DEFINITIONER BILAGA B 0 1 (4) DEFINITIONER. Ton lufttorr massa, uttryckt vid 90 % torrhalt.

Transkript

1 DEFINITIONER BILAGA B 0 1 (4) DEFINITIONER ADt AOX BAT Biobränsle Biologisk rening Bioslam Decibel (db) CTMP COD Ton lufttorr massa, uttryckt vid 90 % torrhalt. Adsorberbara organiska halogener, mått på klorerade föreningar. Best available technique, bästa tillgängliga teknik. Förnybara bränslen som kommer från växtriket, t ex vedråvara (bark, flis) samt även lutar och slam Rening av avloppsvatten med hjälp av mikroorganismer. I syrerik miljö bryts bl a lösta vedämnen ner till huvudsakligen koldioxid (CO 2) och vatten. Uppstår vid biologisk rening av vatten. Mått på bullernivån. Kemitermomekanisk massa. Kemisk syreförbrukning; anger mängden kemiskt oxiderbart (i huvudsak organiskt) material i avloppsvatten (normalt enligt analys via oxidation med dikromat). Diffusa utsläpp Utsläpp av flyktiga ämnen eller stoft som sker direkt (ej via skorstenar) till miljön under normala driftsförhållanden. DTPA ECF EDTA Ekologisk status Elfilter/ Elektrofilter Fosfor (P) Grönlut Dietylentriaminpentaättiksyra (komplex-/kelatbildare som används vid peroxidblekning). Blekning utan användning av elementärt klor, men klordioxid används. Etylendiamintetraättiksyra (komplexbildare). Bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter i ytvattenförekomsten samt om ytvattenförekomsten är fysiskt förändrad Reningsanläggning för avskiljning av stoftpartiklar i rökgaser. Partiklarna blir elektriskt laddade och fastnar i filtret och kan föras bort därifrån Ett grundämne som ingår i veden samt doseras till den biologiska reningsanläggningen. Fosfor ingår i gruppen närsalter och kan orsaka övergödning. Vattenlösning av smälta från sodapannan.

2 DEFINITIONER 2 (4) Illaluktande gaser Icke-kondenserbara illaluktande gaser från sulfatmassatillverkning. Svavelhaltiga gaser kokning, indunstning eller strippning av kondensat. Starka gaser Koncentrerade icke-kondenserbara illaluktande gaser. Svaga gaser Utspädda icke-kondenserbara illaluktande gaser: T.ex. gaser från tankar, tvättfilter, flisfickor, mesafilter, etc. Integrerad produktion Kappatal Massa som papper/kartong produceras på samma plats. Anger ligninhalten i massan. Kausticering Process i kalkcykeln vid vilken hydroxid (vitlut) regenereras genom reaktionen Ca(OH)2 + CO32- CaCO3 (s) + 2 OH-. Kemisk status Bestäms genom att mäta mängden av förorenande ämnen i en ytvattenförekomst Klorat Kondensat Kväve (N) Bildas då sulfatmassa bleks med klordioxid. Kan reduceras effektivt i biologisk reningsanläggning. Vätska som avskiljs ur en gasfas vid avkylning. Ett grundämne som finns i luft och som också ingår i inkommande vedråvara samt doseras till den biologiska reningsanläggningen. Kväve kan bidra till övergödningseffekter. Kväveoxider Betecknas NO X. Gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra som faller som surt regn. Utsläpp av kväveoxider har också en gödslande effekt. Lignin Mekanisk rening Mesaugn MKN MKN för ytvatten MKN för luft NOx Närsalter Ämne som håller samman fibrerna i veden. Fibrer, barkpartiklar, oorganiskt material etc. skiljs av med mekaniska metoder så som sedimentering och flotation. I en mesaugn ombränns mesan (kalciumkarbonat) till kalk. Miljökvalitetsnorm Krav på vattnets kvalitet avseende olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på ytvattenstatus Gränsvärdesnorm för ämnen i utomhusluft Den sammanlagda mängden kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2), uttryckt som NO2. Utgörs av främst kväve och fosfor. En för stor tillförsel av närsalter till vatten kan orsaka övergödning och syrebrist. Bilaga O Definitioner slx

3 DEFINITIONER 3 (4) Oorganiska ämnen Organiska ämnen Salter, mineraler och metaller samt de flesta ämnen som inte innehåller kol. Innehåller kol i motsats till oorganiska ämnen. PM 10 Partiklar mindre än 10 µm, vilket motsvarar inandningsbar partikelstorlek. Skrubber Sodapanna SO2 Stoft Strippning Sulfatmassa Svavel (S) Svartlut Syrgasdelignifiering Avlägsnar vissa ämnen ur en gas samtidigt som den i förekommande fall återvinner värme i form av varmvatten. En kemisk reaktor och ångpanna där svartluten förbränns vid mycket hög temperatur. Ånga genereras, medan det oorganiska materialet i luten bildar en smälta i pannans botten. Smältan löses i svaglut och bildar grönlut som sedan ombildas till den aktiva kokkemikalien vitlut. Svaveldioxid. Partiklar som bildas vid förbränning av t ex bark eller svartlut. En fysikalisk metod för att skilja lättflyktiga föreningar från avloppsvatten. Den sker i en kolonn. Kemisk massa där flisen har kokats i alkalisk kokvätska. Med vissa undantag uttrycks utsläppsmängder till luft av svavelföreningar som svavel (S) för att förenkla redovisningarna och undvika missuppfattningar. Exempel på svavelföreningar som avgår till luft är svaveldioxid, svavelväte samt olika organiska svavelföreningar. Dessa kan bidra till försurningseffekter respektive till luktstörningar. Använd kokvätska. Vid syrgasdelignifiering utlöses lignin med hjälp av syrgas och alkali. SÄ70 Suspenderade ämnen (kringsvävande partiklar) i vatten bestämda på 70µ plastvira. SÄ-GF/A TCF Tjocklut Totalkväve Totalfosfor Suspenderade ämnen i vatten bestämda med GF/A-filter Blekning utan klorhaltiga kemikalier Färdigindunstad svartlut som ska förbrännas i sodapanna. Totalkväve (Tot-N), uttryckt som N, innefattar organiskt kväve, fri ammoniak och ammonium (NH4+-N), nitriter (NO2--N) och nitrater (NO3--N). Totalfosfor (Tot-P), uttryckt som P, innefattar löst fosfor plus eventuell olöslig fosfor som överförts till avloppsvattnet i form av utfällningar eller inuti mikrober. Bilaga O Definitioner slx

4 DEFINITIONER 4 (4) TOC TRS TS TSS Vattenförekomst Vitlut: Totalt organiskt kol. Total mängd reducerat svavel. Summan av följande reducerade illaluktande svavelföreningar som uppstår under massaproduktionen: svavelväte, metylmerkaptan, dimetylsulfid och dimetyldisulfid, uttryckt som svavel. Torrhalt, uttryckt i viktprocent. Totalt suspenderat material (i avloppsvatten). Suspenderat material består av små fiberfragment, fyllmedel, nollfiber, ej sedimenterad biomassa (flockar av mikroorganismer) och andra små partiklar. Vattendrag, sjö eller kustvik. Om dessa utgör större områden indelas vattendragen, sjön eller kustområdet upp i flera vattenförekomster. Kokvätska för att tillverka sulfatmassa. Bilaga O Definitioner slx

5

6 RAPPORT Handläggare Mikael Hörnqvist Telefon, direkt Telefon, mobil E-post Datum Projektnummer Rapport C Kund SCA Forest Products AB Utredning av framtida förhållanden, avseende buller Bullerutredning av framtida bullersituation, med och utan triangelspår Sammanfattning Inför kommande tillståndsansökan om utökad produktion har ÅF-Ljud och Vibrationer fått i uppdrag av SCA Östrand att genomföra en bullerutredning. Konsekvenserna av den planerad utökade produktion och det planerade triangelspåret i Bergåker redovisas genom beräkningar där de tillkommande anläggningsdelarna har lagts till. Beräkningsresultatet visar att det endast är en marginell skillnad på bullernivån för de båda framtida bullersituationerna. Bägge bullersituationerna inklusive hamnverksamhet beräknas överskrida en ekvivalent ljudnivå på 50 dba med 1 dba i beräkningspunkt 8. Om ingen hamnverksamhet pågår beräknas den ekvivalenta ljudnivån innehålla nuvarande bullvillkor. Den momentana ljudnivån beräknas innehålla 65 dba men överskrida 60 dba med 1 dba. Momentannivåerna uppstår vid hantering av rundved vid vedplan eller nya kajen. Kvalitetsgranskad av: Mats Söderlind ÅF Infrastructure AB, Strandgatan 21, Box 836, SE Örnsköldsvik Sweden Phone , Registered office in Stockholm, Corp. id , VAT SE C Rapport Page 1 (11)

7 RAPPORT Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Bedömningsgrund Underlag Kontrollpunkter Förutsättningar Produktion Drift Nytillkomna anläggningsdelar Ny kaj, renseri och järnväg Ny fiberlinje och kokeri Ny torkmaskin och indunstning Övriga anläggningsdelar Ej använda anläggningsdelar Beräkningar Metod Beräkningsmodell Bullerkällor Bullerutredning utan triangelspår Beräkningssituationer Beräkningsresultat Kommentarer Bullerutredning med triangelspår Beräkningssituationer Beräkningsresultat Kommentarer Slutsats Bilagor C01 Färgkarta beräkningssituation 1, ekvivalent ljudnivå 2m ovan mark C02 Färgkarta beräkningssituation 2, ekvivalent ljudnivå 2m ovan mark C03 Färgkarta beräkningssituation 3, ekvivalent ljudnivå 2m ovan mark C04 Färgkarta beräkningssituation 4, ekvivalent ljudnivå 2m ovan mark C Rapport Page 2 (11)

8 RAPPORT 1 Inledning 1.1 Bakgrund Inför kommande tillståndsansökan om utökad produktion har ÅF-Ljud och Vibrationer fått i uppdrag av SCA Östrand att genomföra en bullerutredning. Inledningsvis genomfördes en externbullerkartläggning av nuvarande verksamheten, där samtliga dominanta bullerkällors spridning till närliggande bostadsbebyggelse kartlades genom närfältsmätningar och beräkning. Konsekvenserna av den planerad utökade produktion och det planerade triangelspåret i Bergåker redovisas genom beräkningar där de tillkommande anläggningsdelarna har lagts till. 1.2 Bedömningsgrund SCA Östrand har en gällande deldom från Östersunds Tingsrätt, , mål nr M som anger följande begränsningsvärden gällande buller: 10. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 60 db(a) vardagar (kl ), 50 db(a) nattetid (kl ), 55 db(a) övrig tid. Den momentana ljudnivån vid bostäder får nattetid (kl ) inte överstiga 65 db(a). Om något av begränsningsvärdena överskrids, ska bolaget vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. Senast en vecka efter att det har konstaterats att nämnda begränsningsvärden har överskridits, ska bolaget underrätta tillsynsmyndigheten om detta och skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. Begränsningsvärdena ska kontrolleras med av tillsynsmyndigheten godkända mätmetoder. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra högre bullernivåer, dock minst en gång per år. Bolaget ska införa och upprätthålla ett kontinuerligt övervakningssystem för kontroll och åtgärdande av bullerstörningar SCA Östrands hamn har ett eget tillstånd, mål nr M (datum ), som lyder följande: 7. Hamnverksamheten får inte medföra att den totala bullernivån från bolagets verksamhet, vid Östrands massafabrik och vid kajen, överskrider för Östrands massafabrik fastställda bullervillkor. 1.3 Underlag Följande underlag har används för denna utredning: [ÅF] Rapport: A Kartläggning av nuvarande förhållanden, avseende buller [ÅF] Rapport: B Kartläggning av framtida förhållanden, avseende buller [ÅF] PM: Trafikbullerbedömning, (utkast) [SCA] Ritningsunderlag: Helios Renseri_Andritz ( ) [SCA] Ritningsunderlag: Helios Fiberlinje ( ) [SCA] Ritningsunderlag: Helios Grundkarta ( ) [SCA] Trafikuppgifter för tåg och lastbilar in till industriområdet C Rapport Page 3 (11)

9 RAPPORT 1.4 Kontrollpunkter I figur 1.1 och 1.2 redovisas SCA Östrands kontrollpunkter i bebyggelsen, i vilka mätningar och beräkningar av den externa bullerspridningen genomförs. Kontrollpunkt 13 har endast beräknats till i tidigare utredningar. Figur 1.1. Kontrollpunkter i bebyggelsen. 13 Figur 1.2. Kontrollpunkt 13 = Metspövägen C Rapport Page 4 (11)

10 RAPPORT 2 Förutsättningar 2.1 Produktion SCA Östrand avser att öka produktionen till ton av blekt sulfatmassa och CTMP (kemisk termomekanisk massa) per år, varav högst ton per år av CTMP. I tillståndsansökan ingår även hamnverksamhet och vattenverksamhet i form av anläggande av hamn och uttag av havsvatten som kylvatten. 2.2 Drift Anläggningen har kontinuerlig drift dygnet runt, med vissa avvikelser gällande transporter. 2.3 Nytillkomna anläggningsdelar De tillkommande anläggnignsdelarna redovisas kortfattat och vilka antaganden kring buller som har gjorts för beräkningarna Ny kaj, renseri och järnväg Den nya kajen är placerad cirka 250 m från infarten till industriområdet och är 100m lång samt 30 m bred, se figur 2.1 nedan. Jämfört med tidigare redovisad placering (rapport B) är kajen placerad i ett mer sydligt läge samt halverad längd. Den mobila lyftkranen står placerad på flytperongen och lossar rundved från båt till vedplan, varvid en vedgårdstruck hämtar upp materialet. Renseriet är något förskjutet åt syd gentemot tidigare utredning samt att bägge intagen är riktade åt öst (mot vattnet/kajen), se figur 2.1. Ett nytt dubbelspår är placerat längs med det nya renseriet. Ett tåg med cirka st vagnar får plats samtidigt på lossningsområdet, ungefär 400 m långt område. Lossningen sker med hjälp av två vedgårdstruckar. Tåglossningsområde, ca 2x200m Renseri Kaj (100m) Figur 2.1: Den nya kajen (gul area) är placerad i linje med renseriets intag, tåglossningen sker inom det röda området och nya järnvägsspåren (gula sträck) går längs med renseriet (figuren är vriden, norr åt höger) C Rapport Page 5 (11)

11 RAPPORT Ny fiberlinje och kokeri Fiberlinjen och kokeriet är placerade på gamla vedplanen, se figur 2.2. Fiberlinjen och kokeriet anläggningsdelar sitter ihop i samma byggnad, kokeriet är placerat på östra sidan av fiberlinjen (närmast renseriet). Fiberlinje Kokeri Figur 2.2: Placering av fiberlinjen och kokeriet (figuren är vriden, norr åt höger) Ny torkmaskin och indunstning Den nya torkmaskinen och nya indunstningen ligger placerade på samma placering som i föregående utredning Rapport B. Torkmaskin Indunstning Figur 2.3: asd (Underlag: Helios) C Rapport Page 6 (11)

12 RAPPORT Övriga anläggningsdelar Övriga, mindre, anläggningsdelar som ej antas vara dominanta har ej behandlas i den här utredning Ej använda anläggningsdelar Följande nuvarande anläggningsdelar kommer ej att nyttjas i framtida förhållanden: Gamla kokeriet ersätts med nytt kokeri Gamla fiberlinjen ersätts med ny fiberlinje Flingtork 2 (SF-tork) kommer ej att användas Gamla renseriet ersätts med nytt renseri Samtliga bullerkällor tillhörande dessa anläggningsdelar har tagits bort från beräkningsmodellen och ersatts med nya anläggningsdelar. 3 Beräkningar 3.1 Metod Närfältsmätningar har utförts på samtliga dominanta bullerkällor/aktiviteter inom industriområdet (se rapport A). För de uppmätta bullerkällorna fastställ en källstyrka, även kallad ljudeffekt, med utgångspunkt från uppmätt ljudtrycksnivå på ett visst avstånd, bullerkällans storlek och diriktivitet (riktning). Digitalt topografiskt kartunderlag över anläggningsområdet och dess omgivning har använts som grunddata i beräkningsprogrammet SoundPLAN 7.1. Utgående från kartunderlaget har aktuella externbullerkällor och byggnader modellerats in i kartans koordinatsystem. Höjd på bullerkällor och byggnader fastställdes på plats med laserdistansmätare. Nytillkomna/framtida byggnaders höjder har antagits utifrån ritningsunderlag. Bullerkällornas utstrålade ljudeffektnivå har lagts in som källdata. Beräkningsprogrammet tar hänsyn till de ytor och byggnader som befinner sig i närheten av källorna samt utefter ljudets utbredning i omgivningen. Detta innebär att eventuella ljudreflektioner eller skärmningar som påverkar ljudutbredningen från respektive källa räknas in automatiskt. Övriga ljuddämpande parametrar som ingår i beräkningen är dämpning på grund av avståndet, atmosfärsdämpning, markdämpning (hård eller mjuk mark), vegetationsdämpning samt skärmning på grund av olika byggnader i området. Beräkningarna är baserade på en gemensam nordisk modell för externt industribuller, DAL32, (Kragh J, Andersen B, Jacobsen J: Environment noise from industrial plants. General prediction method. Lydtekniskt laboratorium, report nr 32, Lyngby, Danmark 1982). Beräkningar genomförs i oktavband och avser ett s.k. medvindsfall, dvs. vindriktning från källa till mottagare (± 45 o ). 3.2 Beräkningsmodell Markmodell: Digital fastighetskarta och flygskannad höjddata 2m ekvidistans inköpt från Metria (DinKarta) 11 april 2014 (SWEREF99 koordinatsystem). Markabsorptionen antas vara mjuk. Bostäder: Fastigheter i SCAs omgivning har en standard höjd på 6 m C Rapport Page 7 (11)

13 RAPPORT Figur 3.1: Beräkningsmodell för SCA Östrand (beräkningssituation 3, exkl bullerkällor). 3.3 Bullerkällor Tabell 3.1: Bullerkällor i beräkningsmodellen. Var: Bullerkällor Ljudeffekt, L W Nya kajen 1 st Mobillyftkran (Mantsinen 90, nuvarande modell) 110 dba Renseri Järnväg Kokeri 2 st Vedgårdstruckar (Mantsinen LH32, nuvarande modell) 2 st Timmerintag/linjer 2 st Frånluftfläktar Övrigt: antas ha låg bullernivå Utan triangelspår: 4 st, 400m långt, 30km/h, ellok Med triangelspår: 10 st, 400m långt, 30km/h, ellok Kokartopp, cirka 60m ovan mark Övrig anläggning: beräknas inkl. fiberlinjen 111 dba 87 dba 98/100 dba dba Fiberlinje Externa bullerkällor på taket (areakälla), ljudkrav 103 dba Torkmaskin Externa bullerkällor på taket (areakälla) 113 dba Indunstning Externa bullerkällor på taket (areakälla) 103 dba Transporter Övrigt: Med triangelspår: st lastbilar/år, 30km/h Utan triangelspår: st lastbilar/år, 30km/h Övriga, icke nya, bullekällor har antagits vara densamma som för rapport B C Rapport Page 8 (11)

14 RAPPORT 4 Bullerutredning utan triangelspår Första bullerutredningen redovisar bullersituationen innan ett eventuellt triangelspår i Bergsåker byggs. Rundved tas till största del in av lastbilar istället för tåg. 4.1 Beräkningssituationer Följande två beräkningssituationer har beräknats utan triangelspår: 1. Normal drift inkl hamnverksamhet st transporter/år (355 dygn), 4 tåg (400m, 30 km/h) och hamnverksamhet vid nya kajen och gamla hamnen 2. Normal drift exkl hamnverksamhet st transporter/år (355 dygn) och 4 tåg (400m, 30 km/h) 4.2 Beräkningsresultat Beräkningsresultatet för den ekvivalenta ljudnivån redovisas i tabell 4.1 och den momentana ljudnivån i tabell 4.2 nedan för samtliga kontrollpunkter. Tabell 4.1. Beräknad ekvivalent ljudnivå i samtliga kontrollpunkter. Situation: Ekvivalent ljudnivå i db(a) i kontrollpunkt: Normal drift, inkl hamnverksamhet Normal drift, exkl hamnverksamhet Tabell 4.2. Beräknad momentan ljudnivå i samtliga kontrollpunkter. Situation: Momentan ljudnivå i db(a) i kontrollpunkt: Normal drift, inkl hamnverksamhet Normal drift, exkl hamnverksamhet Kommentarer Den ekvivalenta ljudnivån beräknas överskridas med 1 dba i kontrollpunkt 8 vid normal drift inklusive hamnverksamhet. Pågår ingen hamnverksamhet beräknas den ekvivalenta ljudnivån sänkas ned till 50 dba. Övriga kontrollpunkter innehåller beräkningsmässigt en ekvivalenta ljudnivå på 50 dba för bägge bullersituationerna. Momentana ljud beräknas innehålla en ljudnivå på 65 dba, men ej 60 dba. Högst momentanljudnivå uppstår från renseriets timmerintag och lossning av rundved vid nya kajen, dvs hantering av rundved orsakar högst momentana ljudnivåer C Rapport Page 9 (11)

15 RAPPORT 5 Bullerutredning med triangelspår Den andra bullerutredningen redovisar bullersituationen med ett eventuellt triangelspår i Bergsåker. Rundved tas till största del in via tåg istället för lastbilar. 5.1 Beräkningssituationer Följande två beräkningssituationer har beräknats med triangelspår: 3. Normal drift inkl hamnverksamhet st transporter/år (355 dygn), 10 tåg (400m, 30 km/h) och hamnverksamhet vid nya kajen och gamla hamnen 4. Normal drift exkl hamnverksamhet st transporter/år (355 dygn) och 10 tåg (400m, 30 km/h) 5.2 Beräkningsresultat Beräkningsresultatet för den ekvivalenta ljudnivån redovisas i tabell 5.1 och den momentana ljudnivån i tabell 5.2 nedan för samtliga kontrollpunkter. Tabell 5.1. Beräknad ekvivalent ljudnivå i samtliga kontrollpunkter. Situation: Ekvivalent ljudnivå i db(a) i kontrollpunkt: Normal drift, inkl hamnverksamhet Normal drift, exkl hamnverksamhet Tabell 5.2. Beräknad momentan ljudnivå i samtliga kontrollpunkter. Situation: Momentan ljudnivå i db(a) i kontrollpunkt: Normal drift, inkl hamnverksamhet Normal drift, exkl hamnverksamhet Kommentarer Den ekvivalenta ljudnivån beräknas överskridas med 1 dba i kontrollpunkt 8 vid normal drift inklusive hamnverksamhet. Pågår ingen hamnverksamhet beräknas den ekvivalenta ljudnivån sänkas ned till 50 dba. Övriga kontrollpunkter innehåller beräkningsmässigt en ekvivalenta ljudnivå på 50 dba för bägge bullersituationerna. Momentana ljud beräknas innehålla en ljudnivå på 65 dba, men ej 60 dba. Högst momentanljudnivå uppstår från renseriets timmerintag och lossning av rundved vid nya kajen, dvs hantering av rundved orsakar högst momentana ljudnivåer C Rapport Page 10 (11)

16 RAPPORT 6 Slutsats Beräkningsresultatet visar att det endast är en marginell skillnad på bullernivån för de båda framtida bullersituationerna. Bägge bullersituationerna inklusive hamnverksamhet beräknas överskrida en ekvivalent ljudnivå på 50 dba med 1 dba i beräkningspunkt 8. Om ingen hamnverksamhet pågår beräknas den ekvivalenta ljudnivån innehålla nuvarande bullvillkor. Fördubblingen av rundvedstransporterna ger endast en 3 dba ökning av dess delbidrag i beräkningspunkterna, vilket ej är tillräckligt för att påverka den totala ekvivalenta ljudnivån. Även antalet tunga fordon på allmänn väg ökar, vilket innebär en högre trafikbullernivå från vägtrafik, dock beräknas tågtrafiken vara dimensionerande för dygnsekvivalenta och maximala ljudnivån. Om triangelspåret i Bergsåker byggs möjliggörs att rundved kan transporteras till största del via tåg minskar antalet tunga fordon på allmänn väg. Den momentana ljudnivån beräknas innehålla 65 dba men överskrida 60 dba med 1 dba. Momentannivåerna uppstår vid hantering av rundved vid vedplan eller nya kajen C Rapport Page 11 (11)

17

18

19

20

21 PM TRAFIKBULLERBEDÖMNING (6) Handläggare Mikael Hörnqvist Tel +46 (0) Mobil +46 (0) Fax mikael.hornqvist@afconsult.com Datum Beställare SCA Forest Products AB SUNDSVALL Christer Fält Uppdragsnr SCA Östrand Trafikbullerbedömning, Inledning 1.1 Bakgrund och uppdrag Timrå Kommun och Banverket/trafikverket (i samarbete med SCA) har under 2009 tagit fram en MKB för timmerinfarten där det redovisas ljudnivåer för då SCA har en produktion på 660 kton och 800 kton. Nu planerar SCA att öka produktionen till 1100 kton/år och har därför önskat en uppdaterad trafikutredning/bedömning utifrån de nya trafikmängderna. 1.2 Bedömningsgrund Trafikverkets riktvärden och riktlinjer: Buller från trafik ska normalt inte överskrida vissa riktvärden vid nya eller ombyggda vägar och järnvägar eller i nya bostadsområden. Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad. För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 db(a). Med beteckningen FBN avses en viktad ekvivalent ljudnivå där en kvällshändelse motsvarar tre daghändelser och en natthändelse motsvarar tio daghändelser. Man bör dock ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt när man tillämpar riktvärdena vid åtgärder på vägar och järnvägar. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärder på järnvägar eller andra spåranläggningar avser riktvärdet för buller utomhus 55 db(a) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 db(a) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Riktlinjer och råd för användningen av riktvärdena Inriktningen är att i första hand eftersträva dessa riktvärden när vi bygger ny järnväg eller väg. Trafikverkets (tidigare Vägverkets) råd för hur vi tillämpar riktvärdena för vägtrafik innebär att: riktvärdet 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid får överskridas högst fem gånger per natt (kl 22 06) 70 db(a) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad får överskridas högst fem gånger per timme. ÅF-Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer Strandgatan 21, Box 836, Örnsköldsvik. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO PM Trafikbullerbedömning

22 PM Trafikbullerbedömning (6) 1.3 Underlag Följande underlag har nyttjats i trafikbullerutredningen: [Timrå kommun, Banverket och SCA] Miljökonsekvensbeskrivning detaljplan för timmerinfart Östrand, utställningshandling ( ) [SCA] Transportuppgifter (Christer Fält ) [Timrå Kommun] Trafikmängd Vivstavägen och Järnvägsgatan, utredning 2007 ( ) 2 Trafikbullerutredning 2.1 Beräkningspunkter Figur 2.1 visar placeringen av de fastigheter som ljudnivåerna beräknas för, notera att punkten endast är för att visa fastigheten ej beräkningspunktens exakta placering. Beräkningspunkt 3 i dag inlöst av SCA är därför ej aktuell i denna utredning Figur 2.1: Illustrationsplan och beräkningspunkt/fastighet (figur lånad från underlag/trafikverket).

23 PM Trafikbullerbedömning (6) 2.2 Beräkningssituation Vägtrafik- och järnvägstrafiksmängder har tagits från underlaget Detaljplan för Infart Östrand, D 169 (upprättad ) : Järnväg (prognos för år 2015): 10 snabbtåg / dygn 18 regionaltåg /dygn 4 nattåg / dygn 21 godståg / dygn Järnvägsgatan (underlag från år 2007): 1774 fordon / dygn, varav 19,8 % tung trafik, 50 km/h Vistavägen (underlag från år 2007): 657 fordon / dygn, varav 6,1% tung trafik, 50 km/h SCA timmerinfart (underlag SCA trafikmängd för Helios): 293 tunga fordon / dygn, 50 km/h (280 tunga fordon / dygn angivet i MKB) 72 lätta fordon / dygn, 50 km/h (extra) 2,1 tåg / dygn 1,0 fartyg / dygn Underlag Timrå Kommun, Trafikverket (se tabell 2.1): kton: 170 tunga fordon / dygn + 50 lätta / dygn kton: 250 tunga fordon / dygn + 50 lätta / dygn Trafikbullerbedömning utgår från den uppmätta vägtrafikmängden år 2007 för järnvägsgatan och vivstavägen. Järnvägsgatan mellan timmerinfarten och vivstavägen har beräknats med sammanslagen trafikmängd för järnvägsgatan och vistavägen (järnvägsgatan + vivstavägen) eftersom inga uppgifter finns tillgängliga för den sträckan. Nu planerad utökad verksamhet innebär en produktion på ton/år, och därmed har en uppdaterad trafikbedömning avseende transporter till och från SCA Östrand tagits fram baserat på nu aktuella förändringar och produktionsökning. För jämförelse ges även det underlag som användes i bedömningarna 2009, produktion respektive ton/år.

24 PM Trafikbullerbedömning (6) 2.3 Beräkningsmetod Beräkningsmodell Digital fastighetskarta och flygskannad höjddata 2m ekvidistans är inköpta från Metria (DinKarta) 4 April 2014 (SWEREF99 koordinatsystem). Markabsorptionen antas vara mjukt underlag. Vägarnas dragning har baserats på den digitala fastighetskartan. Figur 2.2: 3D-rendering av beräkningsmodellen i SoundPLAN Beräkning av vägtrafik och järnväg Vägtrafik och järnvägstrafik: Har beräknats enligt Nordisk beräkningsmodel, reviderad Rapport 4653 Naturvårdsverket med programvaran SoundPLAN 7.1. Timrå Kommun, Banverket (numera Trafikverket) och SCAs utredning av den nya timmerinfarten till Östrands fabriksområde redovisar beräknad (justerad efter uppmätta värden) ljudnivå vid totalt 16 st fastigheter. Utifrån dessa redovisade ljudnivåer har järnvägens delbidrag räknats fram, Järnvägsgatan, Vistavägen och timmerinfarten har beräknats med uppdaterad trafikmängd. 2.4 Beräkningsresultat De beräknade ljudnivåer redovisas bredvid varandra eftersom trafiksituationerna skiljer sig ej mycket. Störst skillnad är timmerinfarten som beräknas med fler transporter, medan allmänn vägtrafik och järnvägstrafik är densamma. Se bilaga 1 för en färgkarta med beräknad dygnsekvivalent ljudnivå för Vivstavägen, Järnvägsgatan och timmerinfarten. Tabell 2.1 redovisar beräknade ljudnivåer för väg- och järnvägstrafiken och den nya trafikmängden för timmerinfarten.

25 PM Trafikbullerbedömning (6) Tabell 2.1: Beräknade ljudnivåer för timmerinfarten, vägtrafiken och järnvägstrafiken. Timmerinfart (1100 kton ) Järnvägsgatan och vivstavägen, 2015 Järnvägen, 2015 # Fastighet LAEQ LAFmax LAEQ LAFmax LAEQ LAFmax 1 9: : : : : : : : : : : : : : : : Tabell 2.2 redovisar den totala ljudnivån vid fastigheterna från järnvägsgatan, Vivstavägen, järnvägen och exklusive/inklusive timmerinfarten. Tabell 2.2 Total väg- och järnvägstrafik exkl och inkl timmerinfart. Total vägtrafik + järnvägstrafik, exkl timmerinfart Total vägtrafik + järnvägstrafik, inkl timmerinfart # Fastighet LAEQ LAFmax LAEQ LAFmax 1 9: : : : : : : : : : : : : : : : I tabell 2.1 redovisas timmerinfartens bullerbidrag samt väg och järnvägstrafikens bidrag. Timmerinfartens delbidrag är vid samtliga fastigheter minst 10 dba lägre än järnvägs och vägtrafikens gemensamma delbidrag. Detta innebär att det krävs minst en fördubbling (dvs +3 dba i delbidrag) av trafikmängden på timmerinfarten för att det skall påverka den totala trafikbullernivån vid fastigheterna. För järnvägen har prognosdata för 2015 använts, 32 persontåg och 21 godståg, dvs de data som användes i Banverket/Trafikverkets MKB från Dessa data motsvarar den prognos som då fanns för år Dessa går väl i linje med dagens faktiska situation för vardagar, ca 30 persontåg och 17 godståg, enligt uppgifter från tågledningen i Ånge. I trafikverkets prognos för 2030 har trafiken ökat till ca 60 tåg per dygn. Denna ökning med ca 10 % påverkar inte dessa slutsatser avseende timmerinfarten, då järnvägen redan med de lägre uppgifterna för prognos 2015 är dominerande.

26 PM Trafikbullerbedömning (6) 3 Slutsats Slutsatsen i utredningen/mkbn år 2009 (underlag) för den nya timmerinfarten var att trafiken längs med nya timmerinfarten inte skulle påverka den totala bullersituationen eftersom järnvägstrafiken är dominerande. Den planerade, utökade, produktionsmängden till 1100 kton/år innebär att ytterliggare cirka 40 transporter tillkommer längs med nya timmerinfarten samt några fler personbilar. Transportökningen innebär ingen ökning av den totala bullersituationen. Beräkningsmässigt har järnvägstrafiken en maximal ljudnivå på dba och dygnsekvivalent ljudnivå på dba vid fastigheterna. Timmerinfarten beräknas ha ett dygnsekvivalent ljudbidrag på dba och en maximal ljudnivå på dba och innehåller därmed trafikverkets riktvärden för ny väg.

27

28 BILAGA B14: (51) Handläggare Niclas Grahn Tel Mobil Fax niclas.grahn@afconsult.com Datum Uppdragsnr SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand Miljöriskanalys till ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken ÅF-Infrastructure AB Risk Management Granskad Niclas Grahn Tomas Lackman ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO BILAGA B141 Miljöriskanalys

29 BILAGA B14: (51) Innehållsförteckning 1 INLEDNING DELTAGARE SYFTE, UTFÖRANDE OCH AVGRÄNSNINGAR Metod Riskvärdering Kemikalieolyckors miljökonsekvenser LOKALISERING BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Process, produktion och riskidentifiering Ved- och flishantering Kokeri/fiberlinje Tvätt/blekeri Indunstning Hartskokeri Sodapanna och fastbränslepanna Kausticering och mesaombränning Turbin Torkning av sulfatmassa CTMP Kemikaliehantering Gas- och kondensatbehandlingssystem, destruktionsugn Avloppssystem och biologisk vattenrening Spillutsystem Transporter Sättningar, ras och skred Hanterade kemikalier och farliga ämnen Förteckning över Bolagets lagrade kemikalier och skyddsåtgärder Riskförändringar i ansökt verksamhet Kemikaliehantering Transporter Organisatoriska skyddsåtgärder Brandskydd samt beredskap vid olyckor och katastrofer Inträffade incidenter BEDÖMDA MILJÖRISKER Utsläpp till vatten Lutcisterner Tallolja Eldningsolja Kajplats Skumdämpare Hydraulolja Klordioxidframställning Svaveldioxid Kemikaliestation Fosfor- och kvävelösning bilaga b141 miljöriskanalys

30 BILAGA B14: (51) Distributionsledningar Sättningar, ras och skred Externrening och avlopp Instrumentering samt styr- och reglersystem Släckvatten Utsläpp till luft Svaveldioxid Klordioxid Klorgas Legionella Starkgaser Brand och explosion Utsläpp till mark Transportolyckor Riskförändring vid ansökt verksamhet SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Utsläpp till vatten Släckvatten Utsläpp till luft Brand och explosion Utsläpp till mark Ras och skred Rekommendationer Bilagor Bilaga B14:1-1 Grovanalys Bilaga B14:1-2 Miljö- och hälsomässiga egenskaper hos Bolagets lagrade kemikalier bilaga b141 miljöriskanalys

31 BILAGA B14: (51) Sammanfattning På uppdrag av SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand (nedan benämnd Bolaget) har ÅF genomfört en utredning av riskerna för miljöolyckor vid Bolagets anläggning i Timrå. Dokumentet har upprättats som en del av ansökan enligt miljöbalken för tillstånd för utökad verksamhet. Syftet med uppdraget har varit att upprätta en miljöriskanalys för att identifiera potentiella olyckshändelser som kan leda till skador på miljö och hälsa i omgivningen kring anläggningen. Bolaget hanterar farliga ämnen, varvid verksamheten omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen avseende klordioxid och natriumklorat. Lägre gränsnivåer uppnås för eldningsolja 5, råterpentin och svaveldioxid. Ett flertal nya cisterner för ämnen som redan tidigare hanteras, planeras också att byggas. För att förhindra utsläpp planerar bolaget att bygga en vall mot Alnösundet för att kunna fånga upp eventuella stora utsläpp från såpa- och blandlutscisternerna. Av denna anledning planeras inte alla cisterner att invallas. Lösningen bedöms som rationell utifrån de förutsättningarna som råder på platsen, och eftersom en långsam infiltration från vallen till en recipient med stor utspädning bedöms ge begränsade miljöeffekterna. Den mest betydande aspekten för miljöolyckor kopplat till utsläpp av vatten bedöms vara Bolagets placering intill Alnösundet. Eftersom en stor del av Indalsälven passerar fabriksområdet genom Alnösundet har recipienten en hög utspädningseffekt vilket kraftigt reducerar konsekvenserna av eventuella utsläpp. Oljelänsar finns placerade dels i kanalen för det utgående renade processvattnet samt vid själva utloppet, vilket hindrar oljeutsläpp att nå recipient. De potentiellt sett största konsekvensen för utsläpp till vatten bedöms vara om natriumklorat eller klordioxidvatten når recipienten på grund av dess toxicitet för vattenlevande organismer. I och med de många skyddsåtgärder som kommer att omgärda lossnings- och lagertankarna för dessa ämnen bedöms sannolikheten som liten att utsläpp kan komma att nå recipienten. Andra miljöpåverkande kemikalier som lagras i mycket större volymer än natriumklorat är vitlut, natriumhydroxid, trycksatt tjocklut, grönlut, såpa och eldningsolja. Samtliga av dessa kemikalier (förutom den filtrerade grönluten och såpan) kommer dock vara invallade eller placerade inomhus. Vid den mycket osannolika händelsen att såpacisternen rämnar kan dock den tilltänkta jordvallen fungera som en invallning. Marken där den oinvallade filtrerade grönluten kommer att stå sluttar in mot fabriksområdet, vilket bedöms reducera konsekvenserna av ett eventuellt tankhaveri. Nedanför tanken, vid stranden mot recipienten, finns också kalkhögar som också borde begränsa att utsläppet når recipient. En annan risk förknippad med utsläpp till vatten bedöms vara om bioreningen slås ut eller tappar sin funktion under längre tid. Det bedöms dock som mycket osannolikt att det skulle uppkomma så stora utsläpp av dessa ämnen inom fabriken annat än att reningsverket kan utsättas för marginella störningar. Allvarligaste riskerna gällande utsläpp till luft bedöms vara hanteringen av svaveldioxid och klordioxid. Utsläpp till mark kan ske på grund av lossning- och lastningsolyckor eller genom att rörbryggor/distributionssystem läcker/brister. Vid läckage från rörbryggorna till mark, på grund av materialfel eller påkörning, finns risk för att kemikalier även kan spridas till dagvatten eller reningen beroende på var utsläppet sker och närheten till eventuella dag- eller avloppsbrunnar. För att förhindra att utsläpp till mark rinner ner och når grundvatten eller medför förorening av jord- och lerlager, är stora delar av fabriksområdet asfalterat inklusive svaveldioxidlagret och kemikaliestationen. bilaga b141 miljöriskanalys

32 BILAGA B14: (51) Nya strukturer och cisterner kommer att behöva byggas. Eftersom industrimarken ej har bärighet måste pålning därför göras på stora ytor. Det är viktigt att säkerställa så att inga skred eller sättningar kan triggas och att hänsyn tas för exempelvis vattennivåhöjningar i Alnösundet. Eftersom ras- och skredriskkarteringen inte omfattat delar av det område där den nya kajen och det nya renseriet (om detta blir aktuellt) planeras, bör extra försiktighet och rådgörande med geotekniker ske innan byggnationen påbörjas. Sammantaget bedöms risken utifrån statistiken från SMHI och markundersökningar kring industriområdets beskaffenhet som låg att byggnader och rörgator kommer att påverkas i sådan omfattning att sättningar och skred kan ge skador som leder till utsläpp i sådan skala att dessa kan påverka mark, luft och vatten. Risken för ras (att stenar, block m.m. rör sig fritt) bedöms som mycket låg eftersom inga sådana geologiska förutsättningar eller rester från tidigare ras (raviner) finns i närheten av industriområdet, enligt SGUs kartor och inventeringar. Generellt bedöms riskerna i de granskade delarna i Bolagets verksamhet vara låga eller måttliga och inga oacceptabla miljörisker har identifierats utifrån den grovanalys som sammanställts. En absolut merpart av de måttliga riskerna (de gulmarkerade i riskmatrisen) är sådant som berör tillkommande anläggningar i denna ansökan och som i dagsläget ännu inte är färdigutformade. Bolagets totala risknivå kan sammanfattningsvis konstateras medföra en något högre risknivå i verksamheten än tidigare. Dessa tillkommande risker är medvetandegjorda och kommer att accentueras i utformningen, byggandet och driftsättningen av de tillkommande strukturerna och kemikaliehanteringen vilket innebär att dessa kan reduceras jämfört med den generiska bedömningen som gjorts i detta tidiga skede. bilaga b141 miljöriskanalys

33 BILAGA B14: (51) 1 Inledning På uppdrag av SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand, nedan kallat Bolaget, har ÅF upprättat föreliggande miljöriskanalys avseende verksamheten i Timrå. Rapporten ingår som en del av ansökan enligt miljöbalken för nytt tillstånd om utökad massaproduktion, från nu tillståndsgivna till nivån ton massa per år, varav högst ton CTMP. Ansökan om utökad produktion avser främst sulfatmassa och för CTMP-produktionen planeras ingen tillkommande utrustning. 2 Deltagare Catarina Ljungberg, Miljöchef, SCA Östrand Susan Björkqvist, Skydd och säkerhetschef, SCA Östrand Daniel Solberg, Ansvarig torkning och CTMP-linjen, SCA Östrand Håkan Wänglund, Projektchef, SCA Östrand Tomas Lackman, Sektionschef, Risk Management, ÅF-Infrastructure AB Niclas Grahn, Riskkonsult, Risk Management, ÅF-Infrastructure AB 3 Syfte, utförande och avgränsningar Syftet med miljöriskanalysen har varit att upprätta en miljöriskanalys som del i miljökonsekvensbeskrivningen i tillståndsansökan enligt miljöbalken. Miljöriskanalysen kartlägger potentiella olyckshändelser som kan leda till skador på i huvudsak miljö i eller omkring anläggningen och även skada för tredje man, samt tar hänsyn till de ändringar som den utökade produktionen väntas innebära. Kritiska anläggningsdelar, processer, transporter m.m. har i analysen identifierats. Med olyckor avses i denna rapport onormala händelser som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på miljön eller på människor utanför verksamheten. I detta sammanhang beaktas alltså ej primärt risk för olyckor som vållar skador på person eller egendom inom verksamheten, annat än om de också medför en yttre fara. Miljöriskanalysen avgränsas av Bolagets industriområde och omfattar inte personskador för personer inom fabriksområdet. Faktorer såsom lukt och buller har inte tagits med i riskbedömningen eftersom dessa faktorer hanteras i enskilda dokument i miljökonsekvensbeskrivningen. 3.1 Metod Arbetet har utförts genom att ÅF har studerat tidigare genomförda riskanalyser och andra relevanta dokument från Bolaget för att upprätta föreliggande grovrisk- och miljöriskanalys. En bedömning av sannolikheten för de identifierade skadehändelserna har sedan gjorts liksom en värdering av konsekvenserna. Vidare har ÅF genomfört en inspektion av bruket för att identifiera och granska anläggningen, inklusive dess miljörisker och skyddsbarriärer. bilaga b141 miljöriskanalys

34 BILAGA B14: (51) Konsekvensvärderingarna har tagit hänsyn till befintliga skyddsåtgärder såsom invallningar eller andra förebyggande åtgärder. Omfattningen, allvarligheten och storleken på en miljöskada beror förutom på exempelvis utsläppets volym, plats och utbredning också på de åtgärder som sätts in vid inträffandet av en olycka. Vid riskvärdering bör också hänsyn tas till frekvens och omfattning av besiktningar för respektive utrustning samt att ledningssystem och det systematiska säkerhets- och arbetsmiljöarbetet fungerar, liksom säkerhetskulturen hos företaget. Denna miljöriskanalys har i huvudsak inriktats på de delar av anläggningen där stora volymer kemikalier och andra miljöriskabla material hanteras eller lagerhålls. Fokus har varit på de tillkommande kemikalier och de ändringar som kan medföra risker i och med den utökade produktionen. Generellt har miljörisken bedömts utifrån att det potentiellt miljöskadliga materialet på olika sätt frigörs och påverkar mark, vatten och luft inom och främst utanför anläggningen. Utförande av miljöriskgranskning av anläggningen gjordes juli ÅF har genomfört uppdraget efter bästa förmåga men kan inte garantera att samtliga förekommande riskkällor har identifierats och kan inte heller ta ansvar för miljöolyckor vid anläggningen. 3.2 Riskvärdering Miljöriskerna i anläggningen har värderats utifrån sannolikhet och konsekvens: Risk = Sannolikhet Konsekvens I riskmatrisen i Tabell 3-1 har sannolikhet och konsekvens delats in i fem delsteg, där 5 är maximum (högsta sannolikheten och värsta konsekvens/skada) och 1 är minimum (lägst sannolikhet och lindrigaste konsekvens/skada). Sannolikheten för att en skada skall inträffa anges i skadetillfällen per år. Här måste beaktas att skalan för sannolikhet är en exponentiell skala, där 5 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mer än en gång per år, medan sannolikheten 1 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mindre än en gång per tusen år. Uppskattning av sannolikheten för en olycka baseras på ingenjörsmässig erfarenhet av den aktuella verksamheten och dess olyckshändelser och tillbud. Med uttrycket haveri likställs i denna rapport skada, instrumentfel, fel i styrsystem eller mänsklig felhandling som inte upptäcks och åtgärdas, innan huvuddelen av innehållet i cisternen eller dylikt har strömmat ut. Konsekvenserna anges i en relativ skala för människors liv och hälsa, miljöpåverkan samt komplexiteten vid sanering av ett område. Termen för miljöpåverkan uttrycks som skadans utsträckning i tid och rum med de definitioner som ges i Tabell 3-2. I största möjliga utsträckning har uppskattningar av konsekvenser vid haverier av tankar, cisterner och processkärl tagit hänsyn till förekommande invallningar eller andra förebyggande åtgärder. Det har antagits att befintliga volymer i stort sett är fyllda vid olyckstillfället. De faktiska miljöeffekterna beror också i hög utsträckning på art, omfattning och tidsförlopp för motåtgärder. Det har inom ramen för detta uppdrag inte varit möjligt att utvärdera effekter av samtliga möjliga motåtgärder för alla enskilda händelser. Vid uppskattning av risker måste i praktiken också beaktas frekvens och omfattning av besiktningar för respektive utrustning. bilaga b141 miljöriskanalys

35 Sannolikhet BILAGA B14: (51) Risker som återfinns inom det röda området skall åtgärdas så fort som möjligt. Risker inom det gula området kan behöva vidare analys och baserat på denna eventuella åtgärder utifrån en rimlighetsbedömning. Om åtgärden är ekonomiskt försvarbar och enkel bör den genomföras. Risker inom det gröna området anses som låga utan vidare åtgärder. Tabell 3-1. Riskmatris mer än 1 ggr per år 5 1 ggr per 1-10 år 4 1 ggr per år 3 1 per år 2 < 1 ggr per 1000 år Konsekvens Tabell 3-2 Konsekvenskriterier tillhörande riskmatrisen Människors liv och hälsa Övergåen de, lindriga behag Enstaka skadade, varaktiga obehag Enstaka svårt skadade, varaktiga obehag Enstaka döda eller fler svårt skadade Flera döda eller 10-tals svårt skadade Yttre miljö Inga egentliga skador. Liten utbrednin g. Ingen sanering Övergående kortvariga skador. Liten utbredning. Ingen eller enkel sanering. Långvariga skador. Liten till stor utbredning. Enkel sanering. Permanenta skador. Liten till stor utbredning. Oftast svår eller omöjlig sanering. Permanenta skador. Stor utbredning. Oftast svår eller omöjlig sanering. Egendom (Total skadekostnad) < 0,1 milj. SEK 0,1 1 milj. SEK 1-5 milj. SEK 5-20 milj. SEK > 20 milj. SEK bilaga b141 miljöriskanalys

36 BILAGA B14: (51) Kemikalieolyckors miljökonsekvenser För de mest relevanta risker som hamnat inom det röda eller gula fältet i riskmatrisen ovan har den metod och det verktyg tillämpats som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (senare benämnd MSB) tagit fram för kemikalieolyckor 1. Indata i verktyget består av det utsläppta ämnets volym, miljöegenskap samt dess utbredning i mark, grundvatten och ytvatten samt den tid som miljöskadan uppskattas kvarstå. Utöver detta beaktas också det drabbade områdets ekologiska skyddsvärde och dess betydelse för den mänskliga livsmiljön. Dessa sex aspekter har alla lika stor betydelse och varje aspekt mäts på en sjugradig nivåskala. Utbredningsaspekten är speciell då utbredning i mark, grundvatten och ytvatten först bedöms på en tregradig skala som sedan räknas om till en summering som liksom de andra aspekterna är sjugradig. Viktigt att komma ihåg är dock att MSB:s verktyg inte beaktar sannolikhet eller frekvens för att skadehändelsen ska inträffa, utan bara ser på effekten/konsekvensen för identifierade skadehändelser. Tabell 3-3 visar hur MSB klassificerar olika miljöskadepoäng samt bedömning av miljöskadans omfattning. Tabell 3-3 Miljöskadepoäng i MSBs metod Miljöskadepoäng (summan av valda nivåer) Miljöskadans omfattning 6-13 Liten miljöskada Måttlig miljöskada Betydande miljöskada Stor miljöskada Mycket stor miljöskada Efter att analysen är genomfört föreslår MSB att skadehändelserna med korrelerande miljöskadepoäng skall hanteras av anläggningsägaren enligt Tabell 3-4 nedan. Här görs en värdering av vilka skadehändelser som behöver vidare åtgärder. Förutom själva miljöskadan tas här också hänsyn till osäkerheten. Skadehändelser som faller inom det gula fältet bedöms av MSB som ej nödvändiga att gå vidare med i riskhanteringsprocessen. Om skadehändelsen hamnar i det brandgula fältet ska vidare bearbetning i riskhanteringsprocessen bedömas från fall till fall. Skadehändelser i det röda området skall ses som nödvändiga att gå vidare med i riskhanteringsprocessen. 1 MSB, Kemikalieolyckors miljökonsekvenser Metod för grovanalys av miljöskador vid en potentiell kemikalieolycka, publikationsnummer MSB bilaga b141 miljöriskanalys

37 BILAGA B14: (51) Tabell 3-4 Värderingsmatris av skadehändelser för vidare bearbetning Stor osäkerhet Måttlig osäkerhet Liten osäkerhet Liten miljöskada Måttlig miljöskada Betydande miljöskada Stor miljöskada Mycket stor miljöskada Metoden och dess beräkningsverktyg hanterar endast miljökonsekvenser för skadehändelser som leder till utsläpp till yttre miljö, och då specifikt till mark och vatten. Utsläpp till luft omfattas inte. 4 Lokalisering Bolagets produktionsanläggningar är belägna på en udde i nordvästra delen av Alnösundet i Timrå kommun, där i princip hela udden utgörs av Bolagets industriområde, se Figur 4-1. I söder begränsas området mot Skönviken och i norr mot Alnösundet. Avgränsningen av industriområdet mot Östrand följer i stort järnvägens dragning nära intill industriområdet (som närmast ca 10 meter). På platsen har Bolaget bedrivit massatillverkning sedan 1930-talet. På SCA Östrand arbetar ca 220 personer samtidigt, exklusive extern personal såsom chaufförer, entreprenörer och besökare som också kan finnas inom industriområdet. Närmaste bostadsområden finns nordväst/väster (Östrand) och söder (Skönvik) om Bolagets industriområde, med närmsta bostadshus inom ett avstånd av ca 300 meter. Inom ett avstånd av 800 meter finns även en grundskola, med ca 250 barn. Intill skolan finns också en simhall. Inom Bolagets närområde bedrivs inte någon annan miljöfarlig verksamhet. Det omgivande landskapet präglas av en kuperad terräng intill vatten vilket innebär att kallare luft vid stabil skiktning kan rinna och följa dalgångar och sund. Dominerande vindriktning är nordvästlig vilket sker ca 70 % av tiden. bilaga b141 miljöriskanalys

38 BILAGA B14: (51) Figur 4-1. Placering av Bolagets industriområde samt dess omgivning. Lantmäteriet Medgivande R _ Inom industriområdet består marken av fast jord och utfyllnader, och längre ned av lera. Tidigare bebyggelse inom området har byggts på den mark med bäst hållfasthet/bärighet. Detta innebär att den utökande bebyggelsen måste byggas på ett stort antal stödpålar för att förhindra sättningar och möjliggöra bäring, särskilt nära vattnet. En stor del av området är asfalterat vilket innebär en stor reducering av grundvattenbildningen. Området är relativt flackt med en viss sluttning ned mot Timråviken och Alnösundet. Transporter till och från fabriken sker via järnväg och landsväg samt med båt. Bolaget har en egen kaj inom området för lossning av ved, flis, eldningsolja, lut samt även viss utlastning i form av vissa egenproducerande kemikalier såsom terpentin och tidigare även tallolja. En tillståndsgiven utfyllning av området norr om den rådande kajen har skett de senaste åren för att möjliggöra för en ytterligare kajplats, där i första hand vedråvara kommer att hanteras. Inom fabriksområdet finns järnvägsspår anslutet till stamnätet (Ådalsbanan) som brukas främst vid intransport av vedråvara. Den lokala transportvägen till och från Bolaget är ansluten till E4:an, vilken är primär farligtgodsled. Uttransporterna av färdig massaprodukt sker via lastbil främst till Tunadalshamnen i Sundsvall. Biologiskt renat processvattenöverskott avleds till recipienten Alnösundet samt kyl- och dagvatten från anläggningarna avleds till Skönviken och Alnösundet. Dessa utgör en del av Sundsvallsbukten, vilken sedan förenar sig med Bottenhavet. Sundsvallsbukten är också recipient för flera industrier och kommunala reningsverk. Sundsvallsbukten har historiskt varit hårt belastad, dock har miljöförhållandena förbättrats i stor grad bilaga b141 miljöriskanalys

39 BILAGA B14: (51) En principiell belägenhet av fabriksområdet kan ses i Figur km Figur 4-2. Översikt av Bolagets industriområde. Lantmäteriet Medgivande R _ Beskrivning av verksamheten Nedan redogörs för Bolagets nuvarande och planerade verksamhet på Östrand. Ny processutrustning kommer huvudsakligen att placeras i närheten till nuvarande anläggningar och på nuvarande fabriksområde, företrädesvis i linje med bolagets tidigare planer. Vissa av åtgärderna omfattas av nu gällande tillstånd. Tekniken för de olika processtegen kommer att vara modern, samt känd och beprövad för sulfatmassatillverkning. Ansökan om utökad produktion avser främst sulfatmassa och för CTMP-produktionen planeras ingen tillkommande utrustning. Risker som berör farliga ämnen och som medverkar till att Bolaget är en Sevesoanläggning presenteras mer noggrant i Bolagets säkerhetsrapport som bifogas ansökan. bilaga b141 miljöriskanalys

40 BILAGA B14: (51) Den preliminära placeringen av de planerade nya anläggningsdelarna i utbyggnaden inom industriområdet ses i Figur : Renseri 2: Utlastning 3: Tork 4: Kajplats 5: Rening - Kloratsteg 6: Rening - Försedimentering 7: Klordioxidframställning 8: Kokeri 9: Blekeri 10: Kontrollrum Figur 5-1. Översiktsbild av planerad utökning inom Bolagets industriområde 5.1 Process, produktion och riskidentifiering Inom industriområdet producerar Bolaget blekt sulfatmassa och kemitermomekanisk massa (CTMP, chemical thermomechanical pulp). Förutom processavsnitt för denna produktion finns därutöver gemensamma funktioner i form av serviceavdelningar och kontor. Terpentin och tallolja bildas under massaframställningen och säljs för vidareförädling. Verksamhetens normala påverkan på omgivningen är huvudsakligen utsläpp av förbränningsgaser från fastbränslepanna, sodapanna och mesaugn till luft samt utsläpp av renat processavloppsvatten till Alnösundet. bilaga b141 miljöriskanalys

41 BILAGA B14: (51) Nedan beskrivs de olika processavsnitten och vad som tillkommer i och med ansökan. Till varje processavsnitt har sedan risker identifierats Ved- och flishantering Anläggningen innefattar mottagningsstation för rundved och sågverksflis, vedgård, två barkningslinjer med flishugg, flis- och barkstackar samt tillhörande transportutrustningar. Råvaran intransporteras till anläggningen med bil, järnväg eller fartyg. Sågverksflis lagras i stack, medan rundved mellanlagras på vedgården eller transporteras direkt till renseriet där rundveden barkas och huggs till flis. Barken pressas och lagras separat. Därefter transporteras flisen till ett mellanlager varifrån automatisk matning till processen sker med bandtransportörer. Vedhanteringen är gemensam för sulfatmassa och CTMP-tillverkningen. Planerade åtgärder omfattar att utöka kapaciteten i vedhanteringen antingen genom komplettering/ombyggnad av befintlig vedhantering eller uppförande av ett nytt renseri. Även lagringskapaciteten för ved behöver utökas och nya flistransportörer kommer byggas. Risker inom detta processavsnitt har identifierats vara: Spill av hydraul- och smörjolja till mark från bl.a. vedtruckar Utsläpp av hydraulolja från barkpressen i renseriet till bioreningen Bränder i vedtruckar, vedlager och barklager vilka orsakar, om de inträffar, utsläpp av brandgaser samt släckvatten till omgivningen Brandspridning till andra delar av området via ex. flistransportörer med ökade utsläpp av brandgaser och släckvatten till omgivningen Kokeri/fiberlinje Flisen inkommer via bandtransportörerna till en kontinuerlig kokare där flisen impregneras av vitlut i toppen av kokaren. Kokningen, där fibrerna frigörs ur veden, sker under hög temperatur och högt tryck. Okondenserade gaser avleds till behandlingssystemet för illaluktande gaser. Ett spillutssystem omhändertar bräddningar med tillhörande pumpgrop. Terpentin utvinns ur okondenserbara gaser från kokeriet. I anslutning till detta processavsnitt finns utmarkerad lossningsplats för natriumhypoklorit med hårdgjord yta och anvisningar. Planerade åtgärder är att bygga ett nytt modernt kokeri med ett mer omfattande system för spill av processvätskor än vad som motsvaras av nuvarande kokeri. Risker inom detta processavsnitt omfattar: Lutspill orsakat av läckage från lutpumpar Utsläpp av natriumhypoklorit Utsläpp av terpentin och brand Tvätt/blekeri Tvättningen efter att massan kokats sker i en diffusör och i tvättpressar avlägsnas vattnet. Tvättad massa överförs till lagringstorn. Syrgas används för att delignifiera massan före blekningen och ytterligare tvättning sker för att minska överbäringen in till blekeriet. Tvättad massa bleks sedan i två syrgas- och väteperoxidsteg samt ett ozonsteg. Mellan varje bleksteg tvättas massan för att bilaga b141 miljöriskanalys

42 BILAGA B14: (51) optimera kemikalieförbrukningen och säkerställa fiberkvalitén. I det nuvarande processavsnittet lagras också skumdämpare, där lossning av kemikalien sker från tankbil mellan tvätteriet och blekeriet. Tanken är försedd med ett spillsystem och ett synglas med måttsticka. Tättningar finns för placering över brunnar vid händelse av utsläpp. Närmaste avloppsbrunn är belägen söder om lossninsplatsen. Komplexbildare lossas och lagras också vid blekeriet. Skyddsåtgärder omfattar nivågivare, ljuslarm vid högnivå, fjäderstängande ventiler samt ett internt spillutsystem. En lagertank för terpentin står också i detta processavsnitt. Tanken är invallad i ett Ex-klassat utrymme med dubblerad nivåmätning. Hydraulolja hanteras i slutna enskilda hydraulrum vilka är egna brandceller. Allt oljespill som eventuellt bildas samlas upp i de enskilda rummen. Hydraulsystemen ronderas och underhålls och är försedda med egen inbyggd logik såsom lågnivålarm och dylikt. Kring blekeriet finns även lutcisterner, men de som står inomhus bedöms inte kunna nå dagavlopp vid eventuella läckage. Ozongeneratorn i blekeriet som hanterar gasoformig ozon bedöms främst vara en arbetsmiljörisk. Planerade åtgärder är att bygga en ny tvätt och en ny syrgasdelignifiering. För blekning av massa kan det antingen bli ett kompletterande blekeri för den tillkommande produktionen, eller ett nytt fullstort blekeri som även ersätter befintligt blekeri. För blekningen av massa eftersträvas en flexibel lösning som innebär att både TCF 2 - och ECF 3 -blekning kan tillämpas. Även avseende tvätt och blekeriavdelningen så kommer nytillkommande processenheter att vara moderna och med ett mer omfattande system för omhändertagande av spill av processvätskor än vad som motsvaras av nuvarande enheter. Risker inom dessa processavsnitt omfattar: Större utsläpp av massa inomhus innebär att bräddning kan ske ut genom portar och dörrar och eventuellt vidare via avlopp Utsläpp från utomhus placerade massatorn till närliggande brunnar Utsläpp av syrgas ger förhöjd brandrisk. Mängden brännbart material och potentiella tändkällor är dock väldigt begränsad Utsläpp av skumdämpare till avloppsbrunn Utsläpp av komplexbildare till avloppsbrunn Utsläpp av terpentin Utsläpp av hydraulolja Indunstning I kokningen frigörs lignin och andra vedämnen (tunnlut) som indunstats i indunstningsanläggningen till brännbar tjocklut (svartlut) som vidare återvinns i sodapannan. Planerade åtgärder inom detta processavsnitt omfattar ny energieffektiv indunstningsanläggning med integrerad stripper och med hög utgående luttorrhalt och tillhörande cisterner. Den nya indunstningen som planeras kommer att ersätta två äldre indunstningsanläggningar och den kommer att utformas med väl anpassade buffertvolymer för lutar för en effektiv återföring av spill inom sulfatmassatillverkningen. Risker kring indunstningen omfattar: Utsläpp av tjocklut till brunnar och antingen recipient/biorening 2 TCF-massa = Totally Chlorine Free är massa blekt utan klorhaltiga kemikalier 3 ECF-massa = Elementary Chlorine Free är massa blekt utan användning av klorgas men med användning av klordioxid. bilaga b141 miljöriskanalys

43 BILAGA B14: (51) Hartskokeri Biprodukten råtallolja framställs i ett hartskokeri ur den råsåpa som avskiljs från svartluten i indunstningen. Vid spjälkningen av såpan bildas vissa illaluktande svavelföreningar, främst svavelväte. Eventuellt spill av tallolja och svavelsyra avleds till pumpgrop och vidare till ett spillutsystem. Den ökade mängden terpentin som kommer att produceras som biprodukt till massatillverkningen kommer att hanteras med fler fartygsanlöp. Eventuellt kommer ytterligare en terpentintank att byggas. Planerade åtgärder är att bygga nytt hartskokeri och en ny såpacistern. Risker är: Tallolja- och svavelsyraspill till avlopp om pumpgropen inte kan hålla undan Utsläpp av såpa Utsläpp av lut och terpentin Sodapanna och fastbränslepanna Sodapannan utgör en del av sulfatmassafabrikens kemikalieåtervinning och tillvaratar energin i tjockluten från indunstningen samt återvinner kemikalierna till kokningsprocessen. Sodapannan genererar överhettad ånga som används till anläggningens el- och värmeproduktion. Sodapannan är försedd med oljebrännare, vilka används vid uppstart och nedeldning av pannan. Hela brännarplanet är utformat som ett spillkärl dit eventuella oljeläckage går. I oljepumprummet saknas avlopp. De oorganiska kemikalierna i luten bildar vid förbränning en smälta som rinner ut i botten av pannan. Smältan blandas med svaglut och bildar grönlut. Smältalösaren är invallad. Produktionsenheternas övriga ångbehov täcks av en fastbränslepanna. I maskinhuset till pelletskvarnarna finns oljeavskiljare på kylvattnet. Planerade åtgärder inom detta processavsnitt omfattar utbyggnad av sodapannan för maximal kapacitet samt ett nytt elfilter. Utbyggnaden av pannan omfattar att utöka bottenarean i pannan och att installera en ny parallell mottrycksturbin samt eventuellt också en kondensturbin. Risker kring soda- och pelletspannan är: Läckage av smältan vid haveri Smältaexplosion Oljeläckage på systemen kring pannan Oljeläckage i maskinhuset till pelletskvarnarna Lutspill genom tömningar, dräneringar m.m. som når avlopp Brand i pelletslager Dammexplosion i samband med pelletshantering Kausticering och mesaombränning Den bildade grönluten reagerar med bränd kalk i kausticeringsanläggningen och omvandlas till vitlut som återanvänds i kokeriet. I denna återvinningsprocess produceras även mesa (kalciumkarbonat), som bränns i mesaugnen (mesaombränningen) varvid bränd kalk (kalciumoxid) bildas. Kalken återanvänds i kausticeringen. Planerade åtgärder omfattar komplettering och ombyggnad av kausticeringen för ökad produktion av vitlut. Mesaugnen bedöms klara den högre produktionen med mindre bilaga b141 miljöriskanalys

44 BILAGA B14: (51) kompletteringar. I anslutning till detta avsnitt kommer flera nya lut- och mesacisterner att byggas. Risker i detta processavsnitt inkluderar: Utsläpp från lutcisterner Turbin Planerade åtgärder är att utöka turbinkapaciteten för en mer effektiv elproduktion. Oljeavskiljare finns på kylvattenavloppet från turbin och kommer även att finnas på tillkommande ångturbiner. Risker kring turbinen är: Utsläpp av olja till avlopp Torkning av sulfatmassa För torkning av massa, sulfatmassa och CTMP, finns tre torkanläggningar. En torkmaskin, TM5, för arktorkad massa och två flingtorkar för flingtorkad massa, flingtork 1 och flingtork 2. Sulfatmassa torkas på TM5 och flingtork 2. CTMP torkas på flingtork 1. Planerade åtgärder innebär att en ny kompletterande torkmaskin, TM6, kommer att installeras parallellt med TM6 för torkning av sulfatmassa. Även balhantering och utlastningskapacitet kommer att utökas för att klara det framtida behovet. Risker har identifierats vara: Brand i tork Brand i utlastning CTMP Vid produktionen av CTMP utgörs råvaran av sågverksflis och rundved av barr- och lövved vilken processas och huggs till flis i den gemensamma vedhanteringen. Flisen tvättas i en flistvätt och basas med raffinörånga tillverkad i processen. Basningen gör att ånga tränger undan luft ur flisbiten vilket underlättar efterföljande impregnering. Impregneringen sker under högt tryck och temperatur i kokaren innan flisen matas in i raffinören. I processen mals flisen i raffinören (mellan två malskivor) så att cellulosafibrerna friläggs. Därefter bleks massan i blektornet. Efter blektornet avvattnas massan i en avvattningspress och blekvätskeresterna tvättas bort genom spädning med rent varmvatten. Blekning sker med väteperoxid, varefter massan torkas i flingtork, pressas till bal och transporteras på bil till Tunadalshamnen. I CTMP-delen av anläggningen finns även lager- och lossningsplatser för komplexbildare och natriumsilikat. Bilar anmäler sig till vakten varefter frigivning sker innan lossning påbörjas genom att personal möter upp chaufförer. Hydrauloljesystem finns i denna del av anläggningen. Flertalet spilloljekar finns utställda på bottenplanet som via trattar samlar upp spillolja på högre våningsplan. I pumprummen på andra våningen finns brunnar som är anslutna till spilloljekaren på våningen under. I blekkemikalieberedningen finns en separering så att rena blekkemikalier går till dagavlopp och ut för att inte riskera att påverka bioreningen och därigenom få större miljöeffekter. bilaga b141 miljöriskanalys

45 BILAGA B14: (51) Inga planerade åtgärder såsom ny utrustning finns för CTMP-produktionen. Risker inom detta processavsnitt omfattar: Utsläpp av hydraulolja (läckage i värmeväxlare) Brand i flingtork Kemikaliehantering Svaveldioxid Svaveldioxid levereras med bil med släp eller trailer till Bolagets två trycksatta, invallade lagertankar. Leverantören fjärrövervakar nivåer i Bolagets lagertankar och informerar både Bolaget och Räddningstjänsten innan de anländer. Bolaget har fyra godkända chaufförer som levererar svaveldioxid. Nya chaufförer får utbildning av Bolaget och måste medverka vid tre lossningar innan dessa godkänns. Instruktioner är framtagna för att säkerställa att alla steg i lossningsproceduren genomförs och flertalet barriärer och förregleringar finns om den tänkta genomförandegången som beskrivs i instruktionen inte följs. Vid ankomst till vakten frigivs lastbilen genom att kontrollrummet ger klartecken. Lossningen och de två lagertankarna övervakas via fyra kameror från kontrollrummet där även nödstopp finns installerat, liksom på flera ställen vid lossningsplatsen. Själva anläggningen är utrustad med bland annat nivålarm och överfyllnadsskydd. Innan lossning påbörjas görs en check mot volym, vikt och ett val görs till vilken tank lossningen ska ske. Eftersom lossningsplatsen både kan ta emot lastbil med trailer och lastbil med släp måste ett val göras av chauffören och kontrollrumsoperatören för att säkerställa så att ingen felkoppling sker. Bolaget tillhandahåller egen lossningsslang där utbyte sker vart tredje år och provtryckning sker varje år för att säkerställa hållbarhet och undvika läckage. Från anläggningen ansluts förutom lossningsslangen även en luftslang till tillföringsventilen på lastbilen, varefter chauffören öppnar ventilen. En fläkt finns kopplad till en SO 2-skrubber som automatiskt sätts på lossning. Lossnings- och lagerplatsen är försedd med sol-, väder- och påkörningsskydd och god ventilation råder på platsen. Under lastbilens lossningsposition finns en pumpgrop. Fångstgropen rymmer 800 liter och är tänkt att kunna samla upp den mängd som kan finnas i slangarna vid exempelvis slangbrott eller liknande. Eftersom gasen är tyngre än luft ansamlas den i lågpunkter. Om ett utsläpp inträffar har chaufför och räddningspersonal möjlighet att lägga på en presenning över utsläppet för att förhindra att den flytande svaveldioxiden förångas. Skyddsutrustning såsom gasmask har chaufförerna med sig. Fyra detektorer finns vid lossningsplatsen i fyra färger för att larma chaufför, operatör och närpasserande om graden av larm. Om utsläppet/läckaget är tillräckligt stort avbryts lossningen direkt och ett katastroflarm ljuder. Vid något lägre koncentrationer sker ett stopp utan katastroflarm. Vid ännu lägre koncentrationer sker ett stopp efter tre minuter och vid mycket små koncentrationer sker en varning. Samövningar har genomförts med Räddningstjänsten och insatskort har tagits fram i samråd om vad som skall göras vid en nödinsats, såsom exempelvis vilka ventiler som ska stängas vid ett utsläpp. Operatörerna har även möjlighet att under räddningsinsatsen lyssna och delta i kommunikation mellan räddningsledare och rökdykare via radio. Risker med svaveldioxid omfattar ämnets giftighet som gasmoln och som explosiv om ämnet kommer i kontakt med metaller då vätgas produceras. Utsläpp av svaveldioxid kan uppstå vid: Slangbrott Trasiga packningar Påkörning/fysisk åverkan bilaga b141 miljöriskanalys

46 BILAGA B14: (51) Klordioxid Bolaget planerar att framställa klordioxid för möjliggöra ECF-blekning av massan. ECF-blekning är en modern blekteknik som utvecklats sedan början av 1990-talet. Klordioxid framställs i en process där natriumklorat, metanol och svavelsyra reagerar i en lösning i en reaktor. Lösningen cirkuleras i reaktorsystemet och ånga med 4 bars tryck tillförs i en med reaktorn sammanbyggd återkokare för att tillföra energi som kan indunsta den vattenmängd som krävs. Eftersom klordioxid är korrosivt kommer reaktorn att utföras i titan, vilket minskar risken för kemisk påverkan och erosionsproblem. Återkokarens rörsystem kommer också det att utföras i titan av samma anledning. Klordioxidgas som bildas i reaktorn kyls indirekt i en gaskylare som blandas med kondenserad vattenånga till klordioxidvatten med en halt av ca 9-10 g ClO 2 per liter lösning i ett absorptionstorn. Klordioxidvattnet pumpas sedan till två lagertankar. En rörbrygga från framställningsanläggningen förser sedan ECF-blekningen med klordioxidvattnet. I reaktorn bildas kontinuerligt saltkristaller som pumpas ut med hjälp av en filterpump. Saltet är i form av natriumseskvisulfat där saltkristallerna innehåller ca 18 % svavelsyra. Lösningen i reaktorn filtreras över ett trumfilter som tvättas innan lösningen leds till en upplösningstank. Efter upplösningstanken skickas saltlösningen direkt tillbaka till processen via fasta rörledningar. Vid planerade stopp i blekeriet kan återkokaren rengöras och för detta ändamål finns en dumptank dit reaktorlösning kan tömmas. Reaktorn fylls sedan med vatten. Ångor från lagertankarna för klordioxidvattnet, dumptanken och restgasen från adsorptionstornet ventileras över en restgasskrubber. Klordioxidmängder absorberas i vatten och återförs till absorptionstornet för klordioxidvattnet. Restgasskrubbern ventileras sedan över en kemisk skrubber för omhändertagande av eventuella sista rester av klordioxid. Anläggningen kommer att placeras nedanför kemikaliestationen. Natriumklorat och metanol kommer att levereras med lastbil och förvaras i lagertankar utomhus. Frigivning kommer att ske på samma sätt som vid andra kemikalieleveranser. Natriumkloraten levereras i kristallform till en lossningstank efter vilken en natriumkloratlösning skapas för lagring i två andra tankar. Lagertanken för metanol kommer att vara separerad från resten av anläggningen med ett skyddsavstånd av minst 12 m i och med metanolens brandfarliga egenskaper. Tanken kommer vara invallad, skyddsjordad och försedd med säkerhets- och vakuumventil. En handventil kommer att finnas i invallningen för att kunna släppa ut regnvatten. Lossningen sker med tankbilens egen pump. Från metanoltanken pumpas sedan vätskan med en magnetisk doserpump till reaktorn. Doserpumparna är tätningslösa magnetpumpar med explosionssäkra motorer. Metanolen kommer att spädas innan tillsättning i reaktorn till mellan 25-50%, men vilken metod detta kommer att ske med är ännu inte bestämt. Risker kring klordioxidtillverkningen är: Upphettning av natriumklorat (starkt oxiderande) innebär en ökad explosions- /brandrisk Utsläpp av natriumklorat till vatten (giftigt för vattenlevande organismer) Utsläpp av metanol till mark ger förhöjd brand- och explosionsrisk Utsläpp av giftig klordioxid till luft (klordioxid förångas vid 11 C). Förhöjd brand- och explosionsrisk i och med ämnets oxiderande egenskaper Felsatsning/lossning av natriumklorat till metanol (organisk vätska) bilaga b141 miljöriskanalys

47 BILAGA B14: (51) Kemikaliestation Till Bolagets kemikaliestation levereras väteperoxid, svavelsyra, magnesiumsulfat, natriumhypoklorit och syrgas (separat placerad i en anläggning som ägs av leverantören). En rörgata förser sedan anläggningen med dessa ämnen. Lossningsplatserna för ovannämnda kemikalier är placerade på en betongplatta som lutar och samlar in eventuella utsläppta mängder. De fyra kemikalierna lossas vid två olika takförsedda lossningsplatser med separata positioner för varje ämne och är placerade söder och norr om kemikaliestationens huvudbyggnad. Vid den södra lossningsplatsen lossas magnesium och natriumhypoklorit. Vid den norra lossningsplatsen lossas väteperoxid och svavelsyra. Denna lossningsplats är försedd med fångstgrop dit eventuella spill rinner för att senare säkert kunna omhänderta utsläppet. Separeringen av syran och natriumhypokloriten är för att undvika sammanblandning då klorgas kan utvecklas. Vidare är dräneringsventiler för natriumhypokloriten låsta. Samtliga lagringstankar är invallade och försedda med nivågivare och förreglingar samt har tryckavlastningar. För väteperoxid finns också dubbla temperaturgivare för att indikera värmeutveckling som kan ske vid kontakt med organiskt material. Till fångstgropar och kanaler under lossningsplatserna finns mätinstrument som indikerar eventuella utsläpp. Regnvatten som samlas i invallningarna töms med länspump. För chaufförer finns krav på att dessa ska behärska svenska eller engelska för att säkerställa att kommunikationen i normal- och nödläge ska fungera. Innan chaufförerna får leverera kemikalier ges dem en utbildning av Bolaget. Det är åkeriernas ansvar att säga till om nya chaufförer kommer. För kemikalierna som levereras till kemstation krävs frigivning för att lossning ska kunna startas. Frigivning sker från kontrollrummet när bilen anmäler sig i vakten. Frigivningen innebär att luft på lossning sätts på och att ventil in till lagercisternen öppnas. Vid händelse av överfyllnad stängs ventilen. Inga incidenter med läckage i slangar har inträffat. Bolaget har egna slangar där egenkontroll utförs för väteperoxid och natriumhypoklorit. Svavelsyraslangen ägs av åkeriet som utför egenkontroll och provtryckning. Planerade åtgärder är att ett kontrollrum kan komma att placeras snett höger om kemikaliestationen. På det berörda området har tidigare klortillverkning skett, vilken lades ned Sanering kan komma att krävas vid byggnation. Marken är idag asfalterad och ett dagvattensystem finns med kontinuerlig mätning. Risker med kemikaliestations lagrade ämnen handlar om utsläpp av dessa vid lossningsplatser eller på andra platser i anläggningen/längs rörbryggan som kan innebära följande: Ökad brandrisk (syrgas) Klorgasbildning (om svavelsyra/vissa metaller kommer i kontakt med natriumhypoklorit) Försurning av mark och vatten (svavelsyra) Saltsyraångor om utsläpp av svavelsyra kommer i kontakt med saltvatten Påverkan på vattenlevande organismer vid utsläpp (särskilt natriumhypoklorit) Explosion och brand (om väteperoxid kommer i kontakt med organiskt material), t.ex. fellossning) Gas- och kondensatbehandlingssystem, destruktionsugn De mest förorenade kondensaten från indunstningen och från terpentindekanteringen i kokeriet renas i en stripperkolonn. Det renade kondensatet kan återanvändas för tvätt i sulfatfabriken eller leds till avloppsvattenreningen. De avdrivna gaserna, s.k. strippergaser, destrueras i mesaugnen tillsammans med övriga s.k. starka gaser från kokeri och indunstning. Systemet för starka gaser är försett med olika säkerhetsanordningar såsom vattenlås, sprängbleck och flamskydd eftersom bilaga b141 miljöriskanalys

48 BILAGA B14: (51) gaserna är explosiva. För att säkerställa hög tillgänglighet för destruktion av gaser finns en förbränningsfackla som reserv till mesaugnen. Förutom system för uppsamling och destruktion av s.k. starka gaser, så finns ett system för uppsamling och destruktion av s.k. svaga gaser, vilka tas till sodapannan för destruktion. Planerade åtgärder är att i anslutning till den nya indunstningen installera en ny integrerad stripper för omhändertagande av förorenade kondensat. I det nya strippersystemet planeras metanolavskiljning från de avgående strippergaserna. Resterande strippergaser och s.k. starka gaser från kokeri och indunstning kommer liksom idag destrueras i mesaugnen och även metanolen förbränns då i mesaugnen. Det kan bli aktuellt att installera en separat gasdestruktionspanna för destruktion av gaser och metanol. Pannan kommer då att utrustas med en skrubber för effektiv rening av rökgaserna. I detta fall finns både mesaugn och fackla som reservsystem. Systemet för uppsamling av svaga gaser kommer att kompletteras så att det samlar upp gaser från relevanta positioner i nya och ombyggda fabriksavdelningar. Metanolen kommer att lagras i ett separat Ex-klassat utrymme utrustat med gasvarningssystem och där tank och pump är invallade. Larm för läckage kommer att finnas. Spill i metanolrummet hamnar i byggnaden och avdunstar. Risker har identifierats vara: Explosion och brand (metanol) Förhöjda halter av stark-/svaggaser vid haveri av reningssystem Brand i elfilter Avloppssystem och biologisk vattenrening Avloppssystemet är utformat i betong och har filmats för att säkerställa dess status och skick. Bolaget har ett system för omhändertagande av dag- och kylvatten och ett för processvatten som genomgår sedimentering och biologisk rening. Utsläpp av renat processavloppsvatten sker via huvudavloppet, vilket rinner i en kanal som mynnar i strandkanten nära Skönvikens norra udde mot Alnösundet. Till utloppskanalen leds även dag- och kylvatten samt vatten från kemikalieåtervinningen och eventuellt bräddat vatten från processerna. Till Västra avloppet, som mynnar inne i Skönviken, leds huvudsakligen kylvatten, men även rena processflöden från mesaombränningen och matarvattenreningen leds till detta avlopp. Utöver dessa utsläppspunkter finns dagvatten och dräneringsvatten vilka mynnar till Skönviken och Alnösundet. I både huvudavloppet och det Västra avloppet är oljelänsar utplacerade. I händelse av att utsläpp hamnar i dag- och kylvattensystemet kan detta påverka recipienten om utsläppet är tillräckligt stort och inte späds ut tillräckligt. Om ett tillräckligt stort utsläpp av en för bioreningen toxisk kemikalie sker till avloppssystemet och vidare till den biologiska reningen kan mikroorganismerna skadas och reningen effektnedsättas eller helt slås ut vilket innebär ökade utsläpp till recipient. ph-mätning sker i punkter innan flödena når bioreningen för att möjliggöra att syra och lut kan tillsättas för att neutralisera så mycket som möjligt. Möjligheter att dosera närsalter till reningsanläggningen finns och två tankar innehållande fosfor- och kvävelösning är placerade intill reningsanläggningen. Själva lagertankarna står inomhus och lossningsplatsen för kväve- och fosforlösning ligger i direkt anslutning till den kanal där det renade processvattnet släpps ut till Alnösundet. Ett mindre uppsamlingskärl finns vid lossningsplatsen och en lossningsförregling finns tillsammans med en nivågivare. Åkeriet har bilaga b141 miljöriskanalys

49 BILAGA B14: (51) egna lossningsslangar och ansvarar för att dessa kontrolleras och provtrycks med regelbundna intervall. Vid platser där stillastående vatten kan ansamlas finns risk för tillväxt och spridning av legionellabakterier. Legionella (eller legionärssjuka) är en typ av lunginflammation som i första hand kan drabba människor med nedsatt immunförsvar genom att den som en aerosol sprids med luften och kommer ned i lungorna. Friska individer insjuknar mycket sällan och sjukdomen är behandlingsbar med goda prognoser för tillfriskning. Planerade åtgärder är att avloppsvattenreningen kompletteras för att hantera den ökade produktionen och för att begränsa utsläpp till recipienten till godtagbara nivåer. Detta innebär att reningsanläggningen kommer att dimensioneras för att kunna begränsa utsläppen till recipient till nivåer i det lägre BAT-intervallet. Ett nytt biosteg samt en ny parallell eftersedimenteringsbassäng kommer att byggas. Eftersom klordioxidblekning införs byggs externreningen ut med ett nytt kloratsteg. SCA Östrand planerar att separera avloppsströmmar så att endast strömmar som innehåller klorat går till kloratreningen. Risker inom avloppssystem och vattenreningen handlar om: Utsläpp via avloppssystemet kan orsaka utslagning/effektnedsättning av biorening (leder till ökade utsläpp till recipient) Utsläpp till recipient via kyl- och dagvattenavlopp Spridning av legionellabakterier via luft Ökade fosfor-/kvävehalter i utgående vatten från kanalen vid slangbrott Läckage eller rörbrott i avloppssystem o Sättning (om läckaget sker under lång tid) o Utsläpp till mark och ev. vatten Spillutsystem System finns för omhändertagande och återföring av lutspill för att begränsa tillfälliga utsläpp av luthaltiga vätskor till avloppsvattenreningen. Utrusningen består generellt beskrivet av pumpgropar som via konduktivitetsmätande instrument återpumpar vätska om denna ger utslag på detektorer. Spillutssystem finns i kokeri, blekeri, sodahus, massatvättar, industning, CTMP och vitlutsberedningen. Kontroll av konduktivitetsmätare sker var 6:e månad inom de mest kritiska positionerna, medan kontrollen på fibersidan görs en gång per år. Marginalerna i spillutssystemet, i termer av buffertkapacitet om störningar sker, bedöms vara adekvata då systemet normalt inte bräddar. Planerade åtgärder med en ny och modern processutrustning innebär att system för hantering av spill och volymer för hantering av processpill kommer att utökas. Risker kring spillutsystemet omfattar: Haveri av pump- eller konduktivitetsmätare Utsläpp av skum eller såpa (svåra att pumpa) Läckage i distributionssystemet Utsläpp från spillutcistern Transporter Transporter till och från fabriken sker med tåg och bil via järnväg och landsväg samt med båt via en egen kaj. Största delen av kemikalierna till Bolaget transporteras med lastbil där vissa av dessa bilaga b141 miljöriskanalys

50 BILAGA B14: (51) transporter är av typen farligt gods. Inga kemikalier transporteras med järnväg. Bolagets interna fordon uppehåller sig kring vedhanteringen och renseriet. Hastighetsbegränsningen inom området är 30 km/h. Planerade åtgärder handlar om att öka antalet fartygsanlöp jämfört med tillståndsgivna förhållanden. För en effektiv hantering kan ytterligare kajläge komma att krävas så att fler fartyg kan angöra. Främst vedråvara kommer att hanteras inom det nya, utökade hamnområdet/kajläge. Det befintliga kajläget kommer att nyttjas både för vedråvara och för lossning och lastning av eldningsolja, lut och terpentin som kommer att ske genom pumpning i rörledningar mellan fartyg, kajen och industriområdets olika kemikaliecisterner. För redan tillstångsgivna kemikalier kommer antalet leveranser att öka i proportion till produktionsökningen. Natriumklorat och metanol är nytillkomna kemikalier vilka kommer att levereras med bil. Risker inom transporter är: Påkörning av cisterner/rörbryggor inom anläggningen Fordonskollisioner Ökad lossnings-/lastningsfrekvens Utsläpp vid fartygslossning Utsläpp under transport Sättningar, ras och skred Marken inom industriområdet utgörs både av fast jord samt av utfyllnader med relativ sämre bärförmåga och hållfasthet. Befintlig bebyggelse är byggd på den del av marken med bäst hållfasthet/bärighet. Planerade åtgärder inom detta område handlar om att den tillkommande bebyggelsen som omfattas av denna ansökan kommer att byggas på i huvudsak utfyllnader vilket innebär att marken utförligt kommer att behöva pålas för att öka bärighet och för att undvika exempelvis sättningar. Risker kring sättningar, ras och skred omfattar: Skador i utrustning, tankar och rör vilket kan leda till utsläpp till vatten, mark och luft beroende på var en sättning/ras inträffar och dess fysiska åverkan 5.2 Hanterade kemikalier och farliga ämnen De kemikalier som används för massaproduktionen är välkända och allmänt förekommande inom branschen. Bolagets anläggning omfattas av Sevesolagstiftningen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa risken för och följderna av allvarliga kemikalieolyckor. För vilka mängder och kategorier av ämnen som berörs hänvisas till Bolagets säkerhetsrapport som lämnas in tillsammans med tillståndsansökan. En kortfattad sammanställning av miljö- och hälsomässiga egenskaper hos de ämnen som tas upp i denna miljörisk finns i Bilaga B14:1-2. bilaga b141 miljöriskanalys

51 BILAGA B14: (51) Förteckning över Bolagets lagrade kemikalier och skyddsåtgärder I nedanstående Tabell 5-1 redogörs cisternvolymer och skyddsåtgärder för de huvudsakliga kemikalier och processämnen som bedöms kunna medverka i miljöolyckor. Placering av cisterner ses i Figur 5-2. Alla nya och befintliga cisterner kommer att vara försedda med överfyllnadsskydd, nivåmätare och överlöpshantering till slutna system med övervakning från kontrollrummet. Dimensionering av överlöpen kommer att ske efter de nya, högre flöden som produktionsökningen kommer att innebära. Nya tankar kommer att stå på betongfundament och vara rostfria. Alla cisterner omfattas av förebyggande underhåll och fortlöpande tillsyn. Alla nya cisterner kommer inte att invallas eftersom en begränsad area finns inom industriområdet, liksom att höga invallningsmurar istället kan skapa arbetsmiljörisker och åtkomstsvårigheter vid underhåll/inspektion, samt att flytrisker för cisterner införs. Bolagets lösning är istället att logera marken och längre ut mot Alnösundet bygga en lägre vall (katastrofdamm) för att dels ge insatser med sugbil större tidsfönster och för att möjliggöra en långsam infiltration i mindre flöden till recipient om utsläpp skulle ske. En preliminär placering av vallen (grönmarkerad) ses i Figur 5-2. Cisterner som skulle kunna omfattas av denna vall är i huvudsak såpa och blandlut, men om vallen görs än större skulle även andra tankar kunna omfattas. Större mängder terpentin kommer att hanteras med fler leveranser eller eventuellt ytterligare en tank, byggd enligt samma principer som den nuvarande. bilaga b141 miljöriskanalys

52 BILAGA B14: (51) Tabell 5-1 Cisternvolymer och skyddsåtgärder för Bolagets kemikalier ID Kemikalie Cisternvolym (m 3 ) Leveransform Ny/befintlig Skydd 1 Såpa m 3 Egen process Ny Oinvallad. 2 Vitlut m 3 Egen process Ny Fullständigt invallad. 3 Svaglut m 3 Egen process Ombyggd av befintlig Oinvallad. vitlutscistern 4 Blandlut 2x9 000 m 3 Egen process Ny Oinvallad. 5 Mellanlut & spillut 2x3 200 m 3 Egen process Befintlig (dagens två Oinvallad. Inomhus/utomhus. blandlutcisterner) 6 Mellantjocklut 300 m 3 Egen process Eventuellt tillkommande Oinvallad. cistern 7 Tjocklut (73 % torrhalt) m 3 Egen process Ny Oinvallad. 8 Tjocklut (80 % torrhalt, trycksatt) m 3 Egen process Ny Oinvallad. Inomhus. 9 Rå grönlut m 3 Egen process Ny Oinvallad. Inomhus. 10 Filtrerad grönlut m 3 Egen process Ombyggnad av befintlig cistern Oinvallad. Utomhus. 11 Tallolja m 3 Egen process. Bil (lastning) Befintlig Inomhus. 12 Mesa 2x760 m 3 Egen process. En ny + en befintlig. Oinvallad. 13 Svavelsyra (96 %) 200 m 3 Bil Befintlig Påkörningsskydd. Dubbla nivåmätningar med förregling. Invallning med nivåmätning och förregling. Mätning ledningsförmåga avlopp. FU-rutiner. Klorgasdetektor och larm. Kameraövervakning 14 Eldningsolja 5 Ca 5000 m 3 Båt Ny Invallad. Utomhus. ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO BILAGA B141 Miljöriskanalys

53 BILAGA B14: (51) ID Kemikalie Cisternvolym (m 3 ) Leveransform Ny/befintlig Skydd 15 Eldningsolja 1 Ca 60 m 3 Bil Ny eller flytt av befintlig Utomhus 16 Metanol (100%-ig, m 3 Invallning. Ex-klassad. Brandseparerad. Vakuum- och Bil Ny klordioxidfarmställning) säkerhetsventil. Skyddsjordad. 17 Natriumhydroxid (50%) m 3 Båt Ny Invallning. Fjärravstängning av ventil Nivåindikering med larm, övervakning via styrsystemet. Överfyllndsskydd. Utomhus 18 Väteperoxid (49%) 120 m m 3 Bil Befintlig Invallat med nivåmätning och förregling. Nivågivare med lossningsförregling. Dubbla tempgivare en ytgivare för indikation av värmutveckling. Instruktioner. FU. Kameraövervakning 19 Komplexbildare (CTMP) 30 m 3 Bil Befintlig Nivågivare. Instruktioner (lossning mm). Internt spillutssystem. Fjäderstängande ventiler. N-onlineanalys på reningen 20 Komplexbildare (Blekeriet) 70 m 3 Bil Befintlig Nivågivare. Instruktioner (lossning mm). Ljuslarm högnivå vid lossningsplats. Internt spillutssystem. Fjäderstängande ventiler. N-onlineanalys på reningen 21 Svaveldioxid 42 m 3 Bil Befintlig Invallad. Gaslarm. Förreglingar. Påkörningsskydd. Instruktioner. FU-enl rutin. Beredskapsplan Operatörer kan använda AGA-divator och göra enklare insatser. Gemensam genomgång & övningar med Rtj. 22 Syrgas (leverantörsägd) 3x50 m 3 Bil Befintlig Påkörningsskydd. Nivåövervakning. Kameraövervakning 23 Skumdämpare 25 ton Bil Befintlig Spillsystem. dp-cell TDC. Synglas med måttsticka. Instruktioner. Tätting. 24 Natriumhypoklorit (10-15 %) 50 m 3 Invallning med nivåmätning och lossningsförregling. FU Bil Befintlig (kemstation) och fortlöpande tillsyn. Kameraövervakning bilaga b141 miljöriskanalys

54 BILAGA B14: (51) ID Kemikalie Cisternvolym (m 3 ) Leveransform Ny/befintlig Skydd 25 Natriumhypoklorit (10-15 %) (Ortvikens pumpstation, gamla blekeriet) 10 m 3 Bil Befintlig Nivåmätning vid lossningsplats.hårdgjord yta vid lossningsplats. Invallning. Chaufför+operatör under lossning 26 Fosforsyra 7 m 3 Bil Befintlig Inomhus 27 Kvävelösning 2x26 m 3 Bil Befintlig Inomhus 28 Natriumsilikat 70 m 3 Bil Befintlig Inomhus 29 Hydraul- och smörjoljesystem Ca 20 m 3 fördelat på många kärl/distributionssystem Cipax Befintlig 30 Ammoniak (24,5%) 17 m 3 Bil Befintlig I blekeriet finns invallningar. I CTMP spilltråg. Pumpgropar och pumpstopp vid lågnivålarm. FUinspektion. Gaser återtas till bilen. Påkörningsskydd. Dubbelmantlad. Nivåmätning med lossningsförregling. 31 Klordioxid 2x1000 m 3 Egen process Ny Egen invallning. Överfyllnadsskydd.Utomhus 32 Natriumklorat Lossningstank 70 m3 Lagertank: 2x190 m3 Bil Ny Utomhus. Instruktioner. Ex-klassat område. 33 Styrsystemsövervakning. Överfyllnadsskydd. Dubbla Terpentin (Vid 450 m 3 Egen process Befintlig nivåmätningar med olika mätprinciper. Invallning med eftersedimenteringen) Lastning: Båt nivåmätning med förregling. Förebyggande underhåll och fortlöpande tillsyn.kameraövervakning 34 Terpentin (Vid fiberlinjen) 28 m 3 Egen process pumpas till lagercisternen Befintlig (Ev byggs ny) 35 Metanol Ca 30 m 3 Uttag ur egen process Ny (eventuellt) Invallad. Instruktioner. Ex- klassat område. Dubblerad nivåmätning. Larm. Förebyggande underhåll och fortlöpande tillsyn. Planeras preliminärt intill terpentincistern (ID 33). Invallning. Ex-klassad. Brandseparerad. Vakuum- och säkerhetsventil. Skyddsjordad. bilaga b141 miljöriskanalys

55 BILAGA B14: (51) Kemstation: 13,18,22, Klordioxidframställning Figur 5-2. Placering av cisterner. Siffror anknyter till numreringen i Tabell 5-1. bilaga b141 miljöriskanalys

56 BILAGA B14: (51) 5.3 Riskförändringar i ansökt verksamhet Ansökan innebär en utökad produktion av massa från nu tillståndsgivna till ton massa per år, varav högst ton CTMP (nuvarande ton). Ansökan berör alltså främst en ökning av sulfatmassa och ingen tillkommande utrustning planeras för CTMPproduktionen Kemikaliehantering Avseende kemikaliehanteringen kommer samma kemikalier som idag att utnyttjas vid ansökt produktion. En av de mest farliga kemikalierna är flytande kondenserad svaveldioxid som används för att bereda vattenlösning av svaveldioxid samt sulfitlösning som används i olika positioner i processen. Lösningarna bereds i ett slutet system i direkt anslutning till lagertanken. För produktionen av ECF-massa tillkommer dock nya kemikalier. Klordioxid, som kommer att användas som blekkemikalie kommer att tillverkas på plats i en ny anläggning. För produktionen av klordioxid tillkommer natriumklorat och metanol Transporter Transportvolymerna till och från Bolaget kommer sammantaget att öka i proportion till den ökade produktionen då den befintliga samtidiga lagrade kemikalievolymen kommer att vara densamma, förutom för de nytillkomna kemikalierna. Även omfattningen av de interna transporterna bedöms öka vid ansökt produktion. 5.4 Organisatoriska skyddsåtgärder Exempel på organisatoriska åtgärder som beskriver ett företags förmåga att agera proaktivt kring miljöriskfrågor är till exempel att: säkerställa att skyddsåtgärder är funktionella underhållet av skyddsbarriärer och utrustning inte är eftersatt organisationen kontinuerligt arbetar med att öka riskmedvetenhet och kunskap hos personalen kring potentiella miljöolyckor Bolaget arbetar systematiskt med riskhanterings- och arbetsmiljöarbetet där bland annat rutiner finns för att regelbundet genomföra översyner av fabriksområdet och att utföra förebyggande underhåll på utrustning, rör och tankar. Rutiner finns också framtagna för mottagning, förvaring och intern distribution av kemikalier. Riskanalyser hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet och särskild hänsyn tas till kemikaliers specifika egenskaper och lägerplatsers karaktäristik för att utröna var eventuella läckage riskerar att hamna. Riskanalyser uppdateras och genomförs på kontinuerlig basis och besiktningar sker också regelbundet enligt bestämda intervall. Vissa riskfyllda arbetsmoment kräver arbetstillstånd, som exempelvis heta arbeten, där endast utsedd personal har rätt att utfärda arbetstillstånd. Om ändringar ska göras som påverkar personal eller processer måste förändringen riskbedömas innan ändringen kan införas. Detta kan exempelvis vara införandet av nya kemikalier eller ny utrustning. Samverkan, erfarenhetsåterföring och diskussion kring HSE-frågor sker också mellan koncernens olika bruk och enheter i det så kallade Miljönätverket. Bolaget är även medlemmar i Sodahusoch Fiberlinjekommittén för erfarenhetsutbyte från andra liknande företag. Även erfarenheter ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO BILAGA B141 Miljöriskanalys

57 BILAGA B14: (51) från andra branscher tas med och implementeras i förbättringsarbetet och lärandet avseende hälsa, miljö och säkerhet. Vaktbolag ronderar anläggningen två gånger per natt och vid helger tre gånger per dygn. Bolaget har uppsikt över anläggningen övrig tid. Provtagning i utsläpps- och interna punkter görs dagligen, exempelvis på inkommande rening. Avvikelsehantering Bolaget använder Pappersindustrins Informationssystem om Arbetsmiljö (PIA-systemet) för att rapportera och delge olyckor och tillbud, som anpassats till bolagets organisation. Över 40 bolag är med i systemet som möjliggör för erfarenhetsåterföring och delgivning av information som kan medverka till att skapa bättre förutsättningar för att vardagligt arbete ska verka under bra förhållanden utifrån ett arbetsmiljö-, miljö- och säkerhetsperspektiv. I systemet anmäls olyckan eller tillbudet där en utredning med riskbedömning och analys om orsak och åtgärder samt en uppföljning. Ärendet skall anmälas inom 48 timmar. Vid större händelser ringer Bolagets miljöavdelning Länsstyrelsen för att i samråd komma överens om hur rapporteringen ska gå till. Utbildning Vidareutbildning och utbildning i säkerhets- och miljöarbetet är viktigt för att upprätthålla kompetens och riskmedvetenhet hos Bolagets personal. Exempelvis får nyanställda utbildning kring allmänna aspekter av arbetsmiljö, säkerhet, skydd och brand. Externa aktörer som skall utföra jobb hos Bolaget måste genomgå SSG Entre- utbildning innan arbetet påbörjas Brandskydd samt beredskap vid olyckor och katastrofer De olika processavsnitten är indelade i flertalet brandceller med brandgasevakuering. Sprinklersystem och branddetektorer finns på platser där Bolaget har identifierat och bedömt att behov finns. Sprinklers inom anläggningen går med larm till Räddningstjänsten. I positioner där stora volymer brännbart material hanteras, såsom torr massa, finns automatiska släcksystem tillsammans med gnistindentifieringssystem. Pumpning av brandvatten sker med två elektriska pumpar och med en dieselpump i reserv. Vid inträffande av brand, gasutsläpp eller andra typ av större olyckor fungerar vaktstugan vid entrén som larmcentral. Totalt finns sex skiftlag hos Bolaget. Under varje skift finns en insatsstyrka bestående av produktionsledaren (skiftchefen) tillsammans med en person från el- respektive mek-sidan. Insatsgruppen är alltså tillgänglig dygnet runt. Personal inom insatsgruppen bär en kommunikationsradio som larmas via portvakten och en personsökare som aktiveras av automatiska brand- och gaslarm. Personalen har utbildning inom heta arbeten, kemikalieutsläpp, brandbekämpning samt hjärt- och lung-räddning. Vid larm (olycksfall, brand, utsläpp osv.) är insatsstyrkan först på plats för att hantera det inträffade och genomföra skadebegränsande insatser. Insatsgruppen gör också en bedömning om behov finns för att tillkalla ytterligare hjälp från räddningstjänsten, där produktionsledaren avgör om nödorganisation krävs som involverar en ledningsgrupp. En nödlägesplan finns därför framtagen med rutiner och checklistor för hur man inom Bolaget ska agera om risk för allvarliga miljöstörningar föreligger. Denna omfattar vad ett antal befattningshavare skall göra för att möjliggöra ett så effektivt räddnings- och saneringsarbete som möjligt och att begränsa konsekvenserna av allvarliga kemikalieolyckor. bilaga b141 miljöriskanalys

58 BILAGA B14: (51) Praktiska övningar genomförs med insatsstyrkan vid två tillfällen per år om totalt 16 timmar, där även räddningstjänsten medverkar vid vissa moment. Även övningar genomförs för att bedöma och utveckla nödlägesplanens effektivitet och en större övning hålls vart tredje år Inträffade incidenter Ett antal incidenter och olyckor har inträffat hos Bolaget. Varje incident har genomgått en olycksutredning varpå Bolaget har dragit lärdom av olyckan och infört de tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder som bedömts behövas för att minska sannolikheten för att något liknande ska hända igen. Dessa erfarenheter är viktiga att tänka på även i tillkommande bebyggelse eller ombyggnationer i och med denna ansökan. Två incidenter har inträffat kring svaveldioxidhanteringen. Under 2006 läckte en fläns på en av tankarna, vilket medförde att en ombyggnation skedde av ventiler och flänsar i anslutning till lagertankarna inträffade ett mindre läckage i lossningsslangen. Läckaget triggade säkerhetssystemet som snabbt stoppade lossningen. Efter händelsen utvecklades rutiner och instruktioner kring kontroll av slangar och på åkeriets utrustning. Under 2009 utbröt en brand i Bolagets terpentincistern, som då var placerad i närheten av en cistern med eldningsolja. Cisternen innehöll vid tillfället ca 150 m 3 råterpentin. Branden inträffade nattetid och bekämpades med en styrka på ca trettio man som lyckades släckta branden inom några timmar och förhindra att oljecisternen utsattes för höga strålningsnivåer. Brandröken nådde inte närliggande samhälle och efter incidenten byggdes en helt ny terpentincistern som placerades i industriområdets södra del invid vattnet. Flertalet bränder har skett i flingtorken vid CTMP. Tändkällan har i många fall varit att metallföremål inkommit i raffinören och där bildat en gnista. Under ökade antalet bränder markant. En fördjupad utredning av dessa genomfördes. Försök genomfördes av SP som visade att massa som ansamlats i vissa punkter i värmeväxlaren självantänder. Efter utredningen har larm och temperaturvakter installerats i värmeväxlaren som bland annat stänger ned fläktar vid detektion. Införandet av skyddsåtgärderna har inneburit en minskad brandfrekvens. Bränder har även skett i barklagret där självantändning sker om barken ligger för länge och i för stora högar. Rutiner med att säkerställa att detta inte sker har införts. bilaga b141 miljöriskanalys

59 Sannolikhet BILAGA B14: (51) 6 Bedömda miljörisker I detta avsnitt presenteras de miljörisker fördelat på utsläpp till luft, mark och vatten som identifierats och bedömts varit allvarligast ur ett miljöperspektiv. Miljörisker kopplade till transportolyckor tas också upp. I Tabell 6-1 ses de bedömda miljöriskerna utplacerade i Bolagets riskmatris, numreringen korresponderas med den i Bilaga B14:1-1. Ett urval av de risker som hamnat i de röda/gula fältet har sedan ytterligare analyserats avseende deras konsekvenser med hjälp av MSB:s verktyg. Dessa har lagts in i Tabell 6-2. Det är värt att notera att risk-id 14b (oljespill från arbetsfordon, se Bilaga B14:1-1), som var den enda risken som hamnade i det röda fältet i Bolagets riskmatris, efter detaljerad analys i MSB:s verktyg bedöms som en liten miljöskada. Nedan kommenteras miljöriskerna samt ÅF:s överväganden klargörs. I avsnittet kommenteras även hur förändringar i den ansökta verksamheten påverkar risken för olyckor. Tabell 6-1 Bedömda miljörisker mer än 1 ggr per år b 1 ggr per 1-10 år 4 30a 4,14a 1 ggr per år 1 per år 2 3 1a,2,13a,13b 5b,11,12, 18b,30b 6-10,15, 16,18a,19a,19b, 20-22,25a,25b,28, 30c,31,32 1b,29 5a,26,27 < 1 ggr per 1000 år 1 30d 3,17, 24 1c Konsekvens Tabell 6-2 Värderingsmatris av skadehändelser för vidare bearbetning Stor osäkerhet Måttlig osäkerhet Liten osäkerhet 18b, 14b, 6 26,27 Liten miljöskada Måttlig miljöskada Betydande miljöskada Stor miljöskada Mycket stor miljöskada bilaga b141 miljöriskanalys

60 BILAGA B14: (51) 6.1 Utsläpp till vatten Generellt kan sägas att Bolaget är den största antropogena utsläppskällan i närområdet, men eftersom en stor del av Indalsälven passerar fabriksområdet genom Alnösundet har recipienten en hög utspädningseffekt och gör att utsläpp inte märkvärt påverkar recipienten, vilket är positivt ur ett miljöperspektiv. Mängden massa som kan ledas vidare från brunnar till recipient eller rening bedöms som liten eftersom brunnar sannolikt snabbt sätts igen av den utsläppta massan och detta scenario har inte vidare bedömts Lutcisterner De utvändigt placerade cisternerna endera saknar invallning, är delvis invallade eller är invallade till sin fulla volym. Dock har alla berörda cisterner överfyllnadsskydd, nivåmätare och överlöpshantering till slutna system med övervakning från kontrollrummet. Nya cisterner kommer att vara rostfria, byggda på betongfundament och omfattas av förebyggande underhåll och fortlöpande tillsyn.. Istället för att invalla de nya cisternerna intill kokeri/blekeri, till sin fulla volym, tänker Bolaget anlägga en jordvall som kan fungera som en stor invallning/katastrofdamm söder om dessa cisterner (se Figur 5-2 för preliminär skiss av förslagen position). Jordvallen fångar upp eventuella större utsläpp samt släckvatten innan det skulle nå recipient, vilket skapar tidsrymd och möjligheter för exempelvis sugbilar att omhänderta utsläppen på ett säkert sätt. Från jordvallen kan också infiltration ske av utsläppen i mindre flöden till recipient, eftersom risken med utsläpp främst är om utsläppen kommer snabbt ner till recipient i stora flöden. Om dessa cisterner skulle invallas till hela volymen skulle detta kräva en stor area på det begränsade industriområdet och dessutom skulle de höga invallningsmurarna snarare leda till arbetsmiljörisker och svårighet för åtkomst vid underhåll/inspektion. Vid stora delade invallningar finns det även flytrisker för cisternerna. Om ett utsläpp sker till en invallning (eller att enorma mängder regnvatten har ansamlats) kan detta leda till att dåliga svetsar ger vika och gör så att cisterner lossar och pressas uppåt på grund av flytkraften. Det finns alltså då risk att de flytande cisternerna ger ytterligare utsläpp. De lutar med värst miljöpåverkan på vattenlevande organismer är tjocklut, vitlut och rå grönlut. Rågrönlutscisternern kommer att vara placerad inomhus och det bedöms som mycket osannolikt att ett utsläpp från denna kan nå recipienten. Om hela tanken havererar är det troligt att den innestängda volymen kommer att flöda ut genom byggnadens dörrar och ut på de smala vägar som går mellan byggnadskroppen (storgatan och skorstensgatan) och spridas längs med dessa och eventuellt nå brunnar och biorening/recipient. En viss del av utsläppet kan komma att röra sig i riktning mot recipienten som ligger ca 200 meter sydväst om byggnaden, men detta bedöms som mycket osannolikt. Den filtrerade grönluten, vilken kommer att vara placerad utomhus och oinvallad intill mesaugnen, är placerad där marken lutar något in från recipienten, vilket bör förhindra att stora delar av utsläppet når recipient. Risk kan dock finnas för att den filtrerade grönluten kommer i dagavlopp, men tättningar finns som kan sättas in vid behov. Vitlutscisternen kommer att vara placerad utomhus men fullständigt invallad i en egen invallning. Vid ett totalt tankhaveri ryms alltså innesluten volym i invallningen. Utöver detta kommer cisternen att utföras i rostfritt material på ett pålat betongfundament och genomgå besiktningar och inspektioner. Övriga skyddsfunktioner omfattar överfyllnadsskydd, nivåmätning och överlöpshantering med övervakning från kontrollrummet. Sammantaget bedöms därför risken som mycket låg att ett utsläpp från vitlutscisternen kan komma att påverka recipienten. ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO BILAGA B141 Miljöriskanalys

61 BILAGA B14: (51) Tjocklut kommer att hanteras dels i en ej trycksatt tank (utomhus) och i en trycksatt tank inomhus för att kunna hålla den flytande. Eftersom tjocklut är mycket trögflytande då den ej är uppvärmd så bedöms risken som låg att utsläpp från den ej trycksatta cisternen kan nå och leda till miljöskador i recipient. I den trycksatta, mer aktiva cisternen bedöms risken som större att tjockluten kan läcka ut. Dock finns skyddsåtgärder som pumpgrop, överfyllnadsskydd och överlöpshantering. Inga avlopp kommer heller att finnas vilket gör risken att denna ska nå recipient eller rening mycket låg, utan risken är främst ett utsläpp till mark Tallolja Talloljecisternen står inomhus medan utlastning sker utomhus. Inomhus finns pumpgropar som kan omhänderta eventuella spill och risken att utsläpp inomhus ska nå exempelvis bioreningen bedöms som mycket liten. Ett utsläpp av tallolja vid lastningen skulle teoretiskt kunna nå dagvattenavlopp utomhus, dock måste utsläppet vara stort om det ska nå dagvattenbrunnen eftersom tallolja är tämligen trögflytande. En rutin att tätting placeras ut i förebyggande syfte på denna brunn skulle minska denna risk Eldningsolja 5 En ny cistern för eldningsolja 5 kommer troligen att byggas med invallning. Lossningen till tanken kommer att ske från fartyg. Det är dock osäkert hur stor cisternvolymen kommer att bli eftersom detta är beroende på hur ofta och hur mycket fartyget kan komma att lossa vid varje enskilt tillfälle. Mindre cisternvolym innebär ökade lossningsfrekvenser, vilket ökar risken för utsläpp i samband med detta. Dock innebär också högre lossningsfrekvens att utrustning, rutiner och samverkan mellan fartyg och personal oftare används/sker vilket minskar risken för att exempelvis utrustning, rutiner, länsar och andra skyddssystem inte fungerar då de väl ska användas. Om ett utsläpp ska nå vatten är det troligaste scenariot att ett läckage inträffar på lossningsarmen eller annan utrustning från fartyget vilket medför ett utsläpp direkt till recipient. Totalt sett bedöms denna risk som låg Kajplats Lossningsslangar för terpentin och natriumhydroxid är Bolagets egna där egenkontroll utförs. Lossningsflöden från fartygen varierar med fartygets kapacitet och typ av ämne. Terpentin lastas med ca 100 m 3 /h och natriumhydroxid lossas med ca m 3 /h. Skyddsåtgärder vid lastning/lossning vid kajen är att slangvakter alltid är närvarande och att nödstopp finns som stänger pump och ventil. Utifrån ovan beskrivna flöden och att ett fullständigt stopp inträffar efter nån minut kan maximalt 3-4 m 3 terpentin respektive m 3 lut rinna ut. Troligaste läckagerisk är vid flänsar vilket innebär betydligt mindre mängder. Uppsamlingskärl är därför placerade under inkopplingspunkter m.m Skumdämpare Skumdämpare bedöms utifrån säkerhetsdatabladen ej vara farliga för vattenlevande organismer, men om skumdämpare når recipient innebär detta en förhöjd COD-halt.. Vid platsbesöket bevittnades en lossning av skumdämpare från lastbil där ett spill rann ned till en närliggande avloppsbrunn som inte var försedd med tätting. Risken att stora mängder når brunnen bedöms som låg, men Bolaget bör införa rutiner att placera ut tättingar i förebyggande syfte för att undvika liknande onödiga utsläpp. bilaga b141 miljöriskanalys

62 BILAGA B14: (51) Hydraulolja Hydraulolja finns i hydrauloljesystem i CTMP, blekeri, renseri samt kring sodapannan och turbinen för att nämna några positioner. I CTMP bedöms risken för läckage vara något större jämfört med blekeriet eftersom hydrauloljekylare ej är dubbelmantlade, inget utbytesprogram finns på värmeväxlare, att nivåer ej mäts samt att enskilda kärl kan stå oinvallade. I blekeriet är nya kylare rostfria och bedöms vara mindre sannolika att läcka och hydrauloljerummen är invallade och ronderas. Läckage kring sodapannan förhindras av att sodapannans oljebrännare står på ett stort spillkar och att oljepumprummet helt saknar avlopp. Kring turbinen och i maskinhuset till pelletskvarnarna finns oljeavskiljare på kylvattenavloppet för att förhindra vidare spridning. I maskinhuset till pelletskvarnarna kan läckage ske men spridningen förhindras av oljeavskiljare. Störst risk bedöms finnas för läckage i renseriet och detta kommenteras mer under externreningen nedan. Hydraulolja finns även i de vedtruckar som används på vedplan och där slangbrott kan inträffa. Truckarna frekventerar även truckverkstaden och drivmedelstationen där oljeavskiljare finns. Att det sker mindre oljeläckage från fordonen ute på vedplanen är relativt vanligt och är mycket svårt att helt skydda sig emot. Om ett läckage sker så används bark och spån som absorbent. Inga avlopp finns dock i närheten kring vedplan, vilket gör att risken för att detta ska nå bioreningen är nästan obefintlig. Dock är vedplanen nära placerad recipienten och större läckage skulle teoretiskt kunna gå ut i denna. Recipientens stora utspädning bedöms dock medverka till att konsekvenserna av ett sådant utsläpp skulle vara litet, vilket även en utförligare analys av scenariot i MSBs verktyg visar Klordioxidframställning Alla lagertankar kommer att vara placerade utomhus i invallningar och med överfyllnadsskydd och övervakning. Ur ett miljöperspektiv avseende utsläpp till vatten bedöms natriumkloraten och själva klordioxiden som allvarligast på grund av deras egenskap som miljöfarliga. Natriumklorat kommer att anlända till anläggning med lastbil och lossningen planeras att ske genom att varmvatten pumpas genom tankbilen och tar med sig kloraten i delvis upplöst form då kloraten ursprungligen är i kristallform. Förvaring kommer att ske i två andra tankar. På grund av att natriumklorat kommer att lossas i delvis upplöst form bedöms risken som liten att exempelvis ett slangbrott från lastbilen skulle kunna medföra någon risk för att utsläppet kommer att nå recipient. Vid regn kan eventuellt utsläppet sprida sig något längre. Ett större utsläpp av natriumklorat och klordioxidvatten bedöms snarare kunna ske från distributionsledningen mot det nya blekeriet om denna utsätts för exempelvis påkörning. Om utsläppet då når brunnar finns risk för att utsläppet når recipient. I dagsläget finns inga brunnar kring själva framställningsområdet så risken att eventuella utsläpp av att endera kemikalie når dit är obefintlig. Om dock nya brunnar kommer att anläggas måste en riskutredning genomföras så att risker med läckage till dessa hanteras. Metanolen bedöms kunna ge miljökonsekvenser om denna via brandspridning når andra delar av anläggningen och medverkar till att försvaga strukturer på ett sådant sätt att detta leder till utsläpp. Eftersom metanoltanken kommer att vara separerad och inneha flera skyddsbarriärer som minskar risken för en brand/explosion bedöms dessa dominoeffekter som osannolika. Eftersom hela klordioxidframställningen kommer att byggas helt nytt är det viktigt att pålning görs korrekt för att undvika risker med skred eller sättningar vilket kan leda till mekanisk åverkan på tankar, ledningar som leder till utsläpp/läckage. bilaga b141 miljöriskanalys

63 BILAGA B14: (51) Svaveldioxid Bolagets hantering av svaveldioxid bedöms inte främst vara som miljörisk avseende utsläpp till vatten, utan som personrisk och utsläpp till luft. Svaveldioxid har dock mycket negativ påverkan på vattenmiljöer om utsläpp når dessa, men risken bedöms som mycket liten att svaveldioxid når vatten. Bland annat så ligger lagret i norra delen av området, långt ifrån recipient. Lossningsplatsen har en rad olika skyddsåtgärder såsom pumpgrop som samlar upp eventuella spill och inga avlopp eller brunnar finns i närheten dit SO 2 kan hamna Kemikaliestation I kemikaliestationen lagras svavelsyra och natriumhypoklorit som kan orsaka skada om dessa når recipient. Baserat på den mängd skyddsåtgärder vid kemikaliestationen såsom invallningar, fångstgropar med nivåmätning och frigivning bedöms risken som låg att utsläpp av dessa kemikalier når recipient eller vattenrening under lagring/lossning. För att dessa kemikalier ska nå relevanta brunnar och avlopp bedöms snarare läckage från rörbryggor vara ett troligare scenario, men även denna risk bedömas som låg på grund av att ingen större andel fordon med erforderlig höjd för att skada rörbryggorna bedöms trafikera området i närheten. Under byggnationen kommer dock ett flertal sådana fordon att trafikera området vilket måste hanteras Fosfor- och kvävelösning Ett utsläpp av närsalter kan förutom en höjning av fosfor och kväve även innebära att Bolagets villkor överskrids. Risken med utsläpp av närsalter bedöms vara som störst vid lossningsplatsen för fosfor- och kvävelösning eftersom denna ligger nära utloppet från reningen. Ett eventuellt utsläpp riskerar hamna i en kanal direkt ut till recipient. Vid ombyggnationen bör därför lossningsplatsen flyttas. Själva lagertankarna är placerade inomhus och där bedöms risken för läckage och utsläpp vara betydligt lägre Distributionsledningar Via rörbryggor leds kemikalier från kemikaliestationen/klordixoidframställningen till olika förbrukarställen i anläggningen. Om utsläpp från rörbryggorna sker kan kemikalierna nå brunnar i närheten och leda endera till rening eller direkt till recipient. Bland de kemikalier som distribueras i rörbryggan kan nämnas att väteperoxiden snabbt sönderfaller till syrgas och vatten och bedöms inte kunna nå recipient i stora halter. Syra och lut ger ett förändrat ph och kan enbart nå recipienten och ge miljöpåverkan om utsläppet är tillräckligt stort. Sannolikheten för att utsläpp sker från rörbryggor bedöms som liten Sättningar, ras och skred Risken för skred (att jordmassor kommer i rörelse) är beroende av markens typ och som störst för lermarker som angränsar till eller sluttar ned mot vatten. Industriområdet sluttar lätt ned mot Alnösundet och marken består närmast ytan av fast jord och utfyllnader och längre ned av lera. Detta sammantaget gör att det finns viss risk för skred. Skred kan inträffa helt oförutsett och skapas främst av att små förändringar sker i den jämvikt som den naturliga erosionprocessen anpassar efter branter och slänter. Jämvikten upphör då markens stabilitet ändras vilket kan ha sin härkomst i landhöjningen, klimatet (nederbörd) och antropogena orsaker såsom utnyttjande av skog och mark som kan ändra förutsättningar för hur grundvatten ansamlas. Eftersom ökad nederbörd har en negativ inverkan på markens hållfasthet är det troligt att kommande bilaga b141 miljöriskanalys

64 BILAGA B14: (51) klimatförändringar kommer att öka risken för skred. Genom att inom fabriksområdet inventera sprickor och sättningar i marken, lutande träd och stolpar, brott på exempelvis avloppsledningar i marken och tecken på erosion närmast vattnet, kan detta ge indikationer om skred är troligt att inträffa på platsen. Ett skred utanför det inhängade industriområdet inträffade en gång under 1980-talet. Närmsta spår av närliggande inträffade jordskred finns i Skönvik och Finsta, som ligger söder och sydost om industriområdet och Timråviken, där SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) har identifierat jordskred på sjöbotten. Låga vattenstånd under lång tid kan också orsaka att markens hållfastighet försämras vilket kan leda till sättningar och att utrustning, rör och tankar kan skadas och ge utsläpp. SMHI har via de närliggande mätstationerna Draghällan och Spikarna sammanställt varaktighet för hur ofta grundvattenståndsnivåerna underskrids i sammanhängande perioder på minst 12 timmar. Generellt är det under vårperioderna som vattenståndet underskrids. Det är mycket sällan, ca 0,01-0,04 % av tiden i varje månad, som vattnet understiger 50 cm jämfört med medelvattennivån. Varaktigheten att vattnet understiger 10 cm mot medelvattennivån är mellan 0,46-0,13 % av tiden i varje månad. Landhöjningen är ca 0,7 cm/år och den globala medelvattenytan bedöms stiga med cm fram till ca En kartering av ras- och skredrisker på industriområdet utfördes 1982 av Tyréns och visas i Figur 6-1, där också de nytillkomna strukturerna är markerade med svart. Följande färgkoder gäller på kartan: Mörkröd: Spärrat skredområde o Undergrundens bärighet måste kontrolleras innan något görs. Ljusröd: Riskområde. o Markanvändning, för varje enskilt fall, i samråd med geotekniker. Gul: Totalstabiliteten tillfredställande. o För sättningsfri grundläggning av byggnader krävs stödkonstruktion till berg eller morän. Grön: Totalstabiliteten tillfredställande. o För sättningsfri grundläggning av de flesta anläggningstyper räcker sulor eller plattor direkt på marken. Vid tiden för genomförandet av karteringen såg den nordöstra delen av industriområdet dock relativt annorlunda ut jämfört med dagens situation. Numer är denna del större och har expanderat genom att mark skapats med utfyllnader och det är på denna del av industriområdet som det nya renseriet och den nya kajen är tänkta att ligga. Eftersom ras- och skredriskkarteringen inte omfattat detta område såsom det ser ut i dag, bör extra försiktighet och rådgörande med geotekniker ske innan byggnationen av den nya kajen och renseriet påbörjas. Detta för att säkerställa markens hållfasthet och minimera risken för skred och ras. bilaga b141 miljöriskanalys

65 BILAGA B14: (51) Figur 6-1. Ras- och skredriskkartering för Östrands industriområde, utförd av Tyréns, Svarta former anger ungefärlig position och markanvändning för tillkommande strukturer i denna ansökan. Som ses i Figur 6-1 kommer merparten av de nytillkomna strukturerna byggas på mark som är gulklassad, vilket innebär att stödkonstruktioner till fastgrunden krävs. Eftersom nytillkomna byggnader och rörgator kommer att byggas på pålar mot fastgrunden bedöms detta ge en stabil bilaga b141 miljöriskanalys

66 BILAGA B14: (51) och säker grundläggning även medräknat påverkan från framtida klimatförändringar och landhöjningar. Sammantaget bedöms risken utifrån statistiken från SMHI och markundersökningar kring industriområdets beskaffenhet som låg att byggnader och rörgator kommer att påverkas i sådan omfattning att sättningar och skred kan ge skador som leder till utsläpp i sådan skala att dessa kan påverka mark, luft och vatten. Risken för ras (att stenar, block m.m. rör sig fritt) bedöms som mycket låg eftersom inga sådana geologiska förutsättningar eller rester från tidigare ras (raviner) finns i närheten av industriområdet, enligt SGUs kartor och inventeringar Externrening och avlopp Om ett kontaminerat flöde blir för stort kan biostegen i reningensanläggningen slås ut. Exempel på kemikalier som kan ha påverkan på bioreningens effektivitet och funktion, det vill säga påverkar ph- och/eller syrehalten, är lut, väteperoxid, olja, tallolja, släckvatten och svavelsyra, men även komplexbildare, hydraulolja och skumdämpare kan skada mikroorganismerna. I anläggningen finns ph-mätning i punkter innan flödet når bioreningen. Risken att komplexbildare eller skumdämpare ska nå avloppsreningen i så pass stora mängder att bioreningen påverkas, bedöms som låg på grund av de många skyddsåtgärder som finns. Kring ved- och flishanteringen är vedtruckar en potentiell utsläppskälla av hydraulolja vid exempelvis slangbrott och andra former av läckage. Inga brunnar finns på vedplanen och endast ett fåtal vid flisstackarna. Vid truckverkstaden intill vedhanteringsområdet finns oljeavskiljare på avlopp. Vid eventuella utsläpp används flis och bark till invallningar för att minimera utsläppets utbredning. Inom detta område finns även renseriet där ett utsläpp av hydraulolja från barkpressen har bedömts vara den största risken för att slå ut bioreningen. Uppskattningsvis bedöms ca 50 liter komma ut. Om detta utsläpp inträffar finns en oljemätare innan försedimentering med larm till kontrollrummet. Vid eventuellt nytt renseri bör det säkerställas att risken för hydrauloljespill reduceras. Vid störningar i reningsanläggningens funktion finns möjlighet att tillföra slam till de olika stegen som gör att vid mindre störningar kan nya bakterier bildas. Döda bakterier går ut som suspenderade ämnen. Mängden av utsläppt kemikalie avgör hur detta kommer att påverka bioreningen och den tid det tar innan en återhämtning är fullständig. Detsamma gäller även för släckvatten där också släckvattnets sammansättning till stor del avgör konsekvensen. Innan bioreningen togs i drift gjordes tester där försöksanläggningen provocerades med såpa och svartlut för att se påverkan. En bedömning är att en utslagen biorening kan kräva en återhämtningsperiod på ca två till fyra veckor. En förmildrande omständighet om detta skulle inträffa är att utspädningen i recipienten är god. Oljelänsar är placerade dels i kanalen för det utgående renade processvattnet samt vid själva utloppet, vilket försvårar för oljeutsläpp att nå recipient. Det tillkommande kloratsteget i reningen, som krävs eftersom klordioxid tillkommer som ny kemikalie, kan också slås ut på grund av exempelvis stora temperaturhöjningar eller att phstörande kemikalier når detta steg i stora volymer. Konsekvensen kan då bli att bioreningen slås ut vilket ger förhöjda utsläpp till vatten och risk för att villkor överskrids. En rekommendation är därför att larm och kontrollfunktioner installeras för att möjliggöra övervakning om vad som går in i kloratsteget. Utsläpp från själva avloppets ledningssystem kan inträffa om rör i marken springer läck eller på annat sätt går sönder. Bolaget har synat avloppets skick med kamera för att granska att inga diffusa utsläpp sker. En risk vid uppförandert av alla nya strukturer kan vara att tunga fordon såsom kranar placeras på mark som ännu inte har blivit pålad och fått förhöjd bärighet. Om bilaga b141 miljöriskanalys

67 BILAGA B14: (51) statusen och placeringen av avloppsrör inte är känd kan under byggnation kran- och lyftfordon eller material placeras på sådana platser att avloppssystemet kan riskera att brista. Rutiner och provtagning kommer att ske innan utplacering av tunga fordon eller material och bolaget har stor erfarenhet av att stabilisera tunga kranbilar och kunskap om var ledningar går. Risken för detta scenario bedöms som låg Instrumentering samt styr- och reglersystem Ett styrsystem hanterar reglering, förregling och styrning av Bolagets olika processer. Olika system finns för att snabbt endera manuellt eller automatiskt stänga ned processer. Val av instrumentering till Bolagets processer anpassas efter varje givet processbehov. Vissa säkerhetskritiska ventiler har identifierats och dessa har ett felsäkert läge vid bortfall av elmatning eller luft. Inkoppling av analoga och digitala instrumentet görs enligt logik så att ett felsäkert läge uppnås i händelse av kabel- eller signalbrott. Det bedöms som osannolikt att fel i instrumenteringen på grund av bortfall eller brott av el eller signal kan medverka till stora utsläpp till mark, vatten och luft. Gällande marginalerna i lutsystemen bedöms dessa som goda vilket är bra ur ett miljöperspektiv där överbräddning av cisterner endast sker i sällan förekommande fall Släckvatten Släckvattnets miljöpåverkan beror helt på vilka kemikalier, material och släckämnen, samt dessas egenskaper i form av toxicitet, nedbrytbarhet och grad av bioackumulering, som medverkat i brandförloppet samt de förbränningsvillkor som då gällt. Vidare påverkar också hur mycket kemikalierna späds ut med släckvatten. Stor påverkan har också egenskaper hos den miljö som drabbas av släckvattnet. Förbränningsvillkor som omfattar hög temperatur och med god tillgång på syre, bidrar till att en fullständig förbränning av det brännbara materialet kan ske. Brandprodukterna blir oxiderade och medverkar inte till att förorena släckvattnet nämnvärt. De föroreningar som finns i släckvattnet kan relativt enkelt tvättas bort. Om förbränningsvillkoren istället kännetecknas av låga temperaturer och dålig syretillgång, samt att materialet ej är brännbart, bildas istället oförbrända och ej oxiderade partiklar. En minskning av temperaturen sker alltid då exempelvis vatten används för att släcka branden eller kyla omkringgärdade ytor. De oförbrända partiklarna sammanblandas med vattnet och ett förorenat samt svårrenat släckvatten blir resultatet. Användning av skumbaserade släckmedel sker då brand inträffat, eller om man vill förhindra antändning, i icke-vattenlösliga produkter såsom petroleumprodukter, tallolja och kolväteföreningar. Skummet har dispergerande egenskaper som gör att skummet vid skumbeläggning kan omgärda och släcka brandämnet på ett effektivt sätt. Denna egenskap bidrar också till att göra skummet farligt för utsläpp i recipient då det ingår som del i släckvatten och innehåller konserveringsmedel och tensider. Fördelen med skumbaserade släckmedel är att skummet inte transporteras på samma sätt som vatten utan stannar inom relativt avgränsade områden. Dock kan transport ske tillsammans med det utsläppta mediet som skall släckas eller skyddas mot antändning. Brand i en olje- eller terpentincistern kan även leda till behov av kylning av närliggande cistern vilket kan leda till att skum och olja/terpentin dras med till dagvattenbrunn och recipienten. Bränder kan uppkomma på många håll inom verksamheten, både inomhus och utomhus. Bränder utomhus i ved-, flis-, pellets- och barklager kan orsakas av självantändning eller av bilaga b141 miljöriskanalys

68 BILAGA B14: (51) externa tändkällor och bedöms inte ge upphov till några större mängder miljöskadliga ämnen i släckvattnet även om släckvattenmängden under vissa förhållanden kan bli stor. Värsta scenariot bedöms vara en brand i en flishög men inga brunnar finns i närheten så risken för att släckvattnet ska nå bioreningen är mycket låg. Inga stackbränder har dock inträffat på anläggningen. Brand i barklager har däremot inträffat, där brandrisken ökar med förvaringstiden. Rutiner finns för att se till så att barkhögar inte ligger kvar för länge och inte blir för höga för att undvika att självantändning sker på grund av den värmeutveckling som alstras av mikroorganismer inne i den pressade barken. För att undvika att brand sker i flistransportörerna är dessa försedda med sprinklers. Om bränder inträffar i truckar eller traktorer kring vedplanen bedöms rökgaserna och släckvattnet bli mer kontaminerat. Vid inträffandet av släckvattenvolymer utomhus kan Bolaget omhänderta viss del av släckvattnet med hjälp av tättingar, pumpar, slamsug samt bygga temporära invallningar med flis. Bränder utomhus innebär en närhet till recipient, så risk finns alltid att släckvattnet kan komma att direkt rinna ut. Bränder i kemikalielagret och i klordioxidframställningen innebär att större mängder miljöskadliga ämnen kan kontaminera släckvattnet. Genom att anlägga en jordvall söder om kokeriet och klordioxidframställningen förhindrar detta i viss grad släckvatten från att nå snabbt nå recipient och jordvallen fungerar också som en invallning för många av de nytillkomna cisternerna. Om bränder uppkommer inomhus i produktions- eller utlastningslokalerna kommer även släckvattnet att hamna här, och kan teoretiskt nå reningsverket via endera avlopp till bioreningen eller via kyl- och dagvattenavlopp direkt till recipient. Om utsläppet når bioreningen kan den toxiska effekten i släckvattnet minskas men med risk för att bioreningen slås ut vilket kommer att ge flöden med stor COD/BOD-halt som når recipient. Exempel på var det kan brinna inomhus är i flingtorken, utlastningen och kring olika maskiner där varmgående lager kan medverka till antändning. Korrosiva förbränningsprodukter kan också bildas inomhus om PVC-kablar utsätts för brand, men samlad mängd kablage bedöms inte kunna ge någon tydlig miljöpåverkan. Om hydrauloljesystemen brister på grund av brandbelastning och ger utsläpp kan detta ytterligare stärka brandeffekten och samtidigt kontaminera släckvattnet. Liksom tidigare är recipientens stora utspädningseffekt en positiv faktor om stora mängder släckvatten når denna utan att Bolagets skyddsfunktioner lyckas minska mängden eller att temporärt invalla släckvattnet. Risken bedöms därför som låg att släckvattnet kommer att ge långvarig påverkan på recipienten. 6.2 Utsläpp till luft Svaveldioxid Lagring och lossning av kondenserad SO 2 sker vid lagerplatsen i industriområdets norra del vid det gamla blekeriet. Utsläpp i vätskefas kan teoretiskt ske i samband med lossning och vid kollision vid exempelvis en trafikolycka. Om utsläppet sker i vätskefas kommer detta snabbt att förångas till ett giftigt gasmoln som kan sprida sig utanför industriområdets gränser med risk för personskada som följd. Platsen ligger ca 250 meter från närmsta bostadsbebyggelse. Omfattningen av det giftiga gasmolnets utbredning och spridning är beroende av utetemperaturen, utsläppt volym samt vindriktning och vindhastighet. Särskilt betydande för SO 2 är utetemperaturen eftersom gasens kokpunkt är -10 C vid vilken ämnet kondenserar till flytande form och avdunstar lätt vid temperaturer över denna. Utsläppt gas, vid kontakt med först syre bilaga b141 miljöriskanalys

69 BILAGA B14: (51) och sedan vatten, bildar svavelsyra vilket har en försurande effekt om ämnet kommer i kontakt med recipient. Denna risk ökar om utsläppet sker vid nederbörd eller vid dimma/fuktig väderlek. En betydande faktor för att minimera konsekvensen av ett utsläpp av svaveldioxid är att nödstopp aktiveras, vilket mycket beror av snabbheten och situationsmedvetenheten av den personal som lossar och övervakar samt på att den automatiska avstängningen fungerar. Bedömningen att ett stort utsläpp skall ske orsakat av ett tankhaveri eller liknande är mycket låg givet de många skyddsåtgärder som finns för att dels förhindra att ett utsläpp överhuvudtaget sker och dels för att mildra konsekvenserna och stoppa utsläppet om detta inträffar. Lossningsplatsen ligger relativt avsides från trafik och platsen spärras av då lossning sker. Risken för att exempelvis gafflar på förbipasserande fordon skall ta hål på lastbilens lagertank eller lagerplatsens tankar bedöms som mycket osannolik. Lagertanken innehåller tryckkondenserad gas och experiment av denna typ av lagertank har visat på mycket hög hållfasthet vid mekanisk/fysisk åverkan. Mindre utsläpp av SO 2, exempelvis orsakat av skada på lossningsslang eller ventilläckage, ses som troligare. Då halten i gasmolnet blir lägre i relation till halten vid utsläpp av en stor volym SO 2 bedöms risken för person- eller miljöpåverkan utanför anläggningen vara mycket ringa Klordioxid Klordioxid tillkommer som ny blekkemikalie för Bolaget. Ur ett branschperspektiv är ämnet mycket vanligt där det används för blekning av uppskattningsvis ca 95 % av alla massa i världen. Med denna stora användning och tillskansad erfarenhet som därmed finns hos tillverkare av produktionsanläggningar, är dessa medvetna om vilka risker som finns och att designa anläggningar med skyddsåtgärder och övervakningssystem för att hantera dessa. Eftersom den slutgiltiga utformningen av klordioxidframställningen vid genomförandet av denna miljöriskanalys inte varit färdig, har riskerna generellt bedömts och rekommendationer ges för att hantera tänkbara risker. Klordioxid är ett mycket reaktivt ämne vilket är anledningen till att Bolaget kommer att tillverka detta på plats då det inte bör transporteras. Till skillnad från ren klorgas är ämnet på grund av dess oxiderande egenskaper och att det sönderfaller spontant vid 120 mm Hg partialtryck (ca 15 vol%) även explosivt, vilket kräver att åtgärder för att undvika explosiva koncentrationer i både reaktor och lagertankar måste hanteras. Ämnet är även miljöfarligt för vattenlevande organismer. För att utsläpp ska kunna spridas till luft måste klordioxidlösningen förångas, vilket sker vid temperaturer över ca +11ºC. En uppskattning är att ca % avgår momentant och avgasningen kommer sedan att avta i och med att koncentrationen klordioxid i lösningen minskar. Gasen som bildas (klordioxid sönderfaller till klorgas och syrgas) är gröngul, tyngre än luft och giftig och innebär en risk att människor och landlevande djur kan skadas eller dö beroende på koncentration och exponeringstid. Omfattningen av det giftiga gasmolnets utbredning och spridning är i sin tur beroende av temperatur på mark och i luft, topografi, utsläppt volym, koncentrationen i klordioxidvattnet samt vindriktning och vindhastighet. Eftersom koncentrationen på klordioxidvattnet kommer vara ca 9-10 g/l så krävs mycket stora utsläppta volymer för att i sin tur ge gasmoln som kan utgöra en fara för tredje man. Orsaker som kan leda till att ett utsläpp sker är bland annat fallande objekt, korrosion, mänsklig faktor (gränssnittet människa/anläggning), kollision, sättningar/skred, frysning och processläckage i utrustningen. Dessa riskkällor måste hanteras i utformningen och några övergripande rekommendationer ges sist i denna rapport. bilaga b141 miljöriskanalys

70 BILAGA B14: (51) Klorgas Vid sammanblandning av svavelsyra och natriumhypoklorit bildas klorgas. Lossningsplatserna för dessa två ämnen är separerade vid kemikaliestationen och eftersom frigivning finns så är risken att lossa till fel tank mycket låg. Bedömningen är att risken totalt sett är mycket låg för att dessa ämnen ska kunna blandas och bilda klorgas för spridning utanför industriområdet Legionella För att minska risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier har Bolaget sedan 2009 inventerat var stillastående vatten kan ansamlas för att kunna identifiera potentiella platser där legionellabakterier kan utvecklas och spridas och där bygga bort stillastående vattenvolymer. Mätningar sker 3-4 ggr/år på flera positioner, såsom vid avluftningssteget i bioreningen, vid kondensatreningen och vid avvattningsfilter. Insatser har gjorts och en minskning har visats utifrån analyser på den återkommande provtagningen. Störst spridningsrisk bedöms allmänt inom skogsindustrin finnas vid kyltornen eftersom det där bildas aerosoler som skulle kunna sprida legionella. Dock har aldrig någon legionella uppmätts i kyltornen på grund av att temperaturen i inkommande vatten inte är gynnsam för bakterietillväxt. Vid avställningar finns en risk för tillväxt på grund av ökad mängd stillastående vatten. Baserat på de åtgärder, medvetenhet och kontroller som kontinuerligt görs för att minimera tillväxten av legionellabakterier, bedöms sannolikheten som mycket låg att legionella kan spridas som aerosol till närliggande bostadsområden och ge upphov till lunginflammation hos känsliga grupper Starkgaser Om mesugnen går ned används facklan för destruktion, vilket innebär ett utsläpp av svavelhaltiga rökgaser. Om även facklan inte fungerar släpps starkgaserna direkt ut till luft som en sista åtgärd. Vid ett oplanerat stopp på mesaugnen uppskattas det ta ca 90 sekunder innan facklan kan användas för destruktion och under denna tid sker ett utsläpp direkt till luft. Att facklan används bedöms inträffa årligen och är därmed den miljöpåverkan till luft utanför normal drift som mest frekvent inträffar, men eftersom konsekvensen i princip endast är en luktstörning för boende i närheten bedöms konsekvensen inte som allvarlig Brand och explosion Vid en brand kommer brandrök och giftiga ämnen till följd av icke-fullständig förbränning och avgivna ångor att spridas i närområdet av Bolagets anläggning. Det är troligt att en större brand kommer leda till att människor i närområdet kan behöva evakueras eller stanna inomhus med stängda dörrar och fönster. Meteorologiska faktorer såsom väderlek och vindhastighet samt - riktning spelar alltid in vid brandförlopp. I och med Bolagets stora lager av ved- och flisråvara finns en stor mängd brännbart material inom industriområdet. Det är främst fråga om råvara i form av ved och flis, men även färdigprodukt samt bränslen och kemikalier. Färdigpackad massa bedöms dock som betydligt mer svårantändlig än ved och flis., liksom barken på grund av den är blöt. Under ideala förhållanden sker fullständig förbränning av ved och flis, vilket innebär att utsläppen endast består av koldioxid och vatten. Om brand uppstår i ved- och flislagret, på grund av självantändning eller via extern tändkälla, kan dock utsläpp av oförbrända och delvis oxiderande förbränningsprodukter förväntas. Detta innebär emissioner av stoft och sotpartiklar bilaga b141 miljöriskanalys

71 BILAGA B14: (51) samt organiska föreningar såsom tjära. Bland de ämnena som tillmäts särskild betydelse hör polyaromatiska kolväten, PAH, då vissa av dem kan vara hälsofarliga. Den rena miljöpåverkan som en brand ger upphov till bedöms dock som begränsad. Sannolikheten för att mindre flisbränder skall uppkomma bedöms som förhållandevis stor, medan sannolikheten för att stora bränder skall utvecklas bedöms som låg. Störst brandrisk bedöms finnas i flingtorken, men ingen av de inträffade bränderna har spridit sig utanför denna vilket gör att risken bedöms som låg att brandrök når tredje man. Bränder där färdigprodukt ingår bedöms inte kunna orsaka några större miljöskador. I övrigt kan större bränder uppkomma vid hantering/förvaring av brandfarliga varor. Här är det främst fråga om mindre gasoltankar samt terpentin-, tallolja- och eldningsoljecisternen. I den riskanalys för syrgas som utförts av AGA Gas AB ( ) bedöms riskerna kopplade till miljöpåverkan som mycket låga. Effekter med miljöpåverkan kan ske om ett stort utsläpp av syrgas når en plats där organiskt material finns tillsammans med tändkällor, vilket kan leda till att branden inträffar vars värmestrålning påverkar i sådan utsträckning så att cisterner/rörledningar så att media läcker ut. Risken för denna typ av händelse bedöms som mycket låg. Sannolikheterna för haveri av terpentin- och eldningsoljecisternerna har bedömts som låga. Om utsläppet dessutom skall resultera i brand måste tändkällor finnas i närheten. Fordonstrafik förekommer nästan inte alls i närheten av terpentincisternen och den planerade oljecisternen och det bedöms som osannolikt att fordonen skall fungera som tändkällor. Platser där bensin och eldningsolja används och lagras samt där hydraulolja förvaras och används är också de riskkällor avseende brand, men bedöms vara mindre sådana eftersom dessa kräver högre antändningsenergi och finns i mindre mängder. En ytterligare brandfarlig vätska som hanteras är metanol, dels som restprodukt från processen och dels som komponent i tillverkningen av klordioxid. På grund av de många skyddsfunktionerna som finns och att området är Ex-klassat bedöms det som osannolikt att brand eller explosion med metanol kan komma att inträffa. Om väteperoxid strömmar ut innebär fara för brand eftersom väteperoxid snabbt sönderdelas till vatten och brandunderstödjande syrgas. Detta kan innebära att trafiken i anläggningen måste stoppas eftersom tändkällor såsom motorer kan ge medverka till brand och explosionsförlopp. Brand i klordioxidframställningen och svaveldioxidlagret ger allvarligaste effekter eftersom toxisk gas frigörs. På grund av flertalet skyddsfunktioner och släckanordningar kring svaveldioxidlagret och den tillkommande klordioxidframställningen, bedöms risken som låg att brand utbryter som kan ge upphov till att toxiska gasmoln drabbar tredje man. 6.3 Utsläpp till mark En merpart av industriområdet är asfalterat eller på annat sätt att betrakta som hårdgjord yta, och det gäller särskilt för kritiska delar såsom kemikaliestation och andra kemikalielager- och lossning-/lastningsplatser. Detta innebär generellt att utsläpp till mark sannolikt inte kommer att sprida sig långt ner i markskiktet. För utsläpp till mark inom området finns också rutiner för omhändertagande genom hämtning med slamsugningsbilar för vidare transport till destruktion. Detta minskar risken för att utsläppta ämnen diffunderar i mark och når recipient i höga koncentrationer. bilaga b141 miljöriskanalys

72 BILAGA B14: (51) Markutsläpp av kemikalier kan ske vid händelse av påkörning av rörbryggor eller vid läckage från dessa. Ledningen från kajen där NaOH pumpas töms efter att lossning av NaOH har skett vilket minskar risken för ett utsläpp under annan tid än lossningen. Eldningsoljan som också pumpas från kajen töms ej ur utan stelnar i ledningen och värms upp när den ska pumpas. På grund av eldningsoljans tröghet bedöms ett utsläpp till mark vara relativt lätthanterligt och inte snabbt sippra ned till lägre nivåer i marker. Terpentin lastas till båt vid kajen och vätska finns endast i ledningen när lastning sker, vilket bedöms som oavas I distributionsledningar mellan kemstationen och anläggningen finns kontinuerliga flöden och därmed också en större risk oavsett tidpunkt att läckage/rörbrott kan leda till markutsläpp. Den stora rörbryggan mellan återvinning & fiberlinjen har också kontinuerliga flöden och kan riskutsättas för påkörning under byggnation av den nya torken. Rörbryggorna är högt placerade och i normalfallet trafikeras områdena kring rörbryggorna inte av fordon med bommar eller liknande som uppfällda vid färd kan skada rörbryggorna. Under byggnationen av tillkommande anläggningsdelar kommer dock områden där rörbryggor finns att trafikeras med fordon som teoretiskt kan skada eller riva ner rörbryggor. Risker med detta kan åtgärdas genom att körstråk klarläggs, att tunga lyft över rörbryggorna undviks om möjligt samt att alla inblandade får kunskap om dessa risker. Sammantaget bedöms dock sannolikheten och konsekvensen i termer av markutsläppets miljöpåverkan bedöms som låg. Utsläpp till mark kan även ske vid exempelvis slangbrott under lossning/lastning. Exempel på detta är tallolja och natriumklorat vilket kräver sanering av marken. Natriumklorat kommer att lossas i kristallform vilket underlättar sanering om utsläppet inte sammanfaller med regn. Utbildning sker av de interna chaufförerna av till exempel vedtruckar för att undvika kollision under lossning av exempelvis komplexbildare, vars lossningsplats ligger i närheten av gamla truckverkstaden, nuvarande transportavdelning. Normalt håller renserifordon endast till vid dessa platser där inga kemikalietransporter sker. Den rörbrygga som leder till kajplatsen och som leder terpentin, natriumhydroxid samt eldningsolja 5, är placerad söder om de områden där interna fordon åker och det bedöms som mycket osannolikt att denna skulle utsättas för påkörning så att den brister och ger ett utsläpp. 6.4 Transportolyckor Av de levererade kemikalierna som Bolaget använder är svaveldioxid ett av de mest giftiga ämnena. En olycka med svaveldioxid kan orsaka ett utsläpp av giftig gas, särskild under varmare perioder då svaveldioxiden avdunstar vid rumstemperatur. Sannolikheten för att en tankbil innehållande SO 2 skall vara inblandad i en trafikolycka utanför industriområdet är beroende av standarden på transportvägen, trafikföringen, eventuella hastighetsbegränsningar, antal korsningar, siktförhållanden, arbetsmiljöförhållanden (trötthet, kunskap om anläggning eller transportväg) m.m. Standarden på transportleden till Bolagets anläggning är god samtidigt som trafikföringen är relativt normalintensiv. Sannolikheten för denna kategori av händelse är erfarenhetsmässigt mycket låg, vilket också framgår av Räddningsverkets statistik (Räddningsverkets handbok Farligt gods, riskbedömning vid transport ), sannolikhetsnivå 1 i riskmatrisen. Att dessutom bilens tank skall skadas så att ett utsläpp uppkommer reducerar sannolikheten ytterligare. Kemikalietransporter med lastbil till och från lossningsplatser leds via portvakten kortaste väg till respektive lossningsplats. Interna transporter med truckar är riskfaktorer avseende kollisionsolyckor, men dessa är förlagda till renseri och vedplan, vilket är långt ifrån bilaga b141 miljöriskanalys

73 BILAGA B14: (51) lossningsplatserna för de farligaste ämnena. Störst trafikflöde bedöms vara ca 75 meter närmast portvakten, där vägen trafikeras av både kemikalieleveranser och uttransporter av massa. Vid en trafikolycka med en tankbil inom industriområdet kommer en större mängd kemikalie att kunna läcka ut än vid transport av mindre förpackningar eller fat. Tankbilarna är dock ofta uppdelade i sektioner vilket innebär att inte hela innehållet torde läcka ut. Eftersom de flesta delarna av industriområdet, inklusive transportvägar, är utförda av hårdgjord yta bedöms ett utsläpp av kemikalie orsakat av lossnings- eller transportolycka inte medföra några större konsekvenser för spridning i mark. Behov av åtgärder samt konsekvensernas storlek gällande utsläpp till mark, vatten eller luft är beroende av omfattningen av ett eventuellt läckage samt av vilka ämnen som har läckt ut. Inga kemikalietransporter sker med tåg varför heller inga urspårningar riskerar att leda till utsläpp av instängda volymer. Transportolyckor med godståg från Ådalsbanan bedöms som osannolika då en reducerad hastighetsbegränsning gäller på banan förbi industriområdet. 6.5 Riskförändring vid ansökt verksamhet En av de ur miljörisksynpunkt viktigaste förändringarna är att klordioxid kommer att tillkomma som en ny kemikalie tillsammans med metanol och natriumklorat. En annan förändring är att kemikalieförbrukningen och antalet kemikalietransporter kommer att öka, och därmed antalet lossningar, vilket en relativt vanlig orsak till utsläpp. Eftersom flertalet nya strukturer ska byggas tillkommer även risker i anknytning med byggnation. 7 Slutsatser och rekommendationer Bolaget hanterar farliga ämnen, varvid verksamheten omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen avseende klordioxid och natriumklorat. Lägre gränsnivåer uppnås för eldningsolja 5, råterpentin och svaveldioxid. Ett flertal nya cisterner för ämnen som redan tidigare hanteras, planeras också att byggas. Ett flertal nya cisterner för ämnen som redan tidigare hanteras kommer också att byggas. Alla nya cisterner kommer inte att invallas eftersom en begränsad area finns inom industriområdet, liksom att höga invallningsmurar istället kan skapa arbetsmiljörisker och åtkomstsvårigheter vid underhåll/inspektion, samt att flytrisker för cisterner införs. Bolagets idé är att bygga en vall mot Alnösundet för att kunna fånga upp eventuella stora utsläpp från såpa- och blandlutscisternerna, men om vallen görs än större skulle även andra tankar kunna omfattas. Lösningen bedöms som rationell utifrån de förutsättningarna som råder på platsen och eftersom en långsam infiltration kan ske från vallen till en recipient med stor utspädning bedöms miljöeffekterna av eventuella utsläpp till denna som små. Genom att kontinuerligt se över och uppdatera skadeförebyggande åtgärder, rutiner och riskanalyser i verksamheten, utför Bolaget ett säkerhetsarbete för att dels begränsa risken för att olyckor skall inträffa och dels för att reducera konsekvenserna av eventuella olyckor. Då tillbud och olyckor inträffat dras lärdomar från det inträffade som implementeras i det förebyggande säkerhetsarbetet. Ett sådant systematiskt säkerhetsarbete är viktigt för att skapa förutsättningar för att undvika både mindre och komplexa olyckor som har orsaker i brister i samverkan mellan teknik, personal och organisation. Bolaget har utarbetat en beredskapsplan innehållande riktlinjer för agerande om allvarliga miljöstörningar inträffar. Rutinen omfattar hela verksamheten och ska möjliggöra ett effektivt räddnings- och saneringsarbete. bilaga b141 miljöriskanalys

74 BILAGA B14: (51) Gällande transportolyckor är det svårt att förhindra de risker som finns då tankbil är på väg till Bolagets anläggning eftersom mycket handlar om interaktion mellan olika trafikanter och om yttre omständigheter. En åtgärd kan vara att försäkra sig om de anlitade chaufförernas arbetsmiljö och körschema, så att inte stress, sömn- och tidsbrist inverkar negativt på förmågan att säkert transporterafarligt gods. Generellt bedöms riskerna i de granskade delarna i Bolagets verksamhet vara låga eller måttliga och inga oacceptabla miljörisker har identifierats utifrån den grovanalys som sammanställts. En absolut merpart av de måttliga riskerna (de gulmarkerade i riskmatrisen) är sådant som berör tillkommande anläggningar i denna ansökan och som i dagsläget ännu inte är utformade och där det är svårt att göra annat än generiska bedömningar. Det finns alltså stora möjligheter att i förebyggande syfte reducera dessa risker så långt som möjligt innan systemen och anläggningarna byggs och driftsätts. Bolagets totala risknivå kan sammanfattningsvis konstateras medföra en något högre risknivå i verksamheten än tidigare. De tillkommande risker är medvetandegjorda och kommer att accentueras i utformningen, byggandet och driftsättningen av de tillkommande strukturerna och kemikaliehanteringen vilket innebär att dessa kan reduceras jämfört med den generiska bedömningen som gjorts i detta tidiga skede. 7.1 Utsläpp till vatten Den mest betydande aspekten för miljöolyckor kopplat till utsläpp till vatten bedöms vara Bolagets placering intill Alnösundet. Eftersom en stor del av Indalsälven passerar fabriksområdet genom Alnösundet har recipienten en hög utspädningseffekt vilket kraftigt reducerar konsekvenserna av eventuella utsläpp och gör att de märkvärt inte påverkar recipienten, vilket är positivt ur ett miljöperspektiv. Oljelänsar finns även placerade dels i kanalen för det utgående renade processvattnet samt vid själva utloppet, vilket försvårar för oljeutsläpp att nå recipient. De potentiellt sett största konsekvensen för utsläpp till vatten bedöms vara om natriumklorat eller klordioxidvatten når recipienten på grund av dess toxicitet för vattenlevande organismer. Natriumkloraten lossas i kristallform till en lossningstank varefter en lösning sedan skapas för användning i reaktorn. Klordioxidvattnet kommer att lagras i två cisterner. I och med de många skyddsåtgärder som kommer att omgärda lossnings- och lagertankarna för både natriumklorat och klordioxidvatten bedöms sannolikheten som låg att utsläpp kan komma att nå recipienten. Natriumklorat lagras också i betydligt mindre volymer jämfört med vitlut, natriumhydroxid, trycksatt tjocklut, grönlut, såpa och eldningsolja, vilka alla bedöms påverka recipienten om dessa når denna. Samtliga av dessa kemikalier (förutom den filtrerade grönluten och såpan) kommer dock vara invallade eller placerade inomhus. Vid den mycket osannolika händelsen att såpacisternen rämnar kan dock den tilltänkta jordvallen fungera som en invallning. Marken där den oinvallade filtrerade grönluten kommer att stå sluttar in mot fabriksområdet, vilket bedöms reducera konsekvenserna av ett eventuellt tankhaveri. Nedanför tanken, vid stranden mot recipienten, finns också kalkhögar som också borde begränsa att utsläppet når recipient. En annan risk förknippade med utsläpp till vatten bedöms vara om reningsverket slås ut eller tappar sin funktion under längre tid. Betydande utsläpp till ingående rening av ph-störande ämnen såsom syror, lutar, svaveldioxid etc. kan dock detekteras. En oljemätare finns innan försedimentering med larm till kontrollrummet. Möjlighet finns att vid störningar i reningsanläggningens funktion påföra slam till de olika stegen som gör att vid mindre störningar kan nya bakterier bildas. Utsläpp som inte kan detekteras och som skulle kunna medföra bilaga b141 miljöriskanalys

75 BILAGA B14: (51) störningar i reningsverket är i första hand vissa kemiska produkter som skumdämpare och komplexbildare. Det bedöms dock som mycket osannolikt att det skulle uppkomma så stora utsläpp av dessa ämnen inom fabriken annat än att reningsverket kan utsättas för marginella störningar, och om detta ändå skulle ske har recipienten som tidigare fastslagits en hög utspädning Släckvatten Scenarier med att släckvatten når recipient eller biorening bygger på många antaganden och uppskattningar och konsekvenserna är också avhängiga av släckvattnets osäkra sammansättning och miljöpåverkan. Försiktighetsprincipen lämpar sig därför bra för att användas kring resonemang av åtgärder rörande släckvatten. Försiktighetsprincipen innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Det värsta brandscenariot bedöms vara en brand i en flishög. Inga stackbränder har dock inträffat på anläggningen och inga brunnar finns i närheten så risken för att släckvattnet ska nå bioreningen är mycket låg. Brand i barklager har däremot inträffat, där brandrisken ökar med förvaringstiden. Rutiner finns för att se till så att barkhögar inte ligger kvar för länge och inte blir för höga för att undvika att självantändning sker på grund av den värmeutveckling som alstras av mikroorganismer inne i den pressade barken, detta trots att barken ofta är blöt. Sannolikheten för att dessa typer av barkbränder ska ske bedöms som låg. Med beaktande av att Bolagets egen insatsgrupp har rutiner och åtgärdsplaner, såsom applicerandet av dagvattenbrunnstätningar, iläggning av läns, gruppövningar med Räddningstjänst samt användning av sugbil för släckvatten, är den generella bedömningen att hanteringsarbete kring släckvatten sker enligt försiktighetsprincipen och bedöms som god. 7.2 Utsläpp till luft Allvarligaste riskerna gällande utsläpp till luft bedöms vara hanteringen av svaveldioxid och klordioxid. Detta på grund av ämnenas toxiska egenskaper och relativa snabba förångning vid utsläpp som kan få konsekvenser för tredje man. Omfattningen av de giftiga gasmolnens utbredning och spridning är beroende av temperatur på mark och i luft, topografi, utsläppt volym, koncentrationen i klordioxidvattnet samt vindriktning och vindhastighet. Bolaget hanterar svaveldioxid sedan tidigare medan klordioxid är en tillkommande kemikalie tänkt att framställas på plats genom reaktion med metanol och natriumklorat i en svavelsur lösning som sedan löses i vatten till en koncentration på ca 9-10 g/l. På grund av den låga koncentrationen på klordioxidvattnet krävs mycket stora utsläppta volymer för att i sin tur ge gasmoln som kan utgöra en fara för tredje man. Sannolikheten för detta scenario bedöms som mycket låg. Eftersom utformningen av klordioxidframställningen vid utförandet av denna rapport ännu ej var helt klar ges några övergripande rekommendationer i slutet av detta avsnitt. Utsläpp med fara för tredje man av svaveldioxid bedöms också som mycket osannolika på grund av de rigorösa skyddsåtgärder och höga skyddsnivån som finns vid lagerplatsen Brand och explosion De potentiellt största brandriskerna är främst förknippade med terpentin-, metanol-, syrgas- och väteperoxidhanteringen på grund av dessa ämnens egenskaper som brandfarliga (terpentin, metanol) eller brandunderstödjande (syrgas, väteperoxid). Platser där bensin och eldningsolja bilaga b141 miljöriskanalys

76 BILAGA B14: (51) används och lagras samt där hydraulolja förvaras och används är också de riskkällor avseende brand, men bedöms vara mindre sådana eftersom dessa kräver högre antändningsenergi och finns i mindre mängder. I den riskanalys för syrgas som utförts av AGA Gas AB ( ) bedöms riskerna kopplade till miljöpåverkan som mycket låga. Effekter med miljöpåverkan kan ske om ett stort utsläpp av syrgas når en plats där organiskt material finns tillsammans med tändkällor, vilket kan leda till att branden inträffar vars värmestrålning påverkar i sådan utsträckning så att cisterner/rörledningar så att media läcker ut. Risken för denna typ av händelse bedöms som mycket låg. För terpentin och de tillkommande kemikalierna klordioxid och metanol finns även explosionsrisker. En eventuell explosion bedöms dock inte främst vara en direkt risk för tredje person utan explosionen kan medverka som en dominoeffekt vilket kan leda till skador på utrustning som i sin tur ger ett utsläpp av andra kemikalier med större påverkan. Ett exempel är om brandspridning sker till klordioxidframställningen eller svaveldioxidlagret vilket kan ge allvarliga effekter eftersom toxisk gas kan frigöras. Eftersom klordioxid sönderfaller till klorgas och syrgas vid relativt låga ångtryck så kan puffar ske i både reaktorn och i lagertankarna, vilket är risker som måste hanteras i klordioxidframställningen. På grund av flertalet skyddsfunktioner och släckanordningar kring de brandfarliga varorna och att dessa är separerade från kritiska delar, svaveldioxidlagret och den tillkommande klordioxidframställningen, bedöms risken som låg att brand/explosion utbryter eller sprids som kan ge upphov till att toxiska gasmoln drabbar tredje man. Det troligaste brandscenariot bedöms dock inte vara att några av de brandfarliga vätskorna antänds utan att brand uppstår i flingtorken. Konsekvensen bedöms endast vara lokal och sannolikheten för att branden ska spridas utanför flingtorken bedöms som låg. Som tidigare nämnts så bedöms det värsta brandscenariot vara en flishögsbrand. Detta gäller främst att släckvatten kan nå recipient, snarare än att oförbrända föreningar ger farlig brandrök. Detsamma kan sägas om eventuella barkbränder. 7.3 Utsläpp till mark Utsläpp till mark kan ske på grund av lossning- och lastningsolyckor eller att rörbryggor/distributionssystem läcker/brister. Vid läckage från rörbryggorna till mark, på grund av materialfel eller påkörning, finns risk för att kemikalier även kan spridas till dagvatten eller reningen beroende på var utsläppet sker och närheten till eventuella dag- eller avloppsbrunnar. För att förhindra att utsläpp till mark rinner ner och når grundvatten eller medför förorening av jord- och lerlager, är stora delar av fabriksområdet asfalterat och vid svaveldioxidlagret och kemikaliestationen är marken utförd i betong. Vedplanen saknar hårdgjord yta. Att oljespill från arbetsmaskiner sker vid denna är också den miljörisk som bedömts med störst sannolikhet att inträffa. Orsaker kan vara att slangbrott sker liksom att packningar och smörjpunkter läcker. Konsekvenserna av dessa utsläpp har mer detaljerat bedömts med MSBs verktyg eftersom risken hamnar i det röda fältet i Bolagets riskmatris. Den vidare analysen med verktygen visade att miljöskadan var liten på grund av de små mängderna som kan tänkas nå mark och diffundera till recipient. Bolaget är väl medveten om denna risk och försöker hela tiden jobba att minska. bilaga b141 miljöriskanalys

77 BILAGA B14: (51) 7.4 Ras och skred Nya strukturer och cisterner kommer att behöva byggas. Eftersom industrimarken ej har bärighet måste pålning därför göras på stora ytor. Det är viktigt att säkerställa så att inga skred eller sättningar kan triggas och att fog tas för exempelvis vattennivåhöjningar i Alnösundet. Eftersom ras- och skredriskkarteringen inte omfattat delar av det område där den nya kajen och det nya renseriet (om detta blir aktuellt) planeras, bör extra försiktighet och rådgörande med geotekniker ske innan byggnationen påbörjas. I byggskedet måste också risker med påkörning av rörbryggor hanteras då kranbilar kommer röra sig i närheten av existerande rörbryggor. Vissa rörbryggor kommer att behöva dras om då dessa i nuläget är placerade i positioner där byggnation kommer att ske. Transportvägar till kemstation och klordioxidframställningen går inte förbi rörbryggor vilket utesluter risken för påkörning. Då antalet transporter kommer att öka bedöms sannolikheten för en transport- och lossnings-/lastningsolycka öka proportionerligt med antalet transporter. Genom att hantera transportstråk tidigt i förprojektet likväl som att utbildning sker av chaufförerna vid färdigställning bedöms riskerna vara hanterbara. Sammantaget bedöms risken utifrån statistiken från SMHI och markundersökningar kring industriområdets beskaffenhet som låg att byggnader och rörgator kommer att påverkas i sådan omfattning att sättningar och skred kan ge skador som leder till utsläpp i sådan skala att dessa kan påverka mark, luft och vatten. Risken för ras (att stenar, block m.m. rör sig fritt) bedöms som mycket låg eftersom inga sådana geologiska förutsättningar eller rester från tidigare ras (raviner) finns i närheten av industriområdet, enligt SGUs kartor och inventeringar. 7.5 Rekommendationer För att ytterligare förbättra miljö- och säkerhetsarbetet rekommenderar ÅF Bolaget att se över möjligheterna till att: Införa rutiner så att tättningar alltid appliceras på närliggande brunnar i förebyggande syfte vid lastning/lossning. Särskilt för den kommunal sanitetsbrunn i närheten av ammoniaktanken. Planering och rutiner för transportvägar under byggskedet för att undvika påkörning av exempelvis rörbryggor. Vid planering av nya rörbryggor bör påkörningsrisker beaktas för att placera dessa på lämpligaste plats. Eftersom ras- och skredriskkarteringen inte omfattat delar av industriområdet såsom det ser ut i dag, bör extra försiktighet och rådgörande med geotekniker ske innan byggnationen påbörjas av ny kaj och nytt renseri, om det blir aktuellt. Detta för att säkerställa markens hållfasthet och minimera risken för skred och ras. Vid pålning av nya byggnader och rörbryggor bör höjd tas för eventuella vattenhöjningar på grund av klimatförändringen. Säkerställ att inga lyft över ledningar, tankar och rörbryggor sker under och efter byggnation för berörda kemikalier. Genomför en plan för omhändertagande av utsläppt tallolja. bilaga b141 miljöriskanalys

78 BILAGA B14: (51) Överväga en invallning av den filtrerade grönluten. Lossningsplats bör flyttas vid ombyggnationen för fosfor- och kvävelösningen. Vid eventuellt nytt renseri eller ombyggnad av befintligt renseri, bör det säkerställas att risken för hydrauloljespill reduceras. Samorda och säkerställ att påkörningsrisken för ammoniaktanken minskar under byggnation. Liten åtgång, så påfyllnad bör ej göras under byggtiden. Revidera riskanalys för legionella. Innan införande av nya brunnar inom klordioxidframställningen bör en riskutredning utföras. Införa larm och kontrollfunktioner för att möjliggöra medvetenhet om vad som går in i kloratsteget. För den nytillkommande klordioxidframställningen bör följande beaktas: o Överfyllnadsskydd, invallning och förreglingar på tankar. Tryckavlastning och ventilering på lagertankar för ClO 2 för att hantera explosionsrisken. o Övervakning av framställningen med nivåmätning, larm och nödstopp o Att temperaturen på natriumklorattanken inte kan bli för hög (av ex. hög solinstrålning) o Spillhantering till invallningar för att minimera förångning såsom skum eller oljepåföring eller tillsättning av neutraliserande ämnen såsom natriumbisulfid eller sågflis o Brandskydd och gaslarm o Kylning av reaktorn (för att undvika explosion) o Utformning av ventilationssystem o Reservkraft vid händelse av elbortfall o Påkörningsskydd och hastighetsbegränsningar kring anläggningen/tankarna o Fyllnadsgrader i lagertankar så att buffert finns o Att möjlighet finns för att stänga av kopplingen till ena tanken om båda lagertankarna ska fungera som kommunicerade kärl o Att inga avloppsledningar finns under den tilltänka placeringen o Att isproppar inte kan sätta igen ledningar o Att inga fallande objekt kan skada anläggningen under byggnation eller drift o Att lagertankar och distributionssystem kontrolleras avseende korrosion och att korrekta material väljs o Att gränssnittet mot operatörerna utformas med deras deltagande för att optimera kognitiv belastning, förståelse/informationsöverblick och funktion o Utbildning och testkörningar av/med operatörer i god tid innan driftstart o Samverkan med Räddningstjänst i framtagandet av nödplan och insats bilaga b141 miljöriskanalys

79 BILAGA B14: (20) Tänkbara miljöolyckor vid Bolaget Riskbedömning Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens K S Pysläcka, mindre Trasig 1a 1 3 läckage flänspackning 1b Medelstort läckage -Slangbrott 3 3 1c 2 SO 2-tankar, 2 st (42 m 3 ) Blekeriet Skumdämpare, Våtfiber 25 ton Stort läckage Utsläpp till vatten Påkörning/ sabotage (truckgafflar) - Trasig flänspackning -Påkörning -Slangbrott Mycket giftigt att andas in Frätande, köldskador Utsläpp försurar mark och vatten. Skumdämpare till avlopp ger förhöjd COD till vatten Nuvarande skyddsåtgärder Riskanalys utförd -gaslarm -förreglingar -påkörningsskydd -instruktioner -FU-enl rutin -beredskapsplan -vägning av cisterner -förnyad risk- och spridningsberäkning Operatörer kan använda AGAdivator och göra enklare insatser "Gemensamma genomgång & övningar med Rtj -Spillsystem -dp-cell TDC -Synglas med måttsticka -Instruktioner -Tätting Kommentar/ Åtgärder Se Säkerhetsrapport. Avloppsbrunn i närheten av lossningsplats. SCA har reviderat avloppskartan våren 2014.

80 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 3 4 NaOH, 6500 m 3 (50 % konc) Lutcisterner på Fiber 1 Utsläpp till mark och vatten (Stort/mindre) Utsläpp till mark och vatten (Stort/mindre) Överbräddning till bioreningen -Bottenventil trasig -Påkörning -Rörbrott -Korrosion -Överfyllning -Distr.syst. -Bottenventil trasig -Rörbrott -Korrosion -Överfyllning -Distributionssystem - Kapaciteten i Spillutsystemet ej tillräckligt eller svårigheter att pumpa dit. Kan ge frätskador ph-förhöjning i mark och vatten Kan ge frätskador, ph-förhöjning i Mark och vatten, COD-belastning eller störningar i den biologiska reningen. Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder -Invallning -Fjärravstängning av ventil -Nivåindikering med larm, övervakning via styrsystemet -Överfyllnadsskydd -Nöddusch, ögondusch -Nivåmätning (två olika mätprinciper) med larm på vissa. -Invallning och högnivåförregling på vissa cisterner. -Tättingar för dagvattenbrunnar inkl. FU på dessa. -Kameraövervakning av vissa pumpgropar -FU och FLT Kommentar/ Åtgärder Ny cistern. Utomhus. Placerade delvis inomhus. Vid stort utsläpp utanför invallning finns tillgång till traktor för att skapa vallar för att förhindra att utsläppet. Rekommendati on Spillvolymer ska studeras i förprojektet. 1 Spillut: 1000 m 3, Lutbuffert: 5500 m 3

81 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 5a 5b 6 Råterpentincistern, 450 m 3 E&Å Råterpentintank 28 m 3 Fiber Oljecistern (EO5) Ca m 3 Utsläpp till luft, mark och vatten Brand/explosion Utsläpp till mark, vatten -Rörbrott, korrosion -Distributionssystem -Heta arbeten Rörbrott, korrosion, överfyllning, Heta arbeten -Bottenventil trasig -Påkörning cistern -Rörbrott -Överfyllning -Distributionssyst Luktstörning Utsläpp av VOC till luft, COD till vatten Giftigt för vattenlevande org. Riskbedömning K S 3 2 Brand & explosion 2 2 Luktstörning Utsläpp av VOC till luft, COD till vatten Giftigt för vattenlevande org. 2 3 Brand & explosion 2 2 Mark- och vattenförorening 2 2 Nuvarande skyddsåtgärder -Instruktioner -EX klassat område -Rökförbud på området -Styrsystemsövervakning -Överfyllnadsskydd -Dubbla nivåmätningar med olika mätprinciper -Invallning med nivåmätning med förregling -FU och FLT -Kameraövervakning Invallad Instruktioner EX klassat område Dubblerad nivåmätning Larm FU och FLT -Invallad -Nivåmätning -Överfyllnadsskydd -Styrsystemsövervakning -Länsar -FU och FLT Kommentar/ Åtgärder Plan för omhändertagande av invallat terpentin finns med lastbil till destruktion. Leverans till båt 2 gg/år. Rörgata måste dras om vid ombyggnation. Se Säkerhetsrapport. Plan för omhändertagande av invallat terpentin finns med lastbil till destruktion. Ny cistern planeras. Se Säkerhetsrapport. Ny cistern. Utomhus. Ingår i Säkerhetsrapport.

82 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 7 8 Talloljecistern 1800 m 3 E&Å Hartskokeri H 2SO 4 Kemstationen 200 m 3 Hartskokeri Utsläpp till mark, vatten Ev utsläpp riskerar rinna till utvändigt avlopp dagvatten Utsläpp till mark och vatten -Bottenventil trasig -Påkörning rörbrygga -Rörbrott -Korrosion -Överfyllning -Läckage Distributionssys tem -Packning -Rörbrott -Ventil trasig -Påkörning -Distr.syst. -Läckage Svavelväte frigörs vid lastning Mark- och vattenförorening Hartskokeri: Utsläpp till avlopp. Påverkan på biorening Kemstation: Risk för klorgasbildning i avloppet vid blandning med Natriumhypoklorit Försurar mark och vatten. Hartskokeri: Utsläpp till dagvattensystem till recipient. Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder -Pumpgropar inne -Täcklock för dagvattenavlopp finns -Instruktioner -Kamera övervakning -Möjlighet att länsa in utsläppet (trögflytande) -Påkörningsskydd -Dubbla nivåmätningar med förregling - invallning med nivåmätning och förregling -Mätning ledningsförmåga avlopp. -FU-rutiner - klorgasdetektor och larm -Kameraövervakning Kommentar/ Åtgärder Inomhus. Lossning/lastning utomhus. Skiktning sker i cisternen där mer svavelsyra ansamlas i botten och innebär större korrosionsrisk. Rekommendation: Plan för omhändertagande av utsläppt tallolja med lastbil till destruktion. Enbart dagvattenbrunnar i närheten av kemstation som går direkt till recipient.

83 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens H 2O 2-tankar Kemstationen 120 m m 3 Natriumhypoklorit (10-15 %) 50 m 3 kemstationen Utsläpp till mark och vatten Utsläpp till mark och vatten Fosforsyra, vattenrening 7 m 3 Utsläpp till vatten -Ventil trasig -Rörbrott -Slangbrott -Temp.reaktion -Packning -Rörbrott -Ventil trasig -Påkörning -Distr.syst. Slangbrott vid lossning Kraftig reaktion med org material (explosion och brand) Kan ge frätskador Akuttoxiskt för växter och markorganismer -Kan utveckla klorgas i kontakt med vissa metaller och syror -Frätskador -Akuttox. växter och markorganismer Kan ge frätskador Ökade fosforhalter i utgående avlopp, eutrofiering. Risk för att villkor överskrids Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder -Invallat med nivåmätning och förregling. -Nivågivare med lossningsförregling -Dubbla tempgivare en ytgivare för indikation av värmutveckling -Instruktioner -FU -Kameraövervakning -Invallning med nivåmätning och lossningsförregling - Nöddusch/ögondusch -FU och FLT -Kameraövervakning -Uppsamlingskärl -Nivågivare med lossningsförregling -Lossningsinstr -Lagertank inomhus med sarg Kommentar/ Åtgärder Enbart dagvattenbrunnar i närheten av kemstation som går direkt till recipient. Enbart dagvattenbrunnar i närheten av kemstation som går direkt till recipient. Lossnings-platsen ligger nära utloppet från reningen. Rekommendation: Lossningsplats bör flyttas vid ombyggnationen.

84 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 12 13a 13 b Kvävelösning, vattenrening 2 * 26 m 3 Utsläpp till vatten Kommentar/ Åtgärder Tanken står inomhus. Lossningsplatsen ligger nära utloppet från reningen. Rekommendation: Lossningsplats bör flyttas vid ombyggnationen. Bedöms inte vara någon risk för ihopblandning med natriumsilikat i och med frigivning Komplexbildare, CTMP 30 m 3 Komplexbildare Blekeriet 70 m 3 Utsläpp till mark och avloppsrening Utsläpp till mark vid lossning Slangbrott vid lossning -Lossning, slangbrott -Bräddning till rening -Felmanöver Ökade kvävehalter i utgående avlopp, eutrofiering Risk för att villkor överskrids Utsläpp av kväve till recipient, eutrofiering, förhöjt ph (9-10) Risk för att villkor överskrids Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder -Uppsamlingskärl - Nivågivare med lossningsförregling -Lossningsinstr -Lagertank inom med sluten invallning -Nivågivare -Instruktioner (lossning mm). Internt spillutssystem Fjäderstängande ventiler N-onlineanalys på reningen -Nivågivare -Instruktioner (lossning mm). -Ljuslarm högnivå vid lossningsplats -Internt spillutssystem -Fjäderstängande ventiler -N-onlineanalys på reningen

85 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 14a Hydrauloljesystem (hydraulolja & smörjolja) allmänt Utsläpp till vatten, farligt avfall -Slangbrott -Trasiga packningar -Läckande ventiler -Oljeläckage på systemen kring sodapannan -Läckage vid turbinens kylvatten -Läckande barkpress -Läckage från pelletskvarnar -Hydraulolja till avlopp/biorening -Farligt avfall från oljeavskiljare/ pumpgropar/golv Riskbedömning K S 2 4 Nuvarande skyddsåtgärder -Pumpgrop (CTMP) -Spilltråg under tankar -Pumpstopp vid lågnivålarm -FU-insp. -Invallning (Blekeri) -Oljemätare innan försedimentering -Sodapannans brännare står på ett utformat spillkar -Oljeavskiljare finns på kylvattenavloppet från turbin och i maskinhuset till pelletskvarnarna Kommentar/ Åtgärder Hydrauloljekylare är ej dubbelmantlade. Inget utbytesprogram på värmeväxlare och nivåer mäts ej (CTMP). Nya kylare är rostfria (Blekeriet) och bedöms vara mindre sannolika att läcka. Störst risk: spill i renseriet. Utsläpp mängd uppskattas till ca 50 liter. Rekommendation: Vid eventuellt nytt renseri bör det säkerställas att risken för hydrauloljespill reduceras.

86 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 14 b 15 Hydraulolja, arbetsmaskiner Ammoniak (24,5%), 17 m 3 E&Å Utsläpp till mark och dagvatten -Läckage från vedtruckar m.m. -Slangbrott vid lossning -Påkörning med gaffeltruck -Hälsofarlig gas -Höga kvävehalter -Mycket högt ph Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder -Bark och spån används som absorbent (vedplan/flisstackar) -Tättingar för brunnslock -Oljeavskiljare i verkstäder och drivmedelstation. -Gaser återtas till bilen -Påkörningsskydd -Dubbelmantlad -Nivåmätning med lossningsförregling Kommentar/ Åtgärder Inga brunnar vid vedplan. Få brunnar vid flisstackarna. Utomhus. Brunn till kommunala reningsverket i närheten. Rekommendation: Tättning på kommunal sanitetsbrunn innan lossning påbörjas. Rekommendation: Samorda och säkerställ att påkörningsrisken minskar under byggnation. Liten åtgång, så påfyllnad bör ej göras under byggtiden.

87 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens EO1 Ca 35 m 3 E&Å Utsläpp till mark, vatten Vitlut Utsläpp till mark, m 3 vatten -Bottenventil trasig -Påkörning rörbrygga -Rörbrott -Korrosion -Överfyllning -Distr.syst -Korrosion -Dålig svets -Sättning (dålig pålning) Brandrisk Mark- och vattenförorening Högt ph-störande Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder 2 2 Skyddsåtgärder enligt standard Invallning -Överfyllnadsskydd -Spillutshantering Kommentar/ Åtgärder Befintlig tank flyttas till närheten av nya EO5 cisternen.. Ca två lossningar per år á ca 4. Användningen går huvudsakligen till facklan. Ny cistern. Utomhus.

88 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 18a 18 b 19a 19 b Tjocklut 1500 m 3 (73 % torrhalt) Tjocklut 1500 m 3 (80 % torrhalt, trycksatt) Utsläpp till mark, vatten Rå grönlut m 3 Utsläpp till mark, Filtrerad grönlut 3000 m 3 vatten -Korrosion -Dålig svets -Sättning (dålig pålning) -Korrosion -Dålig svets -Korrosion -Dålig svets -Korrosion -Dålig svets -Sättning (dålig pålning) ph-störande COD-effekt ph-störande Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder -Överfyllnadsskydd -Överlöpshantering -Överfyllnadsskydd -Överlöpshantering -Pumpgrop -Inga avlopp -Överfyllnadsskydd -Överlöpshantering -Överfyllnadsskydd -Överlöpshantering -Marken sluttar ej ned mot recipient Kommentar/ Åtgärder Ny cistern. Utomhus Ny cistern. Inomhus. Trycksättningen krävs för att hantera hög temperatur för att tjockluten ej ska stela. Ansluts till svaggassystemet. Ny cistern. Inomhus. Ombyggd av befintlig cistern. Utomhus.

89 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens Nya lutcisterner: Mellanlut Ca 3200 m 3 Mellantjocklut 300 m 3 Blandlut 2x9000 m 3 Slamtankar 350m m 3 Svaglut 2500 m 3 Spillut 3200 m 3 Utsläpp till mark och vatten (Stort/mindre) Såpa Utsläpp till mark, m 3 vatten 22 Sodapanna Utsläpp till vatten 23 Gas- och kondensatbehandlingssystem, destruktionsugn Utsläpp till luft -Bottenventil trasig -Rörbrott -Korrosion -Överfyllning -Distributionssystem -Korrosion -Dålig svets -Sättning (dålig pålning) -Läckage av smältan -Haveri smältalösare Bortfall av el, elfel m.m. Kan ge frätskador, ph-förhöjning i Mark och vatten, COD-belastning Riskbedömning K S 2 2 ph-störande 2 2 Utsläpp till kemavlopp (recipient). Förhöjda halter till luft Nuvarande skyddsåtgärder -Överfyllnadsskydd -Överlöpshantering -Katastrofdamm (vissa) -Överfyllnadsskydd -Överlöpshantering -Katastrofdamm 2 2 Smältalösaren är invallad 1 5 -Mesaugn med skrubber -Fackla (svavelutsläpp) -Kontroll, FU och FLT av fackla och mesaugn för att säkerställa att dessa fungerar Kommentar/ Åtgärder Ny cistern. Utomhus. Luktstörning. Berör främst närområdet.

90 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 24 Kylvatten Utsläpp till luft Stillastående vattenvolymer i ledningar efter kyltorn och kondensatrening Risk för spridning av legionella Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder -Mätningar 3-4 ggr/år på reningsanläggning/ Slamhantering -Genomgång av systemen för att bygga bort stillastående vattenvolymer Kommentar/ Åtgärder Sedan 2009 har Bolaget inventerat var stillastående vatten finns., Insatser har gjorts och minskning har setts utifrån provsvaren. Störst spridningsrisk: i ledningar efter kyltornen (dessa ligger före andra delar). Risk finns även vid avställningar/ driftstopp. Rekommendation: Revidera riskanalys för legionella

91 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 25a 25 b Riskbedömning K S Metanol ca m 3 (klordioxidfra -Rämning 2 2 mställning) -Korrosion Utsläpp till mark Brand/explosion -Brott på rörbrygga -Packningsläckage Brand- och explosionsrisk -Sättning i mark Process- -Slangbrott Metanol 2 2 ca 30 m 3 Nuvarande skyddsåtgärder -Invallad -Ex-klassad -Separerad -Vakuum- och säkerhetsventil -Skyddsjordad -Området är ej mycket trafikerat -Invallad -Ex-klassad -Separerad -Vakuum- och säkerhetsventil -Skyddsjordad -Området vid sidan av Kommentar/ Åtgärder Rekommendat ion: Säkerställ att inga lyft över ledningar, tankar och rörbryggor sker under och efter byggnation. Rekommendat ion: Säkerställ att inga lyft över ledningar, tankar och rörbryggor sker under och efter byggnation.

92 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 26 Natriumklorat Lossningstank 70 m 3 Lagertank 2 * 190 m 3 (klordioxidfra mställning) Utsläpp till mark och vatten -Rämning -Korrosion -Brott på rörbrygga -Packningsläckage -Sättning i mark -Slangbrott Giftigt för vattenlevande organismer. Förhöjd brandoch explosionsrisk vid upphettning Riskbedömning K S 3 2 Nuvarande skyddsåtgärder -Inga brunnar finns i dagsläget i närheten -Vid lossning är kloraten i delvis kristallform och enklare att sanera. Kommentar/ Åtgärder Utomhus. Rekommendation: Säkerställ att inga lyft över ledningar, tankar och rörbryggor sker under och efter byggnation. Rekommendation: Innan införande av nya brunnar inom klordioxidframs tällningen bör en riskutredning utföras

93 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens Klordioxidvatten/ klordioxid Lagertank 2*1000 m 3 Saltkristallösning (natriumseskvisulfat) Upplösningstank på ca 3 m 3 Utsläpp till mark, vatten, luft Utsläpp till mark och vatten -Rämning -Korrosion -Brott på rörbrygga -Packningsläckage -Sättning i mark -Haveri av reaktor pga. ex. övertryck -Förhöjda temperaturer från ex. brand -Haveri av ventilation ger förhöjda ClO 2- koncentrationer -Sättning i mark -Slangbrott -Rörbrott Giftigt för vattenlevande organismer. Giftig gasförångning (vid 11 C) Förhöjd brand- och explosionsrisk i och med ämnets oxiderande egenskaper. En puff i reaktorn kan ske vid förhöjda temperaturer ph-störning om utsläppet når vatten Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder -Egen invallning -Överfyllnadsskydd -M.m -Invallad -Inomhus Kommentar/ Åtgärder Rekommendation: Säkerställ att inga lyft över ledningar, tankar och rörbryggor sker under och efter byggnation. Inomhus. Saltkristallerna innehåller ca 18 % svavelsyra. Efter upplösningstan ken skickas saltlösningen direkt tillbaka till processen via fasta rörledningar

94 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 29 Kloratsteg (biorening) Utsläpp till vatten Kemikalie/ temperatur- /ph-höjning etc. slår ut kloratsteget och därigenom funktionen i bioreningen Förhöjda utsläpp till vatten på grund av utslagen biorening Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder Kommentar/ Åtgärder Rekommendation: Införa larm och kontrollfunktionerer för att möjliggöra övervakning om vad som går in i kloratsteget

95 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 30a 30 b Flingtork Vedplan/flisoch barklager Brand. Utsläpp till mark, vatten, luft -Brand inne i flingtorken -Brand i flis- & barklager, vedtruckar - Brandspridning. Ex. via flistransportörer Utsläpp av brandrök och släckvatten Brandrök och släckvatten till mark/recipient Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder -Inga brunnar i närheten -Sprinklade flistransportörer -Rutiner för att inte låta barkhögar ligga kvar länge och inte blir för höga för att undvika att värmeutveckling sker på grund av nedbrytning av mikroorganismer Kommentar/ Åtgärder Ingen av de inträffade bränderna har spritt sig utanför flingtorken. Brandspridning utanför flingtorken konsekvens 2. Värsta scenariot är brand i flishög. Framöver kommer barkplanen vara på nuvarande vedplan. Barken är blöt och risk för antändning låg. Ingen risk att släckvattnet når bioreningen. Nya flistransportörer kommer att byggas.

96 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 30c 30 d Pelletspanna/ lager Utlastningen 31 Avloppssystem Brand. Utsläpp till mark, vatten, luft Utsläpp till mark, vatten -Brand, självantändning i pelletssilo - Dammbildning vid pelletshantering, ex. tippning -Brand i massabalar -Olämplig placering av kran/lyft/materi al -Läckage -Rörbrott -Släckvatten till mark och vatten. Rökgaser till luft. -Dammexplosion Utsläpp av brandrök och släckvatten Utsläpp av ej renat processvatten till mark och vatten. Risk för sättningar/ bärighet vid längre oupptäckta läckage Riskbedömning K S Nuvarande skyddsåtgärder -Explosionsavlastningar -CO 2-släckning -Möjlighet att plocka ut den brinnande pelletsen och släcka utanför -Sprinklat -Rutiner för att låta pellets ligga för länga och därigenom öka brandrisk -Sprinklat -Brandjalusier -Brandvatten i närheten -Rutiner och stor erfarenhet för att stabilera tunga kranar Kommentar/ Åtgärder Massabalar är tätt packade och svåra att antända. Rutiner och provtagning kommer att ske innan utplacering av tunga fordon eller material.

97 BILAGA B14: (20) Ref Plats/tank Skadehändelse Orsak Konsekvens 32 Bebyggd mark inom industriområdet Utsläpp till mark, vatten, luft Skred- och sättningar pga: -Landhöjning -Låga vattenstånd -Förhöjda vattenstånd -Kraftig snösmältning -Kraftiga regn som inte hinner avdunsta (sugs upp av marken) Beroende på plats och styrka kan utrustning, tankar och rör skadas och ge utsläpp Riskbedömning Nuvarande skyddsåtgärder K S Pålning av nya strukturer Kommentar/ Åtgärder Tecken på skred på sjöbotten mitt emot industriområdet. Skred- och raskartering har gjorts inom industriområdet. Ändrat framtida klimat ökar riskerna med skred.

98 Sannolikhet BILAGA B14: (20) mer än 1 ggr per år b 1 ggr per 1-10 år 4 30a 4,14a 1 ggr per år 3 1a,2,13a,13b 1 per år 2 5b,11,12, 18b,30b 6-10,15, 16,18a,19a,19b, 20-22,25a,25b,28, 30c,31,32 1b,29 5a,26,27 < 1 ggr per 1000 år 1 30d 3,17, 24 1c Miljö Inga egentliga skador. Liten utbredning. Ingen sanering Övergående kortvariga skador. Liten utbredning. Ingen eller enkel sanering. Långvariga skador. Liten till stor utbredning. Enkel sanering. Konsekvens Permanenta skador. Liten till stor utbredning. Oftast svår eller omöjlig sanering. Permanenta skador. Stor utbredning. Oftast svår eller omöjlig sanering.

99 BILAGA B14: (7) Miljö- och hälsomässiga egenskaper hos Bolagets lagrade kemikalier Kemikalie Hälsoeffekter Miljöeffekter Metanol (Flytande) Terpentin (Flytande) Hudkontakt: Avfettar huden och kan ge eksem. Vid långvarig kontakt tränger metanolen genom huden och kan ge samma besvär som vid förtäring. Inandning: Inandning kan ge huvudvärk, illamående, trötthet. Vid höga halter samma symtom som vid förtäring. Ögonkontakt: Stark sveda. Förtäring: Förtäring kan ge berusning och illamående och efter flera timmar huvudvärk, buksmärtor, kräkningar, synrubbningar, andnöd, medvetslöshet och chock. Risk för livshotande förgiftning och bestående synskada, blindhet. Inandning: Kan ge sveda i näsa och svalg samt hosta, huvudverk, yrsel, trötthet, illamående. Vid höga halter hjärtklappning samt risk för njurpåverkan (äggvita i urinen) och blåskatarr med sveda vid urinering samt medvetslöshet. Hudkontakt: Terpentin avfettar huden och kan ge irritation och hudsprickor. Tränger igenom huden och kan vid omfattande hudkontakt ge liknande besvär som vid inandning. Långvarig upprepad kontakt kan ge upphov till eksem. Även risk för allergi föreligger med allergiskt eksem. Ögonkontakt: Ger intensiv smärta. Förtäring: Kan ge brännande sveda i mun och svalg, magsmärtor, kräkningar och diarré samt skada nervsystemet. Lunginflammation kan tillkomma efter några timmar till ett dygn, om terpentin vid förtäring dragits ned i luftvägarna. Redan några milliliter terpentin i lungorna kan orsaka lunginflammation. Ej klassificerad som miljöfarlig. Låg giftighet för både land- och vattenlevande organismer. Biologiskt lättnedbrytbar. Ej bioackumulerbar. Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. Biologiskt lättnedbrytbar men kan innehålla oorganiska komponenter. Ej bioackumulerande. ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE

100 BILAGA B14: (7) Kemikalie Hälsoeffekter Miljöeffekter Gasol (Flytande) Syrgas (Flytande) (leverantörsägd) Eldningsolja 1 (Flytande) Eldningsolja 5 (Flytande) Hydraulolja (Flytande) Svavelsyra (Flytande) Ögonkontakt: Stänk av flytande gasol ger sveda. Inandning: Mycket höga halter kan verka bedövande och orsaka yrsel, illamående samt kvävning Hudkontakt: Flytande gasol ger kylskada Inandning: Inandning av mycket höga halter under längre tid kan orsaka lungirritation med brännande smärta, tryck över bröstet och hosta. Hudkontakt: Kan orsaka allvarlig köldskada med rodnad, smärta och blåsor Ögonkontakt: Kan orsaka köldskada med rodnad och smärta. Risk för bestående köldskada föreligger. Inandning: Långvarig exponering leder till illamående. Förtäring: Kan orsaka kemisk lunginflammation Hudkontakt: Långvarig exponering kan ge sprickor, eksem. Viss risk för hudcancerpåverkan Ögonkontakt: Lätt ögonirritation Inandning: Farligt vid inandning Förtäring: Kan orsaka lungskador. Kan ge cancer. Risk för fosterskador. Hudkontakt: Risk för allvarliga hälsoskador genom hudkontakt. Upprepad kontakt ger torr hud och hudsprickor Ögonkontakt: Lätt ögonirritation Inandning: Irriterande. Kan orsaka dåsighet, huvudvärk, kväljningar. Förtäring: Kan orsaka yrsel, kräkningar och diarré. Hudkontakt: Irriterande. Avfettande vid längre exponering. Ögonkontakt: Irriterande. Inandning: Sveda och andningsbesvär. Risk för lugnskador vid höga halter. Förtäring: Allvarliga frätskador. Hudkontakt: Sveda och frätsår. Ögonkontakt: Kan orsaka frätskador och blindhet. Ej klassificerad som miljöfarlig. Biologiskt lättnedbrytbar. Uppgift om bioackumulerbarhet saknas. Inga kända miljöeffekter Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Kan vid läckage tränga ner och förorena grundvatten. Giftig för vattenlevande organismer. Kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Innehåller potentiellt bioackumulerande ämnen. Kan vid läckage tränga ner och förorena grundvatten. Mycket giftig för vattenlevande organismer. Kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. Ej klassad som giftig, miljöfarlig eller hälsofarlig. Utsläpp kan dock bilda en hinna på vattenytan. Hinnan kan fysiskt skada vattenlevande organismer och minska syreomsättningen. Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Förväntas ej bioackumulera. Större utsläpp kan ha skadlig eller störande inverkan på miljön. Utsläpp till vatten kan ge sänkt ph vilket kan skada vattenlevande organismer.

101 BILAGA B14: (7) Kemikalie Hälsoeffekter Miljöeffekter Svaveldioxid (Flytande) Komplexbildare 1 Komplexbildare 2 Ammoniaklösning (24,5%) Inandning: Akut giftigt vid inandning. Frätande på luftvägar. Då gasen är tyngre än luft trycks syre bort och risk för kvävning finns. Förtäring: Allvarliga frätskador. Hudkontakt: Allvarliga frätskador vid höga koncentrationer. Ögonkontakt: Allvarliga frätskador vid höga koncentrationer. Inandning: Skadligt vid inandning Förtäring: Skadligt vid förtäring Hudkontakt: Längre tids kontakt kan orsaka hudirritation Ögonkontakt: Irriterar ögon. Risk för allvarlig ögonskada. Inandning: Skadligt vid inandning Förtäring: Skadligt vid förtäring. Misstänks ge fosterskador. Hudkontakt: Längre tids kontakt kan orsaka hudirritation Ögonkontakt: Irriterar ögon. Risk för allvarlig ögonskada. Inandning: Risk för beståendeskador på lungor och andningsvägar Förtäring: Starkt frätande. Hudkontakt: Starkt frätande. Förfrysningsskador kan uppstå. Ögonkontakt: Allvarliga frätskador på hornhinna med stor risk för synskada. Förfrysningsskador kan uppstå. Kan orsaka ph-förändringar i vattensystem. Mycket giftig för vattenorganismer. Potentiellt biologiskt nedbrytbar. Ämnet bedöms ej vara akut skadligt för vattenlevande organismer. I låga koncentrationer förväntas ingen påverkan på bioreningens nedbrytningsaktivitet. Ej biologiskt lättnedbrytbart. Förväntas ej bioackumuleras på grund av hög relativ vattenlöslighet. Ämnet klassificeras ej som skadligt för vattenlevande organismer. Lätt biologiskt nedbrytbar. Mycket giftig för vattenlevande organismer. Kan orsaka ph-ändringar i vattensystem.

102 BILAGA B14: (7) Kemikalie Hälsoeffekter Miljöeffekter Natriumhydroxid (50 %-ig) (Flytande) Väteperoxid (49 %) (Flytande) Klordioxidlösning (<3 %) (Flytande) Inandning: Irritation/skador på luftvägar, lungor Förtäring: Frätande Hudkontakt: Frätande Ögonkontakt: Starkt frätande Inandning: Inandning av ångor eller dimma kan ge kraftig sveda i svalg samt nysningar och hosta. Vid höga halter finns risk för luftrörskatarr och vätskeutgjutning i lungorna (lungödem). Hudkontakt: Vid hudkontakt vitnar huden omedelbart, därefter kan rodnad, blåsor och frätsår uppkomma. Ånga eller dimma verkar irriterande på huden. Ögonkontakt: Stänk i ögonen ger intensiv sveda, tårflöde och frätsår. Risk för bestående synskada, blindhet. Skadan kan visa sig först efter flera timmar till dagar. Ånga eller dimma verkar irriterande på ögonen. Förtäring: Förtäring ger sveda, magsmärtor och frätskador. Nedsvald väteperoxid sönderdelas snabbt till syrgas, som kan orsaka utvidgning av magsäcken med risk för inre blödning eller bristning. Inandning: Starkt irriterande. Starkt frätande. Andningsbesvär på grund av lungskada (vätskelunga) kan komma upp till två dygn efter inandning av gasen (fördröjd verkan). Hudkontakt: Starkt irriterande. Starkt frätande. Ögonkontakt: Starkt irriterande. Starkt frätande. Påverkan på ph-nivå i vattenmiljö. Ej nedbrytbar (oorganisk förening). I kontakt med aluminium bildas vätgas. Lättlösligt i vatten och tränger ner i marken. Bryts snabbt ner i mark och vatten. Vattentäkter kan temporärt bli obrukbara vid utsläpp. Miljöfarlig. Skadlig för växter och djur, särskilt vattenlevande organismer kan skadas allvarligt vid utsläpp. Klordioxidgas irriterar ögon, slemhinnor och hud i koncentrationer kring 45 ppm. Vid 500 ppm är gasen dödlig vid kort exponering.

103 BILAGA B14: (7) Kemikalie Hälsoeffekter Miljöeffekter Natriumklorat (Fast) Tallolja (Flytande) Grönlut (Flytande) Inandning: Irriterar luftvägarna. Ögonkontakt: Irritation i ögonen. Förtäring: Kan ge illamående, kräkningar, magsmärtor, diarré, andnöd och medvetslöshet. Blodskador (methemoglobinemi, gulsot) njurskador och leverskador kan tillkomma eventuellt efter flera timmar utan besvär. Inandning: Irriterar andningsorganen. Inandning kan orsaka hosta, tryck över bröstet och irritation i andningsorganen. Gaser från råtalloljan t.ex. terpener, svavelväten kan verka irriterande på luftvägarna. Hudkontakt: Råtalloljan på huden kan verka irriterande och ge upphov till eksem. Ögonkontakt: Råtalloljan i ögonen är irriterande Förtäring: Kan ge brännande sveda i mun och svalg, magsmärtor, kräkningar och diarré samt i övrigt besvär som vid inandning. Lunginflammation kan tillkomma efter några timmar till ett dygn. Inandning: Frätande på luftvägarna. Hudkontakt: Orsakar allvarliga frätskador på hud. Ögonkontakt: Orsakar allvarliga frätskador på ögon. Förtäring: Förtäring kan ge upphov till frätskador på svalg och mag-tarmsystemet. Miljöfarligt och mycket giftigt för växter på land och i vatten, samt för mikroorganismer. Ej bioackumulerbar. Innehåller komponenter som kan vara skadliga för vattenlevande organismer. Lätt biologiskt nedbrytbar. Vissa komponenter i talloljan är bioackumulerande. Ej klassificerad som miljöfarlig. Kan höja ph-nivå i vattenmiljö vilket innebär fara för vattenlevande organismer. Hög rörlighet i mark. Då ämnet är oorganiskt är det inte biologiskt nedbrytbart såsom en källa till kol eller energi. Ej bioackumulerbar. Sänkning av ph kan innebära att brandfarlig och giftig vätesulfid bildas. Detta sker i kontakt med syror. I kontakt med vissa metaller bildas vätgas.

104 BILAGA B14: (7) Kemikalie Hälsoeffekter Miljöeffekter Svartlut (inkl. tjocklut, mellantjocklut, mellanlut, blandlut, överlöp, spillut) (Flytande) Vitlut (Flytande) Natriumhypoklorit (Flytande) Fosforsyra (Flytande) Inandning:. Irriterar andningsorganen. Inandning kan orsaka hosta, tryck över bröstet och irritation i andningsorganen. Hudkontakt: Orsakar allvarliga bränn- och frätskador. Ögonkontakt: Orsakar allvarliga ögonskador Förtäring: Orsakar illamående och kräkningar. Kan ge upphov till frätskador på svalg och mag-tarmsystemet. Inandning: Irriterar andningsorganen. Inandning kan orsaka hosta, tryck över bröstet och irritation i andningsorganen. Hudkontakt: Kan orsaka bränn- och frätskador. Ögonkontakt: Orsakar allvarliga ögonskador Förtäring: Orsakar illamående och kräkningar. Kan ge upphov till frätskador på svalg och mag-tarmsystemet. Inandning: Vid låga koncentrationer irriteras slemhinnor. Vid höga koncentrationer finns risk för andnöd Hudkontakt: Allvarliga frätskador Ögonkontakt: Allvarliga ögonskador Förtäring: Frätande. Irritation av slemhinnor Inandning: Risk för lungskador vid höga halter. Upprepad kontakt kan ge kronisk luftrörskatarr Hudkontakt: Kan ge frätskador och blåsbildning Ögonkontakt: Stor risk för allvarliga ögonskador Förtäring: Frätande Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer. I kontakt med syror bildas brandfarlig och giftig vätesulfid. Data saknas för bioackumuleringsförmåga. Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Ej klassificerad som miljöfarlig. Tester har visat på akut toxicitet för vattenlevande organismer. Data saknas för bioackumulerbarhet. Då ämnet är oorganiskt är det inte biologiskt nedbrytbart såsom en källa till kol eller energi. Kan orsaka höjning av ph i vattendrag och därmed vara farligt för vattenlevande organismer. I kontakt med syror bildas brandfarlig och giftig vätesulfid. Mycket giftig för vattenlevande organismer med långtidseffekter. Ämnet bioackumuleras ej. Vattenlöslig och nedbrytbar. Låg bioackumuleringsförmåga. Kan vara skadlig för vattenlevande organismer genom sänkning av ph.

105 BILAGA B14: (7) Kemikalie Hälsoeffekter Miljöeffekter Kvävelösning (Flytande) Natriumsilikat (vattenglas) (Flytande) Natriumsulfitlösning (Flytande) Skumdämpare 1 (Flytande) Skumdämpare 2 (Flytande) Skumdämpare 3 (Flytande) Inandning: Fördröjda allvarliga effekter kan förekomma efter exponering Hudkontakt: Inga kända allvarliga effekter Ögonkontakt: Inga kända allvarliga effekter Förtäring: Inga kända allvarliga effekter Inandning: Irriterande Hudkontakt: Kan ge frätskada Ögonkontakt: Frätande. Risk för allvarlig ögonskada Förtäring: Ger sveda, illamående och eventuella frätskador. Inandning: Irriterande. Utvecklar giftig gas i kontakt med syra. Hudkontakt: Irriterande. Ögonkontakt: Kan ge frätskador Förtäring: Farligt vid förtäring. Irriterande till frätande. Inandning: Irritation vid inandning av upphettad produkt Hudkontakt: Irriterande vid långvarig kontakt Ögonkontakt: Svag irritation Förtäring: Magbesvär Inandning: Uppgifter saknas Hudkontakt: Uppgifter saknas Ögonkontakt: Uppgifter saknas Förtäring: Uppgifter saknas Inandning: Uppgifter saknas Hudkontakt: Uppgifter saknas Ögonkontakt: Allvarlig irritation Förtäring: Uppgifter saknas Lätt biologiskt nedbrytbar. Ingen bioackumulering. ph-höjande. Vid utsläpp av större mängder kan vattenlevande organismer skadas. Inte bioackumulerande pga oorganiskt. Inga ekologiska uppgifter i SDB Biologisk nedbrytbar. Bedöms ej vara bioackumulerande. Vid undersökning av slam från massafabrik med en doseringsnivå av mg/l framkom inga negativa effekter på syreförbrukningen i vattenmiljön. Biologisk nedbrytbar. Bedöms ej vara bioackumulerande. Förväntas ej vara skadligt för vattenlevande organismer. Lätt biologiskt nedbrytbar. Bedöms ej vara bioackumulerande. Förväntas ej vara skadligt för vattenlevande organismer.

106 PM UPPDRAG Komplettering MKB detaljplan Östrands UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Rolf Stenvi UPPRÄTTAD AV Emma Edfors DATUM Kompletterande beskrivningar angående deponier, förorenade områden och sediment på Östrands fabriksområde Deponier Klorfabriksdeponin sanerades och deponerades på plats vid nedläggningen Byggnadsdelar och maskingods som inte innehöll alltför mycket kvicksilver utgör huvuddelen av deponin. Hg-haltigt slam och visst maskingods med högre halter Hg lades upp inne i deponin i två olika utrymmen. Deponin innehåller uppskattningsvis kg Hg. Över deponin är det asfalterat och utgör idag en parkeringsplats. Provtagning sker enligt kontrollprogram varje månad vid flöde från den yttre och den inre slingan och analyseras avseende Hg. Deponi med grafitstumpar (PCDD/F-haltigt) deponerades provisoriskt fram till Den provisoriska deponin där grafitstumparna låg är bortgrävd och körd till SAKAB Totalt skickades 300 m 3 jordmassor. Deponi D2 (slamdeponi): Hg-haltigt destillationsmaterial tillsammans med fällslammet från avloppsreningen för klorfabriken deponerades mellan och från 1980 och framåt skickades detta avfall till SAKAB. Uppskattningsvis kg slam ligger i deponin vilket motsvarar ca 7 kg Hg. Deponin är utformad som en ca 1½ meter djup grop vars botten hårdgjorts och bottnen och väggarna klätts med kraftig gummimatta. Deponin har förslutits med gummimatta på toppen och täckt med jord och delvis överasfalterats. Slammet ligger så att ingen spridning av föroreningarna sker idag. Deponi, norra parkeringen: På upplaget som ursprungligen bestod av bark är det nu en asfalterad parkering inom fabriksområdet. Betecknas som nr 30 i den inventering som Timrå kommun utförde av gamla avfallsupplag Deponi, Ö-80-parkeringen: Upplaget användes av bolaget för tippning av avfall från renovering av personalbostäder under perioden samt för tippning av trädgårdsavfall (ris mm). Förorenade områden Markundersökningar På industriområdet har ett flertal markundersökningar genomförts och bl.a inför byggnation av mesaugnen, 2012 inför byggnation av ny indunstningsanläggning och 2014 inför byggnation vid vedplan samt vid oljecistern för eldningsolja. Vidare har under hösten 2014 en omfattande miljöteknisk markundersökning genomförts som totalt omfattat: jordprovtagning i 99 provpunkter installation av grundvattenrör i 31 provpunkter

107 uttag av grundvattenprover från totalt 33 grundvattenrör (även två st. befintliga grundvattenrör, GVV1 & GVV2 har nyttjats för provtagning av grundvatten) grävning av 3 st. provgropar samt uttag av jordprover från dessa ytlig provtagning av jord med handhållen utrustning (Auger-provtagare) från 11 st. delytor De typer av ämnen som analyserats i jord och grundvatten är petroleumkolväten, metaller, PCB, klorerade pesticider, klorbensener, klorerade alifater, klorfenoler samt dioxiner. Beskrivning av delområden Östrands industriområde bedöms tillhöra kategorin MKM (mindre känslig markanvändning) enligt Naturvårdsverkets terminologi. Detta med hänsyn till att området är och i framtiden avses att vara ett fabriksområde. Området är indelat i elva delområden. Resultaten från fältundersökningen visar på en stor variation av markförhållanden inom undersökningsområdet. Marken inom delområde 1 är opåverkat av industriell verksamhet och består främst av silt med inslag av sulfidlera. I delområde 2 och 3 finns vissa tecken på ytlig utfyllnad av tegel, betong, trä m.m. som underlagras av naturliga jordarter i form av grus, sand och silt. Den största delen av området (framförallt i utkanterna av delområdet) består av naturliga jordarter som grus, sand och silt. I de centrala delarna av delområde 3 består marken av ytlig fyllning (grus och sand) som underlagras av finare material i form av sand och silt. Marken på delområde 4 utgörs till stor del av asfaltsbelagda parkeringsytor vilka underlagras av en fyllning bestående av sten, grus och sand. Under fyllningen återfinns naturliga jordarter som sand, silt och morän. Delområde 5 är till största delen asfaltsbelagd och utfyllt med grus, sand, bark, mesa, trärester, tegel mm. Fyllningen underlagras främst av varianter av sand och silt. I de centrala delarna av delområdet är inte marken belagd eller utfylld. Här återfinns naturliga jordarter som siltig sand direkt från markytan. Delområde 6 är helt utfyllt av diverse material. I samband med undersökningen har tegel, kisaska, mesa, grus, sand, grafit, trärester samt metall/skrot påträffats. Fyllningen underlagras främst av finsand, siltig sand, silt och lera. I den centrala delen av Östrands industriområde är delområde 7 beläget. Delområdet består till största delen av industribyggnader och hårdgjorda körytor i form av asfalt. Marken på området består främst av sten, grus och sand som underlagras av finare material i forma av en siltig morän och sulfidlera. I den norra delen av området mot järnvägsskärningen ligger berg på ca 0,5-1 m djup under markytan. Föroreningar i jord och grundvatten i delområde 7 (den centrala delen av fabriksområdet) bedöms inte påverkas i någon större omfattning av transport med grundvatten till recipient då området består av fabriksbyggnader med stora takytor samt hårdgjorda körytor i form av asfalt (ingen infiltration av marken på området bedöms som möjlig). All nederbörd i detta område bedöms omhändertas av det befintliga dagvattensystemet och inte infiltrera ner i marken på området. Området är även lokaliserat direkt söder om bergskärningen som järnvägen och vägen norr om industriområdet området löper längs samt att undersökningar 2 (4) spanbud01s.dot PM KOMPLETTERING MKB DETALJPLAN ÖSTRANDS FC h:\data\data\christer\miljötillstånd ö helios\plan\komplett planhandling f utskrift \kompletteringskompletteringar \pm mkb dp docx

108 med borrbandvagn har visat att berg ligger ca 0,5-1,0 m under befintlig markyta i de norra delarna av delområdet. Givna förhållanden medför att grundvattnet uppströms delområde 7 troligen inte når delområdet i någon större omfattning p.g.a. rådande fysiska förutsättningar, vilket i kombination med minimal infiltration minimerar grundvattentransporten (och således även föroreningstransporten) i området. Delområde 8, 9 och 10 är främst utfyllt med sten, grus och sand ned till ca 1,5-2 m. Fyllningen underlagras av finare material som sand, silt, lera och morän. De största delarna av delområde 9 och 10 är belagda med asfalt och betong. Stora delar av delområde 11 består av Östrands vedplan som är belagd med asfalt. Området är till största del utfyllt med bark, trärester, tegel och mesa i de centrala delarna (vedplan) som underlagras av sand, silt och lera i olika varianter. Övriga delar av området är även det utfyllt men mer med sten, grus och sand. Även i dessa delar underlagras fyllningen av naturliga lager av sand, silt och lera. Delområdet bedöms inte heller som relevant avseende transport av föroreningar med grundvattnet till recipient då landbyggnaden i sig är konstruerad för att förhindra uttransport av föroreningar till recipient. Landbyggnaden består av en stenpir med tätskikt på insidan i form av duk samt att blandningen av grönlutslam och aska (som landbyggnationen består av) brinner ihop när de blandas med varandra. Lakningsförsök genomförda på blandningen av grönlutslam och aska har inte kunna påvisa några större utläckage av föroreningar. Den befintliga landbyggnationen medför att eventuella föroreningar som transporteras med grundvattnet från delområde 11 slutligen hamnar inom landbyggnaden. Bedömning föroreningssituation Resultatet från undersökningen visar att det finns föroreningar i jorden på industriområdet som överskrider riktvärdet för MKM. Det som utmärker sig från resultatet av undersökningen är framförallt höga halter av kvicksilver (SW1470, Sw1497 samt i SW14013). Höga halter har även noterats i provpunkterna SW14108 samt SW14109 (vilket troligen är ett sammanhängande område med Hg-förorening). Även förhöjda halter av klorerade lösningsmedel har påträffats (SW14PG1, SW1451 samt SW1471, halter dock under MKM). Spår av klorerade lösningsmedel har även påträffats i grundvattnet i det sedan tidigare installerade grundvattenröret i provpunkt GVV1. Avseende hexaklorbensen (HCB) så har något förhöjda halter påträffats (SW14PG1, SW14PG2 samt i SW147). Halterna underskrider dock MKM (Holländskt riktvärde som motsvarar MKM). 3 (4) spanbud01s.dot PM KOMPLETTERING MKB DETALJPLAN ÖSTRANDS FC h:\data\data\christer\miljötillstånd ö helios\plan\komplett planhandling f utskrift \kompletteringskompletteringar \pm mkb dp docx

109 Inför kommande byggnationer En statusrapport är upprättad för området och likaså en rapport över senast genomförd markundersökning. Avseende de områden där föroreningar i halter överskridande riktvärdet för MKM påträffats kommer en förtätad provtagning genomföras om området inför schaktning för att avgränsa eventuella föroreningars utbredning i marken alternativt schaktas och skickas till lämplig mottagare om inte dialog med tillsynsmyndighet säger annat. Sediment Inom ramen för aktuell tillståndsansökan har provtagning av sediment genomförts och laboratoriet analyserar för närvarande dessa prover som är uttagna. Kompletterande undersökningar kommer att genomföras i de fall fasta installationer kommer att göras vid kaj, som kan påverka sediment som visar sig vara förorenade. Detta kommer att hanteras inom ramen för aktuellt tillståndsärende samt vid behov i ärende om vattenverksamhet i enlighet med 11 kapitlet miljöbalken. 4 (4) spanbud01s.dot PM KOMPLETTERING MKB DETALJPLAN ÖSTRANDS FC h:\data\data\christer\miljötillstånd ö helios\plan\komplett planhandling f utskrift \kompletteringskompletteringar \pm mkb dp docx

110 REPORT Author Malin Hallberg Phone Mobile Date Project ID Client SCA Graphic Sundsvall AB Generisk riskanalys inför nytt miljötillstånd, Seveso III ÅF-Infrastructure AB Per Johnsson, Niclas Grahn, Malin Hallberg Granskad: Tomas Lackman ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Sweden Phone , Registered office in Solna, Corp. id , VAT SE Page 1 (28)

111 REPORT Sammanfattning På uppdrag av SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand, har ÅF upprättat en generisk riskanalys avseende planerad ändring av verksamheten i Timrå. Bolaget hanterar farliga ämnen, varvid verksamheten omfattas av lagstiftningen enligt Seveso - direktivet. Faran avser den totala mängden miljöfarliga och brandfarliga ämnen som samtidigt finns på området. Nytillkomna farliga ämnen, för tillverkningen av klordioxid, är klordioxid, ren metanol och natriumklorat. Av de studerade ämnena för klordioxidtillverkningen är det klordioxid som skulle kunna ge upphov till störningar för människor utanför fabriksområde. Vid utsläpp av klordioxidvätska kan avgasning av klordioxid ske. Klordioxid kan ge upphov till skador vid låga koncentrationer och kan vid ett katastrofalt utsläpp spridas över ett stort område. Ett utsläpp av eldningsolja skulle ge upphov till långvariga miljöstörningar vid ett haveri. För övriga farliga ämnen avklingar effekterna mycket snabbt, även om de kortvarigt kan vara dödliga och lokalt orsaka organismdöd i recipienten. Utsläpp av ammoniak skulle kunna ge upphov till fiskdöd lokalt, vilket vid ett större utsläpp skulle förväntas bli en högst påtaglig fiskdöd invid kylvattenkanalens utsläppsvolym. Utsläpp av natriumklorat och metanol vid ett haveri skulle ge miljöstörningar med lokal begränsning. SCA:s Östrands fabrik är belägen i ett relativt glesbefolkat område med få verksamheter och bostäder invid fabriksområdet. Unika naturmiljöer ligger inte heller i omedelbar närhet varvid inte extra höga skyddskrav behöver ställas på utsläpp av farliga ämnen. Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 2 (28)

112 REPORT Innehållsförteckning 1 Bakgrund Analysens genomförande Beräkningsförutsättningar Recipienten, Skönviken Genomförda riskanalyser inom ansökan enligt miljöbalken Analyserade ämnen Analyserade ämnen inom klordioxidtillverkningen Hantering Resultat utsläpp av kloratvätska Gasutsläpp vid utsläpp av klordioxidvatten Metanol för klordioxidframställning Resultat utsläpp av metanol till recipient Beräkningsantaganden för antändning av utsläpp av metanol Metanol från kondensering i indunstningen Beräkningsantaganden Resultat Eldningsolja Beräkningsantaganden Resultat Terpentinhantering (Toluen) Beräkningsantaganden Resultat brand i cistern Brand runt terpentinbil Gasflaskhantering Beräkningsantaganden Resultat Natriumhypoklorit Beräkningsantaganden Resultat Ammoniak Beräkningsantaganden Resultat Rekommendationer Referenser Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 3 (28)

113 REPORT 1 Bakgrund På uppdrag av SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand, har ÅF upprättat en generisk riskanalys avseende planerad ändring av verksamheten i Timrå. Rapporten ingår som en del av underlaget för ansökan enligt miljöbalken för nytt tillstånd om utökad massaproduktion, från nu tillståndsgivna till nivån ton massa per år, varav högst ton CTMP. Ansökan om utökad produktion avser främst sulfatmassa och för CTMP-produktionen planeras ingen tillkommande utrustning. Bolaget hanterar farliga ämnen, varvid verksamheten omfattas av lagstiftningen enligt Seveso II och kommande Seveso III - direktivet. Faran avser den totala mängden miljöfarliga och brandfarliga ämnen som samtidigt finns på området. Nytillkomna farliga ämnen är klordioxid, ren metanol och natriumklorat. Syftet med uppdraget har varit att upprätta en riskanalys för att belysa konsekvenserna av worst case-scenarios från brand, explosion och plötsligt stort utsläpp vid klordioxidframställning, ombyggnation av terpentin-indunstningen samt hantering av tung eldningsolja EO5. Östrandsfabriken ligger invid Alnösundet där en stor del av Indalsälvens utflöde passerar. I direkt anslutning till studerad hantering ligger Skönviken med ett mindre vattendrag Märlobäcken som svarar för ett begränsat vattenflöde i själva viken. Avstånd från fabriksområdet till närmsta bostadshus är cirka 300 meter. För gasformiga utsläpp av klordioxid ligger planerad hantering cirka 500 meter från närmsta bostadshus. Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 4 (28)

114 REPORT 2 Analysens genomförande Analysen är gjord som generisk för vägledning av möjlig placering och konsekvenser vid ett worst case scenario. Placering, utförande och exakta volymer var vid platsbesök och analysens genomförande till stora delar inte bestämda. Utifrån beräknade konsekvenser kan placering väljas och nödvändiga barriärer skapas för fortsatt systems/byggnadslayouts planering. Sannolikheter för beräknade generiska fall är i detta tidiga skede svåra att bedöma och bör beräknas senare i projektet då mer detaljerad utformning av anläggningen är känd. Beräkningarna är gjorda dels med FOA:s Vådautsläpp av giftiga och brännbara gaser och vätskor (FOA, 1998), och dels med beräkningskoden ALOHA (EPA & NOAA, 2014). ALOHA är framtagen av US Oceanic and Atmospheric Administration och Environmental Protection Agency. Utöver IDLH-värden, (Immediately Dangerous to Life or Health) som är framtagna för friska unga män, används även AEGL-värden, (Acute Exposure Guidelines Levels) som skadekriterier. AEGL-värden beskrivs närmare i avsnitt Gasutsläpp vid utsläpp av klordioxidvatten. 2.1 Beräkningsförutsättningar SCA:s Östrandsfabrik är belägen i ett relativt glesbefolkat område med få verksamheter och bostäder invid fabriksområdet. Unika naturmiljöer ligger inte heller i omedelbar närhet varvid inte extra höga skyddskrav behöver ställas på utsläpp av farliga ämnen. Delar av fabriksområdet är utfylld och av sämre bärighet varför extra krav måste ställas på grundläggning. Cisterner har rämnat, tippat och brunnit genom historien så sent som på 2000-talet i världen. Därför bör inte cisterner placeras på områden med skredrisk eller på mark som innehåller vattenkulvertar/rör som vid läckage kan underminera grunden och förorsaka sättningar. För att klara rimliga scenarios bör invallningar klara cisternbristningar och vara byggda på så säker grund att sättningar och vattenrör inte kan underminera marken så att både cistern och invallning rämnar. En invallning bör därvid klara ett vanligt 100-års jordskalv i Sverige, d.v.s. 5,5 på Richterskalan och med nedanstående kriterier: Invallning skall rymma hela volymen av cisternerna + 10 % om inte cisternerna tål belastningen från en våg från en kollapsad cistern Cisterner får ej blandas så att risk finns att de stjälper på grund av lyftkraft från tyngre utläckta vätskor eller släckvatten Cisterner med inkompatibla ämnen får ej blandas i samma invallning För gasspridning tas inte hänsyn till lokala effekter inom fabriksområdet där koncentrationen kan bli högre lokalt på grund av byggnadshinder. Utsläpp av vätska antas ske utan att tätting finns på plats eller att chaufför förmår stänga utflödet samt att utsläppet inte sker via reningsprocessen Recipienten, Skönviken För beskrivning av akuta effekter kan Skönvikens vattenvolym grovt räknas till 1000x200x10 =2*10 6 m 3. Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 5 (28)

115 REPORT Skönviken ligger invid Alnösundet och har en relativt god vattencirkulation med utspädningseffekt från Indalsälvens vattenflöde. Ett mindre vattendrag Märlobäcken mynnar i viken och står för ett begränsat vattenflöde av de inre delarna. Det största vattenflödet står kylvattenflödet med som uppgår till 4000 m 3 /timme vid drift. Dagvattenavlopp, kylvatten och renat processvatten mynnar i vikens yttre halva. 3 Genomförda riskanalyser inom ansökan enligt miljöbalken Miljöriskanalys och Säkerhetsrapport har upprättats som en del av ansökan enligt miljöbalken för tillstånd för utökad verksamhet, inskickad Angivna rekommenderade åtgärder för klordioxidtillverkningen i Säkerhetsrapporten återges i denna rapport i avsnittet 5. Rekommendationer. I Miljöriskanalysen har följande bedömning gjorts för klordioxidtillverkning och tillhörande kemikaliehantering. Alla lagertankar kommer att vara placerade utomhus i invallningar och med överfyllnadsskydd och övervakning. Ur ett miljöperspektiv avseende utsläpp till vatten bedöms natriumkloraten och själva klordioxiden som allvarligast på grund av deras egenskap som miljöfarliga. Natriumklorat kommer att anlända till anläggning med lastbil och lossningen planeras att ske genom att varmvatten pumpas genom tankbilen och tar med sig kloraten i delvis upplöst form då kloraten ursprungligen är i kristallform. Förvaring kommer att ske i två andra tankar. På grund av att natriumklorat kommer att lossas i delvis upplöst form bedöms risken som liten att exempelvis ett slangbrott från lastbilen skulle kunna medföra någon risk för att utsläppet kommer att nå recipient. Vid regn kan eventuellt utsläppet sprida sig något längre. Ett större utsläpp av natriumklorat och klordioxidvatten bedöms snarare kunna ske vid produktrörelse, t.ex då klordioxidvatten pumpas via distributionsledningen mot det nya blekeriet om denna utsätts för exempelvis påkörning 1. Om utsläppet då når brunnar finns risk för att utsläppet når recipient. I dagsläget finns inga brunnar kring själva framställningsområdet så risken att eventuella utsläpp av att endera kemikalie når dit är obefintlig. Om dock nya brunnar kommer att anläggas måste en riskutredning genomföras så att risker med läckage till dessa hanteras. Vidare står det även följande: Eftersom hela klordioxidframställningen kommer att byggas helt nytt är det viktigt att pålning görs korrekt för att undvika risker med skred eller sättningar vilket kan leda till mekanisk åverkan på tankar, ledningar som leder till utsläpp/läckage. Det tillkommande kloratsteget i avloppsreningen, som krävs eftersom klordioxid tillkommer som ny kemikalie, kan också slås ut på grund av exempelvis stora temperaturhöjningar eller att ph-störande kemikalier når detta steg i stora volymer. Konsekvensen kan då bli att bioreningen slås ut vilket ger förhöjda utsläpp till vatten och risk för att villkor överskrids. En rekommendation är därför att larm och kontrollfunktioner installeras för att möjliggöra övervakning om vad som går in i kloratsteget. 1 Meningen har korrigerats p.g.a. sakfel och ordalydelsen är därför ändrad. Exakt ordalydelse i Miljöriskanalysen är Ett större utsläpp av natriumklorat och klordioxidvatten bedöms snarare kunna ske från distributionsledningen mot det nya blekeriet om denna utsätts för exempelvis påkörning.. Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 6 (28)

116 REPORT Bränder i kemikalielagret och i klordioxidframställningen innebär att större mängder miljöskadliga ämnen kan kontaminera släckvattnet. Genom att anlägga en jordvall söder om klordioxidframställningen förhindrar detta i viss grad släckvatten från att snabbt nå recipient och jordvallen fungerar också som en invallning för många av de nytillkomna cisternerna. 4 Analyserade ämnen 4.1 Analyserade ämnen inom klordioxidtillverkningen Ny klordioxidproduktion planeras söder om befintlig kemikaliestation, med hantering av natriumklorat, klordioxid, och metanol. Generisk analys genomförs då utformningen ej är fastställd. I Figur 1 och Figur 2 ges en schematisk bild över anläggningen. Den 1 %-iga klordioxidlösningen bereds kontinuerligt och lagras i två cisterner om 550 m 3 vardera. En eltransformator är planerad i byggnadens nordvästra hörn. Väggarna bör tåla en transformatorexplosion samt avlastning kunna ske till säker plats. Befintlig kemikaliestation Ny klordioxidtillverkning Figur 1. Ungefärlig placering av klordioxidframställningen i relation till befintlig kemikaliestation Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 7 (28)

117 REPORT Figur 2. Schematisk bild nya klordioxidbyggnader Tabell 1. Mängddata för klordioxidframställningen Ämne/blandning Mängd Koncentrerad Kloratlösning med bil (700g/liter 80 C) 30 m 3 Metanol i tankbil 1 bil/ varannan vecka m 3 Metanoltank 100 m 3 Klorattankar mottagningstank för rundpumpning 2*90 m 3 Kloratlagertankar 2*300 m 3 Svavelsyra från befintligt rörgatsystem under mark för tankbilarna Klordioxidlösning (9-10 g/liter 1 % lösning) 2*550 m Hantering Billossning av klorat till 90 m 3 tank och metanolcistern. Vidare får ingen förväxlingsrisk finnas för sammanblandning av klorat/metanol på grund av risken för kraftig explosion vid blandning av dessa inkompatibla ämnen. Natriumkloraten är en stark oxidator och explosivt i kontakt med de flesta brännbara ämnen och är dessutom mycket miljöfarligt för vattenlevande organismer. Lossning bör endast tillåtas på betongplatta med låsta lågpunkter med utpumpning till mellanbassäng för destruktion så att inte vätskan rinner ut i havet/kraftig stör reningsprocessen. Metanol är giftig för människor men mindre skadlig för vattenlevande organismer Resultat utsläpp av kloratvätska LC50 Fisk 96h=4,46 mg/l medför att om 30 m 3 kloratlösning når Skönviken blir koncentrationen genomsnittligt cirka tre gånger högre än LC50 96h-värdet. D.v.s. påverkan blir lokal med det vattenutbyte som sker i viken och Alnösundet. Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 8 (28)

118 REPORT Gasutsläpp vid utsläpp av klordioxidvatten Det finns stora skillnader i olika källor om med vilken hastighet klordioxid gasar av vid ett läckage. I hänvisning till försök utförda av Eka Chemicals i rapport av Käck och Lundberg anges avgasning som 30 % under 20 min från en lösning med 1 vikts-% klordioxid (Käck & Lundberg, 2010). I en rapport av Slettenmark anges en betydligt högre avgasningshastighet, 20 till 30 % avgasas momentant (Slettenmark, 1999). För att visa på vilka skillnader dessa olika avgasningshastigheter har på spridningen har en känslighetsberäkning utförts. Det valda scenariot är godtyckligt valt och är därför inte att anse varken som worst-case eller som dimensionerande skadefall. Det beräknade scenariot antar att ett hål uppkommer längst ned på tanken vilket genererar ett utsläpp. För att beräkna massflödet (Q) från vätskefasen vid statiskt tryck används följande ekvation (FOA, 1998): Där: = 2 h = hålets kontraktionsfaktor, vilket beror av håltyp. Värdet 0,5 har använts vilket gäller för utifrån intryckt hål = hålradie [m] = vätskans densitet [kg/m 3 ] =9,81 [m/s 2 ] h= vätskepelararens höjd ovanför hålet [m] I detta fall antas att hålradien är 5 cm. Tankarna har antagits vara 8 m i diameter och rymma 550 m 3. Detta ger att h = 11 meter då tanken är full, vilket är det värde som används i beräkningen. Mängden klordioxidlösning i lagertankarna varierar dock mycket över tiden. Detta påverkar massflödet vid läckage p.g.a. vätskepelarens höjd samt totala mängden som kan läcka ut. Klordioxidlösningen med 1 % koncentration har en densitet på 1540 kg/m 3. För att beräkna vilken mängd klordioxid som avgasas vid utsläppet kontinuerligt multipliceras massflödet Q med klordioxidkoncentrationen i vätskan (1 %) samt med den andel klordioxid som avgasas momentant. I känslighetsberäkningen har andelen momentant avgasad klordioxid beräknats för 1 %, 5 %, 10 %, 20 % och 30 %. Eftersom beräkningen är avsedd att illustrera hur olika antaganden kring denna andel ger stora variationer i avstånden till hälsofarliga koncentrationer, antas att utsläppet sprids under en minut. I figur 3 presenteras utomhuskoncentrationer för samtliga fall. Det väderfall som antagits är halvklar väderlek, vindhastighet 1,8 m/s och temperatur 20 C kl :e juni. Solljus är en faktor som bidrar till nedbrytning av klordioxid. Denna mekanism kallas fotolys och sker både i gas- och vätskefas. Den exakta processen, mekanismer och produkter är beroende av typ av media, till exempel torr luft eller vattenlösning. I beräkningarna görs, p.g.a. begränsningar i beräkningsprogrammet, antagandet att klordioxid inte bryts ned p.g.a. reaktioner eller solljus. Detta antagande korrelerar till förhållanden som gäller under natten, då minimal nedbrytning sker. I känslighetsberäkningen hänvisas till AEGL-nivåer, se figur 3 och tabell 3. Det är ett sätt att redovisa hälsoeffekter av giftiga luftburna ämnen. AEGL (Acute Exposure Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 9 (28)

119 REPORT Guideline Levels) tar hänsyn till känsliga individer såsom gamla, sjuka och unga samt lämpar sig vid korta utsläpp under en timme. De tre nivåerna i AEGL definieras som: AEGL-3: Luftkoncentrationen (i ppm eller mg/m 3 ) över vilken en befolkning (inklusive känsliga individer) bedöms kunna få livsfarliga skador och risk för att dö. AEGL-2: Luftkoncentrationen (i ppm eller mg/m 3 ) över vilken en befolkning (inklusive känsliga individer) bedöms kunna få permanenta skador, andra långsiktiga svåra hälsoeffekter och svårigheter att fly undan utsläppet. AEGL-1: Koncentrationen (i ppm eller mg/m 3 ) över vilken en befolkning (inklusive känsliga individer) bedöms kunna bli utsatta för irritation och obehag. I tabell 2 visas de framtagna AEGL-värdena för olika exponeringstider för klordioxid i luft. Eftersom det i känslighetsberäkningen antas att utsläppet sprids under 1 min, har AEGL-värden för 10 min valts. Tabell 2. AEGL-värden för klordioxid (ppm) (U.S. Environmental Protection Agency, 2007). 10 min 30 min 60 min 4 h 8 h AEGL-1 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 AEGL-2 1,4 1,4 1,1 0,69 0,45 AEGL ,4 1,5 0,98 Ett annat sätt att redovisa hälsoeffekter av giftiga luftburna ämnen är IDLH (Immediately Dangerous to Life or Health). Det definieras enligt US National Institute for Occupatiuonal Safety and Health (NIOSH) som exponering för luftburna ämnen vilka är sannolika att orsaka död, omedelbara eller fördröjda permanenta skador på hälsan eller försvåra för flykt bort från ämnet. IDLH-värdet för klordioxid är 5 ppm (IDLHs, 2015). Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 10 (28)

120 REPORT Koncentration (ppm) ,1 0, Avstånd från utsläppskälla (m) 1 % avgår momentant 5 % avgår momentant 10 % avgår momentant 20 % avgår momentant 30 % avgår momentant AEGL-3 (10 min) AEGL-2 (10 min) IDHL AEGL-1 (10 min) Figur 3 Känslighetsberäkning för olika procentsatser av den klordioxid som avgår momentant (EPA & NOAA, 2014) Tabell 3. Avstånd från punktkällan, enligt utsläppsnivåer i känslighetsberäkning, till koncentrationer för AEGL-3 värden för klordioxid i plymens riktning (EPA & NOAA, 2014) (U.S. Environmental Protection Agency, 2007). Avgår momentant Avstånd till AEGL-3 [m] 1 % % % % % 842 Känslighetsberäkningen visar på stora skillnader i vilka avstånd som ett gasutsläpp sprids över, se figur 3. För beräkning av skadefall vid den detaljerade riskanalysen blir Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 11 (28)

121 REPORT det därför viktigt att värdera källorna och därmed bestämma vilken avgasningshastighet som ska användas för spridningsberäkningen. För detta krävs det ytterligare litteraturstudie och eventuellt försök. Det scenariot som är att anse som worst-case innebär att en cistern (550 m 3 ) rämnar, och att vågen förorsakar skador som medför att även den andra cisternen (550 m 3 ) rämnar. Detta scenario är att anse som mycket osannolikt eftersom cisternerna kommer att omfattas av flera oberoende skyddsbarriärer. För att närmare bestämma behovet av skyddsbarriärer kan en kvantitativ barriärsanalys utföras när placering, utförande och exakta volymer är beslutade Metanol för klordioxidframställning Cistern avses placeras bredvid byggnaden för klordioxidframställning. Tankbilstransport med metanol 1 gång/varannan vecka Resultat utsläpp av metanol till recipient LC50 Fisk 96h=15400mg/l d.v.s. påverkan blir högst lokal och tillfällig på vattenorganismer även vid en utpumpning av ett helt tankbilsekipage Beräkningsantaganden för antändning av utsläpp av metanol Dagtid sommar 25 grader 1,5 m/s från sydöst (plym mot närmsta boende), stabilast möjlig atmosfäriska förhållanden. a) Brand i invallning med radie 10 m b) Fördröjd antändning avdunstning från pöl med radie 10 m Resultat brand i invallning radie 10 meter Katastrofala byggnadsskador vid brand uppträder bara i invallningens omedelbara närhet och området med livsfara att vistas i är cirka 20 meters avstånd. Resultatet presenteras i figur 4-5 och kan även användas för en uppskattning av effekterna från en tankbilsbrand/pölbrand p.g.a. av slangbrott. Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 12 (28)

122 REPORT meter Vindriktning meter >15 kw/m 2 : Påverkan på betong och stålkonstruktioner. Rand 12 m. >5 kw/m 2 : Andra gradens brännskador inom 60 sek. Rand 21 m. Figur 4. Värmestrålning från brand (EPA & NOAA, 2014). 20 Värmestrålning (kw/m2) Avstånd från pölcentrum (m) Värmestrålning 15 kw/m2 5 kw/m2 Figur 5. Värmestrålning som funktion av avståndet från pölens centrum (EPA & NOAA, 2014) Gasmolnsbrand från avdunstning av pöl Som livsfarligt område betraktas koncentrationsnivån 60 % av LEL (43080 ppm) vilket uppnås vid ca 10 meter från pölen. Vid mycket svag/växlande vind kan större gasmoln bildas. I Figur 636 visas koncentrationen 11 meter från pölen. Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 13 (28)

123 REPORT Koncentration utomhus minuter Koncentration inomhus Figur 63. Koncentration vid 11 meter från pölens centrum i plymens riktning (EPA & NOAA, 2014). 4.2 Metanol från kondensering i indunstningen Ny metanoltank med kondensering planeras att placeras söder om befintlig terpentintank. Metanol och terpentin är båda brandfarliga varor och klass 1 produkter. De bör därför ha separerade invallningar. Metanol är en alkohol och dess egenskaper innebär att skummet i skumsläckmedel snabbt bryts ner varför alkoholbeständigt skumsläckmedel bör användas. Alkoholbeständigt skumsläckmedel kan även användas för petroleumprodukter. Sannolikheten för förväxling minskar om endast en typ av skumsläckmedel används. 1,6 ton metanol per timme kommer att kondenseras ut ur processen i indunstningen och lagras utomhus i ny cistern placerad söder om befintlig terpentincistern, cirka 50 m 3 (80 % metanol vid 40 C). För vägledning för utomhusplacering kan resultatet under punkt Beräkningsantaganden för antändning av utsläpp av metanol användas Beräkningsantaganden Varm metanol som läcker ut i mindre byggnadsvolymer kan relativt lätt bilda farliga gasmoln med stor kraft om de antänds. Grovt räknat kan man omvandla 1 liter avdunstad metanol till 0,5 m 3 ren gas som kan späs ut 20 gånger och fortfarande kunna bilda en explosiv blandning. Ideal blandning ca 12 vol.%. För en fri byggnadsvolym om 150 m 3 så räcker att 15 liter metanol avdunstar för att farliga tryck skall uppstå av en explosion. I beräkningen antas att betongen tål ett övertryck om 0,2 bar och avlastningen öppnar vid 0,1 bar. a) Produktion och cistern inomhus, huset beräknas för avlastning, effekter av avlastningsflamma Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 14 (28)

124 REPORT Resultat Med en avlastningsyta/öppet jalusi i ett cisternrum i stort sett fritt från övrig turbulensskapande utrustning kan SS EN användas för avlastningsberäkning. En avlastningsarea motsvarande på 13 m 2 krävs då. Flamlängd kan uppskattas till 26 meter Tryckpeak vid 26 meter blir P ext=0,15 bar 4.3 Eldningsolja 5 Befintlig cistern med m 3 varav halva volymen kommer att utnyttjas och fyllning sker endast med m 3. Varmhållning av EO5 till C. För placering se figur 7. Leverans sker med båt vartannat år, bränsleåtgång <2000 m 3 /år. Befintlig invallning kan endast ta mindre mängder då den är delvis öppen och måste fyllas igen med lastmaskin vid stort utsläpp. Ledningssträckan ronderas 1 gång i timmen vid pumpning till cistern. Flödes/tryckvakt bör installeras för att minimera konsekvenserna av ledningsläckage vid inpumpning. Figur 7. Nuvarande oljecisternens placering Beräkningsantaganden Dagtid sommartid 25 grader 1,5 m/s från sydöst (plym mot närmsta boende) Stabilast möjliga atmosfäriska förhållanden Pöl med radie 25 m Beräkning har gjorts med toluen för att få ett rent sotande ämne att räkna på Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 15 (28)

125 REPORT a) Brand i invallning pöl om 50x50 meter Resultat Beräkningen i Figur och Figur visar hur allvarliga effekterna blir om petroleumprodukter i stora cisterner fattar eld i en stor invallning och bildar en stor pölbrand. 15 kw/m 2 : 86 m 5 kw/m 2 : 150 m Figur 8. Värmestrålning från pölbrand med eldningsolja 5 (EPA & NOAA, 2014). Lantmäteriet Medgivande R _ Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 16 (28)

126 REPORT 180 Värmestrålning (kw/m 2 ) Avstånd från pölcentrum (m) Värmestrålning 15 kw/m2 5 kw/m2 Figur 9. Värmestrålning som funktion av avståndet från pölcentrum. (EPA & NOAA, 2014) 4.4 Terpentinhantering (Toluen) Ny terpentinhantering i nytt kokeri med en mindre dagtank ca 28 m 3. Befintlig cistern vid kaj 450 m 3 avses utnyttjas. Cisternen är invallad och försedd med fast skumsläckning. Fartygstransport sker 2 ggr per år Beräkningsantaganden Dagtid sommar 25 grader 1,5 m/s från sydöst (plym mot närmsta boende) Stabilast möjliga atmosfäriska förhållanden Beräkning har gjorts med toluen för att få ett rent sotande ämne att räkna på a) Brand i lagercistern utan släckning antag 20x20 meter pöl b) Brand i terpentinbil 20/40 m 3 (med/utan släp) pölradie 15 m Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 17 (28)

127 REPORT Resultat brand i cistern 15 kw/m 2 : 34 m 5 kw/m 2 : 62 m Figur 10. Värmestrålning från pölbrand med terpentin (EPA & NOAA, 2014). Lantmäteriet Medgivande R _ Värmestrålning (kw/m 2 ) Avstånd från pölcentrum (m) Värmestrålning 15 kw/m2 5 kw/m2 Figur 4. Värmestrålning som funktion av avståndet från pölens centrum (EPA & NOAA, 2014). Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 18 (28)

128 REPORT Brand runt terpentinbil 15 kw/m 2 : 25 m 5 kw/m 2 : 47 m Figur 5. Värmestrålning från pölbrand med terpentin (EPA & NOAA, 2014). Lantmäteriet Medgivande R _ Värmestrålning (kw/m 2 ) Avstånd från pölcentrum (m) Värmestrålning 15 kw/m2 5 kw/m2 Figur 6. Värmestrålning som funktion av avståndet från pölens centrum (EPA & NOAA, 2014). Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 19 (28)

129 REPORT 4.5 Gasflaskhantering Flaskhantering av gasol och acetylen, befintlig hantering. Lösflaskor + flak för svetsgas och gasolbrännare. Verkstad Acetylenflak SO2- tankar Figur 7. Placering av gasflaskor Tomma och fyllda gasflaskor förvaras utanför verkstaden. För verkstaden finns ett svetsgassystem där ett acetylengaspaket är inkopplat (10x40 liter). Vid verkstaden förvaras gasolflaskor i ett väderskyddat utrymme, ingen av dessa flaskor är inkopplade. Gasol förvaras i särskilda gasolskåp utomhus invid varje förbrukare, exempelvis Mesaugn, ÅP1 och Sodahus. Som mest är 6xP45 flaskor inkopplade. Med så små fria gasmoln fås inga allvarliga tryckeffekter möjligen något spräckt fönster. Störst effekt fås om utsläppet antänds i stängt gasolskåp i början eller slutet av utsläppet då kan skåpdörrar flyga iväg Beräkningsantaganden Dagtid mitten av juni 25 grader 1,5 m/s från sydöst Stabilast möjliga atmosfäriska förhållanden a) Utsläpp av ett flak acetylen (10x40 liter) utomhus vid verkstaden. b) Utsläpp av (6xP45i gasolskåp/) utomhus. (45 kg/flaska) vid mesaugn, ÅP1 och Sodahus Resultat Acetylenutsläpp 20 bar initialt Alla tio flaskors innehåll (400 liter) släpps ut Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 20 (28)

130 REPORT SO 2-tankar 60 % LEL (15000 ppm): 13 m Figur 15. Utsläpp av 400 liter acetylen (EPA & NOAA, 2014). Lantmäteriet Medgivande R _ Nedan visas koncentrationen under 60 min vid 12 meter från utsläppet. 60 % LEL Koncentration utomhus Koncentration inomhus minuter Figur 16. Koncentrationen vid 12 meter från utsläppet i plymens riktning (EPA & NOAA, 2014). Ett idealt utsläppt acetylengasmoln i det fria vid LEL-nivån ger ett klot om Ø 4 m. Inga signifikanta tryckeffekter fås då på byggnader och utrustning. Enstaka plåtar på acetylenstation kan slungas iväg. Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 21 (28)

131 REPORT Gasolutsläpp 8 bar initialt Alla sex flaskors innehåll (270 kg) släpps ut på grund av rör/slangbrott etc 60 % LEL (12600 ppm): 23 m Figur 17. Utsläpp av 270 kg gasol (EPA & NOAA, 2014). Lantmäteriet Medgivande R _ Nedan visas koncentrationen under 60 min vid 23 meter från utsläppet. 60 % LEL Koncentration utomhus Koncentration inomhus minuter Figur 18. Koncentrationen vid 23 meter från utsläppet i plymens riktning (EPA & NOAA, 2014). Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 22 (28)

132 REPORT Ett klot med 12 m diameter ger vid LEL ett så litet gasolmoln utsläppt i det fria att inga signifikanta tryckeffekter uppkommer på byggnader och utrustning, förutom på gasolskåpet. 4.6 Natriumhypoklorit Befintlig hantering ej studerad på plats, se miljöriskrapport. Figur 19. Placering av natriumhypoklorit 15 % natriumhypokloritlösning lossas vid kemstation till 50 m 3 cistern. Lossning kameraövervakas. Svavelsyra och hypoklorit lossas på skilda lossningsplatser för att undvika risker för att klorgas skall kunna utvecklas. Spill vid lossning samlas i fångstgropar försedda med nivågivare. Cisterner är invallade, nivåmätare, tryckmätare med överfyllnadsskydd och krav på frigivning innan lossning kan ske Beräkningsantaganden Utsläpp av 40 m 3 till dagvatten och utsläpp till hav. LC50 fisk 0,059mg/l Densitet ca 1g/cm Resultat 50ggr LD50 96h dosen för fisk i genomsnitt ger mycket stora tillfälliga momentana störningar i Skönviken och närområdet. 4.7 Ammoniak Pannvattenkemikalie för matarvattenbehandling, befintlig hantering. Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 23 (28)

133 REPORT tank NH3- Dagvattenbrunn Kylvattenkanal Figur 8. Placering av ammoniaktank. Lossning av 10 m 3 25 % vattenlösning 2-3 gånger per år. Förvaring i en dubbelmantlad 17 m 3 rostfri tank utomhus under atmosfärstryck. Gasåterföring till bil vid lossning, tanken försedd med överpumpningsskydd. Dagvattenavlopp till kanalen tättingtäcks vid lossning. LC50 Fisk 96h=0,083 mg/l Beräkningsantaganden Dagtid sommar 25 grader 1,5 m/s från sydöst (plym mot närmsta boende) Stabilast möjliga atmosfäriska förhållanden Pöl med radie 10 m a) Utsläpp 10 m 3 på mark med tätting resulterar i ett gasmoln b) Utsläpp 10 m 3, glömt tätting, utsläpp till kylvattenkanal. (1x3x200 m med ett flöde 4000 m 3 per timme) och utsläpp till hav Resultat Gasmoln Beräkningarna påvisar att gasmolnet endast blir mycket lokalt och kortvarigt farligt inom området vid ett scenario med utpumpning på mark. Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 24 (28)

134 REPORT Tabell 4. AEGL-värden för ammoniak (ppm). (U.S. Environmental Protection Agency, 2007) 10 min 30 min 60 min 4 h 8 h AEGL AEGL AEGL AEGL-3, 60 min (1100 ppm): 71 m Figur 9. Utsläpp av ammoniak (EPA & NOAA, 2014). Lantmäteriet Medgivande R _ Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 25 (28)

135 REPORT Koncentration (ppm) Avstånd från utsläppskälla (m) Inomhus Utomhus AEGL-3 Figur 10. Koncentrationen vid utsläppet som funktion av avståndet från utsläppskällan (EPA & NOAA, 2014). Nedan koncentrationen under 60 min vid 70 meter från utsläppskällan (gränsen för AEGL-3). AEGL-3 (60 min) Koncentration utomhus Koncentration inomhus minuter Figur 11. Koncentrationen vid 70 meter från utsläppskällan i plymens riktning (EPA & NOAA, 2014) Utsläpp till vatten Utsläpp 10 m 3 25 % ammoniak till kylvattenkanal under 15 minuter. Kylvattenkanal (1x3x200 m) med ett flöde 4000m 3 per timme. Vattnet varmt så en viss andel avgår till atmosfär. Rent ammoniakflöde blir då 2,5 m 3 utspätt i Skönvikens vatten ger det en genomsnittlig koncentration på 15 ggr LC50 96h-värdet för fisk på 0,083 mg/l. En högst påtaglig fiskkdöd kan förväntas invid kylvattenkanalens utsläppsplym. Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 26 (28)

136 REPORT 5 Rekommendationer Placering, utförande och exakta volymer var vid analysens genomförande till stora delar inte bestämda. Exaktare konsekvensbedömningar kan utföras då placering, invallning och cisterndimensioner är fastställda. För de största riskerna kan då även kvantitativa barriärsanalyser genomföras. För konsekvensbedömningar av utsläpp av klordioxidvatten behövs även ytterligare studier i litteratur och/eller försök för att bestämma avgasningshastighet för att kunna bedöma spridningens omfattning. Placering av indunstningens metanoltank i anslutning till terpentintank innebär en risk för dominoeffekt där spridning kan ske mellan dessa båda tankar vid brand/explosion i endera tank. Dessa tankar är/kommer att vara utrustade med skyddsbarriärer varför sannolikheten för en brand/explosion kan anses vara liten. Eftersom metanol snabbt bryter ned skum bör alkoholbeständigt skumsläckmedel användas. Eltransformator är planerad i byggnaden för klodioxidtillverknings nordvästra hörn. Väggarna bör tåla en transformatorexplosion samt avlastning kunna ske till säker plats. Generella rekommendationer, framtagna för Säkerhetsrapporten inlämnad 2014, utifrån den generiska utformningen av klordioxidframställningen ges nedan. Rekommendationerna bör tas med och utredas i den fortsatta utformningen av klordioxidframställningen för att hantera de huvudsakliga orsaker som kan innebära att olyckor inträffar och höja skyddsnivån på klordioxidframställningen. Punkterna gäller även hanteringen av de ingående kemikalierna metanol och natriumklorat: Överfyllnadsskydd, invallning och förreglingar på tankar. Tryckavlastning och ventilering på lagertankar för ClO 2 för att hantera explosionsrisken. Övervakning av framställningen med nivåmätning, larm och nödstopp. Att temperaturen på natriumklorattanken inte kan bli för hög (av ex. hög solinstrålning). Spillhantering till invallningar för att minimera förångning såsom skum eller oljepåföring eller tillsättning av neutraliserande ämnen såsom natriumtiosulfat, natriumbisulfat eller sågflis. Brandskydd och gaslarm. Kylning av reaktorn (för att undvika explosion). Utformning av ventilationssystem. Reservkraft vid händelse av elbortfall. Påkörningsskydd och hastighetsbegränsningar kring anläggningen/tankarna. Fyllnadsgrader i lagertankar så att buffert finns. Att möjlighet finns för att stänga av kopplingen till ena tanken om båda lagertankarna ska fungera som kommunicerade kärl. Att inga avloppsledningar finns under den tilltänka placeringen. Att isproppar inte kan sätta igen ledningar. Att inga fallande objekt kan skada anläggningen under byggnation eller drift. Att lagertankar och distributionssystem kontrolleras avseende korrosion och att korrekta material väljs. Att gränssnittet mot operatörerna utformas med deras deltagande för att optimera kognitiv belastning, förståelse/informationsöverblick och funktion. Utbildning och testkörningar av/med operatörer i god tid innan driftstart. Samverkan med räddningstjänst i framtagandet av nödplan och insats. 6 Referenser EPA & NOAA. (2014). ALOHA. Version Office of Emergency Management (EPA) & Emergency Response Division, (NOAA). Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 27 (28)

137 REPORT FOA. (1998). Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor - Metoder för bedömning av risker. Försvarets Forskningsanstalt (FOA). IDLHs. (den ). Hämtat från Centers for Disease Control and Prevention. The National Institute for Occupational Safety and Health. Documentation for Immediately Dangerous to Life or Health Concentrations.: Käck, C., & Lundberg, D. (2010). Risk assessment of chlorine dioxide storage facilities. Report Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety. Lund University. Slettenmark, O. (1999). Riskanalys av Stora Gruvöns pappers-och massabruk - Probabilistisk kvantitativ riskanalys av svaveldioxid- och klordioxidhantering. REport Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety. Lund University. U.S. Environmental Protection Agency. (2007). Acute Exposure Guideline Levels for Selected Airborne Chemicals: Volume 5. Committee on Acute Exposure Guideline Levels, Committee on Toxicology, National Research Council. Riskanalys SCA Östrand Seveso III Page 28 (28)

138 Handläggare Per Johnsson Tel Mobil Fax Rapport 1 (24) Datum Uppdragsnr SCA Östrand Riskbedömning av SO 2 -hantering Författare: Per Johnsson Godkänd: Tomas Lackman ÅF-Infrastructure AB Frösundaleden 2 (gods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

139 Rapport 2 (24) SCA Östrand Innehållsförteckning 1 INLEDNING ANLÄGGNINGENS PLACERING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Drift och säkerhetsdata, svaveldioxid RISKGRANSKNING Granskningsmetodik Allmänt om processäkerhet och riskhantering Begreppet risk och fara Processäkerhetspraxis Minimering av konsekvenser Byte av metod Resultat av analys Transporter till anläggningen Förslag på riskreducerande åtgärder vid transporter till Östrand Transport inom området Lossning Drift Underhåll, utbildning och säkerhetsledning Utsläppsscenarie-beräkningar Vindförhållanden och topologi Slangbrott, vätskefas vid lossning Litet läckage i gasfas Jämförelse med två inträffade utsläpp NYA KRAV MILJÖDOMSTOLEN SAMMANFATTNING OCH RESULTAT REFERENSER PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

140 Rapport 3 (24) SCA Östrand 1 Inledning Denna rapport är upprättat av Per Johnsson ÅF, på begäran av Susanne Björkqvist SCA Östrand, Skydd och Säkerhet. Rapporten utgör en sammanfattande bedömning av säkerheten vid lossning av SO 2, hantering och konsekvenser av dimensionerande utsläppscenarios. Spridningsberäkningarna är utförda av Karl Söderlund och Tomas Lackman. Underlag har varit tidigare riskanalyser, både platsspecifika och från andra verksamheter, ref. [7, 9, 10, 12, 13] med hantering av tryckkondenserad svaveldioxid, anläggningsdokumentation, intervjuer med personal och besök in situ. Anläggningen besöktes den 31 augusti för inledande platssyn samt en övergripande grovanalys/barriäranalys genomfördes den september Medverkande personal har varit såväl operatörer, arbetsledning, skyddsombud samt personal från skydd & säkerhets- och underhållsavdelningarna. Denna riskgenomgång har gjorts på grund av beslut om krav på beredskap enligt lagen om skydd mot olyckor samt ansökan och villkor om förnyat miljötillstånd. 2 Anläggningens placering och förutsättningar SCA Östrands ligger SO om Timrå, inomskärs om Bottenhavet strax norr om Sundsvall. Avståndet från lossningsstationen vid SO 2 -tankarna till närmsta bostadsbebyggelse är 250 m. Lossningsstationen ligger utomhus vid SV-hörnet av gamla blekeriet och är försedd med påkörningsskydd och avspärras vid pågående lossning. SO 2 -tankarna är sol- och väderskyddade, i övrigt råder normalt god ventilation runt lossningsstation. 250m Lossningsplats SO2-tankar Karta från Eniro Gula Sidorna PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

141 Rapport 4 (24) SCA Östrand Svaveldioxiden kommer med bulkbil som tryckkondenserad gas och används för framställning av SO 2 -vatten och natriumsulfit till TM 5, CTMP och flingtork. Huvuddelen av Svaveldioxiden förbrukas i CTMP-fabriken som natriumsulfit. 2.1 Drift och säkerhetsdata, svaveldioxid Lagervolym inklusive bulkbil Volym, bil: 27 m 3 (40 ton) Volym, tankar: 45 m 3 (2 tankar om 45 m 3 med max 50 % fyllning för att möjliggöra eventuell nödtömning av en tank.) Tryck, bil vid transport: 2-4 barö Pumptryck: 8 barö Tryck, tank vid lossning: 5,7 bar i början och 2,6 bar i slutet av lossning Drifttryck tank: 5,7 barö CAS-nummer: Kokpunkt: -10 C Vattenlöslighet: 115g/l vid 20 C Akut toxisk i låga halter Hygieniska gränsvärden: Lukttröskel 1 ppm Nivågränsvärde 2 ppm Takgränsvärde 5 ppm IDLH 30min 50 ppm 400ppm IDLH 5min Behållare med tryckkondenserad gas skall skyddas mot uppvärmning, risk för tryckkärlssprängning och/eller kraftig giftgasutveckling Spraya inte vatten på en pöl tryckkondenserad gas, gasutvecklingen blir då mycket kraftig. Täck vätskeytan och samla vätskan i en icke sluten behållare med kontrollerad avdunstning. Vid fuktig väderlek och dimma löser sig gasen delvis i vatten till svavelsyrlighet och svavelsyra och blir mycket irriterande/frätande på huden. Gasen är tyngre än luft, relativ densitet 2,5, och avkyls vid läckage, risk för ansamling i lågt liggande punkter som avlopp. Gas löst i vatten är frätande och vätgasutveckling sker vid kontakt med oädla metaller etc. Risk för vätgasexplosion. Enstaka svaveldioxidutsläpp orsakar inga långtidseffekter på miljön. Förhållanden för säker lagring Förvaras på en torr, sval och väl ventilerad plats Skyddas mot värme och direkt solljus PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

142 Rapport 5 (24) SCA Östrand 3 Riskgranskning 3.1 Granskningsmetodik Hanteringen har genomgått flera riskgranskningar tidigare av avvikelse och konsekvensanalystyp. Liknande granskningar har även genomförts på andra verksamheter med SO 2 -hantering. Detaljerade specificerade feldata från anläggningen saknas i stor utsträckning för aktuella komponenter och en probabilistisk analys skulle därför bli mycket grov. Jämförelser med feldata måste därför göras på en betydligt mer generell nivå. I denna studie har vi kombinerat en grovanalys med barriärstudier för att utröna var eventuella svagheter kan finnas. Granskningen har även utgått från att adekvat tryckkärlsbesiktning genomförs, utbildad personal finns för löpande underhåll och drift och allmänhet inte har tillgång till industriområdet. Katastrofscenarier som momentan tryckkärlsbristning, transportolyckor utanför industristaketet eller terroristangrepp har därvid inte beaktas. Spridning av gasmoln beror starkt på vindhastighet och luftens stabilitet och kan vid sådana katastrofutsläpp i extremfallet leda till beaktansvärda hälsoeffekter på flera kilometers avstånd. 3.2 Allmänt om processäkerhet och riskhantering Begreppet risk och fara Orden risk och fara används mestadels synonymt även om många använder ordet fara mer då det finns ett omedelbart överhängande hot och risk mestadels betecknar att något kan ske. Ännu tydligare blir det att orden är synonyma i svenska språket när man använder orden farofyllt och riskfyllt om en verksamhet eller situation. Begreppet risk använts väldigt brett från vardagligt språk som att det finns risk för regn, risk att halka till mer dramatiska som flygplansstörtning. D.v.s. vi bedömer att något är mer eller mindre troligt att det kan hända, ofta en själv och då normalt i negativ bemärkelse. I riskanalyssammanhang används risk som ett abstrakt begrepp som definieras som produkten av sannolikheten och konsekvensen. Det kan vara ett bra mått för jämförelse och bedömning av en verksamhet eller flera om samma metod och likvärdiga händelsedata används. Dock är det omöjligt att i verkligheten mäta risken som enskilt mått sett, vi har inga mätinstrument. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

143 Rapport 6 (24) SCA Östrand I teorin skulle risken exempelvis vara lika stor om man i en verksamhet har en tänkbar händelse med ett dödsfall om året som om 100 personer skulle dö var hundrade år. Ännu svårare blir det om utfallet inte bara är dödsfall utan även innefattar många allvarligt skadade och förluster i egendom och miljö. Då går det inte att enkelt multiplicera frekvens med olika sorts skador och jämföra rakt av. Utan man tillgriper ett betydligt subjektivare mått som känsla för vad som enligt den gängse uppfattningen är acceptabelt i den tillfälligt rådande sociala och samhälliga kontexten. En risk behöver inte vara stor bara för att det finns en chans att utfallet av händelsen kan bli ett dödsfall. Generellt sett så tillåter vi avsevärt större risker ju mer egennytta och nöje man har av aktiviteten. Till exempel så tolererar vi att hundratals dör i trafiken varje år eller att man frivilligt utsätter sig för högst farofyllda aktiviteter som bergsklättring och off piståkning. Störst sannolikhet att allvarligt skadas på arbetet löper man i så kallade naturliga traditionella näringar som skogsbruk, fiske och jordbruk. Avsevärt lägre risk löper man i det som av många uppfattas som farligt/riskfyllt, kemisk teknisk industri. Det jämförande måttet som används i riskanalyser är antingen utryckt som utfall per antal försök eller skada per tidsenhet. Vanligen utryckt som exempelvis 2*10-5 per år/behov etc. Sverige saknar officiellt fastställda nivåer för vad som är tolerabel risk. Ett mått som börjat användas även i Sverige av bl.a. länsstyrelsen i Skåne län är en tolerabel risknivå på 10-5 per år för befintliga anläggningar och 10-6 för nyetableringar vilket ansluter till vad Intressentföreningen för processäkerhet rekommenderar och myndigheterna i Nederländerna och Storbritannien kräver. I flera utredningar och rapporter, även utgivna av MSB, har även föreslagits att risker för allmänheten som inte skall tolereras är >10-5 /år och risker som skall anses som tillräckligt små och tolerabla utan extra skydd <10-7 /år Processäkerhetspraxis En vedertagen internationell praxis vid hantering av farligt gods som tryckkondenserad gas och brandfarlig lättantändlig vara är att lossning och lastning sker utomhus för att minska konsekvenserna för personalen och byggnader vid missöden som leder till utsläpp av giftiga och/eller explosiva gasmoln. Utomhushantering innebär som regel att det mestadels råder god ventilation och oftast går att närma sig ett relativt stort utsläpp för manuell åtgärd utan att vara i det koncentrerade gasmolnet alternativt lättare snabbt kunna sätta sig i säkerhet. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

144 Rapport 7 (24) SCA Östrand Vid lossning inomhus blir även relativt små utsläpp av tryckkondenserad gas mycket farliga. Vätskan kokar snabbt av och redan ett momentant utsläpp av 100 liter ställer ofta tuffa krav på trycktåliga byggnader och extremt god ventilationskapacitet. Behovet av kraftig mekanisk ventilation inomhus drar även en icke föraktfull mängd energi då den måste gå på hög tomgångseffekt för att snabbt kunna varva upp vid en incident. Någon befintlig industrianläggning med lossning av stora mängder tryckkondenserad gas inomhus är inte känd av oss Minimering av konsekvenser En annan vedertagen praxis är att i möjligaste mån minimera mängden av det farliga ämnet som kan frigöras och därmed minimera konsekvensen. Däremot är det inte säkert att individrisken för personalen som hanterar detta ämne skulle sjunka då antalet operationer kommer att öka för att transportera och fylla och tömma behållare Byte av metod En annan väg att gå är att byta tillverkningsmetod för SO 2 -vatten och natriumsulfit så att potentiellt mindre farliga råmaterial används, substitution. Inte heller i denna situation är det lätt att hävda att risken minskar för de anställda som skall hantera dessa ämnen. Byte av tryckkondenserad svaveldioxid till in situ producerad med rent svavel är inte oproblematiskt. Risken vid hantering av varmt flytande svavel och fast svavel är långt ifrån försumbar. Konsekvenserna av en dammexplosion och/eller brand i rent svavel kan bli väl så dramatiska med frigörande av betydande mängder svaveldioxid från brand, ref. [18]. Konsekvenserna för tredje man utanför staketet kommer förmodligen att bli mindre akut toxisk men påverkan kan pågå betydligt längre vid en brand. För personal innanför staketet går det inte att enkelt avgöra om risken för allvarlig olycka minskar vid byte av råmaterial till rent svavel. Mekaniska fel, friktion, elektrostatiska urladdningar och fel i samband med underhåll av mekaniska komponenter förorsakar många allvarliga olyckor vid hantering av dammexplosiva material då svaveldamm är mycket lättantändligt och kräver samma försiktighet som vid hantering av brandfarliga vätskor. 3.3 Resultat av analys Analysen omfattar SO 2 -hanteringen från ankommande bulkbil, lossning och drift av svaveldioxidsystemet fram till SO 2 -vatten beredningen. Angivna skydd och rutiner i denna rapport är de väsentligaste, men inte alla. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

145 Rapport 8 (24) SCA Östrand Transporter till anläggningen Transporter till Östrand sker med godkända ADR fordon, på anvisade farligt godsvägar och högre krav kan inte ställas på dessa transporter av våra nationella myndigheter med annat än att de får det internationella regelverket ändrat. Högre kravnivå får avtalas genom frivillig överenskommelse mellan beställare och leverantör. Tankar för tryckkondenserad giftgas som svaveldioxid och klor har högre krav på hållfasthet än andra liknande ADR-transporter. Lastbilar och järnvägsvagnar har visat sig ha en förvånansvärd hög robusthet vid olyckor. Frekvensen för inledande händelser som urspårning, sammanstötning och brand på järnväg är ca 10-6 incidenter per tågkilometer. Av dessa leder ungefär 1/100 till mindre läckage, stora läckage är ovanliga. Risken vid landsvägstransporter är starkt beroende på den enskilda förarens beteende och transportörens förmåga att tillse och underhålla utrustningen och att besiktningsintervall för ADR-behållaren med utrustning sköts, ref. [1]. På Östrand är det möjligt att få in svaveldioxid både via väg, sjö och järnvägstransporter. Idag är dock infrastrukturen på plats sådan att det endast är möjligt via landsväg utan omfattande ombyggnader. Det är även tveksamt om det signifikant går att reducera den samlade risken vid transport och lossning med att flytta över transporterna till sjö och järnväg. Visserligen skulle det vara möjligt att öka riskavståndet till bostadsbebyggelse och kontorsarbetsplatser för lossningshanteringen med nästan 500 meter och på så sätt kunna minska konsekvenserna av ett utsläpp, men omfattande nybyggnationer krävs Förslag på riskreducerande åtgärder vid transporter till Östrand a) Östrand bör varje år avkräva transportören en redogörelse över resultat från besiktning av fordon och ADR-utrustning. b) Transportören bör årligen redogöra för de godkända förarnas fortbildning rörande, regelverk, säkerhetsrutiner och säker körning. c) Östrand bör minst en gång per år förvissa sig om att förarna inte fått körkortet indraget. Med dessa åtgärder tar Östrand aktiv del av transportföretagets säkerhetsarbete och status för chaufförer och fordon, risken bedöms därmed som tolerabel. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

146 Rapport 9 (24) SCA Östrand Transport inom området Chauffören meddelar Östrand beräknad ankomsttid. Portvakt släpper endast in i förväg godkända chaufförer och meddelar kontrollrum att bil har anlänt. Under vintertid är denna transportväg och lossningsstation prioriterad för snöröjning och halkbekämpning. Hastighetsbegränsning råder inom området Förslag på riskreducerande åtgärder vid transport inom området d) I portvaktsrutinen bör inskrivas att inte släppa in bil innan bekräftelse fåtts från kontrollrummet. e) För att minimera risken för kollision med traktor mm i sidan på tankbil bör fordonstrafik förbjudas passera backande tankbil. Tankbilens varningsljus, saftblandare skall vara tända vid angöring av lossningsstation. Med dessa åtgärder tillsammans med tidigare etablerade regler och rutiner om generell hastighetsbegränsning inom området samt att transportväg och lossningsplats för SO 2 prioriteras vid snöröjning och halkbekämpning är risken tolerabel Lossning För att minska risken för att för mycket svaveldioxid levereras kontrolleras att volymen i tanken är < 10 m 3 enligt instruktion. Dessutom vägs bilen två gånger innan transport sker. D.v.s. vägning sker vid fyllning och kontrollvägning görs innan avfärd så att aldrig mer än 40 ton levereras. För att få köra in och lossa måste chauffören ha genomgått Östrands svaveldioxidutbildning tillsammans med berörd personal. Utbildningen omfattar både praktisk och teoretisk genomgång av förfarandet, farorna, säkerhetssystem med larm, skyddsrutiner och åtgärder vid läckage. Ett omfattande internt material med bilder på berörd utrustning och film från försöksutsläpp har tagits fram. Tankarna skall maximalt innehålla 50 % av volymen för att möjliggöra överpumpning vid akut läckage för underhåll av en tank. Chauffören kan inte lossa svaveldioxid innan kontrollrummet friger tryckluften för att öppna Phönix-ventilen och övriga automatventiler. Chauffören kan inte av misstag koppla slangen till en tank och samtidigt öppna ventiler till den andra så att gasläckage uppstår. Till skydd mot påkörning vid lossningsstation av annat fordon finns en mur + markering genom avspärrning och blixtlampa under lossning. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

147 Rapport 10 (24) SCA Östrand Om chauffören skulle köra från station med kopplade slangar är röranslutningar förstärkta så att inte rören till tankarna skadas. När bilen kört någon meter slits även tryckluftsslangen av och Phönixventilen stänger. Ingående ventil stängs då gas detekteras och stänger systemet Läckage vid lossning För att upptäcka läckage finns fyra gasdetektorer placerade runt tankarna som ger larm innan hygieniska gränsvärden uppnås. Vid larm över högnivå avbryts lossningen automatiskt och alla automatventiler stängs. Chauffören skall bära skyddsmask hängande runt halsen för att kunna ingripa vid läckage. För att kunna nödstoppa anläggningen finns ett nödstopp vid pulpeten på lossningsplatsen, två nödstopp i olika riktningar på väg från lossningsplatsen samt ett nödstopp i kontrollrummet. Ett större läckage upptäcks relativt lätt då den kalla gasen fäller ut fukten i luften som syns som ett vitt moln. Vid stora läckage och mycket fukt i luften är det svårt att se i gasmolnet och molnet blir våldsamt irriterande/frätande och det blir svårt att utan helskyddsdräkt utföra arbeten i denna miljö. Den största risken vid lossning är själva slangen med kopplingar. Denna provtrycks och kontrolleras därför varje år och byts efter tre år. Om slangen brister i ett större läckage så kommer gasdetektorerna att larma och avbryta lossning. Om inte så sker, kan chauffören ingripa och trycka in något av nödstoppen eller stänga antingen en trevägsventil för lufttrycket som håller Phönixventilen öppen på bilen, huvudventilen till bilen eller skära av tryckluftsledningen. För att renblåsa lossningsledningarna så måste chauffören öppna en manuell fjäderbelastad ventil som stänger så fort man släpper ventilen Tidigare diskuterade krav på dubbelbemanning Medelpads Räddningstjänst har tidigare ställt krav, ref. [2-5] på dubbelbemanning vid lossning vars kravtext lydde: Vid lossning av flytande svaveldioxid ska företaget hålla en beredskap med personal som kan genomföra en omedelbar räddningsinsats för att begränsa skador av ett läckage med svaveldioxid. Den omedelbara räddningsinsatsen består av att vid ett pågående läckage kunna nödstoppa anläggningen, nödstänga ventiler vid lagringscistern och lossningsbil samt undsätta skadade personer. Beredskapen ska bestå av minst två personer, en som ansvarar för lossningen av svaveldioxid (normalt fordonsföraren) och en som befinner sig i närheten av nödavstängningsknappen med uppsikt över lossningen och helst inte i vindriktningen. Båda ska ha tillgång till skyddsutrustning och kommunikationsradio till portvakten. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

148 Rapport 11 (24) SCA Östrand Kommentarer: Kravet på uppsikt och beredskap går att uppfylla med vanliga arbetskläder och skyddsmask men vintertid behöver denne en fönsterförsedd hytt för att kunna vistas på plats under minst en timme. Kommunikationsradion bör i första hand användas för kontakt med kontrollrum och inte portvakt. Omedelbar undsättning av skadad chaufför är en tuff uppgift. Att dra en livlös person ur ett gasmoln är en mycket besvärlig uppgift och utesluter många operatörer som inte har tillräcklig styrka att släpa en chaufför som kan väga över 80 kilo i säkerhet. Kravet grundar sig i en misstro för att säkerhetssystemet, detektor, larm, automatavstängning och chaufför skall fallera samtidigt som slangbrott fås. Det krävs mycket av en operatör att ha sinnesnärvaro att gå in i ett gasmoln hitta handventilen och stänga den, i fuktig väderlek är det tveksamt om det går att uthärda. Lessebohändelsen visar att det är svårt att även med en extra person kunna stoppa ett pågående utsläpp snabbt om det inte finns ett fungerande automatiskt säkerhetssystem. Dessutom är skaderisken för denne vid ett ingripande inte oväsentlig. Det är ett oerhört tufft krav att man snabbt skall kunna ingripa manuellt när ordinarie driftsystem, personal och säkerhetssystem har fallerat Förslag på riskreducerande åtgärder vid lossning f) Se till att gasdetektorerna säkert hårdförreglar lossningen. g) Kontrollera att alla säkerhetskritiska funktioner som larm, detektorer, nödstopp och säkerhetsventiler har adekvat underhåll och är försedda med UPS-back up vid strömavbrott eller går till säkert läge. h) Kontrollera även att inga enkla separata fel i vitala delar av styr och detektorsystem kan förhindra larm/säkerhetsfunktion som vid gemensam säkring. i) Inför ytterligare en ventil i serie för att kunna stänga av tryckluften inifrån skyddad plats till exempel i gamla blekeriet. På så sätt förhindras att eventuell fukt fryser fast bägge ventilerna. För att minska konsekvenser vid slangbrott och utsläpp av flytande SO 2 vid regn bör lossningsstation förses med regnskydd och torrlagd lämpligt placerad grop för uppsamlande av flytande SO 2. Vid flyktiga vätskor gäller det att i första hand få vätskan att hamna i en grop med en liten area uppåt och inte rinna ut över en stor area för att minska gasavgången. Därmed kan riskområdets längdutsträckning många gånger minskas med en faktor 2-3. Observera att vattenspray alltid skall sättas in mot gaser, träffar vattnet kondenserad gas tillför man ångbildningsvärme PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

149 Rapport 12 (24) SCA Östrand vilket förvärrar situationen. Uppsamlingsgrop underlättar även för personal som eventuellt tvingas stänga handventilen på bilen att slippa gå i flytande SO 2. Det har ifrågasatts om det går att lita på gaslarmsförregling och tryckluftsventilen så att verkligen Phönixventilen kommer att stänga vid slangbrott. Alternativt att chauffören kommer att vara utslagen antingen på grund av sjukdom eller chock/skada från utsläppet eller sova i hytten under lossning och inte kunna ingripa om behov skulle uppstå. Idag är problemet snarast det motsatta, chauffören behöver flera gånger under lossningen återstarta bilens kompressor för att kunna lossa. Phönixventiler anses som mycket driftsäkra och skadetåliga men kan givetvis utan adekvat skötsel och tillsyn felfungera. Felfrekvens hos en god ventil som nästan dagligen motioneras som Phönix med adekvat underhåll i normal miljö ligger i häradet 10-4 vid behov. Problemet brukar vara att tillförsäkra tillräcklig med tryckluft för att hålla den fjäderbelastade ventilen öppen för att kunna lossa. En tryckluftsventil med normal renhet på luften har en felfrekvens om 10-3 vid behov, se ref. [20]. För att göra felfunktionerna jämstarkare mellan Phönixventilens stängafunktion och den tryckluftsdrivna trevägsventilen som sitter utomhus kan man koppla in ytterligare en tryckluftsventil i serie med den gamla frostfritt inomhus. Vid en felsituation med slangbrott, samtidigt som detektorerna inte fungerar och chauffören är utslagen är felsannolikheten konservativt räknat: P(uteblivenstängafunktion1)= 10-3 *10-2 * 0,5 = 5*10-6. För att ytterligare kunna förbättra denna felsannolikhet krävs att detektor/larm/styrsystemet noggrant gås igenom för att förhindra att enkelfel kan slå ut kedjan. Ett annat minimal cut set är slangbrott, gasdetektorer fungerar men tryckluftventil fallerar och chauffören utslagen: P(uteblivenstängafunktion2)= 10-3 *10-3 * 0,5 = 5*10-7. Med provtryckning, inspektion och regelbundet slangbyte, UPS-backup på detektorer samt normalt underhåll av tryckluftsventiler är det högst troligt att beräkningarna är minst en till två 10-potenser för konservativa under förutsättning att inget common cause failure föreligger, se punkt i) nedan. Om man väljer att ha ytterligare en person vid platsen som inte skall stå bredvid så kan man inte vintertid begära att denne skall stå utomhus i en timme eller mer. Risken finns att chauffören är utslagen i sin hytt samtidigt som den andre också somnat av tristess. Ett ytterligare nödstopp för chauffören hängande runt halsen så han inte tappar den av rädsla vid den plötsliga smällen vid ett slangbrott som i Lessebo, se punkt , ger ingen extra säkerhet när automatiskt shut down finns installerat. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

150 Rapport 13 (24) SCA Östrand Drift Lossningsstationen är placerad utomhus liksom tankar för flytande svaveldioxid. Tankar och ventiler är väder- och solskyddade och invallade för att minska avdunstningsarean vid ett eventuellt utsläpp av flytande svaveldioxid. Utgående ledningar är även försedda med manuella ventiler vars handtag är rödmålade för att snabbt kunna identifieras och stängas i ett nödfall på så sätt kan tankarna isoleras även om automatventilerna skulle fallera. Är läckaget på någon tank så kan man även pumpa över innehållet i den läckande tanken till den andra då tankarna aldrig fylls mer än till hälften. För läcksökning och akuta åtgärder finns gasmasker och helkroppsställ som den interna insatsgruppen kan använda dock kan man inte räkna med att dessa personer skall hinna larmas, rusa till utrustningen och komma till plats för att lokalisera läckan på mindre än minuter. Kontrollrumet är skyddat och behöver inte utrymmas vid gasläckage. Inget brandfarligt finns vid lossningsstation eller i direkt anslutning till tankar. Solskydd i form av korrigerad plåt finns på väggen mot tankbil fungerar även som strålningsavskärmning vid brand i fordon. Det finns möjlighet att nödpumpa SO 2 mellan tankarna. Sprängbleck och säkerhetsventiler öppnar mot SO 2 -vattencisternens gasfas med utsläpp på taket på Blekeritet, ca 40 meter höjd över mark Förslag på riskreducerande åtgärder vid drift mm Beakta risken att räddningstjänsten är upptagen på annan ort och hjälp inte kan fås på minst en halvtimme. j) Gå igenom att tillräckligt med nödmaterial finns för läcktätning på plats. k) Se till att alltid ha minst tre kemdykutrustningar för att ha en i reserv. l) Byt gasmaskfilter efter användning. m) Tillse att tillräckligt med släckmedel finns på plats för släckning av tankbil. n) Skaffa pumputrustning för omhändertagande av flytande läckage. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

151 Rapport 14 (24) SCA Östrand Underhåll, utbildning och säkerhetsledning SO 2 systemet är så bestyckat att underhåll normalt kan göras med två ventiler avstängda mot trycksatt system. Instruktioner för underhåll av utbyteskomponenter och inspektioner finns framtagna. Övriga jobb riskbedöms enligt särskild rutin innan ingrepp. All personal som hanterar SO 2 får egenproducerad platsanpassad gedigen utbildning om risker och säkert handhavande av SO 2 samt repetitionsutbildning. o) Tillse att säkerhetsansvarig har rutin för att kontrollera att rutiner följs, erforderligt underhåll och utbildning är utfört och delges resultatet av utfört arbete och utvärderingar. 3.4 Utsläppsscenarie-beräkningar Ur tidigare felfall från anläggningen och liknande verksamheter och andra förväntade fel valdes två utsläppsscenarios ut ett med vätskefas och ett med gasfas. Beräkningarna är gjorda dels enligt Intressentföreningen för processäkerhet kompendie och FOA:s Vådautsläpp av giftiga och brännbara gaser och vätskor, ref. [14, 17, 21], och med beräkningskoden ALOHA ALOHA är framtagen av US Oceanic and Atmospheric Administration och Environmental Protection Agency, ref. [16]. Istället för att använda IDLH-värden,(Immediately Dangerous to Life or Health) som är framtagna för friska unga män har AEGL-värden, (Acute Exposure Guidelines Levels) används som skadekriterie. AEGL-3 motsvarar den koncentration där även känsliga personer i en population som barn med andningsbesvär och vuxna KOL-sjuka med nedsatt lungfunktion kan riskera livshotande skador. AEGL-3 motsvarar koncentrationer >30 ppm under 60 minuter Vindförhållanden och topologi Det saknas lokala vinddata för anläggningen men för det Timrå kommun finns en vindros sammanställd av SMHI, se figur nedan. De förhärskande vindarna är NV- SO. Vi har valt att inte ta hänsyn till vindriktningen eller topologi då lokala data saknas och det krävs omfattande beräkningar med annan CFD-kod för att med en större noggrannhet kunna fastställa utbredningen i minst 16 olika vindriktningar med temperatur och stabilitetsvariationer. Anläggningen ligger på en udde omgiven av vatten ifrån N till SSV. I västlig riktning finns en mindre dalgång och terrängen mot närmaste bostadsområde består av svag uppförslutning. Inget i omgivningen har så stor påverkan på spridning att PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

152 Rapport 15 (24) SCA Östrand det måste tas hänsyn till. Sådana hinder skulle kunna vara en smal dalgång, eller djup ravin där den tunga gasen skulle kunna samlas eller spridas kraftigt i sidled. Sämsta möjliga koncentration för omgivningen fås vid ostliga - sydliga vindar om 1,5 m/s och stabil skiktning som ger låg turbulens och ett väl sammanhållet gasmoln som sprids långt, d.v.s. förhållanden som råder mycket liten del av tiden, främst på natten och vintertid. Svaga vindar med 1,5 m/s sker under ca 5 % av tiden O-S vindar sker i ca 30 % av tiden Mycket stabil skiktning d.v.s. stabilitetsklass F kan antas ske i 15 % av tiden. Stabilitetsklass C och D är vanligast förekommande i Sverige. Vinterförhållanden kan antas råda under 4 månader av året. Sannolikheten för att sämsta möjliga väder och vindförhållanden råder vid ett utsläpp är cirka 1 %. Vintertid är sannolikheten dessutom mindre att många personer skall befinna sig utomhus eller ha öppna fönster. Figuren beskriver vindförhållandena i Timrå kommun under fem år mellan 2003 till Medelvindhastigheten för perioden var 2,9 meter per sekund. Den dominerande vindriktningen var nordvästlig. Svaga vindar (calms) under 0,5 meter per sekund förekom under timmar eller 3 % av tiden. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

153 Rapport 16 (24) SCA Östrand Slangbrott, vätskefas vid lossning Ett slangbrott antas ske med giljotinbrott på pumpledning till tank. Vätskeströmning antas ske genom Ø 38 mm med 6 barö under tio sekunder innan detektering och automatiskt shut down sker. Utsläppt mängd vätska 210 kg. Det lilla gasfasutsläppet som kan fås från tanken motsvarar mindre än ½ sekund av vätskeutsläppet. Tio sekunder är lång tid för detektering och stopp vid giljotinbrott. Ett mindre läckage med ogynnsamma vindar skulle kunna ge längre aktiveringstid men ett sådant scenario ger även mindre utsläpp och bättre utspädning. Utsläppet skulle ytterligare kunna minskas ner till 5-6 sekunder om gasdetektor även finns mitt på läsidan av tankbil. Vi har antagit tre beräkningsfall med svag vind och stabil skiktning som ger möjlighet för ett gasmoln att nå långt Slangbrott +10 C Antar ett slangbrott vid +10 C utan uppsamlingsgrop. 1,5 meter vind, mycket stabil skiktning med ogynnsammaste vindriktningen från SO, konstant utsläpp under 1 minut. Då vätskan kokar vid -10 C ger ett giljotinbrott vid plusgrader upphov till ett nära momentant gasutsläpp om vätskan kan spridas på en stor yta och avdunsta mycket snabbt % av vätskan avgår direkt i gasfas vid utläckage och resten sprids över hela fordonets uppställningsyta och avdunstar inom någon minut. Koncentrationer >30 ppm fås i ett område upp till 890 meter från anläggning. Maximal koncentration utomhus vid närmsta bostadshus blir 524 ppm, molnet passerar på tre minuter. Inomhus blir koncentrationen 3,7 ppm med 0,28 luftomsättningar per timme. Resultat mycket känsliga personer riskerar livshotande skador om de vistas utomhus i centrum av gasmolnet. Vid 400 ppm kan alla få livshotande skador, varaktigheten är dock så kort att sannolikheten för dödsfall är mindre än 1 på 100 för personer som befinner sig 250 meter från källan, enligt Probitberäkningar för SO 2 enligt CCPS, [ref 19]. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

154 Rapport 17 (24) SCA Östrand Figuren visar koncentration och varaktighet vid 250 meters för ett momentant gasutsläpp vid + 10 C utan uppsamlingsgrop. Samma utsläpp fast med en täckt uppsamlingsgrop under bil med begränsad pölarea < 10 m 2 vid +10 C ger koncentrationer >30 ppm upptill 440 meter från anläggningen. Maximal koncentration utomhus vid närmsta bostadshus blir 99 ppm, molnet passerar på arton minuter. Inomhus blir koncentrationen 8 ppm med 0,28 luftomsättningar per timme Slangbrott -10 C Antar ett slangbrott vid -10 C med uppsamlingsgrop. 1,5 meter vind, mycket stabil skiktning med ogynnsammaste vindriktningen från SO, konstant utsläpp under 1 minut. Vätska samlas upp i en övertäckt grop < 10 m 2 och avdunstar under 16 minuter. Koncentrationer >30 ppm fås i ett område upp till 360 meter från anläggning. Maximal koncentration utomhus vid närmsta bostadshus blir 51 ppm, molnet passerar på 16 minuter. Inomhus blir koncentrationen 7 ppm med 0,28 luftomsättningar per timme. Resultat mycket känsliga personer riskerar livshotande skador om de vistas utomhus i centrum av gasmolnet. Om man använder Probitmetoden enligt CCPS kommer mindre än 1 av 100 av den allmänna befolkningen som befinner sig 250 meter från källan att omkomma vid den aktuella exponeringstiden/halten. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

155 Rapport 18 (24) SCA Östrand Figuren visar koncentration och varaktighet vid 250 meters för ett gasutsläpp vid - 10 C med uppsamlingsgrop. Hacken i kurvan beror på en förenklad stegmodell i beräkningsmetoden. Tabell: resultat Fall Koncentration vid närmsta bostadshus 250 m in/ut Avstånd med ppm>30 Moln passagetid + 10 C utan grop 4 / m 3 min + 10 C med grop 8 / m 18 min - 10 C med grop 7 / m 16 min Litet läckage i gasfas Det händer att mindre läckage uppstår i en packning, pora, fläns eller rörkopplingar mm som kan betecknas som pysläckage. Hålarean sätts vanligen till Ø 1 mm för ett litet hål. Vi har räknat på ideal utströmning Ø 1 mm ingen friktionsförlust och ett tryck på 4,15 barö. Större hål än så ger visserligen en större mängd gas men är mycket lättare att snabbt lokalisera och åtgärda. Sådana pysläckage sker genom en trång spalt med stor strömningsfriktion och är långt från ett idealt hål med rundade kanter och nära förlustfri strömning. Vi antar svag vind 1,5 meter stabil skiktning och torr luft som gör läckaget svårare att upptäcka. Tid för detektering, felsökning och tätning sätts till 60 minuter. Vilket är gott om tid då utrustning finns på plats och ger även rimlig tid för improvisation med spännband på ett lite mer svåråtkomligt ställe. Beräkningarna visar ingen signifikant påverkan utanför staketet. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

156 Rapport 19 (24) SCA Östrand Jämförelse med två inträffade utsläpp Lessebo Slangbrott, med utsläpp under 5-10 minuter, man uppskattar att sju ton flytande SO 2 rann ut, ref. [15]. Inga livshotande skador på personalen. Ingen i närliggande bostadshus blev skadade. Säkerhetsbarriärer som saknades jämfört med Östrand: - Ingen automatisk shut down vid gaslarm - Ingen provtryckning av slang bristande FU-rutiner Skydd: - Chauffören har andningsmask - Operatör deltar vid lossningen med andningsmask lyckades stänga ventilerna på tankarna och nödstopp av bilen - Chauffören har en manuell dosa för snabbstängning men tappade den vid smällen. Östrand: genom gasdetektorer och automatisk avstängning vill man komma bort från detta scenario där nödavstängning beror i första hand på manuellt ingrepp och därmed minska utsläppet till mindre än en tiondel. Det var med lite tur och stor självuppoffring som operatören lyckades förhindra att betydligt mer läckte ut Iggesund Gasfasutsläpp under 30 minuter från tidigare urlastad men ej frånkopplad järnvägsvagn. Uppskattat utsläpp kg, ref. [8, 14]. Inga allvarligt skadade, kan bero på att utsläppet inträffade klockan 6 på morgonen. Händelsen är intressant då den utgör en av de få händelser som kunnat spåras att delvis bero på fel i en Phönix-ventil, defekt packning gjorde att ventilen hängde sig i kombination med avvikelse från lossningsinstruktion. Lossaren upplevde genomslag av SO 2 genom masken, oklart om detta beror på gammalt filter. p) Östrand bör tillsammans med Wibax utreda händelsen och kontrollera om underhållsintervallet är rätt och om det går att iaktta spindeln även på tankbilarnas Phönixventiler när de opererar för att på så sätt se om de stänger normalt eller inte. Om det går kan en enkel passbit eller en gränslägesgivare tjäna som kontroll av ventilen. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

157 Rapport 20 (24) SCA Östrand Olyckan borde inte kunna ske på Östrand om handventilen på bilen är stängd innan lossning av slang. 4 Nya krav Miljödomstolen I samband med förnyad ansökan om miljötillstånd har miljööverdomstolen framställd nya krav för omhändertagande av SO 2 utsläpp, ref. [6]. Kravtext: 12a) Lagringscisterner och lossningsplats för flytande kondenserad svaveldioxid ska vara inbyggd och försedda med sprinkleranordning för nedtvättande av svaveldioxidgas. Kommentarer: Om det med inbyggd menas att lossning skall ske inomhus i byggnad utgör kravet en unik avvikelse från en allmänt accepterad mångårig processäkerhetspraxis att alltid lossa tryckkondenserad gas i större mängder utomhus. Vi har ingen kännedom om en industrianläggning som gör detta inomhus. Ett utsläpp inomhus av tryckkondenserad gas leder snabbt att trycket blir för högt för vanliga byggnader och normala industriportar för lastbilar är helt otänkbara att installera om inte gasen får släppas ut. Att sprinkla vätskeformig svaveldioxid är inte att rekommendera då vätskan kokar bort ändå snabbare. Sprinkling kan därmed endast utlösas manuellt för att inte kraftigt försämra situationen. Detta tar tid samtidigt som trycket ökar och hotar att bryta byggnadsintegriteten. Vid flyktiga vätskor gäller det att i första hand få vätskan att hamna i en grop med en liten area uppåt och inte rinna ut över en stor area för att minska gasavgången. Därmed kan riskområdets längdutsträckning många gånger minskas med en faktor 2-3. Observera att vattenspray alltid skall sättas in mot gaser, träffar vattnet kondenserad gas tillför man ångbildningsvärme vilket förvärrar situationen. Återstår då att med mycket stor fläktkapacitet skrubba den frigjorda bortsugna gasen. Nedtvättning av gasen med sprinkler är mycket svårt, vatten löser bara ca 10 % svaveldioxid. För att minska avkokningen kan man vid slangbrott förse lossningsplatsen med sumpgrop som måste kunna hållas torr. Ett giljotinbrott kan spruta/stänka rätt långt så gropen bör vara i hela fordonetslängd och luta ner till en mindre pumpgrop så att kontaktytan mellan pöl och underlag blir så liten som möjligt. Helst bör vätskegropen även kunna täckas över och ventileras. En gallerförsedd grop har den fördelen att chaufför/operatör inte behöver vada i kall svaveldioxidvätska. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

158 Rapport 21 (24) SCA Östrand För att minska gasavgången vid ett utsläpp då det regnar kan även ett tak byggas över lossningsplatsen. Men det är tveksamt om risken för personalen minskar med ett tak då även ventilationen av lossningsplatsen blir sämre, dock borde arbetsmiljön allmänt bli bättre vid dåligt väder vilket minskar risken för felgrepp. Kravtext: 12b. Vid lossning av flytande kondenserad svaveldioxid ska det finnas beredskap att genom omedelbara insatser hantera läckage av gas och andra allvarliga tillbud. Bolaget ska för detta ändamål hålla eller bekosta en räddningsstyrka som ska ha förmåga att kunna genomföra kemdykning och hindra eller begränsa allvarliga skador på människor och miljön. Kommentarer: Detta villkor torde ni redan idag uppfylla om man inte med omedelbara insatser menar att de skall vara iklädda kemskyddsdräkt och ständigt endast utgöra en skiftgående räddningsstyrka utan andra arbetsuppgifter. 5 Sammanfattning och resultat Med gott underhåll, utbildning och beaktande av förbättringsförslagen a) till p) så kommer SCA Östrand att uppfylla det allmänt accepterade riskkriteriet på större utsläpp/år. Om hänsyn även tas till ogynnsam väderlek och vind för att uppnå sämsta tänkbara konsekvens för omgivningen blir risken för allvarlig skada utanför anläggningen < 10-7 per år. Väderförhållanden som kräver svag vind, mycket stabil skiktning, SO-vind, och som råder huvudsakligen natt och vintertid. Domstolskravet på sluten inbyggnad av lossningsplats måste ni få ändrat, det finns inga av oss kända industrianläggningar med tryckkondenserad gas där man lossar inomhus. Även relativt små utsläpp inomhus leder snabbt till livsfarliga situationer för operatörer. Då både vätska och gas kan läcka ut runt lagringstankar och svaveldioxidsystemet kan automatsprinkling inte användas. Tiden det tar för att konstatera om vätska läckt ut gör att det inte går att bygga någon konventionell enkel industribyggnad som skall tåla uppkommet tryck och samtidigt enkelt kunna slussa in personal och fordon. Ett tak över lossningsplatsen medför varken för- eller nackdelar för personer utanför staketet. För lossningspersonal och operatörer medför det dels en liten försämring i utspädningen av gaskoncentrationen vid ett utsläpp. Men samtidigt ger det mindre avdunstningshastighet vid nederbörd och lite lättare att arbeta i ett gasmoln. Sammantaget kan ett tak ge en viss fördel då det gör det lättare att ordna med en pumpgrop för flytande SO 2. Det är högst osäkert om risken för operatörer och underhållspersonal minskar vid en övergång till rent svavel. Risken för individer utanför staketet minskar men försvinner inte om man beaktar dammexplosionsrisker och svaveldioxid bildningen vid en svavelbrand. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

159 Rapport 22 (24) SCA Östrand Innan ett skifte till rent svavel genomförs måste detta riskgranskas noga, samt även beaktas att nuvarande teknik är beprövad och de existerande olycksscenarierna är välkända. Ny teknik innebär, även om den riskgranskas, att det kan uppkomma olycksscenarier som man inte alltid kommer på i förväg vid en riskgranskning. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

160 Rapport 23 (24) SCA Östrand 6 Referenser Förutom, tidigare riskbedömningar, händelserapporter, ritningar, drift-, underhållsoch säkerhetsinstruktioner för Östrands SO 2 - hantering har följande dokument används. [1] Inspecta, Kontrollrapport, Extra besiktning i samband med installation av kompressor och vätskeavskiljare på ADR behållare tillvno: Y-6657, [2] Medelpads räddningstjänstförbund, Beslut om krav på beredskap, Diarienr: , [3] SCA, Överklagande av beslut, dnr , daterat [4] Medelpads räddningstjänstförbund, yttrande till överklagande, dnr , daterat [5] SCA, yttrande om Medelpads Räddningstjänstförbunds yttrande daterat den 14 juli 2012 [6] Svea hovrätt, Dom M , daterat [7] Räddningsverket, Roger Almgren, Räddningstjänst vid olycka med gaser [8] MSB, Händelser med farliga ämnen [9] Tyrens, PM om risker vid Kemira Kemi AB:s svavelsyrafabrik, [10] Brandteknik Lunds tekniska högskola, Svaveldioxidhantering vid Korsnäs AB, Gävle, Report 5044 [11] FOI, Utomhusförsök med passiv avståndsindikering av ammoniak, svaveldioxid och propan, FOI-R-0542-SE [12] FOI, Insatsplan för olycka med svaveldioxid i Umeå, FOI-R-0040-SE [13] ÅF, M-real, Husums fabrik, Säkerhetsrapport, [14] Iggesund, Tillbudsrapport SO , Rapport nr PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

161 Rapport 24 (24) SCA Östrand [15] Susan Björkqvist, minnesanteckningar från samtal med Benny Carlsson angående SO2 olycka Lessebo [16] Process Safety Progress, Volume 27, Issue 3, pages , September 2008 [17] IPS, Utsläpp och spridning av giftiga gaser, 2009 [18] Rolf Eckhoff, Dust Explosions in the Process Industries, 3rd Ed [19] CCPS, Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis, 2nd Ed [20] CCPS, Guidelines for Process Equipment Reliability Data, 1989 [21] Försvarets Forskningsanstalt, Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor,foa-r se, 1997 Detta dokument är upprättat av Per Johnsson och är granskat av Tomas Lackman, ÅF Infrastructure AB, Risk Management. PM_576308_SCA_Östrand_SO2_.docx

162 Vår referens Susan Björkqvist SCA Östrand/Skydd & säkerhet NOTERINGAR Informationsklassificering INTERN ÅF Rekommendationer utifrån SO2 riskbedömning - uppföljning Förslag a) Östrand bör varje år avkräva transportören en redogörelse över resultat från besiktning av fordon och ADR-utrustning. b) Transportören bör årligen redogöra för de godkända förarnas fortbildning rörande, regelverk, säkerhetsrutiner och säker körning. c) Östrand bör minst en gång per år förvissa sig om att förarna inte fått körkortet indraget. d) I portvaktsrutinen bör inskrivas att inte släppa in bil innan bekräftelse fåtts från kontrollrummet. Klart e) För att minimera risken för kollision med traktor mm i sidan på tankbil bör fordonstrafik förbjudas passera backande tankbil. Tankbilens varningsljus, saftblandare skall vara tända vid angöring av lossningsstation. f) Se till att gasdetektorerna säkert hårdförreglar lossningen. g) Kontrollera att alla säkerhetskritiska funktioner som larm, detektorer, nödstopp och säkerhetsventiler har adekvat underhåll och är försedda med UPS-back up vid strömavbrott eller går till säkert läge. h) Kontrollera även att inga enkla separata fel i vitala delar av styr och detektorsystem kan förhindra larm/säkerhetsfunktion som vid gemensam säkring. i) Inför ytterligare en ventil i serie för att kunna stänga av tryckluften inifrån skyddad plats till exempel i gamla blekeriet. På så sätt förhindras att Kommentar Krav att fordon ska klara besiktning. Wibax har egna krav på detta Ingår i Wibax rutiner Infört i PV-instruktionen Frågan ställd till Wibax Just nu finns inga blixtljus på bilen, vårt förslag; Magnetlampa Se lösning i pkt h) FU/kontroll på detektorer är 3 mån. på övriga kritiska funktioner är det 12 mån. Vissa tills. med INSPECTA. Vi har dubbel UPSbackup. Vi har delat upp signalvägarna på de mångledare som finns. Dessutom delat upp det i styrsystemet, både mjukvara och hårdvara. Vi har monterat ytterligare en trevägs-ventil i serie, inomhus i SO2-rummet. Dessutom ersatt befintlig handventil med en Bilaga 18 ÅF Rekommendationer utifrån SO2 riskbedömning svar Sida 1 (2)

163 Vår referens Susan Björkqvist SCA Östrand/Skydd & säkerhet NOTERINGAR Informationsklassificering INTERN eventuell fukt fryser fast bägge ventilerna. trevägs-ventil som avluftar när den stängs. j) Gå igenom att tillräckligt med Genomgång sker årligen nödmaterial finns för läcktätning på plats. k) Se till att alltid ha minst tre Idag finns 6 st utrustningar kemdykutrustningar andningsapparater för att ha en i reserv. l) Byt gasmaskfilter efter användning. Rutin finns m) Tillse att tillräckligt med släckmedel Pulversläckare uppsatt finns på plats för släckning av tankbil. n) Skaffa pumputrustning för omhändertagande av flytande läckage. Luftdriven membranpump finns innanför dörren vid SO2-portarna o) Tillse att säkerhetsansvarig har rutin för att kontrollera att rutiner följs, erforderligt underhåll och utbildning är utfört och delges resultatet av utfört arbete och utvärderingar. p) Östrand bör tillsammans med Wibax utreda händelsen och kontrollera om underhållsintervallet är rätt och om det går att iaktta spindeln även på tankbilarnas Phönixventiler när de opererar för att på så sätt se om de stänger normalt eller inte. Om det går kan en enkel passbit eller en gränslägesgivare tjäna som kontroll av ventilen. Efter vår egenkontroll, har vi 3:e parts kontroll (Inspecta) samt extern revision (DNV) som kontrollerar att våra rutiner följs. Utbildningar följs upp i Agda och närmsta chef kontrollerar att de utförs. Enligt uppgift från chaufförerna så kollas detta (spindeln) efter lossning. Det går inte att sätta på koppen på phönixventilen utan att den är stängd. Utreds om underhållsintervallet kan regleras i avtalet? Bilaga 18 ÅF Rekommendationer utifrån SO2 riskbedömning svar Sida 2 (2)

164 memo01.docx PM UPPDRAG SCA Miljötillstånd kompletteringar UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Sonja Henriksson UPPRÄTTAD AV Andreas Aronsson, Erik Brydolf, Olle Dahlén, Per Holmlund, Peter Rivinoja, Carolin Sandgren, Robin Wootton DATUM Version 3.0 Kompletteringar miljötillståndet SCA, projekt Helios Innehåll Innehåll 1 Sedimentsituationen 2 Fiberhaltiga sediment 2 Föroreningar i sediment 3 Referenser 9 Bilagor Bilaga 1: Sammanställning av analysresultat avseende sediment 1 (9) S w e co Södra Järnvägsgatan 37 Box 259 SE Sundsvall, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) w w w. sw eco.s e S we c o En er gui d e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm S o n ja He nriksso n Telefon direkt Mobil +46 (0) s o n ja. he nri ks so n@ s we co. se

165 memo01.docx Sedimentsituationen Fiberhaltiga sediment Ett flertal undersökningar har genomförts av sedimenten kring Östrand. Bland annat har SGU i sin kartläggning av fiberhaltiga sediment längs Västernorrlands kust undersökt även området kring Östrand. I figur 1 finns en redovisning av data som samlats in bland annat i samband med detta. Planerade lägen för ny kaj, kylvattenintag och utsläpp är utmarkerade. Figur 1: Provpunkter i olika sedimentprovtagningar, samt tolkade fiberbanker och tolkad utbredning av fibersediment enligt SGU:s fiberbanksprojekt. Vattendjup (m) längs kylvattenledningen i ljusblå text. 2 (9)

166 Vid anläggandet av kylvattenledningen kan påverkan på sedimenten i ledningssträckningen ske. Det är idag inte bestämt vilken grundläggningsmetod som kommer att bli aktuell, men oavsett metod så kommer nödvändiga försiktighetsåtgärder att vidtas för att förhindra att förorenade sediment sprids i recipienten. Exempel på sådana åtgärder är att eventuell muddring utförs med miljöanpassad muddringsteknik som minskar grumling i största möjliga mån, samt vid behov, att sedimentspridning förhindras genom att siltskärmar avgränsar arbetsområdet under byggskedet. Nya kajen planeras att grundläggas med en pålad konstruktion. Erfarenhetsmässigt orsakar pålning endast obetydlig grumling (pålning och spontning brukar typiskt inte betraktas som grumlande arbeten) och innebär därmed en liten risk för spridning av förorenade sediment. Kylvattenledningen planeras att anläggas över ett område där det i SGU:s fiberbanksprojekt (SGU 2014) har tolkats att det ligger både en fiberbank och fiberhaltigt sediment. I januari och mars 2015 undersöktes sedimenten i fyra provpunkter längs den planerade sträckningen av kylvattenledningen (provpunkt 1502, ). I januari 2015 provtogs sediment i provpunkter längs den då planerade sträckningen av kylvattenledningen, samt vid platsen för den planerade kajen (provpunkt ). Alla provtagningspunkter finns redovisade tillsammans med underlag om fiberbankar på kartan i figur 1 ovan. Hänsyn till resultaten kommer att tas för att kunna välja metod för genomförande samt metod för att förhindra att negativ påverkan på recipienten uppstår vid anläggandet. Föroreningar i sediment Data som visar på föroreningsinnehåll i sediment i närheten av Östrand beskrivs bland annat i följande undersökningar: SCA Östrands provtagningar genom Skönvikens kontrollprogram. SGU & Länsstyrelsen Västernorrland, provtagningar i Fiberbanksprojektet Sundsvallsbuktens Vattenvårdsförening, sedimentanalyser i SRK På uppdrag av SCA Östrand har Sweco utfört provtagningar i januari och mars 2015, i planerade lägen för anläggningar på sjöbotten. En sammanställning av analysresultaten från dessa underlag finns i bilaga 1, där de har jämförts med riktvärden och bedömningsgrunder. I följande kartbilder (figur 2-6) redovisas ämnesvisa sammanställningar av utvalda ämnen. Dessa visar både de högsta uppmätta halterna i provtagna sedimentprofiler, oavsett djup, samt genom färgmarkering också inom vilken klassgräns som de ytligaste sedimenten har. För metallerna är provpunkterna färgkodade i fem klasser efter avvikelser från jämförvärden: obetydlig, liten, tydlig, stor, mycket stor avvikelse (Naturvårdsverket 1999). För HCB är punkterna färgkodade efter HaV:s riktvärde för övervakningsbehov: 0,0169 mg/kg torrvikt (QS sediment, Havs- och Vattenmyndigheten 2013).

167 memo01.docx Figur 2: Arsenikhalt i ytsediment (färgkodning enligt teckenförklaring), högst arsenikhalt per provpunkt (vit text), samt provpunktsbeteckningar (understruken vit text). 4 (9)

168 Figur 3: Kadmiumhalt i ytsediment (färgkodning enligt teckenförklaring), högst kadmiumhalt per provpunkt (vit text), samt provpunktsbeteckningar (understruken vit text).

169 memo01.docx Figur 4. Kopparhalt i ytsediment (färgkodning enligt teckenförklaring) högst kopparhalt per provpunkt (vit text), samt provpunktsbeteckningar (understruken vit text). 6 (9)

170 Figur 5: Kvicksilverhalt i ytsediment (färgkodning enligt teckenförklaring), högst kvicksilverhalt per provpunkt (vit text), samt provpunktsbeteckningar (understruken vit text). För provpunkter i Skönvikens kontrollprogram är kvicksilverhalterna från 2010 års provtagningar.

171 memo01.docx Figur 6: HCB-halter i ytsediment (färgkodning enligt teckenförklaring), högst HCB-halt per provpunkt (vit text), samt provpunktsbeteckningar (understruken vit text). Utifrån länsstyrelsens påpekanden avseende minskade halter av föroreningar i ytliga sediment (punkten 2.2 och 6.2 i yttrandet) följer här ett förtydligande. Vad som konstaterats i den miljösammanställning som bolaget låtit genomföra (Tyréns 2012), och som baseras på bland annat provtagningar under perioden , är att halten av miljögifter som hexaklorbensen och kvicksilver minskat i de ytliga sedimenten i Skönviken. Minskningen varierar inom området och särskilt med avseende på kvicksilver kan en variation ses mellan olika stationer. Den huvudsakliga trenden är dock att halterna minskar i de ytliga sedimenten, det vill säga nivåerna 0-5 cm. 8 (9)

172 Vad som dock är av största vikt att notera, är att denna sammanställning i första hand gäller Skönviken och kopplingen till det kontrollprogram som tagits fram för att följa upp just situationen med avseende på miljögifter i de ytliga sedimenten där. Bakgrunden till detta är att man under tidigt 2000-tal diskuterade olika skyddsåtgärder, alternativt sanering, för att hantera föroreningssituationen i Skönviken. I samråd med tillsynsmyndigheten valde bolaget att förbjuda fartygstrafik i viken och byta kajläge (ny kaj byggdes längre norrut). Detta gjordes för att undvika mekanisk påverkan och störning av sedimenten. I kontrollprogrammet följs det upp om dessa åtgärder har önskad verkan, det vill säga om en minsking av halterna av miljögifter i ytliga sediment erhålls via överlagring av icke kontaminerade sediment. Sammanfattningsvis finns det alltså ingen koppling mellan minskningen av föroreningar i sedimenten och den pågående hamnverksamheten, då ingen hamnverksamhet eller fartygstrafik är tillåten inom det aktuella området. De senare årens mätningar visar istället att den naturliga överlagringen fungerar som tänkt. Referenser Havs- och vattenmyndigheten Bilaga till skrivelse Rekommendationer angående klassgränser för Särskilda Förorenade Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning ( ). Utvärdering av lämpligaste värde att utgå ifrån i samband med expertbedömning baserat på sedimentdata jämförelse mellan QS sediment respektive norska bedömningsgrunder. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och Hav. Rapport 4914.

173 Bilaga 1. Innehåll av metaller och HCB i sediment As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn HCB Underlag Avvikelse från Obetydlig < 10 < 0,2 < 12 < 40 < 15 < 0,04 < 30 < 25 - < 85 - NV Kust och hav jämförvärde Liten ,2-0, ,04-0, NV Kust och hav Tydlig ,5-1, ,13-0, NV Kust och hav Stor , , NV Kust och hav Mkt stor > 45 > 3 > 60 > 70 > 80 > 1 > 100 > > NV Kust och hav Riktvärde NV Kust och hav ,001 NV Kust och hav Gräns övervakningsbehov, HaV > 0, > 0,0169 HaV, QSsediment År Provpunkt Djup (cm) As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn HCB TOC (%) TS (%) medel Underlag ,44 3,02 3,04 50,2 35 3,55 15,6 22,2 14, ,068 14,0 12,6 Sweco ,3 2,78 3,97 49,6 61,5 13,8 20,4 39,6 22, ,056 27,0 14, ,6 4,31 4,52 45,1 57,8 8,93 19,7 48,1 22, ,054 26,8 14, ,36 3,26 4,17 44,5 59,3 7,58 20,5 45,5 21, ,035 30,0 14, ,938 0,1 0,645 96,2 3,82 0,423 2,49 4,41 2,68 22,2 < ,2 55, ,67 1,8 4,86 48,3 47,2 10,1 18,7 42,7 19, ,014 11,8 12,1 Sweco ,02 0,951 3,64 39,9 32,8 8,14 14,4 31,3 14, ,005 8,4 24, ,79 0,94 3,77 40,7 31,9 9,67 14,3 28,1 15, ,008 9,9 24, ,27 0,877 3,49 40,3 31,6 8,55 13,6 35,8 13, ,006 8,6 25, ,22 0,225 1,18 19,3 9,99 0,673 7,31 11,3 3,79 41,7 < ,5 44, ,49 2,45 6,24 42,5 52 5,59 23,5 37,8 27, ,023 12,7 15,7 Sweco ,34 1,97 4,1 41,7 42,4 7,98 17,8 33,5 19, ,028 11,8 19, ,53 2,11 4,38 44,6 45,3 7,5 17,2 34, ,030 10,9 22, ,54 0,784 2,34 33,8 21,6 4,57 8,7 22,3 8, ,007 6,4 37, ,23 0,257 1,07 11,8 9,84 2,24 5,04 12,1 2,42 35,4 0,018 3,7 46, ,26 2 8,46 69,1 73,8 3,87 35,5 35,5 30, ,016 16,5 13,5 Sweco ,61 2,12 7,92 55,4 61,2 6,24 30,5 52,8 33, ,016 11,7 17, ,46 0,62 2,56 24,4 24,3 2,62 11,4 26 7,7 81,8 < ,4 36, ,25 0,691 3,05 29,6 26,2 3,33 12,6 32,2 10,9 104 < ,0 39, ,93 0,39 2,02 21,2 18,2 0,155 11,8 21,5 4,97 66,6 < ,3 48, ,5 0,538 5,93 33,2 36,8 1,48 17,3 50,3 25,1 113 < ,4 27,1 Sweco ,3 0,851 7,84 49,6 47,9 2,92 26,1 40,6 34, ,006 10,0 30, ,9 0,404 2,8 41,9 23,1 1,62 14,4 35 9,7 95,3 0,009 11,0 34, ,91 0,198 1,56 31,8 12,8 0,623 12,7 9,81 4,81 46,9 < ,2 43, ,22 0,342 7,96 38,1 25,7 0,94 24,5 18, ,6 < ,3 46,0 Sweco ,73 0,588 7,34 34,8 36,7 1,49 21,9 24,3 29,1 124 < ,7 35, ,9 0,703 4,18 31,5 33,7 1,65 16,3 31,4 16, ,006 23,0 25, ,53 0,333 8,33 32,8 27 0,454 21,8 16,1 33,4 100 < ,0 53,8 Sweco ,82 0,212 11,3 39,7 27,9 0,183 30,2 20,1 42,3 87,8 < ,7 65, ,49 0,242 9,25 35,2 27,2 0,264 23,5 18,5 36,2 90,7 0,008 5,0 56, ,51 0, ,3 34,2 21,1 < ,7 9,44 35,1 66,8 < ,2 67,0 Sweco ,26 0,097 8,87 31,8 19,1 < ,6 7,33 31,3 56,4 < ,8 72, ,9 0,3 10,4 29,9 27,1 0,32 23,9 37,2 32,4 89 < ,7 58,9 Sweco ,09 0,124 10,9 32,8 24,2 0, ,2 25,3 33,9 73,5 < ,8 58, ,52 0,124 12,4 28,6 22,7 < ,1 15,4 32,6 74,5 < ,3 68, ,9 1,03 10,1 53,1 59,2 3,11 32, ,066 7,2 27,3 Sweco ,99 1,5 4,14 48,9 41,9 4,86 12,5 30,2 15, ,023 5,3 37, ,44 1,59 3,1 59,1 37,5 10,9 12,8 25,6 11, ,0492 8,4 25,9 Sweco ,49 0,301 1,17 28,1 13,2 0,963 6,82 11,2 3,4 49,9 46, ,307 1,04 67,3 11,6 1,59 5,66 11,1 2,95 44,8 34, ,8 0,28 1, ,3 1,07 5,53 12,2 2,79 47,9 36, ,55 0,265 1,06 10,2 11,5 2,09 5, ,64 40,8 33, ,21 0,344 1,29 39,8 11,8 1,08 7,76 11,8 3,27 52,4 45, ,3 2,11 11,1 46,4 60,8 3,69 35,8 48,7 43, , ,0 22,0 Sweco ,25 1,84 2,99 60,6 27,8 4,2 10,7 24,2 8,44 98,4 35, ,5 1,07 1,75 52,1 17,3 2,19 7,19 14,6 4,08 59,1 44, ,7 2,56 9,35 76,5 59,8 5, , ,0546 8,2 24,0 Sweco ,8 1,1 8,03 31,4 50,2 0,224 21,2 44,9 19,7 94,3 40, ,2 0,675 10,3 31,1 40,2 0,2 23,5 46,1 25,1 95,2 42,4 1 (4)

174 Bilaga 1. Innehåll av metaller och HCB i sediment År Provpunkt Djup (cm) As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn HCB TOC (%) TS (%) Underlag _ ,7 0,608 14, ,9 1,06 <10 32,6 81, ,021 Fiberbanksprojektet _ ,09 1,06 3,52 20,2 19,7 2,31 10,4 18,4 18, ,5 Fiberbanksprojektet ,29 1,15 5, ,6 1,18 14,7 30,8 24, ,021 22, ,4 0,112 1, ,54 <0,04 14,4 6,33 3,77 25,9 0, , _ ,3 1,87 9,74 44,5 43,8 1,85 29,4 29,9 43, ,4 Fiberbanksprojektet , _ ,140 Fiberbanksprojektet _ ,280 Fiberbanksprojektet ,3 1,36 8,65 79,6 77, , , , avviker 5,2 <0,01 33,9 Skönvikens KP 2-5 1,5 <0, ,3 <0,01 42, ,3 <0,01 31,5 Skönvikens KP 2-5 2,6 <0,01 28, ,8 <0,01 38, <0,01 26,5 Skönvikens KP ,015 23, ,029 28, <0,01 24,7 Skönvikens KP ,011 20, <0,01 19, ,6 0,011 11,9 Skönvikens KP <0,01 21, ,022 16, ,8 <0,01 3,74 Skönvikens KP <0,01 12, ,036 19, ,110 3,78 Skönvikens KP ,028 12, ,010 22, ,022 8,62 Skönvikens KP <0,01 12, ,031 14, ,082 4,26 Skönvikens KP 2-5 5,2 0,060 8, ,120 12, <0,01 9,89 Skönvikens KP 2-5 9,2 4, ,032 12, ,2 4,3 9, ,019 15, avviker 11 0,430 2,64 Skönvikens KP 2-5 avviker 8,5 0,140 3, ,4 0,069 6, ,7 <0,01 20 Skönvikens KP 2-5 2,7 <0,01 24, ,9 0,083 15, ,1 <0,01 18,2 Skönvikens KP 2-5 2,1 <0,01 23, ,019 16, ,9 <0,01 18,3 Skönvikens KP 2-5 2,6 <0,01 20, ,5 <0,01 19, * 0-1 1,4 <0,01 19,7 Skönvikens KP 2-5 1,5 <0,01 24, ,3 0,060 17, ,6 <0,01 24,8 Skönvikens KP 2-5 2,4 <0,01 26, ,7 0,066 19,1 *provpunkter som ligger utanför det område som kartorna i rapporten visar. 2 (4)

175 Bilaga 1. Innehåll av metaller och HCB i sediment År Provpunkt Djup (cm) As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn HCB TOC (%) TS (%) Underlag ,2 <0,01 26,7 Skönvikens KP 2-5 1,6 0,010 27, , ,5 <0,01 20,9 Skönvikens KP 2-5 1,7 <0,01 27, ,4 0,026 23, Y ,1 <0,01 4,4 15,7 Skönvikens KP 2-5 1,3 <0,01 4,7 26, ,9 <0, , Y ,5 0,027 5,8 10,8 Skönvikens KP 2-5 3,7 <0,01 4,9 25, ,015 7,1 18, Y ,6 <0,01 5,6 17 Skönvikens KP 2-5 2,3 <0,01 6,3 29, , , A 0-1 3,1 <0,01 31,3 Skönvikens KP 2-5 1,3 <0,01 41, ,2 <0,01 43, F 0-1 1,3 <0,01 23,8 Skönvikens KP 2-5 2,4 <0,01 28, ,2 0,040 26, G 0-1 1,5 <0,01 18,6 Skönvikens KP 2-5 1,9 <0,01 29, ,6 0,037 22, ,4 <0,03 9,5 8,05 Skönvikens KP 2-5 9,2 0,650 7,8 23, <0, , <0, ,51 Skönvikens KP 2-5 8,9 <0, , , , ,3 <0,03 9,5 12,5 Skönvikens KP 2-5 2,3 <0,03 9, ,7 <0, , * 0-1 1,8 0,050 6,4 12,7 Skönvikens KP 2-5 3,1 <0,03 6, ,7 <0,03 8,2 19, ,6 <0,03 6,2 17,4 Skönvikens KP 2-5 2,2 0, , ,8 <0,03 7,7 20, Y ,2 <0,03 6,5 22,9 Skönvikens KP 2-5 1,8 <0,03 5,6 29, ,4 <0, , Y ,4 <0, ,5 Skönvikens KP 2-5 3,6 0,120 8,4 24, ,5 <0, Y ,4 0,050 5,9 20 Skönvikens KP 2-5 2,6 <0,03 8,4 26, <0, , SRK 16* , , SRK Klingerfjärden 2007 SRK 17* , SRK Klingerfjärden 2007 SRK 18* ,39 9, , SRK Klingerfjärden 2007 SRK 25* , , SRK Klingerfjärden 2007 SRK 26* , , SRK Klingerfjärden 2007 SRK , , SRK Klingerfjärden 2007 SRK 34* , , SRK Klingerfjärden 2007 SRK ,3 1,9 8, , SRK Alnösundet 2007 SRK , SRK Alnösundet *provpunkter som ligger utanför det område som kartorna i rapporten visar. 3 (4)

176 Bilaga 1. Innehåll av metaller och HCB i sediment År Provpunkt Djup (cm) As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn HCB TOC (%) TS (%) Underlag 2007 SRK , , SRK Alnösundet 2007 SRK 42* , , SRK Alnösundet 2007 SRK 43* , , SRK Alnösundet ,5 0, ,29 Skönvikens KP ,110 6,7 20, , , ,2 0,060 9,2 8,02 Skönvikens KP ,120 8,5 14, ,9 0, , ,5 0,090 6,9 13,8 Skönvikens KP 2-5 2,2 0,110 7, ,290 8,2 18, , ,6 Skönvikens KP , , , * 0-1 1,1 <0,01 7,4 17,6 Skönvikens KP 2-5 2,4 0,020 7, ,5 0,080 8,6 20, Y ,9 0,100 9,8 22,5 Skönvikens KP 2-5 1,9 <0,01 7,9 24, ,2 0, , Y ,9 <0,01 7,9 21,3 Skönvikens KP 2-5 3,8 0,030 9,5 23, ,1 0, , Y ,8 <0, Skönvikens KP 2-5 7,2 0, , ,3 0, , ,7 0,074 7,6 20,5 Skönvikens KP 2-5 8,2 0,059 5,9 27, ,085 8,7 22, , ,1 Skönvikens KP , , , , ,7 0, ,4 Skönvikens KP , , , , * 0-1 1,2 0,045 7,3 12,1 Skönvikens KP 2-5 2,1 0, , ,220 8, , ,5 Skönvikens KP 2-5 1,5 0,100 5,9 23, ,5 0,360 6,8 25, Y ,9 0,041 9,4 10,1 Skönvikens KP 2-5 2,3 0,110 7,8 26, ,8 0, , Y ,5 0, ,1 Skönvikens KP 2-5 4,5 0, , ,5 0,240 9, Y ,4 0, ,3 Skönvikens KP 2-5 4,5 0,260 9, ,6 0, ,9 *provpunkter som ligger utanför det område som kartorna i rapporten visar. 4 (4)

177 Vår referens Susan Björkqvist SCA Östrand/Skydd & säkerhet MEDDELANDE Informationsklassificering INTERN Släckvatten Brandstatistik Även om SCA Östrand har ett omfattande förebyggande arbete mot bränder så förekommer det brandtillbud varje år. Sedan januari 2010 har det skett 67 st brandtillbud vid fabriken. Fördelningen mellan avdelningarna visas nedan i diagrammet. Flingtorkar Sållhus Renseri inne Fordon/maskin Barkhanteringen Energi & Återvinning Utlastning Blekeri 3 CTMP Flisen Fosec (numera nedlagd) Lab Renseri ute Kontoret Sileri Utomhus Ga blekeriet Den flesta brandtillbud i dagens anläggning har skett i flingtorkarna (24 st), sållhus (9 st) och renseriet (7 st). Riskerna för bränder från flingtorkar har minskat kraftigt eftersom orsaken till det stora antalet bränder i flingtorkarna har hittats och åtgärdats. När det gäller sållhus och renseri, så innebär planerad förändring att en ny vedhantering med Släckvatten docx Sida 1 (3)

178 Vår referens Susan Björkqvist SCA Östrand/Skydd & säkerhet MEDDELANDE Informationsklassificering INTERN nytt renseri och ett nytt sållhus kommer att byggas och det befintliga renseriet kommer att tas ur drift och befintligt sållhus kommer endast att användas för en mindre del av flisen. I samband med uppförandet av nya byggnader och ny processutrustning kommer brandrisker och brandskydd att värderas för att begränsa risken för brand. Östrand bedömer att de största brandriskerna i framtida fabrik är brand i barklager/flisstack och brand i arbetsfordon. Bränder och släckvattenflöden De flesta bränder är av mindre art som kan klaras med en pulver/kolsyresläckare eller en kort stunds spolning med vatten, men det förekommer också större bränder. De bränder som kan ge upphov till större mängder släckvatten är brand i flingtork och brand i barkhög eller flisstack. I båda fallen är det vanligt vatten som används som släckmedel. Även en brand i lager för brandfarlig vara skulle kunna ge upphov till större mängder släckvatten. Bolaget har erfarenhet av en kemikaliebrand. Det var en brand i en lagercistern för råterpentin som skedde i december Då släcktes branden med vatten och skum som tillsammans med det kvarvarande terpentinet samlades i befintlig invallning och pumpades upp och skickades för destruktion. Totalt skickades 190 m3 terpentinblandat släckvatten för destruktion. Efter branden byggdes en ny mindre cistern på annan plats på industriområdet. Strategin för hantering av kemikalier i projektet är att alla cisterner för riskklassade kemikalier ska vara invallade och lossningsplatser ska vara försedda med spillytor som är kopplade till invallningar och processystem. Vid en eventuell brand i dessa system kommer släckvattnet i första hand att hamna i en invallning och kan därifrån enkelt pumpas upp i sugbilar och transporteras för destruktion eller annan behandling. Vid större bränder utomhus kan flis eller bark användas för att valla in släckvatten för att kunna omhänderta det, eller för att leda det i önskad riktning. Vid brand i flingtork kommer släckvattnet, som mest innehåller fibrer, att tillföras inne i flingtorken som står utomhus och sedan dräneras ut på mark och via dagvattensystemet som går till huvudavloppskanalen. Viss möjlighet finns här att med hjälp av dräneringsslang i stället leda släckvattnet till annat avlopp eller uppsamling. Vid brand utomhus vid det nya renseriet, på den nya vedplanen eller i barklagret kommer släckvattnet att hamna i det nya dagvattensystemet för vedplanen, som kommer att förses med sedimenteringsdamm och oljeavskiljningsfunktion. Barklagret kommer till viss Släckvatten docx Sida 2 (3)

179 Vår referens Susan Björkqvist SCA Östrand/Skydd & säkerhet MEDDELANDE Informationsklassificering INTERN del att kunna absorbera släckvatten, vilket begränsar mängden. Sedimenteringsdammen innebär att man får viss kontroll över släckvattenflödet och vattnet kan renas från partiklar och oljerester. Vid behov kan vattnet sugas upp och tas till destruktion. Vid brandtillbud inomhus i nya fiberlinjen och blekeriet samt i renseriet och indunstningen kommer släckvattnet att gå via golvkanaler och processavlopp och ledas till avloppsvattenreningen. Vid brandtillbud inomhus i sodapanna, mixeri och mesaugn kommer släckvattnet att ledas via golvkanaler och pumpgropar till huvudavloppskanalen. Pelletslager finns inomhus i sprinklade lokaler utan avlopp. Vi en eventuell brand där kommer släckvatten först och främst att sugas upp av pelletsen och resterande kan sedan tas upp med sugbil för att skickas till lämplig behandling. Släckvattenflöden och innehåll Vid de allra flesta brandtillbud kommer det att vara handbrandsläckare eller vatten som används som släckmedel. Vid brand i fordon eller kemikaliebrand kommer skum att användas då det oftast är olämpligt med vatten på sådana bränder. Bolaget bedömer att släckvattenförbrukningen vid de vanligaste mindre brandtillbuden är under 200 liter/min och insatstiden oftast är mindre än en halvtimme. Enligt MSB är den maximala släckvattenförbrukningen cirka 2,5 m3/min vid normala brandinsatser inom industrin. För att bedöma konsekvenserna av ett utsläpp av släckvatten har det antagits att den maximala släckvattenvolymen är 300 m3 under två timmar där större delen omhändertas men att utsläppet av släckvatten blir 100 m3/h. Släckvattnet består i första hand av organiskt material i form av rester från träfibrer eller bark, men kan också till viss del innehålla plast, delar av kablage och transportband, samt oljor av olika slag. Skulle branden vara i en flisstack finns referens från branden i Södra Cell Mönstrås då analyser gjordes på släckvattnet. De maximala halterna av TOC uppmättes till 570 mg/l och TSS (finsusp) till 70 mg/l med ett ph som lägst på 4,3. Sammanfattningsvis kan sägas att de planerade förändringarna minskar risken för uppkomst av bränder och förbättrar till stor del möjligheten att samla upp släckvatten, men innehåll och mängden släckvatten när det väl brinner förändras inte mot dagens situation. Släckvatten docx Sida 3 (3)

180 PM DAGVATTEN UPPDRAG UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Rolf Stenvi UPPRÄTTAD AV Erik Brydolf DATUM Bakgrund I samband med förändringar av planen för industriområdet har länsstyrelsen och Timrå kommun inkommit med önskemål om förtydliganden och bedömningar relaterade till dagvatten som uppkommer inom planområdet. Föreliggande PM avser ge svar på dessa frågor. Figur 1: Aktuellt planområde 1 (12) memo02.docx Sweco Environment AB AMC c:\kunder\östrand\plan mkb 2014\komplettering juli\östrand helios_detaljplan_pm dagvatten_ docx

181 Förändringar av industriområdet Industridrift har förekommit inom Östrands industriområde sedan slutet av 1800-talet, d.v.s drygt 100 år. De byggnadsverk och fabriksdelar som varit aktuella för produktion inom området har relativt kort livslängd och stora förändringar har skett inom området fram till idag togs den första sulfatfabriken inom området i drift och i dagsläget finns endast en mindre byggnad av de ursprungliga kvar. Förändringar av industribyggnader sker relativt ofta och den designade livslängden för byggnader uppgår till ca 60 år. Figur 2: Topografisk översikt över Östrands industriområde baserad på NNH-data från Vid varje nybyggnation eller betydande ombyggnation utförs regelmässigt erforderliga grundundersökningar och hänsyn tas till de aktuella förutsättningarna så att relevanta anpassningar kan göras avseende grundläggningssätt, säkrande av markområden och placering av anläggningsdelar. Historiskt har åtgärder vidtagits som har förändrat skredsituationen inom området (utfyllnader, inbladningar av material, skyddsfyllar, utväxling av material, pålningar et.c.). Inom ramen för de nu planerade förändringarna av verksamheten kommer sådan hänsyn att tas i samtliga fall. Figur 3 redovisar de planerade byggnationerna inom området. Samtliga positioner utom position 3 utgör nybyggnation. Ca 50 % av den area som redovisas i position 3 utgörs även i dagsläget av takyta. 2 (12) memo02.docx PM DAGVATTEN

182 Figur 3: Illustration över planerade byggnader och anläggningar för rening av processvatten inom fabriksområdet (4 och 5). Markförhållanden inom industriområdet Geotekniska undersökningar i området visar att det är fortsatt viktigt att utföra geotekniska undersökningar som kan ligga till grund för projektering av relevanta skyddsåtgärder inför etablering av verksamhetsytor eller bebyggelse inom de västra delarna av industriområdet, det vill säga i positionerna 3, 8-10 och väster därom i figur 3. Jordarterna i det västra området är överlag finkorniga (silt, lera och blandningar av dessa) där mäktigheten generellt ökar ned mot Skönviken, från ca fem meter i nordväst och ökande till ca 20 meter mot vattnet. Silt och lera bedöms företrädesvis vara av sulfidhaltig karaktär. Grundvattennivån i grundvattenrör med filterspetsen installerad i silt/sand som underlagrar finkorniga jordar visar att grundvattennivån är i nivå med befintlig markyta vilket innebär att delar 3 (12) memo02.docx PM DAGVATTEN AMC c:\kunder\östrand\plan mkb 2014\komplettering juli\östrand helios_detaljplan_pm dagvatten_ docx

183 av området hydrogeologiskt sett utgör ett utströmningsområde.stabilitetsberäkningar för delar av det västra området visar att restriktioner för brukande av marken behöver läggas fortlöpande för detta område och att belastning av området ej bör ske närmare strandkanten än 130 meter. I de nordöstra delarna av fabriksområdet har en omfattande landutfyllnad gjorts vilken avses nyttjas som vedplan vid utveckling av området. I samband med byggnation av denna utfyllnad har en yttre stenvall etablerats till fast botten och denna bidrar till att ge säkra stabilitetsförhållanden i dessa delar. Att konsolidering skett av jordlager under utfyllnadsmaterialet har verifierats genom geotekniska undersökningar utförda Beskrivning av industriområdets hårdgöringsgrad och ytavrinning Naturmark och hårdgjorda ytor i huvudsak utanför aktuell plan: Generellt utgörs detta område av naturmark eller tunna fyllar med relativt god genomsläpplighet, figur 4. Grundvattenbildningen styrs av de naturliga jordarternas sammansättning och infiltrationsförmåga. Generellt sett domineras jordarterna i området av finkornigt material som begränsar grundvattenbildningen. Delar av området utgörs också av utströmningsområden där grundvattenbildning inte sker. Det förekommer också diken och ett naturligt vattendrag i de allra västligaste delarna av området. Figur 4: Illustration över området väster om det egentliga industriområdet. De centrala och östra delarna: För de bebyggda, centrala, delarna av industriområdet har andelen hårdgjorda ytor ökat i takt med att andelen ytor bestående av byggnader, asfalt eller täta fyllar (askor i landfyllen) ökat. Detta innebär att grundvattenbildningen till underliggande naturliga jordar generellt sett har minskat inom de bebyggda delarna av indutriområdet. Ytvattenavrinningen har lösts via diken och dagvattenledningar som mynnar direkt i havet. Några mindre delområden har diffus avrinning av ytvatten ut mot havet, se figur 6 (ej färgmarkerade). SCA planerar att utföra förändringar i form av uppförande av nya byggnader och viss ökad hårdgöring. Uppsamlat vatten från samtliga takytor inom detta område kommer att avledas till recipienten via befintliga och kompletterade dagvattensystem (för närvarande under projektering). Nederbörd som faller i den planerade sedimenteringsdammen kommer att avledas via utloppsledningen via 4 (12) memo02.docx PM DAGVATTEN

184 huvudavloppet. Figur 5: Illustration över de centrala och östra delarna. Inom det centrala området finns flera dagvattenuppsamlande system men det finns också delområden som har diffus avrinning av dagvatten. De senare kan ses som områden insprängda mellan delområdena i figur 6. 5 (12) memo02.docx PM DAGVATTEN AMC c:\kunder\östrand\plan mkb 2014\komplettering juli\östrand helios_detaljplan_pm dagvatten_ docx

185 Figur 6: Illustration över delytor för dagvattenuppsamling och områden som har diffus avrinning. De norra delarna: Områdets norra delar, figur 7, kommer till del att bebyggas med industribyggnader (renseri och fiberlinje) och vatten som samlas via tak kommer att ledas via nyanlagda och befintliga dagvattenledningar, förbi behandlingsanläggningar, till recipienten. Den nuvarande vedplanen kommer i framtiden att användas till fiberlinjen. Den nya vedplanen kommer att få en höjdsättning som styr dagvatten till en behandlingsanläggning som designas för gravimterisk behandling (sedimentation av partiklar och avskiljning av oljeämnen). I dagsläget utgörs vedplanen av utfyllnadsmassor som har mycket låg hydraulisk permeabilitet (askor mm). Vedplanen kommmer att hårdgöras genom asfaltering och anpassas höjdmässigt så att dagvatten kan behandlas. 6 (12) memo02.docx PM DAGVATTEN

186 Figur 7: Illustration över de norra delarna. Aktuell vattenförekomst Industriområdet har utsläpp av kyl-, dag- och processvatten till vattenförekomst Alnösundet (SE ). Figur 8: Aktuell vattenförekomst, Alnösundet. 7 (12) memo02.docx PM DAGVATTEN AMC c:\kunder\östrand\plan mkb 2014\komplettering juli\östrand helios_detaljplan_pm dagvatten_ docx

187 Dagvattensystemet Dagvatten avleds idag från planområdet via dagvattenledningar och som diffus avrinning från mark. Inom fabriksområden finns kombinerade system där dagvatten, kylvatten och behandlat processavloppsvatten avleds i samma kanal. I figur 9 och 10 redovisas befintliga utsläppspunkter för dagvattenutsläpp. Figur 9: Nuvarande utloppsledningar för dagvatten. Figur 10 redovisar hur dagvattenuppsamling sker i olika delområden samt hur befintligt dagvattennät ser ut. Längs strandlinjen finns ett antal delområden som saknar uppsamling av dagvatten och merparten av dessa partier utgörs av grönytor där diffus avrinning och infiltration sker. 8 (12) memo02.docx PM DAGVATTEN

188 Dagvattenanläggning under detaljprojektering. Nytt utlopp planeras i norr. Dagvattensystem projekteras Omprojektering av dagvattenledningar Figur 10: Deluppsamlingsområden för dagvatten, områden där utredning och projektering av dagvattensystem pågår. 9 (12) memo02.docx PM DAGVATTEN AMC c:\kunder\östrand\plan mkb 2014\komplettering juli\östrand helios_detaljplan_pm dagvatten_ docx

189 Beräkningar dagvattenflöden och kapaciteter Beräkningar av dimensionerande regn (regnintensiteter) har utförts för blockregn med två och tio års återkomsttid (hämtat från Svenskt Vatten P104). Beräkningarna av kapaciteter har skett upp till dämning till rörets hjässa för dämt rör och ökade kapaciteter kan förväntas vid högre uppdämning till marknivå. Enligt Svenskt Vatten P90 gäller att för ej instängt område inom citybebyggelse sker dimensionering med en återkomsttid på dimesnionerande regn på 2 år. Figur 11: Beräknade flöden för olika regn i olika positioner. Färger härrär till färgangivelser på delavrinningsområden i figur 10. Enligt beräkningarna kommer det befintliga dagvattensystemet i huvudsak att klara av att avbörda dagvatten även vid kraftigare regn. Det pågår projektering av förändringar av dagvattensystemet på olika platser inom industriområdet. Orsakerna till detta varierar men en grov bild ges av tabellen nedan. Område Åtgärd Orsak Del av flisplan Utökning av Idag inte tillräcklig dagvattenuppsamling Dagvattensystem som mynnar vid byggnader 7, 8, 9, 10. Omlägging och ökad dimension Nya vedplan Helt ny dagvattenbehandlingsanläggning Idag otillräcklig kapacitet, behöver anpassas vid etablering av nya byggnader IED-direktivet kräver partikelavskiljning av vatten från Vedplaner. Centrala området Omläggningar Krävs anpassningar i trånga utrymmen mellan fabriksbyggnader 10 (12) memo02.docx PM DAGVATTEN

190 Bedömningar och slutsatser SCA utför täta provtagningar av det samlade utsläppet av vatten från huvuddelen av fabriksområdet (dagvatten, kylvatten och behandlat processvatten ). Särskild mätning och provtagning utförs av en delström av huvudavloppet som utgörs av dag- och kylvatten, innan den delströmmen blandas in med processvattnet. Flödet ut från fabriken via huvudavloppet och västra avloppet utgörs av ca 66% kyl- och dagvatten och ca 33 % behandlat processvatten. Under vintertid avtar behovet av kylning och då förekommer heller inte någon ytavrinning via dagvatten. Andelen kyl- och dagvatten kan därför periodvis under vintertid antas vara lägre. Kylvattnet tas från Indalsälven och är att betrakta som ett förhållandevis rent naturvatten. Periodvis kan man dock se att innehållet av suspenderat material ökar något, främst under sommarperioden. Kylvattnet separeras dock från processvattenflödet och vid en jämförelse avseende COD noteras att mindre än 10% av det totala innehållet i fabrikens utsläpp, mätt i huvudavloppet, härrör från dag- och kylvatten. Huvuddelen har alltså sitt ursprung i processvattnet. För metaller går det inte att göra en liknande jämförelse eftersom ingen separat provtagning och analys av dag- och kylvatten görs inom ramen för egenkontrollen. Dagvattnets andel av kväve och fosfor i utsläppt vatten är försumbar, av den enkla anledningen att några direkta källor till näringsämnen i dagvattnet inte förekommer inom området. De näringsämnen som släpps ut härrör från rening av processvattnet. Eftersom mindre än 10 % av föroreningsmängderna (baserat på jämförelse av COD i olika positioner) härrör från dag- och kylvatten (och därmed en ännu lägre andel från dagvatten) bedöms att dagvattnet i sig inte kan bidra till att påverka aktuella miljökvalitetsnormer (SFÄ och prioriterade ämnen) i vattenförekomsten (Alnösundet). Dagvatten innehåller, typiskt sett, låga till måttliga halter av olika ämnen och de aktuella dagvattenflödena är relativt sett låga och kortvariga i jämförelse med bidraget från kyl- och processvatten. Beräkningar av dagvattnets andel av det totala flödet vid huvudavloppet visar att under den nederbördsrikaste månaden 2014 (oktober) utgjorde dagvattnet ca 0,35 % av detta flöde. Slutsatsen är därför att dagvattnets tillskott av förorenade ämnen är försumbar i sammanhanget. De spridningsberäkningar och bedömningar av eventuell påverkan på miljökvalitetsnormer som har utförts inom ramarna för det aktuella tillståndsärendet avser det samlade utsläppet av vatten till recipienten, via huvudavloppt och det västra avloppet. Någon direkt koppling till påverkan med avseende på dagvatten kan därför inte göras med spridningsberäkningarna som grund. Det kan dock i sammanhanget noteras att beräkningar med avseende på förorenande ämnen i det samlade utflödet av vatten från verksamheten visar att den planerade förändringen och produktionsökningen inte kommer att medföra att statusklassificeringen av recipienten Alnösundet påverkas samt att utsläppen från verksamheten inte kommer att påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för vatten inom utsatt tid. De planerade förändringarna avseende dagvatten ut från industriområdet bedöms leda till förbättringar jämfört med nuläget. Den största förändringen kommer att ske genom att det inrättas en behandlingsanläggning för dagvatten från den nya vedplanen. I nuläget leds uppsamlat vatten från vedplanen direkt till recipienten (ostligt, ej via huvudavloppet där mätdata finns). Omvandlingen av fabriken innebär också att andelen takytor ökar och med motsvarande 11 (12) memo02.docx PM DAGVATTEN AMC c:\kunder\östrand\plan mkb 2014\komplettering juli\östrand helios_detaljplan_pm dagvatten_ docx