[SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA I VÄSTERBOTTEN]

Transkript

1 2012 [SAMHÄLLSORIENTERING FÖR NYANLÄNDA I VÄSTERBOTTEN] En kartläggning av det kommunala uppdraget kring samhällsorientering

2 Förord Den första december 2010 trädde den nya lagen om etableringsinsatser för viss nyanlända invandrare i kraft. Lagen reglerar ansvar och insatser som syftar till att underlätta för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. I stora drag innebär den så kallade etableringsreformen att Arbetsförmedlingen fått det övergripande ansvaret för likväl samordning av etableringsinsatser som upprättande av den etableringsplan som ska styra vilka aktiviteter nyanlända ska genomgå. Etableringsplanen ska enligt lagen innehålla undervisning i svenska språket, samhällsorientering och övriga aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet. Kommunerna ansvarar för genomförandet av samhällsorientering. Arbetsförmedlingen ska samordna etableringsinsatser samt verka stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. Följande rapport är resultatet av en kartläggning över genomförandet av samhällsorientering i kommunerna i Västerbotten. Resultatet av arbetet med kartläggningen har varit helt och hållet avhängigt respondenternas delaktighet och engagemang i frågorna, därför riktas ett stort tack till samtliga inblandade. Förhoppningen är att denna rapport ska bidra till diskussioner kring, samt fortsatt planering och framåtsyftande insatser för samhällsorientering i Västerbotten. Elina Pettersson, projektsamordnare för Projekt UPP december 2012

3 Sammanfattning Den kartläggning som föreligger är en del av resultatet för Projekt UPP - ett projekt för uppföljning av etableringsinsatser i Västerbotten. Projektet genomförs i samarbete mellan Umeå kommun (projektägare), länets övriga kommuner och Länsstyrelsen i Västerbotten. Syftet med kartläggningen är att ge en överblick av Västerbottens verksamheter kring samhällsorientering för nyanlända, påvisa utvecklingsbehov för dessa samt hitta en metod för uppföljning och rapportering. Kartläggningen har utförts genom enkäter och intervjuer som riktats till kommunernas ansvariga för samhällsorientering, Umeåregionens utvecklingsledare, Länsstyrelsens integrationsutvecklare samt projektsamordnare för projektet Samhällsorientering i Västerbotten. Kommunmottagna och deltagande Av resultatet framgår bl.a. att Västerbottens kommuner tillsammans tagit emot 451 nyanlända mellan 1 december 2010 och 30 september Av dessa är 48 % män respektive 52 % kvinnor. Skellefteå kommun är den kommun med störst antal mottagna (99 personer) inom målgruppen för samhällsorientering medan Åsele kommun har minst antal nyanlända (2 personer) som ska erbjudas utbildningen. Av de 451 som tagits emot har ca 75 % påbörjat kurs i samhällsorientering. Fördelningen varierar dock kraftigt mellan olika kommuner och vissa kommuner, framförallt de i Umeåregionen, uppvisar en tydlig problematik kring lågt deltagande. Problematiken har sin bakgrund bl.a. i bristande samverkan med Arbetsförmedlingen och förfarande kring anmälningar. I Umeå kommun där Arbetsförmedlingen är den part som ansvarar för att nyanlända anmäls till samhällsorientering har anmälningar uteblivit för hela 60 % av de mottagna. Väntetider Väntetiderna till samhällsorientering är överlag långa (ca 4-7 månader) och särskilt långa är de för nyanlända från små språkgrupper. Faktorer som bidrar till långa väntetider är framförallt att många kommuner har litet deltagarunderlag men även svårigheter att få tag på kommunikatörer samt kö till barnomsorg. För att korta väntetiderna uppmuntras ett utökat regionalt samarbete samt gemensamma distanslösningar/upphandlingar för samhällsorientering- särskilt i de fall där det är svårt att hitta kommunikatörer för nyanlända från små språkgrupper. Samverkan och samordning Förordningens krav angående samhällsorientering är svåra att möta för varje enskild kommun och samverkan mellan kommuner anses som en förutsättning för ett kvalitativt genomförande av samhällsorientering. I Västerbotten samverkar 12 av 15 kommuner kring organisering och genomförande av utbildningen men samverkan med Arbetsförmedlingen beskrivs i ett flertal kommuner som problematisk och tungrodd. Resultatet visar hur denna problematik resulterat i dels uteblivna anmälningar, dels svårigheter att koordinera/samordna scheman/aktivitetsplaner för samtliga insatser i etableringsplanen. Flexibilitet Samtliga kommuner i länet erbjuder i dagsläget samhällsorientering enbart på dagtid. Flexibiliteten för samhällsorienteringen i länets kommuner begränsas av dels knappa

4 deltagarunderlag och små språkgrupper, dels stora geografiska avstånd och begränsade transportkommunikationsmöjligheter. Samhällskommunikatörer, utbildning och kompetensutveckling 14 av 15 kommuner i Västerbotten erbjuder samhällsorientering till den absoluta majoriteten av nyanlända med kommunikatör på modersmål alternativt annat språk som deltagaren behärskar väl. Att hitta lämpliga kommunikatörer är dock en av kommunernas stora utmaningar och det förekommer fall där samhällsorientering inte kunnat erbjudas p.g.a. brist på kommunikatör. I norra delarna av Sverige är försörjningen av kommunikatörer generellt sämre och i Västerbotten är det vanligt att kommunerna vid rekrytering tvingas prioritera mellan språkkompetens och pedagogisk kompetens. Västerbottens kommunikatörer har således (jämfört med riket) i lägre utsträckning pedagogisk högskoleutbildning. Dock har länets kommunikatörer annan pedagogisk erfarenhet och majoriteten av samhällskommunikatörerna i länet har genomgått grundutbildning för uppdraget. Hälsa Hälsoperspektivet inom samhällsorientering får olika stor plats i olika kommuner. Överlag behandlas hälsa i samband med genomgång av de 8 delmoment som utbildningen bygger på men i vissa fall görs även särskilda insatser kring hälsa. Exempel på kommuner som bedriver projekt som syftar till insatser kring hälsa är Umeåregionens kommuner och Skellefteå kommun. Kostnad för samhällsorientering Kostnaderna för samhällsorientering varierar kraftigt mellan olika kommuner i länet. Ungefär hälften av kommunerna klarar sig runt eller under 6000 kr, den ersättning som regeringens utredare beräknat vara rimlig för uppdraget. Andra hälften av kommunerna i Västerbotten har kostnader som överstiger 6000 kr och vissa har kostnader som är betydligt högre. Det kan variera hur kommunerna beräknar budget och vissa fall har det varit svårt för kommunerna presentera vilka kostnader deras verksamhet kring samhällsorientering haft. Det råder således en viss osäkerhet kring huruvida ersättningen för uppdraget (6000 kr) är tillräcklig eller inte. Uppföljning Kartläggningen visar att det finns tydliga brister i länet vad gäller kommunernas rutiner och metoder för uppföljning och utvärdering. Endast hälften av kommunerna uppger att de utför systematisk uppföljning/utvärdering vare sig det gäller organisation och genomförande eller deltagarnas synpunkter. Flertalet respondenter har även uppgett att det varit svårt att redovisa data och statistisk av den karaktär som kartläggningen efterfrågat och insamlade uppgifter har vid flertalet tillfällen fått korrigeras och kompletteras. Utvecklingsbehov I förhållande till ovanstående återgivna resultat identifieras följande utvecklingsområden: lågt deltagande och rutiner kring anmälningar, väntetider, samverkan mellan kommuner och samverkan med andra aktörer, flexibilitet, utbildning och kompetensutveckling för samhällskommunikatörer, hälsoperspektivet inom samhällsorientering, beräkning av kostnader samt uppföljning och utvärdering.

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Kartläggningen - bakgrund och intentioner Kartläggningens syfte Om samhällsorientering (SO) Tidigare och pågående uppföljningar av samhällsorientering Nationella medel för samverkan och utveckling av samhällsorientering Regionala medel för samverkan och utveckling av samhällsorientering DATAINSAMLING OCH RAPPORTINNEHÅLL Svarsfrekvens RESULTAT Deltagande och genomförande... 7 Kommunmottagna... 7 Påbörjade och avklarade kurser... 8 Pågående kurser i samhällsorientering... 9 Väntetider... 9 Avbrott... 9 Språk Omfattning Samverkan och samordning Samverkan mellan kommuner Samverkan med andra aktörer Samordning av samhällsorientering och andra etableringsinsatser Flexibilitet Samhällskommunikatörerna Försörjning av samhällskommunikatörer i Västerbotten Kommunikatörernas kompetens Kompetensutveckling Hälsa Kostnader för samhällsorientering Uppföljning BEDÖMNING AV UTVECKLINGSBEHOV Deltagande och rutiner kring anmälningar Väntetider... 19

6 4.4 Samverkan mellan kommuner Samverkan med andra aktörer och samordning av etableringsinsatser Flexibilitet Samhällskommunikatörer, utbildning och kompetensutveckling Hälsa Kostnader för samhällsorientering Uppföljning SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR Bilaga 1- Förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända Bilaga 2- Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Bilaga 3- Kostnader för samhällsorientering... 29

7 1. INLEDNING 1.1 Kartläggningen - bakgrund och intentioner Denna rapport är ett delresultat av Projekt UPP som genomförs i samarbete mellan Umeå kommun (projektägare), länets övriga kommuner och Länsstyrelsen i Västerbotten. Projektet initierades av Umeå kommun i samråd med Länsstyrelsen som ett led i arbetet med att förbättra etableringsprocessen för nyanlända i Västerbotten. Projektets syfte är i korta drag att: - kartlägga och följa upp olika delar av etableringsarbetet i Västerbotten för gruppen nyanlända. - Identifiera utvecklingsområden och föreslå åtgärder för en förbättrad etableringsprocess för nyanlända. - Hitta en metod för fortsatt uppföljning och utveckling av kommunernas etableringsinsatser. UPP-projektet finansieras av medel enligt 37 i förordningen (2010:1122) Om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Projektet pågår fr.o.m. januari 2012 t.o.m. juni 2013 och består bl.a. av följande fyra delar; kartläggning av svenskundervisning för invandrare (sfi), kartläggning av samhällsorientering, kartläggning av övriga projekt/insatser för målgruppen nyanlända samt kartläggning av hur dessa insatser synkroniserar med övriga arbetsmarknadsförberedande insatser inom ramen för etableringsplanen. Denna rapport svarar mot projektets andra del - kartläggning av samhällsorientering. De erfarenheter som görs i och med denna kartläggning bidrar vidare även till att uppfylla projektets syfte om att hitta en metod för fortsatt uppföljning och utveckling av kommunernas etableringsinsatser. 1.2 Kartläggningens syfte Syftet med kartläggningen är att: - ge en överblick av Västerbottens verksamheter kring samhällsorientering för nyanlända samt påvisa utvecklingsbehov för länets samhällsorientering. - hitta en metod för uppföljning och rapportering av samhällsorientering i Västerbotten. Kartläggningen avser att ge en överblick av den samhällsorientering som bedrivits i Västerbotten sedan 1 december 2010 då förordningen om samhällsorientering trädde i kraft till och med 30 september Kartläggningens värde ligger dels i möjligheten att identifiera utvecklingsområden och goda exempel kring länets samhällsorientering, dels i att kunna hitta metoder för framtida uppföljning och rapportering av samhällsorientering i Västerbotten. 1

8 1.3 Om samhällsorientering (SO) Den 1 december 2010 trädde förordningen om samhällsorientering för nyanlända i kraft. Enligt förordningen ska samhällsorientering erbjudas till alla nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 1 Samhällsorienteringen ska underlätta för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet, ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och vara en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. 2 Målet för samhällsorienteringen är att deltagarna utvecklar kunskap om: 1. de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna 2. den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt 3. hur samhället är organiserat, och 4. praktiskt vardagsliv. Utifrån dessa mål ska samhällsorienteringen innehålla följande delar: 1. Att komma till Sverige 2. Att bo i Sverige 3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige 4. Individens rättigheter och skyldigheter 5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige 6. Att påverka i Sverige 7. Att vårda sin hälsa i Sverige 8. Att åldras i Sverige. Av förordningen framgår att samhällsorientering är en del i nyanländas etableringsplan, den bör påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan upprättats och ska normalt vara avklarad ett år efter det att etableringsplanen upprättats. 3 Utbildningen ska omfatta minst 60 timmar och det ska vara möjligt för den enskilde att kombinera samhällsorientering med arbete, studier och andra aktiviteter för etablering i arbetslivet. Tyngdpunkten ska ligga på den praktiska aspekten av att leva i Sverige. Det exakta innehållet, omfattningen och tyngdpunkten i varje del bör anpassas efter deltagarna och de lokala förutsättningarana. Samhällsorientering ska ge utrymme för dialog och reflektion. I första hand ska den ges på modersmål eller annat språk som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. De personer som ger samhällsorientering ha lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap. 4 1 Lagen om etableringsinsatser vänder sig till nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) som har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller av flyktingliknande skäl samt kvotflyktingar. Även nyanlända i åldern år som saknar föräldrar i Sverige omfattas av den nya lagen liksom anhöriga till nyanlända. 2 Förordningen om samhällsorientering SFS (2010:1138)- bilaga 1 3 Jfr lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare- bilaga 2 4 Förordningen om samhällsorientering SFS (2010:1138) 7 - bilaga 1 2

9 Vidare har både kommuner och Länsstyrelser uppdrag inom samhällsorientering. Kommunerna ansvarar för att samhällsorientering ska erbjudas nyanlända invandrare samhällsorientering. Länsstyrelserna har i uppdrag att främja och stödja samarbete mellan kommunerna i arbetet med samhällsorientering, följa upp verksamheten samt lämna en gemensam redovisning om samhällsorientering till regeringen. Kommunerna ska lämna de uppgifter som Länsstyrelserna behöver för detta arbete Tidigare och pågående uppföljningar av samhällsorientering Samhällsorientering för nyanlända, Länsstyrelsernas gemensamma redovisning (rapportnummer 2012:10). I enlighet med instruktioner i Länsstyrelsernas regleringsbrev för lämnade Länsstyrelserna i februari 2012 en rapport till regeringen som visar på det nationella läget för samhällsorientering. Rapporten avser perioden 1 december 2010 t.o.m. 30 september 2011 och belyser bl.a. följande områden: Deltagande och genomförande - kvantitativa aspekter såsom antalet som anmälts till och påbörjat samhällsorientering och väntetider men även mer kvalitativa aspekter som undervisningsspråk, flexibilitet och deltagarinflytande. Samhällskommunikatörer - kompetens och utbildningsmöjligheter för kommunikatörer. Samverkan och samordning - befintlig samverkan inom området. Samverkan med/mellan kommuner samt andra inblandade aktörer. Lokal samordning av etableringsinsatser. Regional och nationella samverkan som stöds av länsstyrelserna. Prioriterade områden - Länsstyrelsernas metodstöd till prioriterade områden som t.ex. material, metod, webbportal och SO online. Utvecklingsområden - kommunikatörers kompetens, möjligheter till samverkan, samordning av etableringsinsatserna, nationell webbportal, uppföljning och statistik samt migrationshälsa - en viktig komponent i samhällsorienteringen. Övergripande slutsatser- rapporten betonar samhällsorineteringens viktiga roll för nyanländas etablering. Länsstyrelsernas har även under 2012 följt upp verksamheten kring samhällsorientering i landet och en nationell rapport kommer att lämnas till Arbetsmarknadsdepartementet i februari Etableringen av nyanlända, en uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen (rapportnummer 2012:22). Hösten 2010 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att följa genomförandet av etableringsreformen. Statskontoret rapporterade resultatet av uppföljningen till regeringen i juni I rapporten berörs samhällsorientering i de delar som behandlar samordning av etableringsinsatser. Av de slutsatser som dras framgår bl.a. att samordningen av olika aktiviteter i etableringsplanen är problematisk. Logistiken är svår och 5 Se fotnot 1, 2 och 3 6 Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende länsstyrelserna 3

10 aktiviteter krockar ofta. Påverkande faktorer är bl.a. stora geografiska avstånd, dåliga förutsättningar inom kollektivtrafiken, avsaknad av flexibla tider vid sfi, samhällsorientering och andra arbetsmarknadsförberedande aktiviteter, samt bristande kommunikation mellan berörda aktörer angående hur samordningen av insatser ska genomföras. 1.5 Nationella medel för samverkan och utveckling av samhällsorientering För att skapa beredskap och mottagningskapacitet samt främja regional samverkan har Länsstyrelserna möjlighet att återkommande lämna ersättning till kommuner och kommunalförbund. Under 2011 utlystes även extra medel för insatser som svarade mot nationella behov, varav följande sex projekt beviljades finansiering för insatser specifikt rörande samhällsorientering. 7 Kiruna kommun SO för nyanlända på videolänk Sandvikens kommun länsövergripande SO i Gävleborg Skaraborgs kommunalförbund- utveckling av webbportalen; Stockholms Stad utveckling av Centrum för SO i Stockholms län Uppsala kommun dialog och reflektion inom SO utifrån Va med Vingåkers kommun webbaserad flerspråkig SO. 1.6 Regionala medel för samverkan och utveckling av samhällsorientering I Västerbotten har regionala medel beviljats till ett antal olika utvecklingsprojekt som rör samhällsorientering; SIV (Samhällsorientering i Västerbotten) - samarbetsprojekt mellan framförallt Umeå kommun och Lycksele kommun med syfte att utveckla ett länsövergripande samarbete kring samhällsorientering. Projektet pågick i 14 kommuner mellan 1 september 2011 och 28 februari Projektet delades sedan i två delar. Inlandskommunerna 8 (under projektledningen av Lycksele kommun) fortsatte arbetet inom ramarna för SIV-projektet medan Umeå kommun i samarbete med regionens övriga kommuner istället riktade sina insatser mot att förstärka hälsoperspektivet inom samhällsorientering (se punkten nedan). Inom ramarna för SIV- projektet har bl.a. några av kommunerna kunnat erbjuda gemensam utbildning i samhällsorientering via videolänk i kombination med gemensamma fysiska utbildningstillfällen. SIV-projektet avslutas den 31 december Förordning (2010:1 122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Länets 8 inlandskommuner Lycksele, Vilhelmina, Åsele, Norsjö, Storuman, Dorotea, Malå och Sorsele 4

11 Förstärkt hälsoinsats inom samhällsorientering i Umeåregionen- Umeå kommun är projektägare. Projektet drivs i samarbete med övriga fem kommuner i Umeåregionen. Syftet är att verka för förbättrad fortbildning för samhällskommunikatörer inom området sjukvård, hälsa och friskvård, samt en utbildningsmodul inom samma område fast för de nyanlända. Projektet har beviljats medel för perioden t.o.m GITU (Grundläggande IT-utbildning) projektägare är Umeå kommun. Projektpartners är Umeåregionens övriga kommuner samt Norsjö kommun. Syftet är att utveckla och sprida en metod för grundläggande IT-utbildning för flyktinggruppen samt höja kompetensen i alla språkgrupper i frågan om hur internet kan användas. Målen med insatsen är bl.a. att delar av regionens sfi-lärare och personal vid projektets slut ska ha genomgått en handledarutbildning för GITU samt att alla från målgruppen ska ha genomgått GITU och fått en e-legitimation. Projektet har beviljats medel för insatser under tidsperioden t.o.m

12 2. DATAINSAMLING OCH RAPPORTINNEHÅLL Denna rapport bygger på fem olika informationskällor kommuners 9 enkätsvar om samhällsorientering. Enkäterna har gått ut från UPPprojektet vid två olika tillfällen. Denna datainsamling avser mätperioden 1 december 2010 t.o.m. 31 augusti Kommunernas svar på Länsstyrelsernas två webbenkäter för samhällsorientering 2011 och Denna datainsamling avser mätperioden 1 december 2010 t.o.m. 30 september Intervjuer med ansvariga för samhällsorientering i respektive kommun i Västerbotten, intervju med utvecklingsledare för Umeåregionens flyktingmottagning, integrationsutvecklare vid Länsstyrelsen i Västerbotten samt projektsamordnare för utvecklingsprojektet SIV Samhällsorientering i Västerbotten Planer för samhällsorientering från 14 av kommunerna i Västerbotten kommuners svar på kompletterande frågeunderlag. Denna datainsamling avser mätperioden 1 december 2010 t.o.m. 30 september Svarsfrekvens Svarsfrekvensen för de två enkäter som respondenterna svarat på specifikt för projektets räkning är 100 %. Svarsfrekvensen för Länsstyrelsernas webbenkäter var 14 av 15 kommuner vid den första enkäten respektive 11 av 15 vid den andra enkäten. Intervjuerna har genomförts utan bortfall. Fjorton av 15 kommuner har lämnat in sina planer för samhällsorientering och 15 kommuner har besvarat det kompletterande frågeunderlaget. 9 Västerbottens 15 kommuner ordnat efter initial bokstav: Bjurholms kommun, Dorotea kommun, Lycksele kommun, Malå kommun, Nordmalings kommun, Norsjö kommun, Robertsfors kommun, Skellefteå kommun, Sorsele kommun, Storumans kommun, Umeå kommun, Vilhelmina kommun, Vindelns kommun, Vännäs kommun, Åsele kommun 10 Projekt SIV, se rubrik 5.5 nationalle medel för samverkan och utveckling av samhällsorientering 6

13 3. RESULTAT I denna del av rapporten återges kartläggningens resultat och således en överblick av Västerbottens kommunala verksamheter kring samhällsorientering Deltagande och genomförande Kommunmottagna Mellan 1 december 2010 och 30 september 2012 har kommunerna i Västerbotten tillsammans tagit emot 451 nyanlända som omfattas av lagen om etableringsinsatser. Av dessa är 219 män och 233 kvinnor, d.v.s. 48 % män respektive 52 % kvinnor. Uppgifterna anger omfattningen och sammansättningen av den målgrupp för vilken kommunerna i Västerbotten ska erbjuda samhällsorientering. Tabellen nedan visar antal mottagna, män och kvinnor specificerat för varje kommun i länet. Tabell 1: Kommunmottagna i Västerbotten som omfattas av etableringsreformen, mätperiod 1 december 2010 t.o.m. 30 september 2012 Kommun Kommunmottagna som omfattas av etableringsreformen, mätperiod 1 december 2010 t.o.m. 30 september 2012 Antal män Antal kvinnor Skellefteå Umeå Vännäs Bjurholm Vindeln Nordmaling Robertsfors Dorotea Lycksele Malå Norsjö Sorsele Storuman Vilhelmina Åsele Totalt Av Tabellen framgår att Skellefteå är den kommun med störst mottagande av gruppen som ska erbjudas samhällsorientering. Åsele är den kommun med minst antal mottagna inom målgruppen. 7

14 Påbörjade och avklarade kurser Av de 451 nyanlända som länets kommuner tagit emot under tidsperioden 1 december 2010 t.o.m. 30 september 2012 har totalt 321 personer påbörjat kurs i samhällsorientering. Detta utgör ca 70 % av de mottagna. Av de 321 som påbörjat samhällsorientering har 233 personer eller ungefär 50 % av de mottagna avklarat kurs i samhällsorientering. 11 Andelen av de mottagna männen respektive kvinnorna som avklarat samhällsorientering i länet är 51 % respektive 48 %. Figur 1: Deltagande vid samhällsorientering i Västerbotten, mätperiod 1 december 2010 t.o.m. 30 september Antal kommunmottagna som omfattas av etableringsreformen Antal kommunmottagna som påbörjat samhällsorientering Antal av de som påbörjat samhällsorientering som även avklarat utbildningen Siffrorna visar antal av de nyanlända i respektive kommun som har påbörjat alternativt påbörjat och avklarat kurs i samhällsorientering. Siffrorna bör sättas i relation även till antal avbrott, flytt från kommunen och väntetider samt tidpunkt vid vilken de nyanlända kommit till kommunen. Vid tidpunkten för kartläggningen fanns totalt 130 nyanlända i länet som ännu inte påbörjat samhällsorientering. Anledningarna till att samhällsorientering inte påbörjats kan vara mångaflytt från kommunen, föräldraledighet och sjukskrivning m.m. Vissa kommuner (framförallt de i Umeåregionen) visar dock upp en stor differens mellan antal kommunmottagna och antal kommunmottagna som påbörjat samhällsorientering. 11 Nationell statistik från december 2011 visar att 29 % av de nyanlända med rätt att delta i samhällsorientering, påbörjat eller avklarat utbildningen. Detta var dock ett år efter att förordningen om samhällsorientering trätt i kraft. Samhällsorientering för nyanlända, Länsstyrelsernas gemensamma redovisning, s.10 8

15 I Umeå kommun har t.ex. endast 25 av 87 kommunmottagna (29 %) påbörjat samhällsorientering. Enligt respondenter från Umeå kommun är den främsta orsaken till detta samband förfarandet kring anmälningar till samhällsorientering - ett område som Arbetsförmedlingen enligt överenskommelse mellan parterna bär huvudansvaret för. Vid tidpunkten för kartläggningen hade hela 52 av 87 nyanlända som tagits emot i kommunen (60 %) aldrig anmälts till samhällsorientering. Pågående kurser i samhällsorientering Av enkätsvaren framgår att det den 30 september 2012 totalt fanns 81 nyanlända i Västerbotten med pågående kurs i samhällsorientering. Av dessa var 35 män (44 %) och 46 kvinnor (56 %). De kommuner som vid mättillfället hade pågående utbildningar var Skellefteå, Dorotea, Storuman och Vilhelmina. Resterande kommuner hade vid tillfället nyligen avslutat en omgång samhällsorientering och inväntar tillräckligt elevunderlag. Väntetider Av kartläggningen framgår att den genomsnittliga väntetiden i länet är relativt lång. I snitt tar det ca 4-7 månader från det att en nyanländ kommit till kommunen eller anmälts till utbildningen tills att kurs påbörjas. Små språkgrupper uppges ha fått vänta i över ett år i vissa fall. Den främsta orsaken till väntetiderna uppges vara det begränsade deltagarundelaget och flertalet respondenter beskriver hur man ofta får avvakta kursstart tills man fått ihop ett visst antal deltagare (vanligtvis ca 5 deltagare). Svårigheter att hitta lämpliga kommunikatörer och kö till barnomsorg är andra förekommande orsaker till långa väntetider. När utbildningen inte kan påbörjas p.g.a. kö till barnomsorg är det framförallt kvinnor som drabbas, vilket kan förklara att de i något större utsträckning har längre väntetid än männen. Avbrott Totalt har 23 stycken deltagare i länet avbrutit sin utbildning i samhällsorientering. Vanligast är att avbrotten beror på flytt från kommunen. Av dessa har 65 % avbrutit p.g.a. flytt från kommunen, 13 % har avbrutit p.g.a. föräldraledighet, 9 % har avbrutit p.g.a. sjukdom och ytterligare 13 % har avbrutit p.g.a. övrig känd eller okänd orsak. Resultatet visar vidare att avbrotten varit särskilt frekventa i Dorotea kommun där totalt 8 deltagare avbrutit sin samhällsorientering. Även där beror majoriteten av avbrotten på flytt från kommunen och enligt kommunens respondent utgör flytt från kommunen under etableringstiden ett problem för planering, organisering och genomförande av både samhällsorientering och andra etableringsinsatser. 9

16 Språk I Västerbotten erbjuder 14 av 15 kommuner (93 %) samhällsorientering främst på modersmål. En kommun (Dorotea) erbjuder utbildningen med stöd av tolk eller på lätt svenska. Figur 3: Språkalternativ för SO i Västerbotten, mätperiod 1 oktober 2011 t.o.m. 30 september Antal kommuner Samhällsorientering erbjuds endast med kommunikatörer på modersmål eller annat språk som deltagaren behärskar väl 1 Samhällsorientering erbjuds med stöd av tolk/på lätt svenska 0 Samhällsorientering erbjuds med kommunikatör på modersmål eller tolk beroende på tillgång Av Länsstyrelsernas rapport för samhällsorientering 2011 framgår att 64 % av kommunerna erbjuder samhällsorientering främst på modersmål. Jämfört med denna siffra ligger alltså Västerbotten bra till vad gäller att uppfylla förordningens intentioner om att erbjuda utbildningen på modersmål eller annat språk som deltagaren behärskar väl. Huruvida kommunerna i Västerbotten klarar att möta de behov som finns bland samtliga nyanlända i en kommun kan dock variera mellan olika kommuner beroende på vilka språkgrupper som finns bland de mottagna och vilka möjligheter som finns att hitta lämpliga kommunikatörer för dessa. Av tabell 3 på näskommande sida framgår att 3 kommuner i länet haft svårt att erbjuda samhällsorientering till vissa grupper nyanlända. Dessa kommuner är Skellefteå, Lycksele och Vilhelmina. 10

17 Tabell 3: Språkgrupper och undervisningsspråk inom SO, mätperiod 1 oktober 2011 t.o.m. 30 september Kommun Antal språkgrupper bland mottagna i respektive kommun Antal språk samhällsorientering erbjuds på i respektive kommun Skellefteå 9 11 Umeå Vännäs 2 14 Bjurholm 2 14 Vindeln 4 14 Nordmaling 6 14 Robertsfors 4 14 Dorotea 6 6 Lycksele 6 4 Malå 2 3 Norsjö 3 3 Sorsele 5 5 Storuman 2 3 Vilhelmina 6 2 Åsele 2 2 Antal språkgrupper som anges i första kolumnen ovan avser endast ett språk per individ d.v.s. modersmål. Skellefteå kommun uppger att man har en nyanländ i kommunen från Nepal för vilken det varit svårt att hitta kommunikatör eller tolk. Lycksele kommun har haft svårigheter att anordna samhällsorientering för en grupp nyanlända som talar det afroasiatiska språket Oromo samt en grupp spansktalande. Vilhelmina kommun uppger att man initialt under förordningens tid haft homogena språkgrupper som man utan problem kunnat erbjuda samhällsorientering på modersmål för. Men i och med att kommunens mottagande har förändrats ställs nu högre krav på att erbjuda utbildningen på fler språk, ett krav som man ännu inte kunnat tillmötesgå. Till de språk som man inte kunnat hitta kommunikatör eller tolk för hör kaba och sango. 12 Inga kommunikatörer eller tolkar finns för dessa språk i hela Sverige. Särskilda satsningar för att möta målgruppens olika behov vad gäller modersmål har gjorts i Umeåregionen där man kan tack vare gemensam rekrytering och utbildning av kommunikatörer samt gemensamt genomförande av samhällsorientering kan erbjuda undervisning på 14 olika språk. 12 Kaba och sango är minoritetsspråk i Centralafrikanska Republiken 11

18 Omfattning Samtliga 15 kommuner i Västerbotten erbjuder samhällsorientering minst i den omfattning som förordningen föreskriver d.v.s. 60 timmars undervisning. 13 Majoriteten av kommunerna erbjuder därtill kompletterande samhällsorientering i form av föreläsningar, studiebesök, friluftsdagar samt övrig lokalt riktad samhällsinformation. Tidsspannet för hur långe en kurs i samhällsorientering pågår varierar i de olika kommunerna och för olika kurstillfällen. Vissa kurser avklaras inom ett par månader medan andra kan hålla på upp till ca ett år beroende på upplägg. 3.2 Samverkan och samordning Samverkan mellan kommuner I Västerbotten samverkar 12 av 15 kommuner kring organisering och genomförande av samhällsorientering. I Umeåregionen finns ett samarbete mellan Umeå och de fem kranskommunerna Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors och Vindeln. All samhällsorientering för kommunmottagna i dessa sex kommuner bedrivs i Umeå kommun vid enheten Viva Introduktion. I inlandet finns ett initierat samarbete mellan inlandskommunerna Lycksele, Vilhelmina, Åsele, Norsjö, Storuman, Dorotea, Malå och Sorsele. Samarbetet ryms delvis inom ramarna för SIV-projektet (se rubrik 1.6) I praktiken är det dock framförallt Lycksele, Storuman, Malå och Norsjö som samarbetat kring uppdraget med samhällsorientering genom att erbjuda utbildning via videolänk, i kombination med gemensamma fysiska utbildningstillfällen. Skellefteå, Vilhelmina Dorotea och Sorsele anordnar samhällorientering inom den egna kommunen. Åsele kommun har p.g.a. litet deltagarunderlag och svårigheter att bedriva egen undervisning köpt platser för samhällsorientering av Vilhelmina kommun. Samtliga respondenter betonar vikten av samverkan med andra kommuner och flertalet (särskilt de mindre inlandskommunerna) beskriver hur samverkan är närmast en förutsättning för att de ska kunna erbjuda en kvalitetsmässig samhällsorientering. Inte minst lyfts frågan om språk och försörjning av kommunikatörer som viktiga samverkansområden. Samverkan med andra aktörer Majoriteten av respondenterna uppger att man har regelbunden kontakt med både sfi och Arbetsförmedling. Samverkan handlar framförallt om planering inför genomförandet av samhällsorientering, såsom identifiering av vilka nyanlända som ska erbjudas utbildningen och koordinering av schema/aktivitetsplan. Tillsammans med sfi finns i vissa fall även samarbete kring själva genomförandet av undervisningen Förordningen om samhällsorientering SFS (2010:1138) 5 - bilaga 1 14 I två kommuner (Dorotea och Storuman) nyttjas resurser från sfi vid samhällsorienteringen. I Storuman finns handledarstöd för deltagarna genom en sfi-lärartjänst. I Dorotea ges samhällsorientering på lätt svenska av sfi lärare i kombination med att tolk används. 12

19 Ett annat samverkansområde rör deltagaranmälningar till samhällsorienteringen. I Ungefär hälften av kommunerna ansvarar Arbetsförmedlingen enligt tecknad överenskommelse för att anmäla/meddela kommunen vilka nyanlända som ska erbjudas samhällsorientering. I resterande kommuner ansvarar framförallt kommunens flyktingsamordnare alternativt kommunens sfi för administrationen kring anmälningar. Brister i förfarande och samverkan kring anmälningar är i vissa fall problematisk vilket får direkta konsekvenser för målgruppen (jfr punkt 3.1 påbörjade och avklarade ). Problematiken uppges ha sin bakgrund i bl.a. den nya ordningen med etableringsreformen som gjort att kommunerna inte längre per automatik träffar de nyanlända i kommunen. Detta ställer enligt respondenterna höga krav på Arbetsförmedlingen- den part som kommer i kontakt med samtliga nyanlända med rätt till etableringsplan/samhällsorientering samt har det övergripande ansvaret för samordning av samtliga etableringsinsatser. Arbetsförmedlingen har enligt respondenterna inte uppfyllt de förväntningar som kommunerna haft på myndigheten då anmälningar i allt för stor utsträckning uteblivit. Övriga aktörer som kommunerna samverkar med kring samhällsorientering är Försäkringskassan, landstinget, Polisen, Skatteverket, Röda Korset, brandförsvaret och socialtjänsten samt i viss mån övriga aktörer från det civila samhället genom olika föreningar och studieförbund. Samverkan med dessa aktörer sker ofta genom inbjudna föreläsare och studiebesök. Samordning av samhällsorientering och andra etableringsinsatser Som tidigare framgått har de flesta kommunerna i länet regelbunden kontakt med sfi och arbetsförmedling för att synkronisera schemat för samhällsorientering med andra aktiviteter i etableringsplanen. Kontakten sker i vissa fall genom kontinuerliga samverkansträffar mellan inblandade aktörer och i vissa fall genom mer informell och direkt dialog aktörerna emellan. Schemakrockar och miss i kommunikationen är dock svårfrånkomligt enligt flertalet respondenter, och särskilt svårt uppges det vara i kommuner där samverkan med Arbetsförmedlingen upplevs problematisk. En respondent uttrycker att: Om vi tilläts sitta med vid etableringssamtal eller på annat sätt delta i ett tidigare stadium av aktivitetsplaneringen för de nyanlända skulle det vara enklare för oss i kommunen att skapa oss en övergripande bild av vilka nyanlända som finns i kommunen, vilka vi ska erbjuda samhällsorientering och vilka andra aktiviteter eller särskilda förutsättningar som vi behöver ta hänsyn till i vår planering. 3.3 Flexibilitet Vid tidpunkten för kartläggningen erbjöds samhällsorientering i länet enbart på dagtid. Möjligheten att erbjuda flexibel samhällsorientering i Västerbotten exempelvis undervisning på kvällstid eller vid flera tillfällen i veckan begränsas i många kommuner av ett knappt deltagarunderlag och små språkgrupper. Stora geografiska avstånd i länet är en annan faktor som försvårar flexibiliteten då långa resvägar begränsar möjligheten att slå ihop grupper för gemensamma kurser i samhällsorientering. 13

20 3.4 Samhällskommunikatörerna Försörjning av samhällskommunikatörer i Västerbotten Tillgången på samhällskommunikatörer ser väldigt olika ut inom länet. I Umeåregionen finns t.ex. 18 samhällskommunikatörer och i Skellefteå kommun 8. De fyra inlandskommunerna Lycksele, Norsjö, Storuman och Malå samverkar till stor del kring genomförandet av samhällsorientering och således även kring försörjningen av kommunikatörer. Inom ramarna för detta samarbete har 3 samhällskommunikatörer anlitats. Vilhelmina som anordnar samhällsorientering även för Åseles kommunmottagna har 2 kommunikatörer. Sorsele har tidigare haft 3 anställda kommunikatörer men i dagsläget finns ingen p.g.a. nedskärningar i kommunen och minskat flyktingmottagande. Dorotea ger endast samhällsorientering med stöd av tolk och använder sig alltså inte av kommunikatörer. Den generella uppfattningen att försörjning av kommunikatörer är en av de stora utmaningarna för uppdraget med samhällsorientering. Kommunikatörernas kompetens Av Västerbottens 15 kommuner uppger 9 kommuner att de kommunikatörer som anlitats saknar pedagogisk högskoleutbildning men har annan pedagogisk erfarenhet. Vid rekrytering av samhällskommunikatörer anses språk- och pedagogisk kompetens vara jämställt lika viktigt men ofta tvingas kommunerna prioritera mellan de två och i Västerbotten har språkkompetensen i praktiken varit den som prioriterats framför den pedagogiska. Figur 4: Pedagogisk kompetens bland samhällskommunikatörer i Västerbotten (mätperiod 1 oktober 2011 t.o.m. 30 september 2012 ) Antal kommuner Pedagogisk högskoleutbildning Annan eftergymnasial pedagogisk utbildning Annan pedagogisk erfarenhet Saknar pedagogisk utbildning och erfarenhet Resultaten visar den pedagogiska kompetensen bland merparten av kommunikatörerna i Västerbottens 15 kommuner. I vissa fall finns ett flertal anställda samhällskommunikatörer i kommunerna, vilket gör att svaren i viss mån inte är heltäckande. 14

21 I figur 5 jämförs resultat av denna kartläggning med resultat från Länsstyrelsernas kartläggning från 2011 av denna jämförelse framgår att andelen kommuner i Västerbotten som uppgett att man anlitar kommunikatörer med pedagogisk högskoleutbildning är relativt låg. Detta återspeglar vidare det samband som Länsstyrelserna konstaterat, att det är svårare att rekrytera samhällskommunikatörer (framförallt samhällskommunikatörer med pedagogisk utbildning) i de mindre nord länen än vad det är i storstadslänen. 15 Figur 5: Pedagogisk kompetens bland kommunikatörer i Västerbotten jämfört med riket, mätperiod 1 december 2010 t.o.m. 30 september 2011, respektive 1 oktober 2011 t.o.m. 30 september Andel kommuner i riket Andel kommuner i Västerbotten Pedagogisk högskoleutbildning Annan eftergymnasial pedagogisk utbildning Annan pedagogisk erfarenhet Saknar pedagogisk utbildning och erfarenhet De blå staplarna visar andel kommuner av Västerbottens 15 som uppgett respektive svarsalternativ. Svaren avser mätperiod 1 oktober 2011 t.o.m. 30 september De lila staplarna visar andel av de 199 kommuner som besvarat frågan i Länsstyrelsernas webbenkät som avser förordningens första år d.v.s. mätperiod 1 december 2010 t.o.m. 30 september Observera att mätperioderna är olika, figuren visar därmed framförallt på tendenser. Kompetensutveckling I dagsläget finns ett fåtal utbildningar och/eller fortbildningar för samhällskommunikatör i Västerbotten. De utbildningar som varit aktuella är följande: 15 Jfr Samhällsorientering för nyanlända, Länsstyrelsernas gemensamma redovisning s.22 15

22 Umeåregionens fyra-dagars grundutbildning - utbildningen fokuserade bl.a. på ledarskap och presentationsteknik, mångfald och dialog, demokrati och krishantering. För en kostnad av 2000 kr per deltagare har utbildningen erbjudits till samtliga kommuner i länet. Utbildningen har genomgåtts av Umeåregionens samtliga 18 kommunikatörer samt Sorseles vid utförandet 3 anställda kommunikatörer. Fortbildning i utbildningsmaterialet Va med - utbildningsmaterialet Va med är framtaget för samhällsorientering och sfi inom ramarna för ett EU-finansierat projekt. Det är uppbyggt i samma 8 utbildningsmoment som samhällsorienteringen ska utgå från och är tänkt att ge utrymme för dialog, diskussion och reflektion. Femton av Umeåregionens kommunikatörer, 3 kommunikatörer från Sorsele samt 2 sfi-lärare från Storuman kommun har deltagit i fortbildningen. Fortbildning i migrationshälsa fortbildningen anordnas inom ramarna för projektet Förstärkt hälsoinsats inom samhällsorientering i Umeåregionen (se rubrik Regionala medel för samverkan och utveckling av samhällsorientering ). Totalt är det 12 kommunikatörer från Umeåregionen som utbildas till hälsokommunikatörer. (Jfr nästa rubrik hälsoperspektivet inom samhällsorientering ). Utöver dessa insatser bedriver även Skellefteå kommun utbildningar och fortbildningar. Bland annat pågår ett projekt med utbildning av hälsoinspiratörer på modersmål i samarbete med Landstinget, folkhögskolan Medlefors och arbetsförmedlingen (se punkt 3.5 Hälsa ). 3.5 Hälsa Inom ramarna för datasamlingen har respondenterna ombetts besvara dels huruvida det finns en särskild hälsokommunikatör att tillgå, dels om hälsofrågan lyfts på något särskilt sätt i samhällsorientering. Av svaren framgår att hälsoperspektivet får väldigt olika stor plats i olika kommuner. Genomgående är dock att ingen av kommunerna har någon särskild hälsokommunikatör. Exempel på hur hälsofrågan lyfts i övrigt ges av bl.a. Dorotea som beskriver hur kommunens lärcentrum anlitar en konsult för uppdraget. Konsulten går bl.a. igenom kostvanor, egenvård, tandhygien, motion, att undvika smitta, droger och rökning, hur svensk sjukvård fungerar, funktionshinder, preventivmedel och attityder till sex och samlevnad. I Sorsele finns ett samarbete med landstinget samt ett projekt för fritid och hälsa som heter Idrotten satsar". I Storuman lyfter man hälsa både i teori och praktik och genom bl.a. stavgång och simning. I Umeåregionen och Skellefteå kommun pågår det särskilda insatser för att utveckla hälsoperspektivet. I Umeåregionen planeras fortbildning av kommunikatörer samt utveckling av en särskild hälsoutbildning som ska komma målgruppen till gagn. Detta arbete ryms inom ramarna för projektet Förstärkt hälsoinsats inom samhällsorientering i Umeåregionen (se rubrik 5.5). I Skellefteå planeras utbildning av hälsoinspiratörer på modersmål. Insatsen ska genomföras i samverkan med landstinget, Medlefors folkhögskola och Arbetsförmedlingen. 16

23 3.6 Kostnader för samhällsorientering Finansieringen för kommunernas uppdrag kring samhällsorientering ska rymmas inom ramarna för den schablonersättning som kommunerna får för varje nyanländ. 16 Av förarbetena till förordningen om samhällsorientering har rimlig kostnad för uppdraget beräknats till 6000 kr per deltagare. Av tabell 4 framgår uppskattade kostnader för samhällsorientering i kommunerna i Västerbotten. Tabell 4: Snittkostnad för samhällsorientering per deltagare i respektive kommun, mätperiod 1 december 2010 t.o.m. 30 september 2012 Kommun Snitt kostnad i SEK för samhällsorientering per deltagare Skellefteå 6600 Umeå Vännäs Bjurholm Vindeln Nordmaling Robertsfors Dorotea* i.u Lycksele* Malå* Norsjö* Sorsele 5700 Storuman Vilhelmina Åsele *i.u (ingen uppgift). Uppgifterna i tabellen innefattar generellt kostnader för samhällskommunikatör, ev. tolk, lokaler, löner, material och ev. resekostnader för deltagare. Exakt innehåll för kostnadsberäkningarna kan dock variera mellan olika kommuner. Av tabellen framgår att kostnaderna för samhällsorientering varierar kraftigt mellan olika kommuner. Dock framgår att ungefär hälften av kommunerna i länet har kostnader för samhällsorientering som överstiger de 6000 kr som beräknats täcka kostnaderna. (För mer ingående uppgifter kring kostnadsberäkningar se bilaga 3). När respondenterna ombetts uppge huruvida de anser att den kommunala ersättningen per deltagare räcker eller inte menar majoriteten att det oavsett aktuell budget är svårt att avgöra om ersättningsnivån i ett längre perspektiv kommer att vara tillräcklig. Man menar att uppdraget ännu är nytt och att man är osäker på kostnadsutvecklingen Majoriteten tror dock att ersättningen kan komma att vara knapp, särskilt med hänsyn till specifika geografiska förutsättningar i kombination med hög ambitionsnivå. En respondent utrycker det så här: Kan inte direkt svara på det men 6000 kr per deltagare upplevs som lite pengar. Möjligtvis att det räcker vid stordrift men så är inte fallet för flertalet kommuner i 16 SFS (201:1122) Förordning om insatser för vissa utlänningar 17

24 Västerbotten. I vår kommun har vi dessutom satsat extra på samhällsorienteringen och kvalitet kostar. Ett par respondenter menar att ersättningen om 6000 kr är en rimlig summa men understryker att ett sådant ställningstagande förutsätter ett oförändrat mottagande som domineras av homogena språkgrupper. Detta avser alltså främst kommuner med stort kvotmottagande. Samtliga respondenter är vidare överrens om att mellankommunal samverkan är en förutsättning för att klara uppdraget inom rimliga ekonomiska ramar. Det har inte varit utan svårigheter som kommunerna uppgett kostnadsuppgifter och vid ett flertal tillfällen har det krävts korrigeringar och kompletteringar. 3.7 Uppföljning Endast hälften av kommunerna i länet uppger att de utför systematisk uppföljning/utvärdering av samhällsorientering. De uppföljningar/utvärderingar som sker görs ofta i muntlig form och handlar främst om uppföljning av organisatoriska aspekter och samarbetet mellan inblandade aktörer. Under arbetet med datainsamlingen för denna kartläggning har avsaknaden av rutiner och metoder för såväl uppföljning som annan administration gjorts tydlig då insamlade uppgifter och statistik vid flertalet tillfällen fått korrigeras och kompletteras. Flera av respondenterna uppger även att det ofta krävs en granskning av enskilda fall för att kunna uppge statistiska uppgifter av den karaktär som kartläggningen efterfrågat. Deltagarutvärderingar och metoder för att möjliggöra deltagarinflytande är särskilt sällsynta Flera kommuner uppger dock att deltagarutvärderingar och deltagarinflytande är något som man nu börjat arbeta med och att deltagarenkäter har tagits fram. Exempel på pågående utvecklingsinsatser kring deltagarutvärderingar och deltagarinflytande är arbete som bedrivs dels i Umeåregionen, dels inom ramarna för projektet Samhällsorientering i Västerbotten Projektet Samhällsorientering i Västerbotten bedrivs av Lycksele kommun, se punkt 5.5 Nationella medel för samverkan och utveckling av samhällsorientering 18

25 4. BEDÖMNING AV UTVECKLINGSBEHOV Mot de resultat som presenterats har följande utvecklingsområden för samhällsorientering i Västerbotten identifieras: 4.1 Deltagande och rutiner kring anmälningar Kommunerna tillsammans med Arbetsförmedlingen bör se över sina rutiner kring anmälningar och säkerställa att samtliga nyanlända som tas emot i kommunen och som har rätt till samhällsorientering erbjuds att påbörja utbildningen så snart som möjligt efter att etableringsplan upprättats, d.v.s. i enlighet med förordningens intentioner. 4.2 Väntetider Kommunerna bör aktivt verka för att korta väntetiderna. Detta kan exempelvis ske genom utveckling av regionala samarbeten samt gemensamma upphandlingar av samhällsorientering från externa aktörer. Särskilt i de fall där det är svårt att genomföra utbildningen för nyanlända från små språkgrupper bör extern upphandling av t.ex. olika distanslösningar övervägas med hänsyn till både väntetider och ekonomi. 4.4 Samverkan mellan kommuner Förordningens krav angående samhällsorientering är generellt svåra att möta för varje enskild kommun och samverkan mellan kommuner anses överlag vara en förutsättning för ett kvalitativt genomförande av samhällsorientering. Kartläggningen visar att samverkan mellan kommunerna i länet framförallt sker i kluster snarare än mellan enstaka kommuner. Den befintliga samverkan fungerar på sina håll väl dock finns behov av fortsatt utveckling av regional samverkan och inte minst uppmuntras fortsatt utveckling av den samverkan som initierats mellan de åtta inlandskommunerna. Särskilt utpekade områden för samverkan är genomförande/upphandling av samhällsorientering, rekrytering och utbildning av samhällskommunikatörer samt utbyte av metoder och material. 4.5 Samverkan med andra aktörer och samordning av etableringsinsatser Både kommuner och Arbetsförmedling bör verka för utveckling av den gemensamma samverkan. Det handlar bl.a. om tätare dialog, och vilja att uppnå gemensam förståelse för varandras uppdrag, etableringsplanens olika delar och övriga frågor som måste hanteras för att åstadkomma en effektiv etableringsprocess. 18 Detta bör rimligtvis ske inom ramarna för de lokala överenskommelserna där operativa lösningar för planering och genomförande regleras. 18 Övriga frågor förutom genomförandet av samhällsorientering, sfi och yrkesförberedandeinsatser som det krävs en samsyn kring är bl.a. barnomsorg, hälsofrågor, samverkan med landstingen, bostadsproblematik, geografiska avstånd och resvägar, möjligheter till samverkan med privat och idéburen sektor, lotsars roll i etableringen m.m. 19