3 december 15 Ansvarig: Ulf Meijer. Genomlysning av den offentligt finansierade vuxenpsykiatrin i Region Skåne
|
|
- Fredrik Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3 december 15 Ansvarig: Ulf Meijer Genomlysning av den offentligt finansierade vuxenpsykiatrin i Region Skåne
2 1 Bakgrund Genomförande Offentligt finansierad vård med privata utförare Skånsk psykiatri i ett nationellt perspektiv Uppdrag, styrning och uppföljning Regional nivå Förvaltnings och divisionsnivå Fokusområden Suicidproblematik Tvångsvård Bemötande Tillgänglighet till vård Övriga iakttagelser
3 1 Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt , 113 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att genomföra en genomlysning av den offentligt finansierade vuxenpsykiatrin i Region Skåne. Detta bland annat med anledning av den kritik som framförts mot psykiatrin i Region Skåne under det senaste året. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har under 2014 och 2015 riktat allvarlig kritik avseende flera suicid inom den vuxenpsykiatriska slutenvården i Malmö. Kritik har också redovisats i media under sommaren och hösten På motsvarande sätt har Sjukvårdsnämnd Sund , 34 beslutat att ge förvaltningschefen i uppdrag att genomföra en genomlysning av vuxenpsykiatrin inom Skånevård Sund. Skånevård Sund, division psykiatri, har det samlade driftsansvaret för den psykiatri som bedrivs i egen regi i Region Skåne. Skånevård Sunds genomlysning inkluderar en prövning och komplettering av den handlingsplan som redan under våren togs fram med anledning av IVO:s föreläggande avseende ansamling av suicid i vuxenpsykiatri, VUP, Malmö och skall resultera i en samlad handlingsplan för vuxenpsykiatri inom divisionen. Ett flertal åtgärder har redan vidtagits utifrån pågående arbete med handlingsplanen. Ovanstående genomlysningar har bedrivits separat och de synpunkter som redovisas i denna rapport förutsätts beaktas i Skånevård Sunds handlingsplan. 2 Genomförande Genomlysningen har genomförts av Ulf Meijer och Bim Soerich, avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning. Kerstin Lindell, medicinsk rådgivare inom avdelningen, har endast i mycket begränsad omfattning kunnat biträda i arbetet med hänsyn till hennes tidigare anställning som chefläkare i division psykiatri. Med hänsyn till den relativt korta tidsramen för uppdraget inleddes arbetet med att skapa en bild av vilka fokusområden som särskilt behövde belysas, vilka avgränsningar som behövde göras och att skapa en struktur för hur arbetet skulle genomföras. Genomlysningen har fokuserat på hur verksamheten bedrivits inom befintligt uppdrag. Genomlysningen har baserats på handlingar och rapporter från bland annat division psykiatri och IVO samt ett 20-tal möten och intervjuer som genomförts med IVO, förvaltningsledning, divisionsledning, verksamhetsföreträdare, representanter för patient- och närståendeföreningar samt vårdgrannar. De fackliga organisationerna i Region Skåne har ombetts inkomma med skriftliga synpunkter till genomlysningen, dessutom har enstaka personer med anknytning till verksamheten på eget initiativ inkommit med synpunkter. Det inledande arbetet resulterade i att nedanstående områden uppfattades som helt centrala för att få en bild av den vuxenpsykiatriska vården: 3
4 Suicidproblematik Tvångsvård Bemötande Tillgänglighet till vård 2.1 OFFENTLIGT FINANSIERAD VÅRD MED PRIVATA UTFÖRARE Inom ramen för den offentligt finansierade vuxenpsykiatrin i Skåne finns, förutom division psykiatri, även sex privata vårdgivare med vårdavtal upphandlade enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU. Dessa verksamheter följs upp genom verksamhetsbesök en till två gånger årligen av Region Skånes avdelning för hälso- och sjukvårdsstyrning. Uppföljningen avser bland annat kvalitetsaspekter i vården och patientsäkerhet. Inom ramen för dessa avtal bedrivs ingen heldygnsvård eller tvångsvård. De suicid som inträffat i verksamheterna utreds och rapporteras till IVO enligt patientsäkerhetslagen. IVO har inte fattat beslut i samtliga lex Maria-anmälningar som inkommit under 2015 men inga indikationer på systemavvikelser kopplade till suicid har framkommit. I Skåne finns 27 specialistläkare inom psykiatri som bedriver verksamhet inom ramen för lagen om läkarvårdsersättning, LOL. Denna verksamhet finansieras av Region Skåne via det nationella ersättningssystemet nationella taxan. Region Skånes uppföljning av denna verksamhet syftar till att säkerställa att rätt ersättning utbetalas. Lagstiftningsmässigt finns mycket begränsad möjlighet för finansiären att följa upp kvaliteten i den verksamhet som bedrivs inom LOL. 3 Skånsk psykiatri i ett nationellt perspektiv Den specialiserade psykiatrin svarar nationellt för cirka 10 % av landstingens totala kostnader för hälso- och sjukvården (i Skåne cirka 9 %). Kostnadsökningen nationellt har inte varit lika stor inom den specialiserade psykiatrin som inom andra sjukvårdsområden, men vårdproduktionen har ökat markant. I Skåne utgör privat vård cirka en tiondel av psykiatrins totala kostnader. Division psykiatri har cirka medarbetare och en budget på cirka 2 miljarder. Ett sätt att sätta Skånsk psykiatri i ett nationellt sammanhang är att följa Öppna Jämförelser. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Socialstyrelsen redovisar årligen indikatorbaserade jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet i Öppna Jämförelser hälso- och sjukvård. Vissa av indikatorerna visar sammanlagda resultat från fler än det senaste året. Flera av indikatorerna för psykiatrisk sjukvård inbegriper även övriga delar av hälso- och sjukvården, vilket gör det väsentligt med ett brett samarbete mellan sjukvårdens aktörer och övriga samhällsfunktioner. Öppna jämförelser 2013 ledde till Analys och handlingsplan öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne. Denna antogs av vårdproduktionsutskottet i april 2014 och då fattades också beslut att följa resultaten i årsredovisning 2014 och framåt. 4
5 Analysen division psykiatri gjorde var att alla indikatorer var angelägna att följa och att flertalet av dem krävde insatser från andra aktörer utöver specialistpsykiatrin. De indikatorer Skånevård Sund valde att fokusera på var: 1. Suicid i befolkningen 2. Regelbunden behandling med sömnmedel eller lugnande medel 3. Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos 4. Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för schizofreni 5. Följsamhet till litiumbehandling vid bipolär sjukdom Dokumentet avslutades med en handlingsplan där det presenterades åtgärder som delvis redan var påbörjade under 2013 och andra som skulle startas under Öppna Jämförelser 2014 visade att Region Skånes resultat låg bättre än riket för de flesta indikatorerna. De indikatorer där Skåne hade sämre resultat än riket var: 1. Den för Öppna Jämförelser nya indikatorn andel patienter med schizofreni som behandlas med antipsykotiska läkemedel 0-6 månader efter utskrivning från sjukhus. Här ligger Skåne sämst av de landsting som administrerar läkemedel via apotek för berörd patientgrupp. 2. Andel patienter med svår slutenvårdad depression som givits ECT där andelen minskat jämfört med Andel som väntat högst 90 dagar på besök inom vuxenpsykiatri, 31 mars Minskning från 97,7 % 2013 till 91 % Dödstalen i suicid och sannolika suicid per invånare i Skåne låg 2014 något under dödstalen i riket enligt Socialstyrelsens nationella dödsorsaksregister: Dödstal per invånare Dödstal suicid Riket Dödstal sannolika suicid riket Dödstal suicid Skåne Dödstal sannolika suicid Skåne 5
6 4 Uppdrag, styrning och uppföljning I Region Skåne styrs sjukvården av ett årligt uppdrag som beslutas av hälso- och sjukvårdsnämnden. Uppdraget utgör grunden till förvaltningsuppdragen. Varje förvaltning gör sedan en internbudget. I Skånevård Sund har division psykiatri ett särskilt styrkort. 4.1 REGIONAL NIVÅ Det av hälso- och sjukvårdsnämnden fastställda uppdraget för 2015 anger att Region Skånes satsningar inom området psykisk ohälsa ska syfta till att den psykiska hälsan i befolkningen, levnadsförhållanden för personer med psykisk ohälsa samt attityder till psykisk ohälsa i befolkningen ska förbättras. Uppdraget definierar också att en av förutsättningarna för en välfungerande vård är ett nära samarbete mellan sjukvårdens aktörer, kommunala verksamheter och övriga samhällsfunktioner. Uppdraget innebär bland annat att Region Skåne ska tillhandahålla en likvärdig psykiatrisk vård i Skåne. De övergripande målen är: Tillgängligheten till psykiatrisk vård ska vara hög. Patientprocesserna ska vara sammanhållna, patienten ska vara delaktig i planering av vården och patientnöjdheten ska vara högre än rikssnittet. Följsamheten till vårdprogram och riktlinjer ska vara god och täckningsgraden i psykiatriska kvalitetsregister ska vara hög. Självmordsfrekvensen ska minska, nollvision vad gäller självmord ska råda. För att mäta måluppfyllelsen följs regelbundet följande indikatorer upp: (I) Anger att indikatorn finns med i ett sammanfattande kvalitetsindex för psykisk ohälsa I Region Skånes Hälso- och sjukvårdsuppdrag för 2015 finns dessutom 14 utvecklingsuppdrag definierade inom området psykisk ohälsa. 6
7 Genom den statliga PRIO-satsningen har tillfälliga resursförstärkningar tillförts psykiatrin under de senaste åren, dessa har till stor del varit prestationsbaserade och gått till utvecklingsprojekt, inte till löpande driftskostnader. 4.2 FÖRVALTNINGS OCH DIVISIONSNIVÅ På divisionsnivå styr man verksamheten utifrån ett särskilt styrkort. Till detta kommer också det kvalitetsindex för psykisk ohälsa i Region Skåne som skapats under hösten 2014, se ovan. I Region Skåne har Målrelaterad ersättning, MRE, använts som en del i styrningen av hälsooch sjukvård sedan Division psykiatri har för 2015 valt nio av de mål som finns angivna i divisionens styrkort som MRE-mål. Dessa följs upp regelbundet via Qlickview, resultaten tom 31 oktober 2015 framgår i nedanstående tabell, (siffror inom parentes anger resultat helår 2014). Divisionsledningen har under genomlysningens gång uppmärksammat felaktigheter i resultaten för vårdplaner varför man gjort en stickprovskontroll i VUP Malmö som visar högre resultat (i öppen vård hade 28 av 50 patienter vårdplan, i sluten vård hade 642 av 1491 patienter vårdplan vid stickprov). * För att en enhet ska uppfylla kraven för SPiSS-certifiering ska 80% av medarbetarna som arbetar patientnära ska ha genomfört fyra kurser och deltagit i minst två samtalsgrupper Det föreligger information att medarbetarna inom VUP Malmö deltagit i samtalsgrupper enligt SPiSS-modellen som planerat. För övriga verksamhetsområden är årets information 7
8 inte komplett. Information saknas om i vilken utsträckning medarbetarna genomgått webbkurser med kunskapskontroll enligt plan. Det kan konstateras att resultaten för flera mål ligger under ambitionsnivån och att resultaten för några av målen inte redovisats enligt division psykiatris ursprungliga plan. 5 Fokusområden 5.1 SUICIDPROBLEMATIK Det är välkänt att det finns en ökad suicidrisk bland personer med psykisk sjukdom och att denna måste beaktas i all psykiatriska vård och behandling. Division psykiatri har tagit fram en systematisk utbildningsmodell, suicidprevention i skånsk specialistpsykiatri, SPiSS, för att säkerställa att medarbetarna har god kompetens att möta och behandla patienter med ökad suicidrisk. Utbildningen omfattar fyra webbaserade baskurser med kunskapskontroll och en del med samtalsgrupper som handlar om att träna upp kommunikation och beteende i situationer där personalen möter självmordsnära patienter. Samtliga medarbetare inom divisionen, inte bara de som träffar patienter, ska sedan 2013 ha genomgått den webbaserade grundutbildningen. Alla som arbetar patientnära - även till exempel medicinska sekreterare som har patientkontakter på telefon och i receptioner deltar dessutom i samtalsgrupper flera gånger per år. Samtalsgrupperna med 6-8 personer per tillfälle utgår från fingerade fall och leds av särskilt tränade samtalsledare. Hittills har ca 2500 sådana gruppsamtal genomförts i division psykiatri. Varje enhet i divisionen ska redovisa att medarbetarna deltagit i utbildningsaktiviteterna i beslutad omfattning för att uppnå certifiering. Av de ca 200 personer som avlider genom suicid i Skåne varje år har cirka 25 % haft kontakt med specialistpsykiatri under de fyra senaste veckorna före dödsfallet. Suicid ska enligt Patientsäkerhetslagen anmälas enligt lex Maria, oavsett om de betraktas som allvarlig vårdskada, risk för allvarlig vårdskada eller ej, när personen haft kontakt med vården under de fyra senaste veckorna innan dödsfallet. Fördelning av anmälda lex Maria gällande kända suicid som skett till och med , (ännu ej anmälda suicid inom parentes): 8
9 Generellt ses en positiv utveckling avseende suicid i anslutning till psykiatrisk vård i division psykiatri från 2013 och framåt. Antal suicid per verksamhetsområde är få vilket gör att det inte går att göra några säkra statistiska beräkningar. Av de suicid som skett under 2015 är fem i nära anslutning till heldygnsvård, det vill säga på avdelning eller under permission. Samtliga dessa har skett i VUP Malmö. Enligt uppgift från division psykiatri har de allra flesta av lex Maria anmälningar som man gjort avseende suicid under 2015 gjorts på grund av den obligatoriska anmälningsplikten och endast en mindre del är att betrakta som allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada. IVO har under 2014 och 2015 riktat allvarlig kritik mot VUP Malmö avseende det systematiska patientsäkerhetsarbetet. IVO menar att det är en anmärkningsvärd ansamling av suicid i anslutning till slutenvård i verksamhetsområde vuxenpsykiatri i Malmö. IVO pekar på upprepade brister i verksamhetens internutredningar i samband med lex Mariautredningar. IVO anser att verksamhetens analys av problembilden och de åtgärder som verksamheten presenterat för IVO återkommit i flera lex Maria-anmälningar och inte implementerats i tillräcklig omfattning för att säkerställa en patientsäker vård. Den regionala chefläkaren har gjort en genomgång och bedömning av suicid inom VUP Malmö vilket resulterat i ett utlåtande, se bilaga. Vi instämmer i konstaterandet om allvarliga brister. Ingen egen bedömning har gjorts av om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga utan har överlåtits till den regionala chefsläkarens bedömning. Därutöver kommer genomlysningen att kompletteras med en bedömning av extern granskare med specialistpsykiatrisk kompetens med särskilt fokus på suicidproblematiken. Åtgärder för att komma tillrätta med de brister som identifierats har inte vidtagits med tillräcklig snabbhet och kraft eller har ännu inte fått fullt genomslag i organisationen. Alla de åtgärder som divisionen planerat efter IVO:s kritik, bland annat beskrivna i handlingsplan till IVO, har inte påbörjats. Exempel på detta är kollegial granskning av VUP Malmö med hjälp av VUP Helsingborg. Vi noterar att man inte lyckats säkerställa att medarbetarna deltar i kompetenssatsningen avseende suicidprevention enligt de beslut som fattats i divisionsledningen trots den allvarliga kritiken från IVO Rekommendation Hälso- och sjukvårdsdirektören rekommenderas att, med utgångspunkt i de bedömningar som regionala chefläkaren redovisat i sin rapport, kompletterad med de eventuella förslag som extern granskare med specialistpsykiatrisk kompetens kommer att lämna angående Suicid VUP Malmö, uppdra åt förvaltningschefen Skånevård Sund att kvartalsvis redovisa en uppföljning av vidtagna åtgärder och dess genomslag i verksamheten. 9
10 5.2 TVÅNGSVÅRD En viktig och ansvarsfull del i den psykiatriska vården är att bedriva tvångsvård. En betydande del av den psykiatriska heldygnsvården bedrivs enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, det förekommer också i vuxenpsykiatrin i Skåne enstaka vårdtillfällen enligt Lagen och rättspsykiatrisk vård, LRV. Kortfattat kan sägas att LPT är tillämpligt när en person har en allvarlig psykisk störning, är i oundgängligt behov av sluten psykiatrisk vård och behandling och själv motsätter sig denna vård. Det är naturligtvis särskilt viktigt att vården är av hög kvalitet och sker på ett respektfullt och säkert sätt när patienten inte själv kan bestämma fullt ut över vården eller lämna vårdavdelningen på egen begäran. Vid tvångsvård finns det lagkrav på att en vårdplan ska upprättas snarast efter att patienten tagits in för vård. Inom division psykiatri har 54 % av dessa patienter vårdplan efter tre dygn. I de olika verksamhetsområdena varierar det mellan 37 % - 86 %. Efter tvångsåtgärd bör systematiska eftersamtal genomföras med patienten. Det finns en sådan rekommendation inom divisionen men uppgift saknas om i vilken utsträckning detta sker. SKL har under flera år bedrivit ett omfattande nationellt utvecklingsarbete, Bättre vård mindre tvång, för att minska användningen av tvångsvård och förbättra kvaliteten på den tvångsvård som ges. Alla vuxenpsykiatriska verksamhetsområde i Skåne har deltagit i förbättringsarbetet under handledning. De senaste två åren har förbättringsarbetet särskilt fokuserat på de patienter som blir föremål för flest tvångsvårdstillfällen och flest tvångsåtgärder. Sedan flera år har division psykiatri haft ett omfattande fortbildningsprogram, TERMA, för att medarbetarna ska vara väl rustade att ge den tvångsvård som behövs på bästa sätt. I TERMA ingår baskunskap om det regelverk som tvångsvården vilar på och praktiska övningar för att hantera situationer utan att använda tvångsåtgärder och att minska riskerna för skador då tvångsåtgärder måste tillgripas. Samtlig personal ska regelbundet delta i repetition och träning av TERMA. Det saknas systematisk uppföljning av TERMA, nyckeltal tas fram manuellt. Under 2014 tog division psykiatri fram handlingsplan för att förbättra vården och minska behovet av tvångsvård. Detta skedde inom ramen för den statliga PRIO-satsningen. Planen byggde på analys av de 10 % av patienterna som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen och flest tvångsåtgärder. I arbetet deltog brukarrepresentanter. Under 2015 har arbetet med att analysera tvångsvården för den grupp som är mest föremål för tvångsvård och tvångsåtgärder fortsatt. Denna gång har varje verksamhetsområde tagit fram de aktuella patienterna och analyserat den vård som givits för att kunna föreslå förändringar som skulle minska behovet av tvångsvård. En stor del av patienterna som får mest tvångsvård är gruppen med emotionellt instabil personlighetsstörning. För att ge denna patientgrupp bättre vård och behandling har stora generella kompetenshöjningar och satsningar på att utveckla behandlingsmetoder gjorts under 2013 och framåt som del av den nationella självskadesatsningen. Detta har delvis skett inom ramen för Nationella självskadeprojektet. 10
11 Det kan konstateras att det är fler tvångsvårdstillfällen i verksamhetsområde Malmö/Trelleborg per invånare jämfört med övriga Skåne. Däremot förekommer det inte fler vårddagar enligt LPT eller fler tvångsåtgärder per invånare jämfört med övriga Skåne. Psykiatrisk intensivvårdsavdelning, PIVA, i Malmö har aktivt arbetat för att minska tillfällen med fastspänning och i stället i större utsträckning använda avskiljning. Totalt skedde 2 fastspänningar och 158 avskiljningar samt 187 tillfällen med tvångsmedicinering i Malmö under I VUP Lund skedde väldigt få avskiljningar, 11 stycken och betydligt fler fastspänningstillfällen, 146 stycken, vid 166 tillfällen gavs tvångsmedicinering. VUP Helsingborg kommenterar i sin analys att det finns en uppenbar problematik för gruppen med utvecklingsrelaterade funktionshinder (personer med utvecklingsstörning och autismspektrumstörningar) vid tvångsvård och har gjort riskanalys för denna målgrupp. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH nämner också problematiken. Det är oklart om det finns motsvarande uppmärksamhet på denna problematik i andra verksamhetsområden. Sammanfattningsvis konstateras att division psykiatri arbetat ambitiöst med att optimera användandet av tvångsvård och att förbättra kvaliteten på den tvångsvård som bedrivs. Utgångspunkten för förbättringar har bland annat varit att i varje verksamhetsområde analysera vilka patienter som är föremål för mest tvångsvård och flest tvångsåtgärder. Arbetet har hållits samman divisionsövergripande och resulterat i handlingsplaner både 2014 och Det har under genomlysningen framkommit att det finns skillnader i hur tvångsvården bedrivs inom de olika verksamhetsområdena och det framgår inte om de erfarenheter som finns i de olika verksamhetsområdena kommer till gagn för resten av divisionen. 5.3 BEMÖTANDE Ett gott bemötande är en av de viktigaste faktorerna för patientens upplevelse av vården. Inom den psykiatriska vården är det av särskild vikt att patienten trots sin utsatta situation i mötet med vårdgivaren kan hjälpas att i största möjliga utsträckning upprätthålla sin autonomi, känna sig förstådd och lyssnad på och att behandlaren uppfattas engagerad. För att patienter ska vara delaktiga i sin vård krävs ett gott bemötande, patienterna är experter på sina egna upplevelser. Det är lätt att som anställd inom psykiatrin hamna i situationer som är svåra att hantera, vilket i sin tur påverkar möjligheterna att bemöta patienten på ett professionellt sätt. Det är rimligt att anta att nöjda medarbetare som trivs med sin arbetssituation har större förutsättningar att skapa ett positivt arbetsklimat som i sin tur leder till ett bättre bemötande. Bemötandet är kopplat till personalens upplevelser av stress, framhåller flera fackliga företrädare. Något förbund kopplar den höga stressnivån till brist på vårdplatser. I Region Skåne genomförs vart annat år en medarbetarundersökning. Undersökningen som genomförs av företaget Springlife AB, mäter och analyserar de faktorer i organisationen som påverkar medarbetares arbetsförhållanden, motivation, effektivitet och hälsa. Resultatet på 11
12 medarbetarundersökningen ska ligga till grund för att varje chef ser över behoven i sin organisation, för dialog med medarbetarna och genomför nödvändiga förbättringar. Divisionen har identifierat som ett utvecklingsområde att chefer behöver stöttas i sitt chefskap. Inom VUP Malmö har också satsningar gjorts för att förstärka det nära chefskapet genom att enhetschef nu endast ska ansvara för en enhet. Det dynamiska fokustalet, som lyfts fram i medarbetarundersökningen, är ett sammanvägt resultat av elva förbättringsområden bland annat ledarskap, målkvalitet och effektivitet. Division psykiatris resultat för 2014 låg ganska jämt mellan de vuxenpsykiatriska verksamhetsområdena, med undantag för VUP Trelleborg som stack ut positivt. Däremot skilde sig resultaten påtagligt mellan olika områden inom verksamhetsområde VUP Malmö där resursteamet och område allmänpsykiatri hade divisionens två lägsta dynamiska fokustal 59,7 respektive 61,5 och område psykos hade divisionens högsta tal, 74,6. I december 2014 presenterade Susano AB en rapport och arbetsmiljöanalys som gjordes på psykiatriska akutmottagningen i Malmö under hösten Då endast 26 individer ingick i utredningsunderlaget är det svårt att dra några säkra slutsatser av denna undersökning men det som framkom rör ett antal viktiga frågor. I undersökningen framkom bland annat en uppgivenhet som genomsyrade medarbetarnas svar. Kopplingen mellan personalens engagemang och ett bristande förtroende för ledningen uppfattades resultera i en tilltagande låt-gå attityd med bristande arbetsmoral och accentuerande konflikter inom gruppen. Undersökningen visade dessutom på en mycket hög förekomst av upplevelse av mobbing och utsatthet i arbetsgruppen. Under genomlysningen har det framkommit indikationer om upplevelser av en tystnadskultur. Detta fenomen är något som bland annat kan uppstå på arbetsplatser där personalgrupper hanterar svåra situationer och har tillgång till maktmedel. Det är viktigt att det finns en medvetenhet och öppenhet i ledningen för att hantera denna typ av frågor. Åtgärder för att motverka tystnadskultur bör finnas i den handlingsplan som Skånevård Sund tar fram och bör inkluderas i ett kommande divisionsövergripande värdegrundsarbete. Ett sätt att säkerställa att patienter får professionell behandling och bemötande är att medarbetarna deltar i handledning och fortbildning. Divisionen uppger att medarbetarnas tillgång till handledningsinsatser skiljer sig åt. Handledningsinsatser är ekonomiskt betungande för verksamheten, man planerar att utveckla handledning genom att verksamhetsområden kan hjälpa varandra med kompetenta handledare. Divisionen ser det som ett utvecklingsområde att tillgången till handledning blir mer likvärdig. I det vägledande kvalitetsdokument om insatser för minskat självskadebeteende som Skånenoden i Nationella självskadeprojektet tagit fram i november 2013 framgår att bemötandet av personer med självskadebeteende är avgörande för en god vård. Självskadepatienters upplevelser av vården har varit särskilt negativa och patientgruppen anses ofta av verksamheten vara svår och ansträngande att möta. Personalen behöver stöd och 12
13 verktyg. Divisionen har satsat på en fyradagars kurs för psykiatripersonal i blandade grupper, både öppen och slutenvård, alla yrkesgrupper. Kursen syftar till att öka kunskap om och förståelse för självskadebeteende, hjälpa personal att förstå sina egna känslor i svåra situationer för att kunna möta patienten på ett ickedömande sätt och deeskalera (lugna) situationen samt stärka personalens förmåga att stödja den som ska bli frisk från sitt självskadebeteende. Ca 1000 medarbetare i Psykiatri Skåne har hittills gått utbildningen, få läkare deltar. Dialogutbildningar har genomförts sedan Dialogutbildningen leds av personer med egenupplevd erfarenhet av att vara patient eller närstående inom psykiatrin. Det uttalade syftet är att gå från dagens relation vårdgivare vårdtagare till morgondagens relation som samarbetspartners. Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser, CEPI, gjorde 2012 en utvärdering av utbildningen som visade att utbildningsinsatsen gjorde en positiv skillnad på psykiatrimedarbetarnas attityder till människor med psykisk ohälsa. Cirka 70 % av medarbetarna har hittills gått utbildningen. Förutom vad som nämnts ovan pågår flera andra aktiviteter för att ytterligare förbättra bemötandet. Bland annat projekt kring anställda mentorer, utvecklingsarbete för att kunna erbjuda brukarstyrda inläggningar för patienter med självskadebeteende, Spelar roll som är ett diskussionsspel om etik och likabehandling, framtaget av Psykiatri Skåne i samarbete med patienter och närstående, samt brukarstyrda brukarrevisioner av NSPH. Ett systematiskt arbete för patienternas ökade inflytande och delaktighet har pågått inom division psykiatri sedan 2009, ett nytt strategiskt omtag skedde Omtaget innebär att man arbetar mer strukturerat och lika i de olika delarna av verksamheten. På alla nivåer finns nu inflytandeplaner med sammanhängande mål för arbetet. Inflytandefunktionen utgörs på enhetsnivå av inflytandeombud. Cirka hälften av enheterna har hittills utsett sådana. På verksamhetsområdesnivå finns inflytandesamordnare som i samarbete med ledning, medarbetare och brukarrepresentanter ansvarar för att en lokal handlingsplan för inflytandearbetet upprättas. På divisionsnivå finns inflytandestrateg och ett inflytanderåd som sammanträder sex gånger per år. Inflytanderådet består av inflytandestrateg och arvoderade representanter från patientoch närståendeföreningar inom psykiatriområdet. I rådet finns även representation från NSPH Skåne. Samarbete med patient- och närståendeföreningar sker dessutom inom ramen för övrig verksamhetsutveckling och förbättringsarbete. Till exempel genomförs årligen en informatörsutbildning som riktar sig till personer med egen eller närstående erfarenhet av psykisk ohälsa, inflytandedag för medarbetare då även patienter och anhöriga deltog samt ett projekt inom psykiatrin i verksamhetsområde Lund kring patientforum med ambition om vidare spridning inom divisionen. Psykiatri Skåne startade 2010 ett etikråd med chefsläkare och representanter från alla verksamhetsområden samt från inflytanderådet. En gång per år arrangeras en etikdag för alla 13
14 medarbetare. Bemötandefrågor och tvångsvård har varit återkommande teman på Etikdagarna. På alla enheter ska finnas etikombud. Enhetschefen har detta uppdrag om ingen annan utsetts. Etikombuden har som uppgift att uppmärksamma etiska frågor och att sörja för att diskussioner regelbundet förs på enhetsnivå. Nationell patientenkät, NPE, är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevd kvalitet inom hälso- och sjukvården. Inom den specialiserade vården genomförs mätningarna vartannat år. De upphandlade verksamheterna inom psykiatri ligger i nivå med eller något högre än Region Skånes egen regi vad gäller samtliga indikatorer i NPE förutom indikatorn tillgänglighet där de ligger något under. I NPE 2014 låg öppenvårdspsykiatrin i Region Skåne över riket vad gäller samtliga indikatorer: Slutenvårdspsykiatrin i Region Skåne låg över riket vad gäller samtliga indikatorer utom upplevd nytta: 14
15 Svarsfrekvensen inom psykiatrisk vård i Region Skåne låg på 32,1 % i sluten vård och 34,8 % i öppenvård (motsvarande svarsfrekvens i landet låg mellan 25,4-41,5 % i sluten vård och 30,4-40,6 % i öppen vård). I oktober 2015 planerar Skånevård Sund påbörja en återkommande, förvaltningsgemensam, mätning av patientnöjdhet med fem frågor som valts ut från NPE: Kände du dig bemött med respekt och på ett respektfullt sätt? Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling så mycket som du önskade? Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid ditt besök på mottagningen? Hur värderar du som helhet den vård och behandling du fick? 5.4 TILLGÄNGLIGHET TILL VÅRD Hög tillgänglighet och en köfri vård (öppenvård) är ett av divisionens gemensamma mål. I likhet med många andra verksamheter i Region Skåne har Psykiatri Skåne svårigheter med att leva upp till sina tillgänglighetsmål. Målet för ett första besök är en tillgänglighet på 60 % för vuxna inom 30 dagar och under perioden januari oktober 2015 låg man på ett genomsnitt av drygt 44 %. Nationellt mäter man tillgänglighet inom 90 dagar och för motsvarande period ligger Skåne på 84 % vilket är i paritet med det nationella genomsnittet på 85 %. Inom Skåne finns det stora variationer som kan fluktuera över tid, bemanning framhålls av verksamheten som en viktig orsak. Vårdavtal upphandlade enligt LOU har samtliga ersättningstak, vilket innebär att i de fall ersättningstaket överskrids får vårdgivaren ingen ersättning från Region Skåne för överskjutande produktion förutom patientavgiften. Vårdgivaren ska alltså fördela sin vårdproduktion jämt under året och i nivå med den ersättningen som avtalet ger rätt till. De avtal som gäller i dag kan således inte utnyttjas för särskilda tillgänglighetssatsningar eller på annat sätt enkelt anpassas till aktuella behov. Ett område som har en betydande eftersläpning är ADHD-utredningar. Enligt uppgifter juli 2015 väntar ca 750 vuxna på utredning. Arbete kommer enligt uppgift att påbörjas för att ta fram en divisionsövergripande handlingsplan. Om ytterligare åtgärder kommer att vidtas, inom ramen för den regionala satsningen för förbättrad tillgänglighet i budget 2016, Tillgänglighetspaketet 2016, är i dagsläget inte känt. Verksamhetsföreträdare, patient- och närståendeföreningar samt fackliga representanter har utöver tillgänglighet till öppen vård även lyft fram tillgängligheten till vårdplatser som ett riskområde vad gäller såväl patientsäkerhet som arbetsmiljö. I några avvikelserapporter uppmärksammas också överbeläggningar som en patientsäkerhetsrisk. Det finns ifrågasättande av huruvida vårflödena är funktionella och rationella. Som exempel anges att vårdplatsbrist kan skapa problem genom att man skriver ut patienter för tidigt, att vissa patientgrupper prioriteras före andra på ibland oklar grund samt långa vårdtider för patienter som skall tas över av kommunerna. Genomgående uppmärksammas behov av översyn av 15
16 vårdinnehållet inom slutenvården samt standardiserade vårdförlopp och vårdprogram för fler sjukdomsgrupper både inom öppen och sluten vård. Patient- och närståendeföreningar har uttryckt kritik kring att personalen i stället för att bedriva vård måste använda sin tid till att servera mat, svara för ordningsregler och gränssättning samt liknande uppgifter. Flera föreningar har också i olika sammanhang framfört kritik mot brist på strukturerade aktiviteter under slutenvård. IVO har nyligen presenterat en rapport där man granskat vårdövergångar från slutenvård till den specialiserade öppenvårdspsykiatrin i Region Kronoberg, Landstinget Blekinge och Region Skåne. IVO har här sett ett behov av ökad patientcentrering och funnit brister ifråga om vårdens samordning och kontinuitet. IVO:s tillsyn visar att de granskade avdelningarna huvudsakligen uppfyller patienternas behov av kontinuitet i vården men att kvaliteten på samverkan är ojämn. IVO uppmärksammar utvecklingsbehov bland annat kring att patienter med nedsatt funktionsnivå inte själva ska förväntas kompensera för eventuell vårdkedjeproblematik. Närståendes delaktighet föreslås också stärkas. För patienterna är det av stort värde att man upplever vården som sömlös i en vårdkedja med flera aktörer. I Handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri för vuxna regleras samverkan mellan dessa parter med syfte att tydliggöra vårdnivåer, ansvarsområden och roller för patienter med psykisk ohälsa för att på så sätt optimera samarbetet och därmed förbättra vården för den enskilde patienten. Handläggningsöverenskommelsen innebär i stort att lindriga till medelsvåra tillstånd behandlas i primärvården och att allvarligare tillstånd behandlas i specialistspsykiatrin. Ibland har denna typ av överenskommelser i huvudsak kommit att bli ett gränssnitt för ansvarsfördelning mellan parterna och problem kan uppstå kring patienter som hamnar i gråzonen mellan vårdgivarna. Företrädare för såväl primärvården som psykiatrin menar att vissa patienter hamnar mellan stolarna. Det har framkommit i genomlysningen att det finns olika grad av acceptans för överenskommelsen i de olika verksamhetsområdena. En väl fungerande samverkan förutsätter inte bara tydliga överenskommelser utan också en inställning hos parterna som möjliggör både planerade och mer spontana konsultativa kontakter. Det finns flera lokala exempel på detta men det förutsätter en stabilitet i bemanning och ledning på båda sidor för att ett förtroendefullt samarbete skall kunna etableras. Det är väl känt att patienter med psykisk sjukdom har en betydande översjuklighet och överdödlighet i somatiska sjukdomar. Ansvaret för att minska detta hälsogap åligger både psykiatrisk och somatisk vård på alla vårdnivåer, här behövs kraftfulla insatser från alla aktörer. Det finns ett behov av förbättringar vad gäller samverkan med de offentliga och privata hälsovalsenheterna, vilket med hänsyn till mångfalden på utförarsidan kan vara en stor utmaning. Den nuvarande förvaltningsorganisationen där psykiatrin är en division i en av förvaltningarna kan också innebära svårigheter i samverkan med somatisk vård och 16
17 primärvård i de andra förvaltningarna. Det finns ett behov av att hitta nya samverkansformer som bättre tillgodoser patienternas behov. Med utgångspunkt i befintlig handlingsöverenskommelse och med beaktande av lokala förutsättningar bör förvaltnings- och divisionsledning, tillsammans med berörda aktörer inom somatisk vård och primärvård förtydliga och fördjupa samverkan Rekommendation Hälso- och sjukvårdsdirektören rekommenderas att uppdra åt förvaltningschefen Skånevård Sund att göra en samlad analys av vårdplatssituationen inom division psykiatri. Analysen ska redovisas till hälsooch sjukvårdsdirektören senast Övriga iakttagelser Genom intervjuer har det framkommit att såväl divisionsövergripande som lokala initiativ och beslut ibland inte fått det genomslag som förväntats eller tagit relativt lång tid att genomföra. Orsakerna till detta härleds bland annat till de ledningskulturer som fanns redan innan bildandet av Psykiatri Skåne och som delvis kvarstår men med lokala variationer. Samtidigt bör framhållas att flera av de intervjuade tycker att det skett förbättringar under senare år med en ambition att tydligt driva en gemensam utveckling inom divisionen. Det finns en defensiv hållning i hanteringen av flera utvecklingsområden. Brist på aktuell och tillförlitlig verksamhetsinformation kan ha försvårat möjligheterna till egna analyser och därmed egenidentifierade utvecklingsområden. Allt förändringsarbete tar tid och förändringen blir inte bestående förrän den hunnit rota sig i sociala normer och värderingar. Det är viktig att man tidigt säkerställer att medarbetarna som är berörda av förändringen förstår och accepterar att förändringen är nödvändig. Trots dessa konstateranden måste framhållas att när det gäller till exempel förbättringar inom patientsäkerhet krävs snabbt och kraftfullt genomförande. Förutsättningarna för ett lyckosamt förändringsarbete påverkas i hög grad av organisationens aktuella status. Hög arbetsbelastning, stor personalomsättning, inställningen till förändringar och organisationskulturen är enskilt eller i kombination viktiga faktorer att beakta när man genomför förändringarna. Forskning visar att en effektiv organisation är en som kan hantera motsatta värden öppenhet och flexibilitet i kombination med ledning, styrning och uppföljning. En viktig del i uppföljningen handlar om att mäta förändringens omfattning och djup. Under genomlysningen har det inom vissa områden saknats uppdaterad och lätt tillgänglig information som kan ge en aktuell bild av läget. Enstaka personer ansvarar i flera fall ensamma för en stor del av utveckling och uppföljning, detta kan innebära en sårbarhet för organisationen. Här finns förbättringsområden som behöver uppmärksammas. 17
18 Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Region Skåne Jens Enoksson Regional chefläkare Datum Version (3) Vuxenpsykiatri, slutenvård på Malmö-enheten, Division psykiatri, Skånevård SUND. Utlåtande från regional chefläkare. Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inledde tillsyn av verksamhetsområde Malmö psykiatri i mars 2014, med syfte att granska hur verksamheten bedrev systematiskt patientsäkerhetsarbete. Anledningen att tillsynen öppnades var ett antal självmordsfall som skett under kort tidsperiod i anslutning till den psykiatriska slutenvården. IVO inspekterade verksamheten och presenterade en sammanställning av de brister i vården som verksamheten hade identifierat i samband med dödsfallen och de åtgärder som hade vidtagits. IVO tydliggjorde att flertalet av bristerna var återkommande och flertalet av åtgärderna även tidigare hade redovisats som genomförda. Vid en oanmäld inspektion i juli 2014 konstaterade IVO att bemanningssituationen på en av malmö-avdelningarna medförde en risk för patientsäkerheten, varefter verksamhetsledningen vidtog åtgärder för att stärka bemanningen. IVO följde upp och bedömde åtgärderna som adekvata. Ytterligare självmord inträffade under 2014 varför IVO genomförde ett tillsynsmöte i december 2014, där IVO framförde att bristerna i verksamheten var allvarliga och att vårdgivaren inte fullgjorde sin lagstadgade skyldigheter. IVO fattade i mars 2015 beslut om ett föreläggande som innebar att Region Skåne ålades att säkerställa att slutenvårdspsykiatrin i Malmö utredde händelser på ett adekvat sätt, kontrollerade att vidtagna åtgärder och gjorde fortlöpande riskanalyser för att identifiera händelser och eventuella brister i verksamhetens kvalitet. IVO förelade dessutom Region Skåne att senast i maj 2015 redovisa hur verksamhetens kontinuerliga patientsäkerhetsarbete bedrevs. Region Skåne inkom med en redovisning av vidtagna och planerade åtgärder, på vilket IVO i juni 2015 krävde ett förtydligande avseende effekten av åtgärderna. Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se
19 2 (3) IVO och Region Skåne träffades i oktober 2015 vid ett tillsynsmöte, där IVO informerade om att tillsynen över slutenvårdspsykiatrin i Malmö fortsättningsvis kommer att drivas i projektform, utan aktuellt slutdatum. Syftet är att följa vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete. Regionala chefläkarfunktionens bedömning Undertecknad anser att IVOs bedömning och IVOs handlingsplan är fullt adekvat. Bristerna inom det kontinuerliga patientsäkerhetsarbete har förelegat under den tid som IVO har uppmärksammat och dessa brister kan ha resulterat i de händelser som hänvisas till. Undertecknad välkomnar även IVOs fortsatta tillsyn i projektform eftersom myndigheten och vårdgivaren bör arbeta tillsammans för bästa möjliga effekt. Vårdgivarens redovisade åtgärder Verksamhetsledningen för malmö-psykiatrin och divisionsledning för Division psykiatri, Skånevård SUND, har redovisat ett antal åtgärder för att stärka det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet och säkra övergångar mellan heldygnsvård och öppenvård. Kvalitetssäkring av utredningsprocessen, i.e. händelseanalyser och internutredning. Utredningsprocessen ska förändras. Alla chefsnivåer ska vara involverade från start av utredning. Vid allvarlig händelse ska händelseanalysen utföras av ett externt team och dokumenteras i Nationellt IT-verktyg för händelseanalys (NITHA). Beslutsåtgärder som tagits av verksamhetsledningen ska följas upp i verksamhetsdialoger 2-4 månader efter beslut. Markörbaserad journalgranskning ska användas för att identifiera brister i sjukvården. Inriktad journalgranskning ska ske av alla journaler inom allmänpsykiatrisk heldygnsvård. Medarbetarnas kompetens ska följas upp i dialoger och i uppföljningar av följsamhet till SPiSS (självmordspreventivt arbete). Bemanningssituationen följs upp kontinuerligt. Brukarmedverkan ska ske enligt plan. Patientsäkert arbetssätt ska säkras genom gemensamma klinikdagar och att s.k. pulstavlor används på avdelningarna. Självmordsrisk ska bedömas enligt ett nytt dokument. Alla patienter i slutenvård ska få en vårdplan senast på tredje vårddygnet. Samtliga klagomål från patienter och närstående ska registreras i Region Skånes avvikelsesystem. Region Skåne
20 3 (3) Regionala chefläkarfunktionens bedömning Undertecknad bedömer att de redovisade åtgärderna är avpassade för att komma tillrätta med de brister som har identifieras, men för fullständigt genomslag av åtgärderna krävs att åtgärderna och arbetet med dessa genomsyrar hela verksamheten och når alla medarbetare. Åtgärderna är högprioriterade och syftar till att förändra hela patientsäkerhetskulturen inom slutenvårdsavdelningarna i malmö-psykiatrin. Regionala chefläkarfunktionens rekommendation Undertecknad rekommenderar att Region Skåne som vårdgivare kontinuerligt följer effekterna av verksamhetens föreslagna åtgärder, inklusive hur genomslaget bland medarbetarna ser ut. Detta kan göras genom verksamhetsbesök, datainsamling, djupintervjuer av personal samt intervjuer av patienter och närstående. Sammanfattning De identifierade bristerna i slutenvården inom psykiatrin i Malmö är allvarliga. Verksamhetens föreslagna åtgärder bedöms som adekvata om de får fullt genomslag i verksamheten. Region Skåne bör inrätta en intern kontinuerlig uppföljning av slutenvårdspsykiatrin i Malmö. I tjänsten, Jens Enoksson Regional chefläkare Region Skåne Region Skåne
Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.
Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD
Läs mer4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne
4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merStabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Läs merUppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten
1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merInledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.
Bilaga 2 Sammanställning 2016-04-13 över hur inkomna förenklings- /förbättringsförslag hanteras/hanterats (hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar) Inledning Nedan redovisas
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merOmråde psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01
Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås
/5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång
Läs merPatientsäkerhetsberättelse År 2013
Patientsäkerhetsberättelse År 2013 2014-02-21 Revideras senast 2015-02-27 Sören Akselson Chefsöverläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merKvalitetsberättelse 2015
Ronneby Kommun Kvalitetsberättelse 2015 Socialförvaltningen Sofia Wildros, Kvalitetsutvecklare 2016-02-17 1 2 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Processer/rutiner... 4 2. Mål 2015...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse år 2014 för Psykiatri och Habilitering
Patientsäkerhetsberättelse år 04 för Psykiatri och Habilitering Antagen i förvaltningen Psykiatri & Habiliterings ledningsgrupp: 05-03-8 Ansvarig för innehållet: 05-0-8 Chefläkare Peter Valverius Sida
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merOmorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland
01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merPatientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26
Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal
Läs merVärmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10
ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merSvar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merRevisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson
Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Barn och ungdomspsykiatri efterlevnad av förstärkt vårdgaranti September 2010 Karin Magnusson 1. Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Revisionsfråga, kontrollmål och
Läs merYttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.
Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merGranskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse
Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Läs merSocialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7)
Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohmangsocialstyrelsen Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapportför
Läs merKvalitetsberättelse för Lysekils kommun
Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merPlan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-04 Dnr 1600850 1 (14) Beredningen för primärvård,
Läs merTillgänglighet i vården Rapport 12-10
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs merYttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST
inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande
Läs merAvveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram
Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merÖverenskommelse om samverkan
Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3
Läs merBrukarrörelsens synpunkter 2015
Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merKvalitetsberättelse för vårdgivare
Kvalitetsberättelse för vårdgivare År 2013 Upprättad 2013-01-31 BRITT-MARIE KARLSSON KVALITETSUTVECKLARE 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mål /strategier 2013 4 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkringsarbetet
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merBeslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:
BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade
Läs merBilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)
2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merOlofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013
Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen KPMG AB 29 januari 2013 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merAlvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/
Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/ Trots att Alvar Bogren ofta föredrar att arbeta i bakgrunden så har han under många
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merNationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012 Landstingsjämförande rapport Undersökningen i korthet Under våren 2012 genomfördes inom ramen för Nationell Patientenkät en mätning av den patientupplevda
Läs mer2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Läs merLightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar
Läs merYttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merSKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren
SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merSamverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning
Läs merVerksamhetsberättelse BarnSam 2013
2014-01-02 Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 Medarbetare i fem av Region Gotlands förvaltningar möter dagligen barn och ungdomar i sitt arbete. Oftast löser man frågor runt barnen inom sin egen verksamhet,
Läs merRemissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23
Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merHANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Läs merHandlingsplan Psykiatri Skåne 34 punktslista
Skånevård Sund Datum 2015-12-11 1 (9) Handlingsplan Psykiatri Skåne 34 punktslista Handlingsplan för att utveckla verksamheten inom Psykiatri Skåne presenterad för Sjukvårdsnämnd Sund 2015 12 11. Minska
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merProjektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Läs merUnderlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Läs merGranskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland
www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merResultat- och. utvecklingssamtal
Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål
Läs merABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10
ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merFörändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-11-24 Rev/11039 Revisorerna KBR/VHL Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset
Läs merVerksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun
Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se
Läs merANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier
ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas
Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger
Läs merGranskning av ekonomiskt bistånd
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-11-21 Rev 2013-12-03 Diarienummer UAN-2013-0522 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Granskning av ekonomiskt bistånd Förslag
Läs merBeslut för förskola. i Sandvikens kommun
x Skolinspektionen Beslut Sandvikens kornmun kommun@sandviken.se Beslut för förskola i Sandvikens kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00,
Läs mer2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål
PM 2015-05-12 Dnr 5.3-2380/2015 1(20) ANDRA REVIDERADE VERSIONEN 2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål Bakgrund Staten
Läs mer