Årsredovisning 2015 Strängnäs kommun

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ekonomiavdelningen Dnr KS/2015: Budget & Uppföljning /5 Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen Årsredovisning 2015 Strängnäs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna årsredovisning 2015 daterad 14 mars 2016, 2. medel avsätts i det egna kapitalet för översiktsplan över Stallarholmen med kronor att disponeras av Samhällsbyggnadsnämnden, 3. införa ett maxtak för måltidsenhetens upparbetade resultat i det egna kapitalet att uppgå till max 5 procent av föregående års omslutning, 4. återföra ej nyttjade medel avseende arbetsmarknadsåtgärder om kronor till arbetsmarknadsfonden, 5. i ny räkning överföra ett positivt resultat motsvarande kronor i resultatbalansering; varav måltidsservice kronor, fordonsenheten kronor och säkerhetsfonden kronor, 6. bevilja nämndernas begäran att få överföra återstående investeringsmedel för påbörjade projekt till 2016, totalt kronor, 7. uppdra åt nämnderna att inventera investeringsbehovet och ompröva investeringsbudget för 2016, med en återrapportering till Kommunstyrelsen i samband med delårsrapport Beskrivning av ärendet I enlighet med kommunallagen och den kommunala redovisningslagen avslutas varje år med en årsredovisning. Det är kommunstyrelsens ansvar att upprätta årsredovisningen. Årsredovisningen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets slut. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen omfattar förutom kommunens verksamhet även den verksamhet som bedrivs i bolagsform. De kommunala bolag som ingår i koncernen har även separata årsredovisningar och följs upp utifrån rapportering av ägardirektiv.

2 2/5 Kommunens resultat 2015 uppgick till 36,4 miljoner kronor, att jämföras med det budgeterade överskottet om 3,1 miljoner kronor. Resultatet motsvarar 2,1 procent av skatteintäkterna inklusive generella bidrag och utjämning, att jämföras med budgeterat resultatmålet på 0,3 procent. I resultatet ingår jämförelsestörande poster i form av återbetalning av försäkringsavgifter från AFA Försäkring med 11,1 miljoner kronor och ökade pensionskostnader på grund av en regelförändring gällande politikerpensioner med 6,8 miljoner kronor. Resultatet efter jämförelseförstörande poster blir därmed 32,1 miljoner kronor, eller 1,8 procent av skatteintäkterna Balanskravet innebär att kommunen inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det enligt kommunallagen beslutas om en åtgärdsplan för att återställa resultatet inom tre år. Kommunen uppfyller 2015 det lagstadgade balanskravet. Kommunen har inga realisationsvinster att justera vilket innebär att resultatet även efter balanskravsjusteringar är 36,4 miljoner kronor. Under 2014 hade kommunen ett balanskravsunderskott på 2,9 miljoner kronor. Enligt beslutad åtgärdsplan har en återställning av ingående balanskravsunderskott gjorts med 2,9 miljoner kronor. Kommunen uppfyller därmed kommunallagens krav på återställning av resultatet inom tre år. Årets investeringar uppgår till 71,1 miljoner kronor, varav 26,6 avser investeringar finansierade inom exploateringsverksamheten. Resterande 44,4 miljoner kronor avser nämndernas investeringar samt medfinansiering av Citybanan där budget uppgick till 85,1 miljoner kronor varav 32,1 miljoner kronor var överförda från föregående år. Avvikelsen mot budget beror i flesta fall på förskjutningar i tidplanen för investeringarna. Investeringarnas självfinansieringsgrad uppgår till 100 procent, jämfört med budgeterade 94 procent. Nämnderna har begärt att få överföra 39,2 miljoner kronor till Den totala investeringsbudgeten för kommunen skulle då tillsammans med investeringsbudget enligt Årsplan 2016, bli 124,6 miljoner kronor. Jämförs detta med utfall för 2015 om 44,4 miljoner kronor kan det ifrågasättas om den reviderade sammanlagda investeringsbudgeten för 2016 är rimlig. Den övergripande allmänna ambitionen är att långsiktigt hålla investeringarna till i genomsnitt miljoner kronor per år. Därför behövs en ny genomgång av det bedömda totala investeringsbehovet för 2016.

3 3/5 Investeringsmedel som begärs ombudgeteras till 2016 per nämnd: Nämnd Inkomst Utgift Netto Budget 1) Återstår Ombudg. till ) Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Teknik- och servicenämnd Summa Medfinansiering Citybanan Summa investeringar ) I budget ingår överförd budget från ) Överföring av belopp till 2016 fastställs i samband med beslutet om kommunens årsredovisning Måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges övergripande mål visar att nio av tio mål uppnår kriteriet uppfyllt eller delvis uppfyllt. Sammanfattningsvis är måluppfyllelsen starkare 2015 jämfört med år I nedanstående tabell framgår kommunfullmäktiges och nämndernas målavstämning. Sammanfattning av kommunfullmäktiges och nämndernas måluppfyllelse Perspektiv Kommunfullmäktiges mål KF BUN KFN KS SBN SN TFN Samhälle och 1. Hållbar tillväxt - - miljö 2. Företagsklimat - 3. Miljö och klimat - - Medborgare 4. Barn och unga Kunskap Trygghet och hälsa 7. Dialog och delaktighet Brobygget 8. Ledarskap och medarbetare - Lean/ständiga 9. Kvalitet och effektivitet Ekonomi 10. Ekonomisk hushållning I god ekonomisk hushållning betonas balansen mellan tydliga och mätbara, finansiella och verksamhetsmässiga mål, i styrningen. Strängnäs kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. De finansiella målen väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. Den samlade bedömningen av god ekonomisk hushållning är att trots en förbättrad måluppfyllelse, bättre budgetföljsamhet och att kommunen 2015 når en budget i balans att kommunen inte riktigt når upp till begreppet god ekonomisk hushållning. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan behålls eller utvecklas i positiv riktning. En förbättrad soliditet innebär att kommunen minskar sin skuldsättningsgrad och därigenom ökar sitt finansiella handlingsutrymme inför framtiden. Strängnäs

4 4/5 kommun har en låg soliditet i jämförelse med genomsnittet i riket. Kommunen står inför stora utmaningar. För att kunna möta den demografiska utvecklingen och medborgarnas nya och förändrade behov krävs att kostnadsutvecklingen dämpas genom fortsatta effektiviseringar. Investeringar i anläggningar, maskiner och inventarier bör även fortsättningsvis vara helt finansierade med egna medel för att låneskulden inte ska öka. Måltidsenheten hanteras sedan 2002 som en självfinansierad verksamhet med möjlighet att balansera resultat över åren. Från bokslutet 2003 har måltidsenheten balanserat sina resultat och har vid fyra tillfällen haft negativa resultat och därmed behövt nyttja upparbetat kapital. De upparbetade resultaten från 2003 till 2014 uppgår till kronor, vilket är överskott på ca kronor i snitt per år, motsvarande 0,4 procent av den genomsnittliga omslutningen. Syftet med resultatbalanseringen har varit att få en jämnare prisökning av måltidspriserna mellan åren för utjämning av förändring i kundunderlag, volym eller kraftiga ökningar av livsmedelspriser, och därmed bättre planeringsförutsättningar för de beställande nämnderna. Förvaltningen föreslår att ett maxtak om 5 procent av föregående års omslutning införs för omställning till nya förutsättningar. Omslutningen för måltidsenheten ligger på cirka 65 miljoner kronor vilket innebär att cirka 3 miljoner kronor maximalt kan finnas att nyttjas i det egna kapitalet för behov av utjämning av måltidspriser över tid. För 2015 innebär förslaget att kronor balanseras för måltidsenhetens räkning i stället för överskottet om kronor. Totalt upparbetat resultat i det egna kapitalet uppgår efter 2015 års utgång till kronor, vilket är 5 procent av 2015 års omslutning 66,9 miljoner kronor. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Resultatbalansering görs, enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige, med 1,5 miljoner kronor för måltidsservice, säkerhetsfonden och fordonsenheten. Dessutom har medel avsatts för översiktsplanering med 0,5 miljoner kronor. Ej nyttjade medel avseende arbetsmarknadsåtgärder om 1,0 miljoner kronor återförs. Beslutet medför inga ytterligare ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Arbetet med omprövning av investeringsbudgeten för 2016 ska synkroniseras med budgetprocessen för och återrapporteras till kommunstyrelsen i samband med delårsrapport

5 5/5 Ingen övrig uppföljning krävs. Beslutsunderlag Rapport, Årsredovisning 2015 Strängnäs kommun, Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Teknik- och servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen Per Bäckström Kommunchef Siv Jansson Controller

6 Årsredovisning 2015 Strängnäs kommun Dnr KS/2015:632

7 Innehållsförteckning 1 Året som gått Inledning Fakta om Strängnäs kommun Omvärldsanalys Medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden God ekonomisk hushållning Kommunens verksamheter Verksamhet i kommunala bolag kommunkoncernen Personalredovisning Ekonomisk översikt och finansiell analys Finansiella rapporter Redovisningsprinciper Revisionsberättelse separat utskick till kommunfullmäktiges sammanträde i april 2

8 1 Året som gått Vi som företrädare för Strängnäs kommun får aldrig tappa fokus på vem vi finns till för. Vårt uppdrag är att förbättra och underlätta tillvaron för alla er som valt att bo, leva och verka på den här fantastiska platsen. Tillsammans och med invånarnyttan i fokus skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen. Så lyder kommunens nya vision, som vi arbetade fram under 2015 i dialog med ett stort antal förtroendevalda. För att lyckas nå dit krävs professionalitet, engagemang och vilja men också en tydlig riktning och styrning. Därför la vi under 2015 mycket kraft på att utforma den styrmodell som är vårt verktyg för detta. Styrmodellen ska präglas av tydlighet och transparens. De övergripande mål som antas av kommunfullmäktige anger inriktningen för hela kommunens arbete. Äntligen har vi till exempel ett skarpt miljömål och det tycker vi är glädjande. Apropå det: under året som gick påbörjades en stor förändring av avfallssorteringen i hela kommunen och den kommer att påverka alla våra invånare på ett eller annat sätt tog vi viktiga steg in i digitaliseringens tidevarv. Vi vet att kommunen har en låg IT-mognad och om vi ska kunna dra nytta av de möjligheter som tekniken erbjuder inom i princip alla våra verksamhetsområden, måste mycket ske under de kommande åren. En digital strategi arbetades fram som anger riktningen för den utvecklingen. En av våra viktigaste utmaningar är att dra än mer nytta av vårt läge vid Mälaren. Det är en central fråga för 4 Mälarstäder, vårt allt mer aktiva samarbete med våra Mälargrannar Eskilstuna, Enköping och Västerås. Under andra halvan av 2015 höll Strängnäs kommun i ordförandeklubban och bidrog, tycker vi, till att stärka samarbetet ytterligare. Tillsammans har vi över invånare och utgör en kraft att räkna med när vi tar oss an frågor som infrastruktur, arbetsmarknad, bostäder och destinationsutveckling. Under året antog vi en rad handlingsplaner inom flera av dessa områden. Vi tre som skriver de här raderna var alla nya på våra poster under en ny politisk majoritet och dessutom en ny högsta chef för förvaltningen. Vi tog oss an våra respektive roller med mycket lust och energi, men också med en stor ödmjukhet inför uppdraget. Utmaningarna, inte minst de ekonomiska, var stora och allra tydligast inom socialnämndens område som präglades av tuffa krav och stora förändringar. Under året har lyssnande, dialog och möten med alla er vi finns till för varit helt avgörande för att vi ska kunna göra ett bra jobb. Vi lovar att vi kommer att fortsätta så bara tillsammans med er kan vi skapa kraft i den fortsatta utvecklingen av Strängnäs kommun! Jacob Högfeldt Monica Lindell Rylén Per Bäckström Kommunstyrelsens ordf (M) 1:e vice ordf kommunstyrelsen (S) Kommunchef 3

9 2 Inledning Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige tillsätter en kommunstyrelse och de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållande beslutas av fullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell vikt och av större betydelse, främst mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Vidare beslutar kommunfullmäktige om nämndernas organisation och verksamhetsformer, val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, val av revisorer. Grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, årsredovisning och ansvarsfrihet, samt folkomröstning i kommunen beslutas också av kommunfullmäktige. Utöver kommunstyrelsen och facknämnderna finns direkt under kommunfullmäktiges ansvar också kommunrevisionen, valnämnden, valberedningen samt överförmyndarnämnden. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och ska ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet samt de kommunalt ägda bolagen och gemensamma nämnder och kommunalförbund kommunen är medlemmar i. Kommunstyrelsen yttrar sig i alla frågor som ska beslutas i kommunfullmäktige och bevakar att de beslut, mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat om genomförs inom den kommunala verksamheten. Årsredovisningen upprättas av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige. Enligt fjärde kapitlet i kommunala redovisningslagen skall kommunen upprätta en förvaltningsberättelse i årsredovisningen. Den ska innehålla en översikt över utveckling av kommunens verksamhet. Avsikten är att tillgodose informationsbehovet hos övriga förtroendevalda, externa intressenter, medborgare och anställda. Materialet och mer information om kommunens verksamheter finns tillgängligt på kommunens hemsida Mandatfördelning i fullmäktige Parti Mandat Parti Mandat Moderaterna 17 Sverigedemokraterna 6 Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 14 Centerpartiet 4 Miljöpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Liberalerna 2 Kristdemokraterna 2 Strängnäspartiet 2 Mariefredspartiet 1 Totalt 31 Totalt 24 4

10 Strängnäs kommuns organisation. 3 Fakta om Strängnäs kommun Fem år i sammandrag Nyckeltal Antal invånare 31 dec Skattesats, kommun 21,73 21,73 21,73 21,73 21,73 Skattesats, kommun och landsting 31,90 31,90 32,50 32,50 32,50 Årets resultat, mkr Investeringar, mkr Investeringarnas självfinansieringsgrad, % Soliditet, % Soliditet inkl pensionsförpliktelser, % Nämndernas bruttokostnad, mkr Nämndernas resultat Antal årsarbetare, inkl timavlönade

11 4 Omvärldsanalys Ökad levnadsstandard, generationsskiften och en åldrande befolkning ökar kraven och behoven av välfärdstjänster. Människor präglas mer och mer av en önskan om individuell frihet, samtidigt med ett behov av kollektivt ansvarstagande. Kraven på kommunerna höjs i takt med nya tekniska möjligheter att kommunicera. Ständigt uppkopplade människor förväntar sig att viss service alltid ska finnas tillgänglig via e-tjänster och bra infrastruktur. Offentlig sektor blir allt mer ekonomiskt pressad av dessa förväntningar. Sverige har en invandring som föryngrar befolkningen. Tillsammans med förhållandet andelen äldre och andelen i arbetsför ålder har Sverige goda förutsättningar att klara efterfrågan av arbetskraft jämfört med en del andra länder i Europa. Hur mångfalden av olika kulturella kunskaper och olika språk tillvaratas i utvecklingen av samhället kommer att ha stor påverkan. Näringslivet blir alltmer aktivt i samhällsutvecklingen både lokalt och regionalt. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har uppmärksammat att kommuner med ett lokalt näringsliv som engagerar sig lite utöver det som kan förväntas också har en förbättrad sysselsättnings- och befolkningstillväxt. För näringslivet och för kommunen är en god kompetensförsörjning en framgångsfaktor i att kunna utvecklas på ett bra sätt. Framtidsjobben finns i välfärden. Befolkningen i Sverige blir mer och mer uppdelad. De ekonomiska klyftorna växer och fler riskerar att hamna i utanförskap. Tillgången till bostäder och variationen av boendeformer påverkar alltmer graden av skillnaderna mellan befolkningen i olika områden. Bostadssituationen har successivt försämrats. Boverkets prognoser visar att behovet av tillskott av nya bostäder i hela landet motsvarar över per år, för de kommande åren. Flyktingsituationen och det stora flyktingmottagandet under hösten har medfört att mottagarkommunerna blivit extra ansträngda. För kommunerna har det handlat om att ordna bostäder och att hinna rekrytera personal för mottagandet. Efter årsskiftet har flyktingmottagandet minskat med anledning av id-kontrollerna som infördes i början av året. Prognoserna för det fortsatta mottagandet är mycket osäkra och beredskapen är fortsatt hög. Över en miljon människor arbetar med skola, vård, omsorg, samhällsbyggnad och välfärdsverksamheter. Ungefär en tredjedel av dessa uppnår pensionsålder inom tio år vilket innebär att det skulle behövas över en halv miljon nya medarbetare i välfärden fram till Möjligheterna att rekrytera kommer att ske i större konkurrens med alltfler utförare av välfärdstjänster. Världen krymper i takt med digitaliseringen. Allt fler, inte minst ungdomar, tillbringar allt mer tid tillsammans med andra via olika former av sociala medier. Digitaliseringen kommer i hög grad att påverka utvecklingen inom alla samhällsområden i framtiden. 6

12 Näringslivsutveckling Strängnäs kommun har 3403 aktiva företag. Förändring av antalet aktiva företag i Strängnäs kommun 2015 är (varav 107 är aktiebolag). Mellan september 2014 och september 2015 startades 293 bolag. Vilket var 16 fler än föregående mätperiod. Vid den senaste mätningen har däremot andelen nystartade företag minskat. Ett annat sätta mäta näringslivets utveckling är hur andelen företagsamma människor förändras över tid. Företagsamheten 2016 som publiceras av Svenskt Näringsliv visar att Strängnäs kommun har positiv tendens vad gäller andelen företagsamma människor i kommunen. I jämförelse med övriga kommuner i Sörmland så ligger Strängnäs tredje bäst efter Gnesta kommun och Trosa kommun. Källa: Företagsamheten 2016, Svenskt Näringsliv En ny näringslivsstrategi antogs under året. Det långssiktiga målet är att Strängnäs kommun ska bli Stockholmsregionens mest attraktiva plats för entreprenörer, företagare och företagsledare. 7

13 Ett delmål är att bli en av Sveriges 50 bästa kommuner avseende företagsklimatet senast Fokus ligger på fem förbättringsområden, se ovan. På Svenskt Näringsliv företagsklimatranking för 2015 klättrade Strängnäs kommun 66 platser, från plats 203 till plats 137. Strängnäs kommun klättrade mest på rankingen i jämförelse med övriga kommuner i Södermanlands län och var topp 10 i Sverige. Se utvecklingen de senaste åren i diagrammet nedan. Kommunal Företagsservice Nöjd-kund-index undersökningar berör myndighetsutövning inom fem områden. NKI som innefattar 2015: års ärenden visar på markant höjning från NKI-värde på 66 till NKI-värde på 70, vilket också gör att Strängnäs kommun når upp till nivån Högt vad gäller betygsvärdet. Glädjande är också att se att Strängnäs kommun har förbättrat sig på alla sex serviceaspekter som undersökningen baseras på. Där framkommer att bemötande är den serviceaspekt där Strängnäs kommun klart tydligaste gjort förbättringar. 8

14 Bostadsmarknad Planberedskapen för bostäder och verksamheter är mycket god men steget mellan plan och genomförande har under de senaste åren varit svårt att ta för många exploatörer. Det har resulterat i att för få bostäder byggts i förhållande till behoven och att bristen av bostäder, speciellt hyresbostäder, har blivit allt mer påtaglig. Under 2015 har produktionstakten av bostäder ökat i kommunen och över 200 bostäder färdigställdes under året. Det motsvarar det behov som angetts i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen från Det ackumulerade behovet som uppkommit under senare år kvarstår dock viket särskilt drabbar unga som vill flytta hemifrån och andra ekonomisk svaga hushåll i samhället. I Strängnäs kommun fanns i slutet av året inte några lägenheter att tillgå på marknaden. Det har medfört att flyttkedjorna på bostadsmarknaden inte längre fungerar, och till följd av det, att försäljningen av villor rasat till under hälften jämfört med de närmast tidigare åren. Sammantaget innebär det en påtaglig inlåsningseffekt på bostadsmarknaden som hämmar tillväxten och minskar rörligheten på arbetsmarknaden. Ny lagstiftning angående kommunernas ansvar att ta emot ett fördelat antal nyanlända med uppehållstillstånd som har trätt i kraft 1 mars 2016, innebär i denna situation att ytterligare insatser från kommunen för att fullgöra sitt ansvar kommer att krävas. Arbetet med att få igång bygget av ordinarie permanenta bostadslösningar behöver intensifieras. Förvaltningen har under 2015 i nära samarbete med kommunens bostadsbolag identifierat mark och möjliga lösningar för både permanenta och akuta lösningar. Arbetsmarknad Efter en svag sysselsättningsutveckling under sommaren pekar antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner på att sysselsättningen fortsatte stiga under andra halvåret enligt Konjunkturinstitutet. Samtidigt som sysselsättningen förväntas öka ökar 9

15 även arbetskraften påtagligt på grund av stor invandring. Nyanlända har dock en svag ställning på arbetsmarknaden och svårare att matchas till de lediga jobb som finns. I Strängnäs kommun har ungdomsarbetslösheten minskat under året. Samtidigt ökar utanförskapet och svårigheten att få fäste på arbetsmarknaden för de unga som inte har klarat grundskola och gymnasieutbildning. Utifrån detta har Strängnäs kommun utökat samarbetet med Arbetsförmedlingen utifrån möjligheter som Delegationen Unga till Arbete (DUA) ger i form av utbildningskontrakt och ungdomstrainee. I januari 2014 antogs en arbetsmarknadsstrategi för Strängnäs kommun. Strategin syftar till att öka anställningsbarheten för dem som är utanför arbetsmarknaden, minska antalet arbetslösa och minska kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Kommunen vill framhålla betydelsen av en effektivare matchning mellan arbetssökande och lediga arbeten för att efterfrågad kunskap och kompetens ska kunna tillgodoses. Strategin kräver samarbete och samverkan över förvaltnings- och politikområden samt mellan nationell, regional och lokal nivå. Under 2015 har arbetet utifrån arbetsmarknadsstrategin bidragit till att sänka kostnaderna för försörjningsstöd med 6 miljoner kronor och minska antalet hushåll i behov av försörjningsstöd med 15 procent. Öppet arbetslösa (%), andel av registerbaserad arbetskraft. Källa arbetsförmedlingens månadsstatistik Befolkningsutveckling Strängnäs kommun hade vid årsskiftet invånare, en ökning med 224 personer vilket motsvarar en tillväxt på 0,7 procent under Befolkningstillväxten berodde på ett positivt migrationsnetto och ett litet positivt födelsenetto. I riket ökar befolkningen med över personer, vilket motsvarar en tillväxt på 1,1 procent. Asylsökande är inte folkbokförda i Sverige och räknas följaktligen inte som invandrade och ingår därför inte i statistiken. Flyttningsöverskottet i Strängnäs har varit positivt ända sedan Kommunen har en genomsnittlig befolkningstillväxt på 291 personer för perioden Variationen i den årliga befolkningsförändringen är relativt stor med en topp och några år senare kom en period, , då folkökningen var betydligt mindre. 10

16 Befolkningsförändring Folkökning En befolkningsprognos görs utifrån den kunskap som finns vid tillfället när prognosen tas fram. Förändringar är svåra att förutse när situationen i omvärlden förändras avseende arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring, ekonomiska konjunkturer som får konsekvenser på flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Uppföljning av befolkningsprognosen i samband med delårsrapport 2015 visade att den faktiska befolkningsförändringen per 30 juni skilde sig emot den prognostiserade. Utfallet visar på stora skillnader i antal barn i åldrar från förskola till gymnasiet, 1-18 år, samt i gruppen 65 år och äldre och utifrån de uppgifterna gjordes en revidering av befolkningsprognosen. ÅP 2015 Prognos 2015 Justerad prognos 2015 Diff mot prognos ÅP 2015 Diff mot justerad prognos Åldersgrupper Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall w Summa Årlig ökning ökning i % 1,2% 0,8% 1,2% 1,0% 1,5% 0,7% 0,5% 0,7% Befolkningsstrukturen i Strängnäs kommun skiljer sig aningen från riket. Andelen 0-5 år är något lägre i Strängnäs än i riket medan andelen 6-15 åringar och år är något högre i Strängnäs än i riket. 11

17 Andelen över 65 år har i Strängnäs ökat från drygt 15 procent (riket 13,8 procent) år 1970 till dagens 22,1 procent (riket 19,8 procent). Att samhället har fler pensionärer och färre andel av befolkningen som yrkesarbetar innebär också ett minskat skatteunderlag för kommunerna. Ålder Strängnäs 2015 Riket 2015 Strängnäs prognos 2025 Riket prognos år 1,0% 1,2% 1,0% 1,2% 1-5 år 5,8% 6,0% 5,5% 6,3% 6-15 år 12,8% 11,3% 12,4% 11,9% år 3,3% 3,1% 3,8% 3,5% år 6,3% 7,8% 5,9% 6,8% år 48,7% 50,8% 46,9% 49,8% år 17,1% 14,7% 17,7% 14,3% 80-w 5,0% 5,1% 6,8% 6,2% 5 Medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden Tillsammans utvecklar vi individen, verksamheten och samhället För att uppnå goda resultat för medborgarna och brukarna krävs en tydlig och stark färdriktning och styrning av verksamheterna. Det behövs gemensamma mål, strukturer och arbetssätt för att säkerställa att resurser används så effektivt som möjligt. Alltför stora variationer i processerna skapar problem. Det finns en stark koppling mellan hög variation och låg effektivitet. Därför är det viktigt att regelbundet mäta och följa upp att saker blir som planerat. Olika sätt att arbeta gör det svårt att lära av andra och utveckla processerna och försvårar därmed arbetet med ständiga förbättringar. Resultaten för medborgarna påverkas även i hög grad av hur vi förhåller oss och agerar gentemot varandra, dem vi är till för och våra samarbetspartners. Agerandet i sin tur är beroende av omfattningen av tillit som vi skapar i relationerna till varandra. Om tilliten brister och försiktigheten och rädslan tar över har grunden för arbetet med ständiga förbättringar skadats. Utifrån dessa perspektiv har Strängnäs kommun tagit fram verksamhetsstrategin Brobygget. Där har vi synliggjort de värderingar och principer som ska vara ett stöd på vår utvecklingsresa. Vi har under året tagit fram en ny struktur för resultat- och målstyrningen. Alla chefer har deltagit i utbildningen gällande den nya strukturen för arbetsplaner. Ledarforum 12

18 där alla kommunens chefer träffas för att stärka helhetsperspektivet, sprida lärdomar, motivation och engagemang har genomförts vid fem tillfällen. Vid ett av tillfällena deltog Läkemedelsföretaget Pfizer för att inspirera och delge sina erfarenheter i arbetet med ständiga förbättringar. Idag finns organiserade förbättringsgrupper inom alla kommunens verksamhetsområden. Det innebär att vi har ca 90 förbättringsgrupper som under året har genomfört förbättringar. Under året har vi vid fem tillfällen spritt goda exempel i vårt digitala nyhetsbrev Brobygget. 6 God ekonomisk hushållning I god ekonomisk hushållning betonas balansen mellan tydliga och mätbara, finansiella och verksamhetsmässiga mål, i styrningen. Strängnäs kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. De finansiella målen väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. Det ekonomiska utfallet blev bättre 2015 än Det gäller både resultatet och nämndernas budgetföljsamhet. Av kommunens sju politiska nämnder, med kommunfullmäktige inräknat, är det endast socialnämnden som redovisar ett negativt årsresultat. Årets resultat är ett överskott om 36,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (nedan skatteintäkterna). Det ska jämföras med det budgeterade överskottet om 3,1 miljoner kronor som motsvarade 0,3 procent av budgeterade skatteintäkter. Årets investeringar uppgick till 44,4 miljoner kronor och är självfinansierade till 100 procent, jämfört med målet på 94 procent. Kommunfullmäktiges tio mål är grupperade i fyra perspektiv för att åstadkomma en balanserad styrning. Perspektiven Samhälle och miljö och Medborgare riktar sig utåt till brukare och medborgare samt andra intressenter. Perspektiven ger uttryck för vad Strängnäs kommun vill åstadkomma för att skapa ett hållbart samhälle och en attraktiv kommun. Brobygget är det namn och den symbol som synliggör kommunens verksamhetsstrategi. Den riktar sig inåt mot organisationen och är ett viktigt stöd för att åstadkomma ökade värden för brukarna, medborgarna och samhället. Ekonomin är ytterst en förutsättning för i vilken omfattning verksamheten kan utföras och omfattar åtgärder för att säkerställa en ekonomi i balans på kort och på längre sikt. Sammanfattningsvis är måluppfyllnaden starkare jämfört med år 2014 och den främsta orsaken är att ekonomimålet uppfylls. Måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges övergripande mål visar att nio av tio mål uppnår kriteriet uppfyllt eller delvis uppfyllt. Målen avseende Företagsklimat (mål 2), Miljö och klimat (mål 3) och Trygghet och hälsa (mål 6) samt Ekonomi (mål 10) bedöms vara uppfyllda. Målen om Hållbar tillväxt (1), Barn och unga (mål 4), Kunskap (mål 5), Dialog och delaktighet (mål 7) samt Kvalitet och effektvitet (mål 9) bedöms vara delvis uppfyllda. Målet om Ledarskap och medarbetare (mål 8) bedöms inte vara uppfyllt. 13

19 Den samlade bedömningen av god ekonomisk hushållning är att trots en förbättrad måluppfyllelse, bättre budgetföljsamhet och att kommunen 2015 når en budget i balans att kommunen inte riktigt når upp till begreppet god ekonomisk hushållning. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan behålls eller utvecklas i positiv riktning. En förbättrad soliditet innebär att kommunen minskar sin skuldsättningsgrad och därigenom ökar sitt finansiella handlingsutrymme inför framtiden. Strängnäs kommun har en låg soliditet i jämförelse med genomsnittet i riket. Kommunen står inför stora utmaningar. För att kunna möta den demografiska utvecklingen och medborgarnas nya och förändrade behov krävs att kostnadsutvecklingen dämpas genom fortsatta effektiviseringar. Investeringar i anläggningar, maskiner och inventarier bör även fortsättningsvis vara helt finansierade med egna medel för att låneskulden inte ska öka. Sammanfattning av kommunfullmäktiges och nämndernas måluppfyllelse Perspektiv Kommunfullmäktiges mål KF BUN KFN KS SBN SN TFN Samhälle och 1. Hållbar tillväxt - - miljö 2. Företagsklimat - 3. Miljö och klimat - - Medborgare 4. Barn och unga Kunskap Trygghet och hälsa 7. Dialog och delaktighet Brobygget 8. Ledarskap och medarbetare - Lean/ständiga 9. Kvalitet och effektivitet Ekonomi 10. Ekonomisk hushållning -) Nämnd eller kommunstyrelsen har inget eget mål som återkopplar till KF-mål. BUN Barn- och utbildningsnämnden SBN Samhällsbyggnadsnämnden KFN Kultur- och fritidsnämnden SN Socialnämnden KS Kommunstyrelsen TSN Teknik- och servicenämnden Kriterier för måluppfyllelse Måluppfyllelse Verksamhetsmål (KF mål 1-9) Ekonomimål (KF mål 10) Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. Utfallet överträffar tidigare års utfall och/eller ligger över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Utfallet är en budget i balans samtidigt som övriga indikatorer redovisar en god måluppfyllelse. Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 procent samtidigt som verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse. Målet är inte uppfyllt Utfallet är sämre än tidigare års utfall Utfallet är en negativ avvikelse mot och/eller ligger under genomsnittet i riket budget på mer än 0,5 procent. enligt angiven ranking. 14

20 Metod Bedömning om graden av måluppfyllelse för kommunfullmäktiges övergripande mål bygger på metoden att titta på resultatens betydelse för helheten. Resultat som avses är kommunfullmäktiges målsatta indikatorer och nämndernas måluppfyllelse. Resultaten har viktats i förhållande till varandra genom att deras betydelse till att bidra till det övergripande målet värderats. På detta sätt framkommer vilka resultat som bidragit mer än andra och hur olika resultat värderas i förhållande till fullmäktiges övergripande mål. Metoden förväntas bidra till att målarbetet på olika nivåer ständigt utvecklas. Samhälle och miljö Kommunfullmäktiges mål 1 Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Målet bedöms vara delvis uppfyllt och har en lägre måluppfyllelse jämfört med föregående år. Indikatorer Antal färdigplanerade byggrätter för bostäder i anslutning till tätorter och tågstationer. Resultat 2014 Mål 2015 Resultat 2015 Riket Befolkningstillväxt (%). 1,5 >1 0,7 1,1 Antal färdigställda bostäder Analys Strängnäs kommun fortsätter att växa. Bostadsbyggandet ökade under året och över tvåhundra bostäder färdigställdes, främst i Strängnäs och Mariefred. Senaste årens lågkonjunktur för byggande gör att det fortsatt råder brist på bostäder, framförallt hyresrätter. Invånarantalet steg till , en ökning med 224 personer, men målet om att öka med minst en procent, cirka 340 fler invånare, nåddes inte. Ökningen förklaras uteslutande av ett invandringsöverskott till skillnad mot tidigare år då den i huvudsak förklarats av inrikesinflyttning. Framtida utveckling Översiktsplan 2014 ska leda till fortsatt positiv utveckling av tätorterna och en livskraftig landsbygd utan att jord- och skogsbrukslandskapets höga natur- och kulturvärden förbrukas. För att på sikt ha en god planberedskap för bostäder och verksamheter pågår en prioriterad planering i kommundelarna Härad och Länna. Förslag om statliga subventioner för viss typ av hyreslägenheter har varit på remiss och kan, om det blir verklighet, underlätta tillkomsten av mindre hyreslägenheter. Mer regional samverkan inom bland annat 4 Mälarstäder, Kollektivtrafikmyndigheten och Regionförbundet Sörmland kring områden som exempelvis boende, infrastruktur och Mälaren frigör resurser och ger högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. 15

21 Kommunfullmäktiges mål 2 Företagsklimatet förbättras och förutsättningar för entreprenörskap ska utvecklas. Målet bedöms vara uppfyllt och har en högre måluppfyllelse jämfört med föregående år. Indikatorer Företagsklimat, kommunranking enligt Svenskt Näringsliv (plats 1-290). Öppen arbetslöshet (%), - totalt, år - ungdomar år *) Måluppfyllelsen kan inte bedömas, resultat saknas. Resultat 2014 Mål 2015 Resultat 2015 Riket Analys Bra företagsklimat är en förutsättning för att skapa fler arbetstillfällen. Fem förbättringsområden är identifierade och aktiviteter pågår. Införandet av Dukat bord är ett exempel på hur informationen till företagarna idag ges enkelt och effektivt. Fortsatta förbättringar behöver ske kring kommunens service till företagarna. Inom affärs- och kompetensutveckling har aktiviteterna på Strängnäs Business Park (SBP) intensifierats. Syftet med verksamheten är att utveckla och stärka entreprenörskap och företagande i Strängnäs kommun och Mälardalen. SBP har drygt 45 samarbetspartners varav 25 som företag i Start-Up Office (företagsinkubator). Bland projekten kan New Bright Future särskilt omnämnas. I samverkan med Arbetsförmedlingen har en utbildnings- och praktikmodell tagits fram där syftet är att främja det lokala företagsklimatet och samtidigt tillvarata nyanlända akademikers kompetens och erfarenheter. Framtida utveckling Pågående åtgärdsprogram tar sikte på plats 50, år 2017, i Svenskt Näringslivs årliga ranking över företagsklimatet i Sveriges kommuner. I fortsatta dialoger med företagarna och företagsföreningars nätverk utvecklas kommunens företagsservice. Samarbetet i 4 Mälarstäder, med Eskilstuna, Enköping och Västerås, där kommunerna stöttar lokala företag utökas. Kommunfullmäktiges mål 3 Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan. Målet bedöms vara uppfyllt och har en högre måluppfyllelse jämfört med föregående år. 3,3 4,5 * Besöksnäring, omsättning miljoner kronor. ca 300 Minska med mer än riket Öka jämfört år ,6 3,7 4,2 5,2 * - 16

22 Indikatorer Energiförbrukning i kommunens fastigheter, klimatkorrigerad 1 värme och el, kwh per kvm bruksarea. Resultat 2014 Mål 2015 Resultat 2015 Riket 143 < Andel (%) inköp av ekologiska livsmedel Antal åtgärdade enskilda avloppsanläggningar (ackumulerat antal från start år 2012). Kommunens placering i Miljöaktuellts ranking Klimatkorrigering innebär att frigöra sig från klimatets variationer mellan olika år för att kunna mäta effekten av vidtagna energieffektiviseringsåtgärder. Analys Energieffektiviseringsåtgärder i verksamhetsfastigheter har haft en positiv effekt på energianvändningen under flera år. En viss effektiviseringspotential finns fortfarande vad gäller utbyte av äldre ventilationsanläggningar. Den nya LED-tekniken möjliggör kvalitets- och effektivitetsförbättringar för den inre och yttre belysningen. Inom måltidsverksamheten fortsätter andelen ekologiska livsmedel att öka. Vissa enheter når över 60 procent ekologiska livsmedel inom ramen för sin budget. Att minska matsvinnet har blivit en annan framgångsfaktor som skapar stort engagemang hos matgäster, pedagoger och måltidspersonal. Sedan inventeringen av enskilda avloppsanläggningar startade år 2012 har över 400 bristfälliga anläggningar åtgärdats. Uppföljning har skett av tidigare utfört inventeringsarbete där brister konstaterats och vid behov har kraven skärpts. En prioriteringsordning för VA-utbyggnadsplan har tagits fram tillsammans med SEVAB. Många förskolor och skolor är föregångare i miljöarbetet genom bland annat certifieringen Grön Flagg. För hushållen i kommunen har en ökad återvinning och förnyad hantering av hushållens avfall blivit möjlig genom införandet av färgsortering. Strängnäs kommun klättrar i Miljöaktuellts ranking, som tar tempen på det kommunala miljö- och hållbarhetsarbetet. För att åstadkomma ett mer aktivt arbete med miljöfrågor i kommunen antogs en miljöstrategi av kommunfullmäktige i maj Framtida utveckling Miljöstrategin skapar riktning i det fortsatta arbetet med energi-, klimat- och miljöfrågorna. Ett långsiktigt arbete pågår för att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Vattenplanen som beräknas vara klar till årsskiftet 2016/2017, är en förutsättning och kommer att peka ut åtgärder för att nå långsiktiga mål. En plan för fortsatt avloppsinventering har tagits fram för perioden Fortsatt inventering kommer att ske successivt med en åtgärdstakt på cirka 100 avlopp per år tills hela kommunen inventerats. 17

23 Medborgare Kommunfullmäktiges mål 4 Barn och unga skall ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. Målet bedöms vara delvis uppfyllt och har en oförändrad måluppfyllelse jämfört med föregående år. Indikatorer Resultat 2014 Mål 2015 Lika eller bättre än år 2014 Lika eller bättre än år 2014 Resultat 2015 Riket Andel (%) föräldrar som tycker att barnet får det stöd det behöver i förskolan Andel (%) elever som tycker att lärarna på min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det. 92 (åk 5) 82 (åk 8) 95 (åk 5) 81 (åk 8) 94 (åk 5) 88 (åk 8) (år 2014) Andel (%) inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats eller utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. 69 Öka jämfört år Analys Inom den kommunala förskolan fokuserar specialpedagoggruppen bland annat på tidiga och förebyggande insatser. Utveckling av den lokala barn- och elevhälsan är en gemensam prioriterad satsning från huvudmannanivå. Ett treårigt barn- och elevhälsoprojekt har inletts i de kommunala förskolorna och skolorna och involverar samtliga kompetenser i barn- och elevhälsan samt ledning. Övergripande riktlinjer för barn- och elevhälsoarbetet har tagits fram och presenterades i barn- och utbildningsnämnden i januari Flera kommunala grundskolor har rekryterat speciallärare och specialpedagoger för att stödja lärare. Det har möjliggjort en anpassning i undervisningen, både på individ- och gruppnivå. Samtliga skolor arbetar aktivt med förhållningssätt och bemötande både inom personalgruppen och, framförallt, tillsammans med eleverna. Jobbtorg Strängnäs är ett integrerat samarbete mellan kommunens arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd samt Arbetsförmedlingen som skapat positiva effekter där ungdomar går vidare till studier och arbete och klarar sin egen försörjning. Framtida utveckling Förskola, skola och socialtjänst behöver fortsätta stärka samsynen kring barn och ungas uppväxtvillkor. Kommunen tillsammans med externa aktörer, exempelvis landstinget, behöver ha en helhetssyn där rätt insatser görs så tidigt som möjligt. Det bidrar till att barn ges goda förutsättningar att utvecklas både i och utanför skolan. Arbetsförmedlingen och Strängnäs kommun har tecknat en överenskommelse om fortsatt samverkan med målgruppen och arbetet med ungdomstrainee. Tillsammans med det lokala näringslivet behöver fler praktikplatser för ungdomar skapas, som ett första steg in i arbetslivet. 18

24 Kommunfullmäktiges mål 5 Kunskapsnivån höjs genom god kvalitet i hela utbildningskedjan från förskola till högre utbildning. Målet bedöms vara delvis uppfyllt och har en oförändrad måluppfyllelse jämfört med föregående år. Indikatorer Andel (%) föräldrar som tycker att förskolan är utvecklande för barnen. Andel (%) elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen. Andel (%) gymnasielever med examen eller studiebevis inom 4 år.** Resultat 2014 Mål 2015 Lika eller bättre än år 2014 Lika eller bättre än år 2014 Lika eller bättre än år 2014 Andel (%) elever som har grundläggande Lika eller behörighet till universitet och högskola av 96 bättre än elever på högskoleförberedande program. år 2014 **Indikatorn redovisas enligt nya läroplanen och är inte jämförbar med föregående år. Resultat 2015 Riket Analys Föräldrar är mycket nöjda med förskolan där barnet vistas. Det visar den årliga föräldraenkäten. Den så kallade förskoleappen underlättar arbetet med pedagogisk dokumentation och bidrar till ökad delaktighet bland barnen men också till ökad insyn och förståelse för förskolans uppdrag bland föräldrar. Andelen elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen minskar något jämfört med föregående år. Sett över en femårsperiod är det en ökning med 0,8 procentenheter. I årskurs 6 klarar nio av tio elever (91 procent) de nationella proven. I årskurs 3 klarar 71 procent de nationella proven. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) och satsningen på språk och matematik är prioriterade. Pedagogisk personal i förskolan har kompetensutvecklats inom ramen för Matematiklyftet och deltagit i Skolverkets satsning Förskolelyftet NT (natur och teknik). Inom grundskolan har fler förstelärare anställts för att fortsätta utveckla undervisningsformerna. Skolorna deltar i Matematiklyftet och Läslyftet och även i SKL:s matematiksatsning PISA 2015, där politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare tillsammans arbetar för att förbättra undervisningen och elevernas resultat. Thomasgymnasiets satsning på Utmärkt undervisning (UU), kollegialt lärande om hur man förbättrar undervisningen och det systematiska kvalitetsarbetet, fortsätter. Förberedelser av bildandet av nya Språkcentrum har gett positiva effekter på genomlysning och revidering av rutiner och planer inom Vuxenutbildningen. Vid några enstaka tillfällen har etableringselever inom Vuxenutbildningen inte kunnat starta utbildning i svenska för invandrare (sfi) inom lagstadgad tid om en månad

25 Rektorerna arbetar med att utforma sitt lokala systematiska kvalitetsarbete utifrån den övergripande handlingsplanen. Kommunen deltar även i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 där politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare tillsammans arbetar för att förbättra undervisningen och elevernas resultat. Deltagarna i PISA satsningen sprider erfarenheter från arbetet som stöd för den fortsatta utvecklingen. Framtida utveckling En plan för det systematiska kvalitetsarbetet i form av ett gemensamt årsjul på huvudmanna- och enhetsnivå införs under vårterminen På enheterna formas det lokala systematiska kvalitetsarbete utifrån den övergripande planen på huvudmannanivå. Ny matematikplan för förskolan ska implementeras under året. Kommunala förskolor kommer att under kommande tre åren delta i ett projekt om evidensbaserad forskning om undervisning i förskolan. Kommunfullmäktiges mål 6 Tryggheten ökar och hälsan förbättras. Målet bedöms vara uppfyllt och har en högre måluppfyllelse jämfört med föregående år. Indikatorer Andel (%) föräldrar som upplever att deras barn känner sig trygga i förskolan. Resultat Mål 2015 Lika eller bättre än år 2014 Lika eller bättre än år 2014 Lika eller bättre än år 2014 Lika eller bättre än år 2014 Resultat 2015 Riket 96 - Andel (%) elever som känner sig trygga i skolan. 92 (åk 5) 88 (åk 8) 97 (åk 5) 87 (år 8) 93 (åk 5) 92 (år 8) (år 2014) Brukarbedöming, särskilt boende, andel (%) nöjda. Brukarbedömning, hemtjänst andel (%) nöjda Analys Tryggheten i förskolan är fortsatt hög och eleverna i grundskolan känner sig ungefär lika trygga som föregående år. Varje förskola och skola ska årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen är ytterligare en del i det systematiska kvalitetsarbetet och ska beskriva vilka rutiner som gäller kring arbetet för trygghet och likabehandling. Den ska omfatta mål för de främjande och förebyggande insatserna, vilka ska bygga på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Trivselprogrammet inom de kommunala skolorna syftar till att skolor ska få ökad aktivitet, trygghet och struktur på rasterna. Andelen äldre som känner sig nöjda inom särskilt boende och hemtjänst är i stort sett oförändrad jämfört med förgående år. Ett omfattande omställningsarbete har genom- 20

26 förts under 2015 som medfört att det nu finns fler demensplatser i kommunen. Även nattbemanningen har ökat på boenden med demensplaster. Möjligheter till olika sociala aktiviteter pågår i samarbete med frivilligorganisationerna och ett utvecklingsarbete kring måltidssituationen på äldreboenden har startats. Inom individ- och familjeomsorgen visar en brukarundersökning att brukare och klienter i hög omfattning upplever att de fått ett gott bemötande. Dessutom upplever de att deras situation har förbättrats sedan de fick kontakt med individ- och familjeomsorgen och att de har kunnat påverka vilken typ av hjälp de fått. För omsorgen till personer med funktionsnedsättning är målsättningen att ge bättre förutsättningar till struktur i vardagen och öka möjligheterna till inflytande och delaktighet. Delaktighetsmodellen, som syftar till att stärka brukarens egenmakt till självbestämmande, har införts inom större delen av verksamhetsområdet. Framtida utveckling Förskolan och skolan har en viktig roll i skapandet av social gemenskap och trygghet. Att barn och elever är trygga är en grundförutsättning för viljan och lusten att lära. God hälsa och tillgång till bra vård och omsorg skapar trygghet i att åldras. Att fortsätta utveckla former för social gemenskap och socialt stöd, fysisk aktivitet och goda matvanor är viktigt för äldres livssituation och hälsa. Kommunfullmäktiges mål 7 Medborgarna ska ges ökade möjligheter till dialog och delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling. Målet bedöms vara delvis uppfyllt och har en oförändrad måluppfyllelse jämfört med föregående år. Indikatorer Resultat 2014 Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng. 39 Andel (%) elever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Informationsindex, information om kommunens verksamheter, webbgranskning. 87 (åk 5) 59 (åk 8) 74 (gy) 81 Mål 2015 Lika eller bättre än år 2014 Lika eller bättre än år 2014 Lika eller bättre än år 2014 Resultat 2015 Riket (åk 5) 67 (åk 8) 83 (gy) 88 (åk 5) 71 (åk 8) (år 2014) Analys Dialogportalen på strangnas.se, där invånarna bland annat kan lämna e-förslag, utvecklas löpande. Antalet e-tjänster som invånarna når via kommunens webbplats ökar stadigt. I dag utförs ungefär en tredjedel av alla anmälningar till kommunen digitalt. Strängnäs kommun arbetar sedan många år aktivt med sociala medier. Facebook är en 21