid samtal med personal, elever och föräldrar får vi veta att elevinflytande i verksamheten är högt prioriterat. Det är också något vi ser i vid de lektioner som vi besöker. Det finns ingen organiserad form av elevinflytande såsom elevråd. Några föräldrar vi pratar med uttrycker sig angående sina barns lektioner Jag uppfattar att det är ett demokratiskt arbetssätt. Man lyssnar på eleverna, ja! Barnen är med och bestämmer på lektionen, är man till exempel obekväm i sin roll, så ändras den. Samtliga föräldrar som vi har intervjuat har uppgett att all information om kursen sker i kontakt med pedagog, i anslutning till lektionen eller via mejl, och att det fungerar bra. De säger också att de inte har behov av någon form av föräldrasamverkan. Föräldrarna bjuds in till föreställningar och utställningar vid terminsslut. Vi har i intervjuer med föräldrar fått blandade svar angående kontakten med Dieselverkstaden (NKC). Några säger att det inte har varit några problem att vända sig till Dieselverkstaden, medan någon vi pratade med upplever att det har försämrats och undrar om något speciellt har hänt. Bedömning i text Vi bedömer att det finns en stor möjlighet att påverka innehållet i kurserna i de flesta ämnen och att pedagogerna är lyhörda inför elevens önskemål. I vissa ämnens art spelar också det egna skapandet en central roll. Vi uppfattar att somliga teaterelever önskar arbeta mer med egna pjäser och att några är missnöjda med pjäsval, men de flesta elever är nöjda med den form av inflytande de har. Vi uppfattar att elevinflytandet är en central fråga i verksamheten men att det inte förekommer någon organiserad form, som till exempel elevråd. Elevinflytande sker på pedagogens eget initiativ under

14 14 lektionen. Vi uppfattar att föräldrasamverkan endast grundar sig på kontakt med pedagogen vid hämtning och lämning och när föräldrar bjuds in som publik vid uppspel och utställningar. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x Styrning och ledning I detta avsnitt beskriver och bedömer vi verksamhetsansvarig i rollen som pedagogisk ledare. Vi tar upp hur han/hon utvecklar verksamheten, samt hur kvalitetsarbetet går till. Avsnittet tar även upp personalens utbildning och kompetens samt kompetensutveckling. Vi belyser också samverkan mellan olika delar av skolan. Beskrivning Verksamhetsansvarig som pedagogisk ledare. När det gäller de offentliga kurserna berättar bitr enhetschefen att NKC ska arbeta för att fylla de kurser de fått i uppdrag att genomföra. Dessa ska vara kvalitativa, efterfrågade och NKC ska uppfylla målen genom de målsättningar och utvärderingar som finns. Vid våra observationer ser vi att det i vissa grupper är få deltagare. Vidare finns det frågor som NKC arbetar konkret med vad gäller utveckling av kursverksamheten. NKC kommer att arbeta mer med hemsidan för att använda den som utställnings/redovisnings "fönster" där deltagarna kan lägga upp bilder på det de gjort mm. De arbetar på att tydliggöra och utveckla den pedagogiska metoden än mer för att få den att genomsyra hela verksamheten både internt och externt. De funderar dessutom på hur de kan utveckla kursutbudet överlag. Bitr enhetschef berättar att NKC vill verka för det professionella mötet där den anställda inte alltid behöver vara pedagog till yrket utan professionell utövare med pedagogisk kompetens. Målsättningen för kulturkurserna är att vara ett alternativ eller komplement till skolans mer resultatrelaterade läroplan och fokusera på skapandets processer och inte på resultatet. Pedagogerna är inte involverade i utvecklingsarbetet vid den tiden vi besökte verksamheten. Angående pedagogernas kontakt med ledningen uttrycker de att det är lätt att få tag på den kursansvarige, att ledningen lyssnar på pedagogerna och att pedagogerna känner sig uppskattade. Men det finns inga organiserade utvecklingssamtal med personalen. Flera pedagoger uttrycker en förvåning av att ledningen är så lite delaktig i själva verksamheten. Det är konstigt att ledningen inte är nyfiken på vad vi gör! Bra om vi fick besök av ledningen, de kommer aldrig och tittar på vad vi gör! Svalt intresse från ledningen uttrycker några. Uppföljning och kvalitetsarbete En gång per år genomför Nacka kommun en utvärdering utifrån en kundundersökning som skickas ut till föräldrarna. Den utgår från kommunens strategiska mål samt NKC:s avtal med kommunen. Utöver det genomför NKC själva en utvärdering en gång per termin via en nätenkät där föräldrar och barn kan ge sin åsikt kring kursen. Ledningen för NKC berättar för oss att en utökad utvärderingsdag för pedagogerna

15 15 varje termin kommer att sjösättas under våren. Personalens utbildning och kompetens Samtliga lärare är välutbildade och har hög kompetens i sitt ämne. Kompetensutveckling sker efter behov men det finns inga medel avsatta för det, berättar ledningen. Pedagogerna bekräftar att det inte finns någon kontinuerlig fortbildning men att man kan önska och komma med förslag. Fortbildningar som har skett och som några pedagoger har fått möjlighet att gå på är till exempel en datakurs, föreläsning med en konstpedagog, stödkurs gällande barn med särskilda behov. De kan också besöka varandras lektioner. Samverkan och övergångar Som redan nämnts ovan finns ett pedagogiskt forum där pedagogerna ses två gånger per termin. Där styr de själva vad som ska tas upp och vad som behöver diskuteras. En pedagog berättar Man inspireras av varandra, diskuterar hur vi kan jobba ihop, diskutera mötet mellan pedagog och elev. Förutom de pedagogiska forumen finns ett möte med verksamhetsansvarig för förskola/skola och kurser inför varje terminsstart med fokus på logistik och ekonomi, får vi veta i samtal med ledningen. Flera pedagoger vi pratar med efterfrågar möten med ledningen där det finns plats för diskussioner angående pedagogik och metodik. Några pedagoger vi talar med uttrycker en önskan att ingå i ett arbetslag. Det är ostimulerande med ensamjobb, man behöver dela med sig, inom ämnet och med andra ämnen. Teaterpedagogerna samarbetar ibland kring gemensamma teman samt den gemensamma teaterfestivalen i slutet av vårterminen med uppspel under två veckor. Vid 10-årsjubileumet träffades alla, det var en härlig atmosfär och stämning. Roligt om det skulle bli mer berättar en lärare. En kväll i veckan sammanfaller lektionstiderna i serieteckning, bild och konst samt digitalt foto. De lärarna samarbetar ofta och bildar på så sätt, på eget initiativ, ett arbetslag. Bedömning i text Vi uppfattar att verksamheten som helhet håller på att omformuleras. Vi bedömer att ledningen till viss del har tydliga mål och visioner angående hur verksamheten kan utvecklas men att det arbetet ej är färdigformulerat vid vårt besök. Personalen är inte delaktig i om eller hur verksamheten kommer att utvecklas. Vi bedömer också att ledningen inte är delaktiga i det faktiska pedagogiska arbetet och besöker till exempel inte kurserna. Pedagogerna står frågande inför det faktum att ledningen inte visar ett tydligare intresse av vad pedagogerna arbetar med. Vi bedömer att det finns få tillfällen där pedagoger har möjlighet att diskutera och arbeta med pedagogiska frågor tillsammans med ledningen. Vi uppfattar att det finns kvalitetsundersökningar som kommunen genomför samt NKC:s egna föräldrar och barnenkäter som verksamheten har som grund för utveckling. Vi bedömer att all personal är välutbildade och har hög kompetens inom sitt ämne. Vi uppfattar att det från ledningens sida inte finns tydliga planer och tid avsatt för kompetensutbildning utan att det är upp till den enskilda pedagogen att önska. Det finns inga organiserade arbetslag beroende på att pedagogerna är behovsanställda och endast arbetar i samband med sina kurser. Spontana arbetslag uppstår om de arbetar under samma tid eller inför föreställningsveckorna. Vi bedömer att personalen efterfrågar och skulle uppskatta fler organiserade mötesformer och samarbeten i och med att arbetet annars kan uppfattas som ensamt. Ett forum som vi uppfattar fungera bra är det pedagogiska forumet. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0

16 16 x Referenser Verksamhetsberättelse 2011 Avtal mellan Nacka kulturcentrum och Kulturnämnden, Nacka kommun 2011 Om Nacka kulturcentrum, NKC 2012 Om Nacka kulturcentrums metodik för att leda skapandeprocesser, NKC 2012 Policy för Nacka kulturcentrums pedagogiska arbete, NKC 2012 Dieselverkstadens hemsida: