Kommunfullmäktige MÅL OCH BUDGET

Transkript

1 Kommunfullmäktige MÅL OCH BUDGET

2 Innehåll MED ANSVAR FÖR FRAMTIDEN... 3 VISION... 6 MÅL... 6 OMVÄRLDEN OCH SÖDERKÖPING Lokal arbetsmarknad FINANSIERING Skatteunderlag Olika skatteunderlagsprognoser Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter SÖDERKÖPING Befolkning EKONOMI NÄMNDERNAS BEHOV AV FÖRÄNDRINGAR FÖRSLAG FÖRDELNING AV RAMAR PER NÄMND INVESTERINGAR BALANSRÄKNING EKONOMISTYRNINGSREGLER FÖR VERKSAMHETSÅRET

3 MED ANSVAR FÖR FRAMTIDEN Majoritetens förslag till budget för Söderköpings kommun Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet formar en gemensam koalition i Söderköpings kommun mandatperioden Vi bildar ett majoritetsstyre för att ta oss an alla de utmaningar och möjligheter som finns i kommunen. Vår utgångspunkt är en gemensam vilja till förändring, till en ny politisk handlingsväg där kommunens resurser i form av ekonomi, medarbetare, miljö och medborgare tas tillvara på ett bättre sätt. Söderköpings kommun har utmärkta förutsättningar och utomordentliga möjligheter i form av engagerade medborgare, duktiga och kompetenta kommunanställda, bra geografiskt läge och en fantastisk miljö. Det finns därför potential att skapa en ännu bättre skola och förskola, ett bättre näringslivsklimat där fler Söderköpingsbor får arbete och sysselsättning och en äldreomsorg som vi alla kan vara stolta över. För att lyckas med detta krävs en god ekonomi och en stabil befolkningsutveckling som ger ökade resurser. Vår gemensamma politik bygger på omtanke om hela kommunen, om dess medborgare, om kommunens medarbetare, om miljön och om kommunens ekonomi där hållbar utveckling är ledorden såväl ekonomiskt, som socialt och miljömässigt. En utveckling som tar långsiktiga hänsyn till människors välbefinnande och miljön (minskad klimatpåverkan och värnad biologisk mångfald). Dessa perspektiv ska belysas inför alla politiska beslut som kan få långsiktiga konsekvenser. Nedan följer några av våra prioriterade frågor, som också genomsyrar detta budgetförslag. Skola och förskola Våra partiers gemensamma utgångspunkt är att tillsammans ge skolan förutsättningar att bli bättre för alla barn. Alla barn, oavsett de behöver insatser för att nå godkänt eller extra stimulans för att nå ett högre betyg, ska bli sedda och får det stöd som behövs för att fortsätta utvecklas. Skolor och förskolor på landsbygden som finns idag ska finnas kvar, så länge det är pedagogiskt motiverat och föräldrarna vill fortsätta ha sina barn där. Den enskilt viktigaste faktorn för en hög kvalitet i skolan är lärarna, och våra tre partier ser att det finns möjlighet att ge kommunens lärare ännu bättre förutsättningar. En rimligare arbetsbörda, rätt resurser och stöd, samt mer tid med eleverna är vårt mål. En reviderad skolplan tas fram för beslut under Elevantalet i Söderköpings skolor och förskolor växer, och det växer underifrån. Varje år framöver så växer låg- och mellanstadiet i tätorten Söderköping med en skolklass, men det finns inga fler skollokaler. I tätorten är det dessutom redan idag stora klasser, snittklassen ligger nu på över 25 elever, och i vissa klasser är det till och med uppe i Brobyskolan är i dåligt skick och behöver renoveras. Under 2015 påbörjas arbetet med målet att nya skollokaler ska stå färdiga så fort som möjligt, där också en eventuell renovering av Brobyskolan ingår som en del. Genom tydliga formulerade miljökrav i kommunens upphandling av t.ex. livsmedel till skolmat och mat till äldreomsorgen ser vi potential för att Söderköpings kommun kan bli en ännu mer miljövänlig kommun. Vi vill öka andelen ekologisk mat till 30 % under mandatperioden, samt öka andelen närproducerad mat. Vi är också beredda att pröva modellen med att införa krav som motsvarar svenska djurskyddsregler i upphandlingar. Under 2015 kommer kommunens kostpolicy därför att revideras. Äldreomsorg och socialtjänst I samband med övergången av hemsjukvården 2014 så övertog kommunen ansvaret för rehabilitering i hemmet - kommunen har tillgång till kompetensen hos arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterskor - såväl som hemtjänstens personal. Under 2015 får Socialnämnden i uppdrag att ta fram en särskild handlingsplan för rehabilitering i syfte att säkra upp och stärka den enskildes förmåga att klara sig själv. Vår utgångspunkt är att alla människor, så långt det är möjligt, vill vara självständiga och så långt det är möjligt klara sig utan hjälp. Kan rehabiliteringen med hjälp av arbetsterapeut anpassa hemmet och ge hjälpmedel som ökar den enskildes rörlighet och förmåga - och sjukgymnasten bidra med övningar och träning - så kanske hemtjänstinsatsen på längre sikt inte behövs.

4 Personalpolitiken i kommunen som helhet är ett viktigt utvecklingsområde. När det gäller Socialnämndens ansvarsområde finns det ett antal viktiga områden utöver de som gäller generellt. Inom äldreomsorgen och LSS ser vi att det idag är ett överutnyttjande av timvikarier. Varje år används ca 65 årsarbetare i form av timvikarier, ca 300 vikarier används med viss regelbundenhet. Vi menar att det finns många skäl, inte minst ekonomiskt och kvalitetsmässigt att istället för detta öka upp grundbemanningen. En ny äldreplan tas fram för beslut under Våra tre partier är överens om att den i fullmäktige beslutade LOV-reformen ska genomföras. Vi vill dock poängtera vikten av att det sker på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Ett eventuellt införande av LOV under året ska prövas utifrån de ekonomiska förutsättningarna. Arbetsmarknad och näringsliv Våra tre partier enas om att från och med sommaren 2015 ska kommunen garantera sommarjobb för alla ungdomar i åk 9 på högstadiet och i gymnasiets åk 1-3. Sommarjobben ska erbjudas tillsammans med näringslivet enligt den modell som bland andra Nynäshamn och Valdemarsvik använder. Medel avsätts för detta i budgeten. Vi ser näringslivets utveckling som centralt för utveckling av välfärden och möjlighet att skapa arbetstillfällen. Därför vill vi verka för att Söderköpings kommun ger en god service för näringslivet genom ett tydligt, okomplicerat och positivt bemötande. Vi vill etablera funktionen en väg in, en företagslots, som kan vara den naturliga kontaktpunkten för ett företag/en företagare, och som kan vara ett stöd i de kontakter ett företag har med kommunen. Söderköpings kommun har ett bra läge för fler företag att vilja etablera sig på orten. Vi menar att kommunen ska kartlägga kommunens och näringslivets behov av nya etableringar och ta en mer aktiv roll i att förmedla kommunens industrimark. Det handlar om marknadsföring och att se över prissättningen på marken så att fler företag får upp ögonen för möjliga lokaliseringar. Vi vill också ta initiativ till fler lokaler för småföretagare, exempelvis industri/kontorshotell. En reviderad näringslivsoch arbetsmarknadsstrategi ska tas fram under Infrastruktur Bygget av den nya sträckningen av E22 förbi Söderköping kommer att påbörjas under den kommande mandatperioden och kommunen ska medverka i planeringsprocessen för att tillgodose de kommunala intressena, inte minst i form av nya entréer till staden och kopplingar mot befintliga vägar. Kommunen ska aktivt bevaka såväl de möjligheter som de potentiella farhågor som finns med vägens sträckning för att utfallet ska bli det bästa möjliga för kommunen och dess innevånare. Medel avsätts i budget för projektsamordnare och det utredningsarbete som tillkommer. Partierna ställer upp bakom målsättningen i kommunens IT-infrastrukturprogram som innebär att 90 % av hushållen på landsbygden ska ha tillgång till fiber Vi ser dock att kommunens långsiktigt inte ska äga och driva bredbandsnät. Vi vill pröva möjligheten att hyra ut kommunens fibernät, och sedan sälja nätet när den tidsgräns som finns löper ut. Vi vill också inrätta en styrgrupp för fiberprojektet med ett tydligare mandat att förbättra styrning och uppföljning av projektet. En ny strategi för ITinfrastrukturen och bredband ska tas fram för beslut under sommaren Vår gemensamma målsättning är att ett sammanhängande cykelnät i kommunens skall utvecklas. Det innebär insatser både utanför staden, ihop med Trafikverket, och åtgärder inne i staden som kan koppla ihop redan befintliga cykelleder. Planeringen ska inledningsvis utgå ifrån säkra gångoch cykelvägar till kommunens skolor, men på sikt omfatta all cykeltrafik. Elever, föräldrar och personal ska aktivt uppmuntras att gå eller cykla till skolan, genom olika insatser. Arbetet med cykelplan ska synkas med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för staden. Samhällsplanering, bostadsbyggande I inledningen av mandatperioden ska arbetet med en ny översiktsplan slutföras. Vår gemensamma ambition är att planen ska främja en hållbar utveckling såväl i staden som på landsbygden, och som tar tillvara Söderköpings kommuns utvecklingspotential. Med bas i översiktsplanen ska en ny fördjupad översiktsplan för Söderköpings stad tas fram, som tar sikte på den sammanhållna staden.

5 Den fördjupade översiktsplan som är framtagen för Mariehov ska rivas upp, och området ska försäljas. De utredningar som har gjorts ska överlämnas till nya ägare av området. Vill nya ägare gå vidare med nya planer på bostadsbyggande så får detta prövas i ett planskede tillsammans med ägaren, precis som det görs på annan mark. Vår gemensamma uppfattning är att kommunen skall investera i ny idrottshall/multihall och en konstfrusen isbana. Vi vill gå vidare med en avsiktsförklaring tillsammans med lokala föreningar och andra intressenter om Vikingavallens framtida användning. Där får också frågan om en ny konstgräsplan avgöras. I arbetet med FÖP Staden kommer lokaliseringen av en ny hall att avgöras. Under våren 2015 påbörjas en förstudie kring multihallens utformning, finansiering och eventuella samarbetspartners. Interna organisationsfrågor Kommunfullmäktige har under hösten tagit beslut om en förändrad politisk organisation när det gäller nämnder och beredningsformer. Utöver detta har majoriteten även påbörjat en översyn av kommunens omvärldsbevakning och de rådgivande organ som tidigare funnits. För att förstärka detta demokratiarbete så avsätter vi ytterligare medel för den politiska organisationen under 2015 och Utöver detta finns det behov att utveckla kommunens styrmodell, ett arbete som påbörjas i starten av den nya mandatperioden. I detta ingår även en tydligare ekonomi- och kvalitetsuppföljningsstruktur. Överförmyndarens organisation ska förändras med avsikt att en ny organisation genomförs från och med 1 juli En av kommunens främsta resurser är våra medarbetare. Vår gemensamma ambition är att under våren 2015 ta fram en personalpolitisk handlingsplan med målet att bli en föregångare när det gäller attraktiv arbetsgivare. I planen ska ingå rätten till önskad sysselsättningsgrad, avskaffande av de ofrivilliga delade turerna med mera. Vi ser att det finns områden där kommunen enskilt, eller tillsammans med andra, behöver stärka upp sin kompetens. Ett sådant område där mer fokus behövs är offentlig upphandling. Det senare med avsikten att få ett mer samlat grepp av kommunens upphandling. Det gäller såväl själva upphandlingsprocessen, som uppföljning av redan genomförda upphandlingar. Under 2015 ska kommunens upphandlingspolicy revideras Ekonomi och resultat I vilken takt våra ambitioner kan förverkligas är beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen. Tillväxten i omvärlden och därmed svensk ekonomi håller på att förstärkas. Konjunkturen påverkar kommunens skatteintäkter. Att förena en växande verksamhet med en lägre finansiering kräver kontroll över kostnadsutvecklingen, strikt budgetdisciplin och en förmåga att snabbt ställa om verksamheterna efter förändrade förutsättningar. Att under rådande förutsättningar varje år uppnå ett resultat på 2 % skulle kräva kortsiktiga besparingar och påverka verksamheterna och dess kvalitet negativt. Resultatet för 2015 och 2016 kommer i budgeten att ligga under 2 %, för att 2017 återigen öka. Långsiktigt och över flera år ska resultatnivån vara 2 %. Därför har majoriteten valt att tydligt peka ut behovet av långsiktig effektivisering och behovet att ständigt utvärdera möjligheten till extern finansiering av investeringar och utvecklingsprojekt. Kommunstyrelsen ska ta fram en övergripande strategi för långsiktiga effektiviseringar av verksamheten. Områden som ska belysas är fastighetsbeståndet, inköp, personalpolitik med mera. Avsikten är att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med budget ska kunna ta ställning till insatser som leder till en långsiktig förbättring av kommunens arbete. För Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet i Söderköping Mattias Ravander (S) Yvonne Persson (M) Åza Diaz-Mägi (MP)

6 VISION Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och verka i. Småskalighet, närhet och kvalitet ger oss en stark egen position i regionen. Visionen om Söderköping är visionen av det goda livet. Ett liv rikt på upplevelser och möjligheter, där värden som närhet, trygghet, omtanke och småskalighet sätter prägel på vårt sätt att vara och verka. Att växa och utvecklas är viktigt och nödvändigt, utan att kvaliteten går förlorad. MÅL Kommunen har fem (5) övergripande mål. Varje mål visar vägen för vad Söderköpings kommun ska nå på en övergripande nivå. För att nå dit krävs att målen bryts ner på respektive nämnd och varje verksamhet arbetar för att nå målen. SÖDERKÖPING SKA UPPLEVAS SOM EN ATTRAKTIV KOMMUN MED GODA LIVSVILLKOR Det ska vara enkelt och tryggt att uppleva, leva och verka i Söderköpings kommun. En trygg kommun där den långsiktiga och strategiska planeringen utgår från invånarnas framtida behov samtidigt som kommunens karaktär och rika historia, dess identitet, tas tillvara och utvecklas. Uppleva Leva Verka Besökare ska känna sig välkomna och ska få tillgång till samlad information om vad som finns att se, besöka och uppleva i Söderköpings kommun. Det ska finnas alternativa bostäder i attraktiva och unika miljöer. Lättillgänglig information om vilken service som kommunen kan tillhandahålla: Vad, hur och till vilken kostnad. Företagen ska snabbt och enkelt få tydligt information och besked vid stöd, rådgivning och myndighetsutövning. MÅTT Nöjd Region Index Trygg och säker kommun Företagsklimat Medborgarundersökning SCB (vart annat år), index Trygghetsmätning, skl, ranking Svensk Näringslivs ranking Nuläge Mål

7 SÖDERKÖPING SKA HA EN GOD KVALITET I VERKSAMHETEN All verksamhet ska utgå från invånarnas behov. Verksamheterna ska visa vad som kan erbjudas och till vilken kvalitet genom kvalitetsbestämda uppdragsbeskrivningar. Skola och barnomsorg är prioriterade verksamheter där barn och ungdomar ska bli sedda utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Mått Nöjd Medborgarindex (NMI) Nöjd Inflytande Index (NII) Medborgarundersökning SCB Medborgarundersökning SCB Nuläge Mål SÖDERKÖPING SKA HA EN POSITIV BEFOLKNINGSUTVECKLING För att möta ambitioner och framtida åtaganden behöver kommuninvånarna bli fler. En tillväxt kräver fler bostäder med hög planberedskap och en långsiktig planering av verksamheten som samspelar med efterfrågan., Planering och byggnation ska vara spännande och utmanande, men samtidigt varsamt och med en nära förankring till kommunens identitet och historiska ursprung. MÅTT Nuläge Befolkningsutveckling SCB Mål

8 SÖDERKÖPING SKA HA EN HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling för människor och miljö är ett samspel mellan miljömässiga, samhällsekonomiska och sociala värden. Miljö Samhälle Vår miljö; luft, mark och vatten ska vårdas för att ge oss och kommande generationer möjlighet att tillgodose sina behov. Ett småskaligt och dynamisk samhälle som präglas av en levande landsbygd och skärgård förutsätter goda kommunikationer med möjlighet att driva företag och handel som har tillgång till arbetskraft med rätt kompetens som samtidigt ger arbetstillfällen. Sociala värden Ett samhälle med en trygg och meningsfull framtid där utbildning och social omsorg med närhet och omtanke, där småskaligheten gör att olika behov tidigt uppmärksammas och därmed bidrar till en god folkhälsa. MÅTT Miljöarbete (NMI) Andel ungdomar med fullföljd gymnasieutbildning. 1 Ohälsotal Medborgarundersök ning SCB, Index Nuläge Mål Skolverket 1) 74 % (77%) 75 % 80 % 85 % 90 % Försäkringskassan statistik 28, Avser fullföljd gymnasial utbildning, andel (%) av invånare 20 år, folkbokförda i kommunen. Ej behörighet till högskola/universitet. Inom parantes = föregående år. 1

9 KOMMUNENS VERKSAMHETER SKA VARA RESURSEFFEKTIVA Söderköpings kommun ska ha en stabil ekonomi där intäkter och kostnader, inklusive investeringar och långsiktiga åtaganden, är i balans. En organisation med fokus på mål, uppdrag och resultat och därmed bidrar till resurseffektiva verksamheter. En stabil ekonomi är samtidigt goda förutsättningar för tillväxt med investeringar som infrastruktur och lokaler för en växande verksamhet. Mått Nuläge Resultat, i % Över perioden, 2,0 1,0 0,6 1,1 2,1 3,0 Soliditet, i % Över perioden Självfinansieringsgrad, i % Över perioden, Mål

10 OMVÄRLDEN OCH SÖDERKÖPING En förutsättning för att möta framtiden är att vara väl förberedd. Förberedd på förändringar som kan påverka VAD kommunen ska göra, eller HUR kommunen bäst sköter uppdraget från kommuninvånarna. En strukturerad omvärldsbevakning behövs för att höja organisationens handlingsberedskap och öka utrymmet för dialog. Målet med omvärldsbevakning är att skapa en gemensam bild av vår kommun och vart vi är på väg samt att få ett gemensamt underlag för att prioritera och fatta beslut. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) har Sveriges ekonomiska utveckling fortsatt varit svag under Tillväxten i BNP stannade vid 0,9 procent jämfört med 1,3 procent Trots positiva signaler från omvärlden har den svenska exporten utvecklats fortsatt svagt. Exportens utveckling ger följdeffekter inom industrin genom minskade investeringar. Lägre lagersaldo hos företagen bidrar till att hålla produktionen hålls nere. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har däremot visat positiva trender. Trots den svaga utvecklingen har ett antal framtidsinriktade indikatorer pekat på en uppgång. Industriföretagens produktionsplaner och byggföretagens förväntningar har nått nya höjder. Även de svenska hushållens framtidsförväntningar är över genomsnittet. Dessutom avslutades 2013 förhållandevis starkt, främst av export och importen av varor. SKLs bedömning är att framförallt exporten och investeringarna som kommer förstärkas under En stor del av detta förklaras av den kraftiga ökningen av tillväxten som sker på Sveriges viktigaste exportmarknader. En högre arbetskraftdeltagande och en ökning av befolkningen i arbetsför ålder har inneburit att arbetslösheten ligger kvar runt 8 procent. De senaste 4 åren har den del av befolkningen som deltar i arbetskraften ökat med 1,5 procentenheter. En ökad sysselsättning och en minskad befolkningsökning innebär att arbetslösheten prognostiseras under andra halvan av Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2 0,7 0,4 0,6 1,4 1,7 0,8 Öppen arbetslöshet, nivå 7, ,8 7,4 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,3 2,8 3,2 3,6 4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3 2,5 2,8 3,2 3,6 4 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,1 0,5 1,1 1,5 1,8 1,9 Konsumentpris, KPI 3 0,9 0 1,3 2,4 2,9 3,2 Realt skatteunderlag** 2,4 1,9 1,9 1,1 2,1 2,4 1,7 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Allt eftersom den svenska inhemska efterfrågan ökar kommer löneutvecklingen öka, för att under 2017 öka med nästan 4 %. Skatteunderlaget har sedan 2010 vuxit ovanligt snabbt för landets kommuner. Trots intäktsökningen är kostnadstrycket en av kommunernas största utmaningar. Fler barn i grundskoleåldern och fler äldre innebär betydande kostnadsökningar. Inför 2014 finns det inga beslut om återbetalning av premier från AFA försäkring och det blir inga nya statliga tillskotta av betydelse. För 2014 prognostiseras överskottet från landets kommuner minska till 1,1 %. SKL gör bedömningen att kostnaderna ökar med 1 procent. Sammanlagt 23 kommuner kommer att öka skattesatsen och 7 stycken sänker. Lokal arbetsmarknad Statistiska centralbyrån (SCB) bedömer en fortsatt ökning av sysselsättningen i Östergötland under Totalt för 2013 och 2014 bedöms sysselsättningen öka med personer. Ökningen är något lägre än riksgenomsnittet, vilket är en konsekvens av att storstadsregionerna växer, framför allt Stockholm. I Östergötland var vid december månads utgång inskrivna som arbetslösa, vilket är en minskning med 570 personer (2,5 procent). Söderköping är en av tre kommuner som har en ökad arbetslöshet, de övriga är Finspång och Norrköping. Ökningen uppgick till 0,2 procent, vilket innebär att Söderköping fortsatt har den

11 näst lägsta arbetslösheten i länet, 6,6 % procent. Endast Ydre med 4,4 % har lägre. Under 2014 bedöms arbetslösheten minska ytterligare för att vid utgången av 2014 uppgå till personer. Den ökade befolkningen i regionen innebär att antal personer i arbetskraften ökar, vilket innebär att arbetslösheten inte minskar i samma motsvarighet som sysselsättningen ökar. Arbetsförmedlingen skriver i sin senaste arbetsmarknadsrapport att företagen i regionen fortsatt upplever brist på arbetskraft. Problemen är likartade i hela landet. Kraven på arbetstagarna blir allt högre samtidigt som arbetskraften inte hinner med utbildning, flexibilitet och att lära sig nya saker. Bristen på arbetskraft ser olika ut i olika yrkesgrupper och branscher.

12 FINANSIERING Grunden för kommunens ekonomi är det finansiella utrymmet. Den enskilt största finansieringskällan är skatte- och statsbidragsintäkterna som står för drygt 83 % av kommunens nettointäkt. Skatteunderlag Under 2013 växte skatteunderlaget långsammare än tidigare år. För 2014 prognostiseras en tillväxt i nivå med 2013, detta beror framförallt på att pensionsinkomsterna ökar ovanligt lite. För åren 2015 och 2016 prognostiserar SKL en konjunkturell återhämtning vilket leder till fallande arbetslöshet och en sysselsättningsökning. Den minskade arbetslösheten innebär att lönerna höjs i snabbare takt, vilket innebär stigande inkomstindex. Inför 2017 bedöms arbetsmarknaden nått balans vilket innebör att skattetillväxten bromsar in. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, apr ,5 3,4 4,7 5,3 4,9 Reg, apr ,6 3,5 4,3 5,2 5,2 ESV, apr ,7 3 4,1 4,8 4,6 SKL, feb ,5 3,1 4,3 5,2 4,8 Regeringens prognos i vårpropositionen är sammantaget i stort sett identisk med SKLs prognos. Avvikelser återfinns dock vid enskilda år. Exempelvis gör SKL en mer positiv utveckling av arbetade timmar och timlön i kombination med mindre höjning av grundavdragen. ESV prognosen visar genomgående svagare utveckling av pensioner och sociala ersättningar. För perioden förstärks den effekt då ESV dessutom räknar med mindre ökningar än SKL beträffande timlön och arbetande timmar. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter

13 SÖDERKÖPING Söderköpings intäkter är beroende av flera faktorer men grunden för skatteinkomster i kommunen är hur många som bor och betalar skatt här. Kostnaden är beroende av hur många av våra kommuninvånare som är i behov av kommunala tjänster. Ambitionsnivån på tjänster och service är också något som påverkar kostnadsutvecklingen. Utifrån planerad byggnation har kommunen tagit fram en befolkningsprognos. Prognosen pekar på att befolkningen i genomsnitt kommer växa med c:a 110 personer per år tom Utvecklingen innebär att vid 2020 års utgång uppgår kommunens befolkning till nästan invånare. Befolkning Sedan 2011 har Söderköpings kommuns befolkning ökat med nästan 150 invånare, där ökningen mellan 2012 till 2013 uppgick till 52 personer. Söderköping har idag brist på bostäder. För att lyckas med en fortsatt positiv befolkningsutveckling krävs produktion av bostäder. Under perioden bedömer kommunen att c:a 200 bostäder att byggas. Nästan 100 av dessa byggas av kommunens fastighetsbolag Ramunderstaden AB vid Vikingavallen. Förutom kommunens egen byggnation krävs planberedskap för ytterligare bostäder samt att kommunen agerar proaktivt och är lyhörda från initiativ av näringslivet.. För perioden bortom 2018 bedömer kommunen att 50 bostäder byggs per år. Kommunens demografi följer trenden i riket där de äldres andel av befolkningen ökar. Mellan perioden 2013 till 2020 bedöms antalet invånare som är 70 år och äldre öka med 29 procent. Tabellen ovan beskriver hur respektive ålderskategori förändras mellan 2013 och Noterbart är att ålderskategorin minskar.

14 Barn och utbildning 1-18 år Ålder i % 1-5 år % Förskoleklass, 6 år % Fritidshem 6-12 år % Grundskola, 7-15 år % Gymnasieskola, ,84-4 % Totalt 1-18 år % Mellan åren 2013 till 2020 bedöms antalet barn mellan 1-18 öka med nästan 270 personer. Volymerna i de kommunala verksamheterna är i hög grad beroende av de fristående verksamheternas utveckling. Den samlade bedömningen är att kommunen, framförallt inom innerstaden, är i behov av en utökning av skol och förskolelokaler. Vård och omsorg av äldre Ålder i % % % % % % Totalt 1-18 år % Antalet äldre inom kommunen ökar mellan åren med 29 %. Till skillnad mot kommunens yngre (1-18 år) är inte relationen densamma att en volymökning per automatik innebär ökade utnyttjande av kommunens tjänster. Ökningens storlek är beroende av flera faktorer däribland att dagens äldre är friskare än tidigare.

15 EKONOMI Skatteintäkter Jämfört föregående år 4,1 % 4,1 % 3,7 % Mellan 2014 och 2015 bedöms skatteintäkterna öka med 4,6 %, vilket motsvarar 32 MSEK. Ökningen förklaras i huvudsak av befolkningsökningen. Vid en jämförelse med nuvarande verksamhetsplan är skatteintäkterna under perioden ( ) 33 MSEK högre. Intäktsökningen ska dels kompensera verksamheterna för ökade volymer samt en ökad förväntad inflation. NÄMNDERNAS BEHOV AV FÖRÄNDRINGAR Nedan presenteras de förändringar i nämndernas budget. Utgångspunkten är budget Det finns fyra generella förändringar för samliga nämnder: 1. Externa kostnader och intäkter är justerade enligt den förväntade utvecklingen av konsumentprisindex (KPI), justeringen uppgår till 1 % per år. 2. Lönerna är uppräknade med 2,5 % per år 3. I samband med omorganisationen som genomförs vid årsskiftet flyttas ansvarsområden mellan nämnderna. Budgetflytten benämns i tabellen som, omflytt av verksamhet. 4. Det pågår en ständig effektivisering av verksamheten, from 2016 är den konkretiserad i budgeten. För Socialnämnden och Barn och utbildningsnämnden är ramarna justerade efter volymförändringar. För att möta ökad efterfrågan på samhällsbyggnadskontoret har medel avsatts för förstärkningar av bl.a. bygglovshandläggare, samt exploateringsresurs. För att möta den ökade interna efterfrågan görs viss förstärkning inom de administrativa områdena. Förändringar per nämnd jmf B Socialnämnd Löneuppräkning KPI Rehabiliteringsteam Ny politisk organisation Nytt LSS boende Demografiförändring Effektivare arbetssätt Omflytt av verksamhet Hjälpmedel Hemsjukvård Höstprop Summa Barn och utbildningsnämnd Löneuppräkning KPI Ny politisk organisation Demografiförändringar Gymnasiereform, nettoeffekt Effektivare arbetssätt Omflytt av verksamhet Summa Servicenämnd Löneuppräkning KPI Effektivare arbetssätt Omflytt av verksamhet Projektledare Sommarjobb Ny politisk organisation Ny upphandling Park & Fastigheter Summa Kommunstyrelsen, Sammhällsbyggnadsnämnd, Revision Löneuppräkning KPI Ny politisk organisation E Omflytt av verksamhet Ny politisk organisation Ökade krav/volymer Val Omflytt kapitalkostnader RTÖG Östsam Summa Förändringar totalt

16 FÖRSLAG FÖRDELNING AV RAMAR PER NÄMND Utifrån en bedömning av verksamheternas behov och långsiktiga utveckling har under perioden resultatmålet frångåtts. Målsättningen om ett resultat 2015 om 2 % skulle kräva kortsiktiga besparingar som skulle påverka verksamheterna och dess kvalitet negativt. I fördelning av ramar förutsätts att nämnderna har en ekonomi i balans inför Utrymme Skatteintäkter Gemensamma kostnader Handlingsplan effektivisering Utvecklingsmedel Resursfördelningsreserv Finansnetto Avskrivningar VA/RA/Bredband Summa finansiering Barn- och utbildningsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Socialnämnd Servicenämnd Kommunstyrelsen Revision Summa kostnader Resultat Resultat i % 1,0% 0,6% 1,1% 2,1%

17 INVESTERINGAR Utifrån de föreslagna resultatnivåerna genererar kommunen ett kassaflöde uppgående till drygt 119 MSEK: Kommunens mål om en självfinansieringsgran uppgående till 60 % innebär att investeringsutrymme för perioden uppgår till drygt 200 MSK. Söderköping är en kommun med tillväxt där befolkningsökningen innebär behov av nya verksamhetslokaler och satsningar på infrastruktur. Kommunen satsar under perioden drygt 60 MSEK på renovering och nybyggnation av skolor och förskolor. Under 2017 påbörjas dessutom projekteringen av två parallell F-6 skola inklusive en multianläggning. Under 2015 bygger kommunen ett nytt LSSboende och räddningsstationen färdigställs. Medel avsätts i budgeten för att påbörja kommunens åtaganden vid byggnationen av den nya sträckningen av E22an. Ramar per nämnd/verksamhet Verksamhet Summa Kommunstyrelsen Servicenämnd Barn och utbildningsnämnden Socialnämnden Samhällsbyggnadsnämnd Självfinansiering Totalt nämnden % VA-enheten Renhållningsenheten Bredband Totalt taxefinansierad verksamhet % Totalt kommunen %

18 BALANSRÄKNING Utifrån de föreslagna reslutat och investeringsnivåer har kommunen under perioden ett samlat upplåningsbehov om c:a 85 mkr. Upplåningen för 2015 uppgår till knappt 70 MSEK. Soliditeten varierar under perioden mellan procent, vid periodens slut uppgår den till 27,5 procent. Verksamhet Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget Kapital Därav årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa Eget Kapital, Avsättningar och Skulder

19 EKONOMISTYRNINGSREGLER FÖR VERKSAMHETSÅRET Kommunfullmäktige fastställer kommunens viljeinriktning och ambitionsnivå genom flerårsbudget, årsbudget, programbudget, verksamhetsplaner samt policydokument. Vid fastställande av mål skall kommunfullmäktige balansera mellan fastställda mål och tillgängliga resurser 2. Kommunens ekonomistyrning tar sin utgångspunkt på kommunallagens (kap 8) krav på balans i den kommunala ekonomin. Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna ( 4) Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren ( 5). Lagtexten innebär alltså, att det inte primärt är den budgetmässiga balansen som eftersträvas utan den redovisningsmässiga, d v s att bokslutet inte redovisar ett negativt resultat. Detta innebär höga krav på realism i budgeten, budgetdisciplin och behov av handlingsutrymme i budgeten. 3. Kommunfullmäktige fastställer nettobudget per förvaltning avseende driftkostnader och investeringar. Kommunfullmäktige kan i sitt budgetbeslut lämna särskilda anvisningar som påverkar nämndernas handlingsutrymme. 4. Respektive nämnd fastställer utifrån kommunfullmäktiges beslut på vilken nivå budgeten binds inom sitt verksamhetsområde. Nämnd ansvarar för, att budgeterad verksamhet kommer till utförande och att där till hörande intäkter inflyter. 5. Nämnd utser budgetansvariga och uppföljningsansvariga inom sitt ansvarsområde. Utgångspunkten i ekonomistyrningen är att ekonomiansvaret ska delegeras vidare i organisationen och att medarbetare skall vara delaktiga i verksamhetsplaneringen med tillhörande budgetprocess 6. Start av investeringsprojekt överstigande 500 kkr ska beslutas av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag enligt fastställd mall av ekonomikontoret. 7. Av punkt 2 framgår, att det är väsentligt att regelbundna uppföljningar genomförs på alla ansvarsnivåer och att dessa omfattar såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska inslag. All uppföljning oavsett nivå skall vara aktiv och styrande. Nämnds uppföljning skall vara inriktad på att nödvändiga styråtgärder vidtas så att budgeten hålls. Budgetansvarig på olika nivåer i organisationen skall använda de befogenheter nämnden fastställt i syfte att styra verksamheten så att den utvecklas inom de resursramar budgeten anger. Nämnd skall alltså under pågående verksamhetsår ompröva den beslutade budgetfördelningen och fatta beslut om budgetomfördelning, om detta innebär att nämndens budgetuppfyllelse därmed uppnås. 8. Förvaltningschef har det övergripande budgetuppföljningsansvaret inom nämnden. Förvaltningschef skall till nämnd en gång per månad på det sätt som nämnden fastställer rapportera en för nämndens ansvarsområde sammanhållen verksamhetsmässig och ekonomisk uppföljning. Som underlag till denna rapportering skall förvaltningschef på sätt denna/e fastställer erhålla information från uppföljningsansvariga inom nämndens ansvarsområde. Tre gånger per år (april, augusti och december) skall nämnd på det sätt kommunstyrelsen särskilt fastställer till styrelsen lämna en sammanhållen verksamhetsmässig och ekonomisk uppföljning av nämndens ansvarsområde. Rapporteringen skall innehålla en analys av ackumulerat utfall samt prognos av helårsutfall. Vid prognostiserade budgetavvikelser skall dessa tydligt beskrivas samt vilka aktiviteter som genomförs för att nå ekonomisk balans samt nödvändiga omprio-

20 riteringar. Rapporteringen avser både investeringar och resultaträkning. Planerings- och ekonomikontoret sammanställer nämndernas prognoser och rapporterar till kommunstyrelsen tre (3) gånger per år. Förvaltningscheferna skall två (2) gånger per år (februari och oktober), enligt ekonomikontorets utsända mall, övergripande rapportera om förvaltningens aktuella situation. Fokus vid rapporteringen är ackumulerade utfall jmf budget samt vid signifikanta avvikelser även inlämna en helårsprognos. Rapporteringen avser både investeringar och resultaträkning. Utöver detta kommer ekonomikontoret månadsvis rapportera till kommunstyrelsen gällande kommunens ekonomiska läge. Vid särklida behov kan extra rapporteringar från nämnderna förekomma. 9. Kommunstyrelsen upprättar med utgångspunkt från nämndernas uppföljningar totalprognoser som skall rapporteras till kommunfullmäktige. Rapport om totalprognos lämnas till fullmäktige baserat på fyra och åtta månaders verksamhet. Delårsbokslut skall göras per den sista augusti. Delårsbokslutet skall upprättas enligt de lagar och rekommendationer som gäller och skall innehålla förvaltningsberättelse,( inklusive drift- och investeringsredovisning) resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning. 10. Omdisponering av budget inom förvaltning beslutas av nämnd. Nämnd avgör själv vilka möjligheter till ombudgetering som skall finnas på olika anslagsnivåer inom nämndens anslagsområde. Denna möjlighet gäller dock inte om fullmäktige i sitt budgetbeslut bundit budgeten på en lägre nivå. Omdisponering får inte leda till att av fullmäktige beslutade mål och verksamhetsinriktning enligt flerårsbudget, årsbudget, programbudget och verksamhetsplaner i väsentlig omfattning ändras. Vid inrättande eller utökning av tjänst skall samråd ske med kommunens personalkontor. Nämndens beslut får inte innebära att nämndens kostnadsnivå långsiktigt ökar. Om nämnd, utöver den anslagsnivå som beslutats av fullmäktige samt hänsyn tagits till övriga anvisningar fullmäktige meddelat i budgetbeslutet, befarar ett överskridande av betydelse som ej kan hanteras inom nämndens manöverutrymme, skall detta omedelbart anmälas till kommunstyrelsen. Som vägledning i kommunstyrelsens beslutsfattande skall nämnden ange vilka åtgärder som kan vidtagas om avkall görs på kravet att uppfylla beslutade mål och verksamhetsinriktningar. Om fler än ett alternativ anges, skall nämnd även göra prioritering mellan alternativen. 11. Hantering av markeringar. I syfte att över tiden få en effektivare resursanvändning och underlätta för kommunen att nå sina ekonomiska mål kan över- eller underskott inom driftbudgeten helt eller delvis överföras från ett år till ett annat. Avgörande för i vilken utsträckning överförande skall ske är därför gällande lagstiftning, kommunens ekonomi och verksamhetsmässiga effekter av överförandet. Av kommunens bokslut skall därför framgå i vilken omfattning nämndens över/underskott jämfört med budget skall överföras till kommande år och hur över-/underskottet skall hanteras.

21 Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och verka i. Småskalighet, närhet och kvalitet ger oss en stark egen position i regionen.