Elevhandledning i grundläggande utbildning. Mot ett systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Elevhandledning i grundläggande utbildning Mot ett systematiskt kvalitetsarbete 2015

2 Förord 1 1. Inledning 2 2. Synliggjord elevhandledning Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor 9 3. Integrerad elevhandledning Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor Sammanhängande elevhandledning Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor Individualiserad elevhandledning Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor Kompetensdriven elevhandledning Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor Uppföljning och utvärdering Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor Förhållandet mellan elevhandledning och elevvård Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor Livslång vägledning i Finland 29 Text: Gerd Kummel-Kunnas, Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Publikationen finns att laddas ner i pdf-form på

3 Förord I Finland är det skolan som är den viktigaste platsen där man lär sig karriärkompetenser enligt PISA Det har sin förklarliga grund i att elevhandledningen ingår som ett obligatoriskt läroämne i läroplanen. Samma undersökning visar att det också finns utrymme för utveckling. 1 I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 lyfts handledningsplanen fram som redskap för att bygga upp ett systematiskt utvecklingsarbete inom elevhandledning. Den här publikationen har ett tudelat syfte. För det första är den en lägesrapport över elevhandledningen i grundläggande utbildning i Svenskfinland. Den baserar sig på en enkät som Regionförvaltningsverkets svenska enhet utförde i november Den ger en inblick i var elevhandledningen fungerar bra men också vilka gemensamma utvecklingsområden som finns. För det andra är den avsedd att fungera som stödmaterial i det lokala läroplansarbetet. Den öppnar upp relevanta styrdokument och tar ner arbetet till en konkret vardagsnivå i skolan. Den introducerar kvalitetsparametrar och ger förslag på frågor att jobba kring. Vi hoppas verktyget ska sporra rektorer, elevhandledare och lärare att tillsammans utveckla det systematiska kvalitetsarbetet kring elevhandledningen. Vi ser att elevhandledningen är värd sin egen mässa. Den är en länk mellan skola, samhälle och arbetsliv. Den är personlig utveckling, kunskap och färdigheter. Den är per definition mångsidig kompetens. Förverkligad på det genomsyrande, helhetsskapande sätt som de nya läroplansgrunderna ger möjlighet till, har den stor potential. Inte bara för den enskilda elevens livslånga lärande utan för hela skolans utveckling. Vår uppmaning är därför ta vara på potentialen! Vasa, september 2015 Marianne West-Ståhl Direktör Gerd Kummel-Kunnas Överinspektör 1 Vuorinen, Nissinen & Sweet: Oppilaiden urasuunnittelutaidot. I Millä eväillä osaaminen uuteen nousuun? PISA 2012 Tutkimustuloksia. Undervisnings- och kulturministeriets publikation 2015:6. Mot ett systematiskt kvalitetsarbete 1

4 1. Inledning Den livslånga vägledningen ska stöda det livslånga lärandet och består av en mängd olika aktiviteter. Dessa produceras av aktörer i många olika samhällssektorer och är anpassade efter ålder och behov. Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet koordinerar och främjar de svenskspråkiga tjänsterna inom livslång vägledning i Finland. I den grundläggande utbildningen blir den livslånga vägledningen synliggjord framför allt i läroämnet elevhandledning. Mål och innehåll avspeglar tydligt de strategiska mål som den nationella vägledningspolitiken arbetar mot och som har sin grund i två EU-resolutioner. 2 Hösten 2014 genomförde Svenska enheten en enkät i syfte att skapa sig en helhetsbild av hur elevhandledningen utformas och förverkligas i åk 1 9 i Svenskfinland. Den elektroniska enkäten sändes ut till alla rektorer (50 st.) och elevhandledare (51 st.) inom grundläggande utbildningens skolor för åk 7-9, enhetsskolor (åk 1 9) inklusive specialskolor. Svarsprocenten bland rektorerna uppgick till 24 % (12 st.) och för elevhandledarnas del till 49 % (25 st.). Enkäten gick även ut till 187 rektorer i åk 1 6. Av dessa svarade 15 st. vilket gav en svarsprocent på endast 8 %. Som källa användes de uppgifter som kommunernas eller skolornas webbsidor angav för läsåret ELEVHANDLEDNING I GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Enkätfrågorna tog avstamp i de Kriterier för god handledning som Utbildningsstyrelsen utarbetat för att utveckla och säkra kvaliteten på elevhandledningen. 3 Tidsmässigt sammanföll enkäten med fastställandet av nya nationella läroplansgrunder för den grundläggande utbildningen. Vi valde därför att också anpassa enkäten till kommande texter för att rikta blicken mot framtiden och höja beredskapen inför det lokala läroplansarbetet. 2 Strategiska mål för att utveckla livslång handledning (Elinikäisen ohjauksen kehittämisen strategiset tavoitteet). Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15. 3 Kriterier för god handledning. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildnigen och yrkesutbildningen. Utbildningsstyrelsen

5 Varför behövs en handledningsplan? För att jobba målinriktat behöver man en gemensam bild av vart man är på väg, av målet. I skolan är det de nationella läroplansgrunderna och den lokala läroplanen som synliggör denna styrning, formulerad i värdegrunden, lärandesynen, uppdraget, innehållet och målen. Läroplanen uttrycker en gemensam vision av och förståelse för skolans uppdrag och mål generellt, och för elevhandledningen specifikt. Handledningsplanen är en del av den lokala läroplanen. Handledningsplanen preciseras i läsårsplanen och är i korthet en beskrivning av hur arbetet ska organiseras under en viss tid. 4 Den synliggör bl.a. ansvars- och arbetsfördelning mellan ledning och medarbetare, samarbetet med arbetslivet, mellan hem och skola, och i olika nätverk. Ur planen framgår tydligt vars och ens roll, vilket innehåll som tas upp vid vilken tidpunkt, vilka arbetssätt som tillämpas och i samarbete med vem. Förutom att planen beskriver planeringen och genomförandet ska den tydligt lyfta fram hur uppföljningen och utvärderingen görs. En analys av resultaten från genomförandet leder rimligtvis till en revidering av planen för att utveckla kvaliteten. (Bild 1.) Kvaliteten i fokus RÖSTER UR ENKÄTEN Handledningsplanen börjar vid förskolan och sträcker sig genom hela grundskolan till övergången till andra stadiet. Ingen plan i vår skola. Genomförandeplan finns inte, bara det som finns i läroplanen skrivet av elevhandledare Inga elevhandledningsplaner har skriftligen gjorts upp. Handledningsplanen är ett verktyg i arbetet att främja en handledande verksamhetskultur. Planens uppgift är att sätta innehållet och genomförandet i fokus. Planen är inte ett självändamål, utan ska driva och utveckla det elevhandledningsarbete som redan görs. Den enskilda läraren och elevhandledaren ska känna att hen har stöd av planen i sitt handledningsarbete. Med handledningsplanens hjälp synliggör man inte bara utvecklingsbehov, utan också allt det arbete som redan görs på elevhandledningens område. 4 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:96, sid 12. 3

6 Utvärdering diskussion & analys av resultaten måluppfyllelse? Planering (reviderade) mål organisering resursering mätare för uppföljning ELEVHANDLEDNING I GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Uppföljning insamling, sammanställning av data Genomförande inkl. regelbunden lägeskontroll Bild 1. Handledningsplanen är ett verktyg för ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Planens uppgift är att sätta innehållet och genomförandet i fokus. 4

7 Kvalitetsparametrar Elevhandledningen i den grundläggande utbildningen fungerar generellt sett bra enligt de rektorer och elevhandledare som svarade på vår enkät. De flesta uppfattar att elevhandledningen har en ganska god ställning i deras skola. I åk 7 9 har rektorerna ett starkt förtroende för sina elevhandledare som axlar och utför ett stort arbete, många gånger med knappa resurser. Samtidigt ser deras professionella ögon också brister och utvecklingsområden, både i fråga om rent pedagogiska lösningar men också strukturella frågor inom ledning och organisering. Utifrån elevhandledningens styrdokument och de enkätsvar som inkommit har fem parametrar valts ut för att belysa infallsvinklar som man kan utgå ifrån i sitt utvecklingsarbete. Dessa parametrar behandlas i varsitt kapitel (kap 2 6). De tre första, synliggjord, integrerad, sammanhängande belyser i huvudsak aspekter på ledning och arbets- och ansvarsfördelning, medan individualiserad och kompetensdriven mera betonar den pedagogiska och didaktiska dimensionen av handledning. Förutom att dessa parametrar träder fram som utvecklingsområden i enkäten, betonas de också i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (LP2014). 5 De korrelerar också tydligt med de strategiska målen på nationell nivå. Varje utbildningsanordnare har naturligtvis frihet att formulera och utveckla sina mål och kvalitetsmätare på sitt eget sätt och med hänsyn till sina lokala behov och förutsättningar. DE NATIONELLA MÅLEN FÖR LIVSLÅNG VÄGLEDNING jämlik tillgång till vägledningstjänster som tillfredsställer de individuella behoven stärkta karriärkompetenser för den enskilda individen tillräcklig och relevant kompetens för personalen kvalitetssäkrade vägledningssystem vägledningen fungerar som en koordinerad helhet Strategiska mål för att utveckla livslång handledning (Elinikäisen ohjauksen kehittämisen strategiset tavoitteet). Undervisningsoch kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15. 5 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar examensgrunder/grundlaggande_utbildningen 5

8 RÖSTER UR ENKÄTEN En tydlig struktur på vad, vem, när, hur, och uppföljning skulle nog strukturera och förtydliga. Läsåret inleds med en genomgång av planen med eleverna; planen diskuteras i kollegiet på de punkter som berör den gemensamma handledningen och arbetsfördelningen; handledningen beskrivs kort i infobladet som delas ut till alla vårdnadshavare. 2. Synliggjord elevhandledning Med synliggjord avses här att elevhandledningen uppfattas som en helhet och är kommunicerbar. Först och främst innebär det att man kontinuerligt talar om den internt i skolan, behandlar den som en helhet och avser samma sak. Men man behöver också kunna presentera den utåt till vårdnadshavare, kommunala beslutsfattare och andra samarbetsparter. I tider när konkurrensen om resurserna hårdnar, behöver skolan kunna motivera och försvara elevhandledningen och visa på dess betydelse och resultat. Elevhandledningen ska fungera som en länk mellan skola, samhälle och arbetsliv. Den ska samverka i nätverk och utnyttja lärmiljöer utanför skolan och den ska genomföras i dialog med vårdnadshavarna. Detta förutsätter att skolan tydligt kan beskriva vad elevhandledningen är, vilka mål man har ställt upp och hur man planerar gå tillväga för att nå dem. Enkäten visar att det bland respondenterna finns vissa svårigheter att se tydliga konturer på elevhandledningen, både till innehåll och ansvarsfördelning. Elevhandledning är inte det samma som elevvård och stödinsatser men den är inte heller bara information om utbildningsalternativ, arbetsliv och övergången till andra stadiet. 6

9 Ledningens ansvar att synliggöra Elevhandledningen ska synliggöras i budgetarbetet och i den övriga resurstilldelningen. Att förverkliga en individualiserad, mångsidig elevhandledning genom hela den grundläggande utbildningen, kräver resurser bl.a. i form av arbetstid för lärarsamarbete och nätverkskontakter, ändamålsenliga utrymmen för olika former av handledning, studiebesök, fortbildning. Största delen av ansvaret för att elevhandledningen blir en koordinerad och synlig helhet internt faller på skolans ledning, oftast rektor. När det t.ex. handlar om ansvars- och arbetsfördelning, resurser, fortbildning, om lärmiljöer utanför skolan och uppföljning av resultat, är det framför allt rektor som har befogenheter. Utan ledningens aktiva stöd är det svårt att driva ett organisatoriskt och pedagogiskt utvecklingsarbete. Handledningsplan saknas ofta Enkäten visar på en stor variation i hur elevhandledningen leds och planeras, vem som gör upp handledningsplanen, godkänner den och vem som bär ansvaret för genomförandet. Knappt 40 % av respondenterna verkar i en skola där man årligen gör upp och följer en handledningsplan som komplement till den lokala eller skolvisa läroplanen. 30 % uppger att mål, ansvars- och uppgiftsfördelningen samt uppföljnings- och utvecklingsförfaranden tydliggörs på annat sätt. Här nämns t.ex. interna årsklockor och kartläggning av eleverna inom elevvården. Dessa är goda och viktiga rutiner men motsvarar dock inte den helhetskoordinering som en handledningsplan avses utgöra. RÖSTER UR ENKÄTEN Nätverkande blir svårt pga tidsbrist. Jag sitter också med i elevvårdsgruppen, pedagogiska gruppen och elevkåren, samt ytterligare två samarbetsgrupper mellan skola yttre samarbetsparter, vilket är precis lämpligt just nu för min arbetsbörda. Mer orkar jag definitivt inte med, och tiden tar slut. Praktisk kännedom om olika yrkesbranscher kräver studiebesök längre bort. Det medför kostnader och är svårt att få finansierat. För den resterande 30 % verkar det inte finnas någon gemensamt formulerad helhetsplan för elevhandledningen, utan ansvaret ligger på den enskilda läraren att planera, integrera och genomföra elevhandledningen i sin undervisning. 7

10 Den låga svarsprocenten bland rektorer i åk 1-6 kan kanske tolkas som så att frågor kring elevhandledning inte upplevs relevanta för åk 1 6, vilket några respondenter uppger i sina fritextsvar. Elevhandledningen är ju inte ett ämne som förekommer i åk 1 6. Å andra sidan tycker en stor del av lågstadierektorerna i enkäten att elevhandledningen har en hög eller ganska hög synlighet och status i deras skolor. De till synes motsägelsefulla signalerna antyder att det inte alltid är så lätt att definiera vad elevhandledning är, hur den ser ut eller paketeras i olika utvecklingsstadier. P.g.a. den höga integrationsgraden i åk 1 6 verkar handledningen vara svårare att urskilja och definiera som en helhet. En av respondenterna beskriver det så här: I årskurserna 1-6 är elevhandledningen i sig inget specifikt ämne. Därför var det mycket svårt att svara på frågorna. Märkte själv att jag ibland tagit elevhandledningen som ett redskap för elever med särskilda behov, medan i andra frågor så har jag svarat utifrån barnens framtid och vägledning på den banan. Det förstnämnda tycker jag fungerar utmärkt på vår skola, medan den andra faktorn är marginell till omfånget. Nästan 90 % av elevhandledarna i åk 7 9 tycker att elevhandledningens synlighet och status i deras skolor är hög eller mycket hög. De får flankstöd av rektorerna i sin uppfattning. Enligt 75 % av respondenterna inleds den planmässiga elevhandledningen inom grundläggande utbildning i deras kommun först i åk 7 9, vilket säkert stöder synligheten. ELEVHANDLEDNING I GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Trots att en så stor andel uppger sig sakna en handledningsplan får ändå elever och vårdnadshavare information om hur elevhandledningen kommer att genomföras. Drygt 60 % uppger att planerna tillgängliggörs för elever och vårdnadshavare. Det vanligaste sättet är via skolans nätsidor, men informationsbrev, folder och föräldramöten utnyttjas också. 8

11 2.1 Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor Reserveras det tid för lärarkollegiet att tillsammans diskutera och planera elevhandledningen? Vilka frågor och teman är speciellt viktiga för lärarna? För elevhandledaren? För rektor? Hur deltar bildningsdirektören i planeringen? Vad behöver hen känna till? I vilket skede? Hurudan form ska vår handledningsplan ha för att bäst stöda och stärka vår elevhandledning? Hur informeras kommunala beslutsfattare om skolans elevhandledning? Vilka externa aktörer vill vi samarbeta med? Vilka vill vi att deltar i planeringen? Kan vi inleda samarbete med andra skolor kring elevhandledning? Kan vi besöka eller bjuda in rektor/lärare/elevhandledare i andra skolor? Har elevhandledningen resurser enligt de nationella kvalitetskraven (högst 250 elever/ studiehandledare)? Finns det arbetstid och budget för studiebesök? nätverkskontakter? arbetslivskontakter? fortbildning? Finns det ändamålsenliga utrymmen för individuell handledning och i smågrupper? Finns det ändamålsenlig IKT-utrustning? Finns det en (långsiktig) fortbildningsplan inkl. budget för elevhandledning? Hur kan (jag som) rektor aktivt stöda elevhandledningen? Vilka mätare/indikatorer på synliggjord elevhandledning är viktiga för oss att följa upp? Mot ett systematiskt kvalitetsarbete 9

12 RÖSTER UR ENKÄTEN Vi integrerar elevhandledningen i den normala undervisningen. Ibland sker den dagligen ibland veckovis. Det varierar väldigt mycket. Elevhandledaren har individuella samtal med alla elever och kartlägger deras behov och önskemål. 3. Integrerad elevhandledning Elevhandledning har status som ett självständigt läroämne i våra läroplansgrunder. Det finns ett i lag och förordning tydligt definierat uppdrag genom hela den grundläggande utbildningen, precis som för övriga läroämnen. Formen för hur den ges kan variera. 6 I åk 1 2 är elevhandledningen en helt integrerad del av den undervisning och fostran som ges. Den ska ingå som ett bärande element i skolstarten och genomsyra hela skolans verksamhet. I åk 3 6 genomförs elevhandledningen fortsättningsvis som en integrerad del men det är nu möjligt att i den lokala läroplanen reservera lektioner specifikt för elevhandledning. I åk 1 6 är det klassläraren som i huvudsak ansvarar för elevhandledningen. Denna totala integration i skolvardagen är ur elevperspektiv ett viktigt mål. Men för lärare och skolpersonal måste elevhandledningen samtidigt kunna urskiljas som en helhet, för att kunna driva ett målmedvetet utvecklingsarbete både med tanke på den egna undervisningen och på skolans verksamhetskultur. Fr.o.m. åk 7 byter elevhandledningen form. Den särskiljs från den övriga undervisningen, får årsveckotimmar och ansvariga elevhandledare. Den nya formen kan vilseleda en att tro att ämnet introduceras först nu. Men formbytet innebär inget avsteg från läroplansuppdraget utan bara nya, mera ändamålsenliga arbetsformer med tanke på elevernas utvecklingsstadium och de uppställda målen. 6 1 i förordningen om grundläggande utbildning (628/1998) 10

13 Svag integrering över ämnesgränser Avsikten med införandet av årsveckotimmar är inte att klippa av banden till den övriga undervisningen i åk 7 9. Elevhandledningen är fortfarande hela skolans uppgift. Likaså är varje lärare fortfarande ansvarig för verksamheten, lärandet och välbefinnandet i sin undervisningsgrupp, att handleda och stödja varje elev i sitt ämne. Kompetensmålen för elevhandledningen förutsätter ett nära samarbete med de övriga läroämnena. Likaså ska förberedelserna inför den praktiska arbetslivsorienteringen (PRAO) ske i samarbete med de övriga ämnena. Här har rektor ett övergripande ansvar för att elevhandledningen återintegreras i de övriga ämnena och bevarar sin karaktär av helhetsskapande undervisning. Av enkätsvaren att döma verkar det i praktiken finnas en viss frustration över bristen på återintegrering. Både rektorer och elevhandledare vill se elevhandledningen som ett mer övergripande ämne och stärka samarbetet med ämneslärarna. Elevhandledare opponerar sig mot att elevhandledningen uppfattas som enbart deras uppgift och vill se ett breddat ansvar och mera samarbete. Integrering med övriga ämnen uppfattas som ett av de tre viktigaste utvecklingsbehoven inom elevhandledningen av både rektorer och elevhandledare. Det ses också som ett område där mera fortbildning behövs. Nästan varannan elevhandledare uppger att det finns behov av kompetensutveckling i skolan när det gäller att integrera elevhandledningen i andra ämnen eller temahelheter. RÖSTER UR ENKÄTEN [Utvecklingsbehov] Att stärka samarbetet mellan ämneslärarna; att göra elevhandledningen till ett mer övergripande ämne. [Utvecklingsbehov] Att alla lärare tar ansvar och inte tänker att handledning bara hör till elevhandledarens uppgifter. [Utvecklingsbehov] Att lärarna skulle se sin handledarroll i det enskilda ämnet på ett tydligare sätt (finns stora individuella variationer). Elevhandledningen i grundläggande utbildning ska således samtidigt uppfylla kravet på integrering och synliggörande. Fallgropen med den inledande starka betoningen på integration är att handledningen blir svår att se som en helhet och ett eget utvecklingsbart ämne. Att alltför starkt betona elevhandledningen i åk 7 9 som enskilt ämne på elevhandledarnas ansvar är också att vingklippa den. 11

14 RÖSTER UR ENKÄTEN [Utvecklingsbehov] Mycket av det vi gör i elevhandledningen skulle även kunna ske integrerat i andra ämnen. [Utvecklingsbehov] Större samarbete med näringslivet. Man kunde faktiskt ge arbetslivsrepresentanterna en större roll, det är ju där eleverna i framtiden skall verka. Ledningen har helhetsansvar Ansvars- och arbetsfördelningen varierar mellan stadierna men kan inte i något skede begränsas till enskilda lärare eller elevhandledare. Det ankommer på rektor att se till att varje enskild lärare aktivt integrerar elevhandledning i sin lärarroll. I åk 7-9 är det också rektors sak att aktivt främja samarbetet mellan elevhandledare och ämneslärare. Elevhandledaren har ett större ansvar för helhetsplaneringen av läroämnet men alla lärare bör delta i arbetet och se sin egen roll i helheten. En handledande verksamhetskultur kräver allas medverkan och tydlig ledning. Ett delat ansvar har sina risker och kan ibland leda till att ingen tar ett helhetsansvar. Det blir därför viktigt att påpeka det självklara - att helhetsansvaret för elevhandledningen hör till rektor eller skolans ledning, oavsett stadium. Elevhandledning en mötesplats Integrerad avser i detta sammanhang också nödvändigheten att öppna upp elevhandledningen för impulser från aktörer utanför skolans ibland väldigt slutna värld. För att skolans elevhandledning ska ha relevans för framtidens samhälle, är det viktigt att världen utanför skolan ges plats i undervisningen. Elevhandledningen ska vara en kontaktlänk mellan skolan, hemmet, samhället och arbetslivet och man behöver därför noggrant överväga hur en kontinuerlig dialog med dessa bäst kan främjas. En fruktbar dialog innebär bl.a. att intressenter och samarbetsparter ges en möjlighet att delta i alla faser av kvalitetsarbetet. Samarbetet öppnar även för möjligheten att integrera nya lärmiljöer och arbetssätt i skolans undervisning och vardagsliv. Kontinuerlig kontakt med arbetslivet ger viktig förståelse för de kompetenser som behövs i framtiden. Ur fortbildningssynvinkel är det därför också viktigt att lärare och elevhandledare uppmanas och ges möjlighet att skapa och delta i olika nätverk utanför skolan. Elevhandledningen förbereder och stöder elevens integration i det samhälle och arbetsliv som finns utanför skolan. Eleverna har rätt att få en uppdaterad och trovärdig bild av samhället och arbetslivet. 12

15 3.1 Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor Vilka konkreta exempel på integrerad elevhandledning finns idag vår skola? Vilket innehåll i elevhandledningen lämpar sig bäst/sämst att integrera? Vad hindrar oss från att integrera elevhandledningen i andra ämnen? Strukturella hinder eller gamla vanor? Vilka rutiner kan ändras för att möjliggöra en större integrering? Vad är vår erfarenhet av att integrera elevhandledningen? För- och nackdelar? Hur utvärderar vi integrerade helheter? Vilka lärmiljöer utanför skolan skulle stöda målen för elevhandledningen? Är våra arbetslivskontakter tillräckliga? Långsiktiga? Systematiska? Hur breddar vi vårt kontaktnät? Vilka andra samhällsaktörer kunde stöda målen för elevhandledningen? Vilka mätare/indikatorer på integrerad elevhandledning är speciellt viktiga för oss? Mot ett systematiskt kvalitetsarbete 13

16 RÖSTER UR ENKÄTEN Jag anser att det finns för lite tid, eftersom jag måste göra nödvändigt arbete utan ersättning. Handledningen blir allt viktigare. Nu blir sjuornas och åttornas handledning minimal, eftersom niorna måste prioriteras. Vi har ingen klassundervisning i elevhandledning i åk Sammanhängande elevhandledning Elevhandledningen ska utgöra en sammanhängande helhet med vilket här avses både kontinuitet över tid och progression i innehåll. Kontinuitet innebär att det inte förekommer tvära kast eller avbrott i tillgången till elevhandledning under hela den grundläggande utbildningen. Flera enkätsvar berättar att åk 8 får klart minst resurser, eller blir helt utan, när elevhandledningens årsveckotimmar allokeras för åk 7 9. Möjligheten till individuella samtal verkar tyvärr på många håll vara förbehållen elever i åk 9. Handledningens kontinuitet ska säkerställas genom att erbjuda elevhandledning på alla årskursnivåer (åk 7 9) 7. Långa avbrott i den schemalagda elevhandledningen bör i det längsta undvikas men kan eventuellt uppvägas av kompensatoriska insatser som planenligt integreras i andra ämnen och aktiviteter. Sammanhängande elevhandledning förutsätter dock att elevernas möjlighet till regelbunden självbedömning och respons i samband med handledningsåtgärderna inte äventyras. Lyckad stadieövergång kräver handledningsinsatser Precis som för alla andra läroämnen presenterar läroplansgrunderna en progression i fråga om elevhandledningens uppdrag och mål. Arbetet mot målen startar redan första skoldagen i åk 1, alltså långt innan årsveckotimmarna för elevhandledning dyker upp i åk 7. Målen för undervisningen i åk 7 9 finns redan närvarande i uppdragsbeskrivningen för åk 1 2 och 3 6 men på en lägre utvecklingsnivå. I handledningsplanen beskrivs och förtydligas, årskurs för årskurs, hur denna mål- och innehållsprogression eller lärandetrappa förverkligas. 7 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:96. Sid

17 Både kontinuiteten och innehållsprogressionen bör speciellt beaktas vid de viktiga övergångsskedena från förskoleundervisning till åk 1, mellan åk 6 och åk 7 samt mellan grundläggande och andra stadiets utbildningar. Övergångsskedena från en skola till en annan kräver kommunikation, planering och handledningsinsatser i samverkan för att lyckas och bör involvera lärar- och elevhandledningspersonal på bägge sidor om stadiegränsen. I handledningsplanen preciseras ansvars- och arbetsfördelningen och annan överenskommen praxis. Samarbetet över stadiegränserna bedömer merparten av intressenterna som bra eller mycket bra. Mer än två tredjedelar av rektorerna bedömer att eleverna uppfattar elevhandledningen som en sammanhängande helhet i viss mån eller ganska mycket, medan elevhandledarna i åk 7 9 är mera tveksamma. Drygt hälften tror att eleverna har svårigheter att uppfatta den som sammanhängande (i viss mån, inte alls). Elevhandledningen ska genomföras så att både den enskilda eleven och hela skolans personal uppfattar den som ett kontinuum genom hela den grundläggande utbildningen. Den inbegriper även övergången från förskoleundervisningen och till fortsatt utbildning. 4.1 Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor Uppfattar eleverna och vårdnadshavarna elevhandledningen som en sammanhängande helhet från åk 1 till åk 9? Vilka starka/svaga sidor ser vi i samarbetet med förskolan/åk 7 9/andra stadiets utbildningar i fråga om stadieövergångar? Vad är vårt behov som mottagande part vid stadieövergången? Vad är vår roll som sändande part? Hur följer vi upp och utvärderar samarbetet över stadiegränserna? På vilka grunder fattas beslut om hur årsveckotimmarna fördelas i åk 7 9? Hur kompenserar vi eventuella avbrott i den schemalagda undervisningen? Har eleverna tillgång till individuella samtal på alla årskursnivåer? Gör eleverna kontinuerligt (på alla årskursnivåer) en självbedömning av sin utveckling? Vilka mätare/indikatorer på sammanhängande elevhandledning är speciellt viktiga för oss att kontinuerligt följa upp? Mot ett systematiskt kvalitetsarbete 15

18 RÖSTER UR ENKÄTEN Varje lärare avgör själv vad som är tillräckligt [Tillräcklig är] att alla elevers särskilda behov är kartlagda och beaktade i handledningsplanen. [Tillräcklig är] att eleverna känner sig sedda, bekräftade. Får svar på funderingar om sig själva och sin framtid. 5. Individualiserad elevhandledning Varje elev har subjektiv rätt att få handledning utgående från sina egna förutsättningar, sina värderingar, sitt utgångsläge och sina intressen. 8 Varje elev har också rätt till jämlik handledning oberoende av bakgrund, vare sig det gäller kön, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, sexuell läggning, hälsotillstånd, handikapp eller av någon annan orsak som gäller hens person. Jämlik eller likvärdig innebär inte lika för alla utan snarare att alla har rätt till ett slags positiv särbehandling utifrån sin egen unika situation. Elevhandledning ska inte förväxlas med elevvård eller stöd för lärande och skolgång, även om dessa ur elevens synvinkel bildar en gränslös helhet. Varje elev har rätt till tillräckliga utmaningar också inom elevhandledning. Elevernas sociala förhållanden, könstillhörighet och etnicitet är faktorer som skolan och i all synnerhet elevhandledningen har skäl att vara uppmärksam på i sin undervisning och uppföljning, då de medför en risk för skiktning och marginalisering. Individualisering har följaktligen både en kvantitativ och en kvalitativ dimension. 8 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:96 16

19 Vad är tillräckligt för att uppnå målen? I grundskollagen och läroplansgrunderna används ofta det besvärliga uttrycket tillräckligt. Skolan ska bl.a. tillhandahålla tillräckliga utmaningar, tillräckligt stöd för lärande och skolgång, tillräcklig information till vårdnadshavare, och tillräckligt ofta. Tillräckligt anger inga absoluta mått men inbegriper såväl en kvantitativ som kvalitativ dimension. För att kunna svara på frågan måste skolan ta reda på vad varje enskild elev behöver. Det krävs någon form av kartläggning, skriftlig eller muntlig, samt dokumentation och analys för att definiera vad tillräckligt innebär för varje enskild elev. Det innebär också att följa med och justera den individuella planen över tid. Det finns inga färdigt givna svar. Varierande definitioner på tillräcklig Det ankommer på utbildningsanordnaren att definiera tillräcklig handledning. Första steget är att fundera över hur man kartlägger elevens förutsättningar, värderingar, utgångsläge och intressen och därefter hur man bygger upp en individualiserad eller differentierad handledning. I utvärderingsskedet kontrollerar man sedan hur väl genomförandet mött kravet på tillräckligt. RÖSTER UR ENKÄTEN [Tillräcklig är] lektioner och personlig handledning. Vid behov arrangeras stödjande handledning. [Tillräcklig är] en resursfråga. Då alla elever får utbildningsplats i andra stadiet har elevhandledningen varit tillräcklig. I enkäten ombads respondenterna att berätta vad tillräcklig elevhandledning innebär i deras skola och hur man bedömer att tillräckligt uppnåtts. Svaren visar ingen samstämmighet i hur man fastställer tillräckligt. Det finns skillnader i perspektiv och vilka eller hur många olika kriterier som avgör. På något håll räcker ett allmänt konstaterande att det går hyfsat bra för eleven i olika skolämnen, på annat håll finns en klar lista på kvantitativa och kvalitativa kriterier. I flera kommentarer antyds att definitionen är rörlig och påverkas ofta av resurser. 17

20 Tillräckligt kan i respondenternas skolor innebära att: eleven avgör när det är tillräckligt den enskilda läraren avgör när tillräckligt uppnåtts elevhandledarens allokerade arbetstid har använts timresursen använts enligt planeringen alla personalresurser utnyttjats elevernas behov och önskemål kartläggs i individuella samtal alla elever hänger med i undervisningen och mår bra individuella samtal genomförts, och vid behov med föräldrarna eleven fått en utbildningsplats i andra stadiet elever och vårdnadshavare vet att de när som helst kan ta kontakt om mera handledning eller stöd behövs ELEVHANDLEDNING I GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING eleverna och vårdnadshavarna är nöjda med den hjälp och handledning som de fått. Endel av dessa är lätta att följa upp, andra är mera godtyckliga och tolkningsbara. Formuleringen om tillräcklig handledning har utgått i LP2014 men frågan är ändå av största vikt vid uppgörandet av handledningsplanen. Hur garanterar och bedömer vi att eleven fått den handledning hen behöver och har rätt till? För att kunna garantera en jämlik och tillräcklig elevhandledning kan vikten av systematik inte nog betonas. 18

21 5.1 Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor Har vi överenskomna etiska principer för handledningen? Känner alla i personalen till dem? I vilket forum för vi en kontinuerlig diskussion om de etiska principerna samt hur vi tillämpar dem i olika situationer? Hur kartlägger vi elevernas individuella behov och önskemål? Vilka rutiner har vi för att kommunicera kartläggningens resultat, dvs den enskilda elevens behov, till alla lärare så att de kan beakta dem inom ramen för sin egen undervisning? Hur säkerställer vi att vår handledning är jämlik (i fråga om t.ex. kultur, etnicitet, språk, kön, hälsa, social bakgrund)? Hur följer vi upp detta? Hur definierar vi tillräcklig handledning i kvantitativa och kvalitativa termer? Vilka områden behöver vi utveckla för att kunna säkerställa tillräcklig handledning för varje elev? Hur fungerar förberedelserna inför PRAO-perioden? Infaller den så att den optimalt stöder elevernas individuella behov och mål? Vilka fortbildningsbehov har personalen i fråga om individualiserad elevhandledning? Vilka mått/indikatorer på individualiserad elevhandledning är viktiga för oss att följa upp? Mot ett systematiskt kvalitetsarbete 19

22 ELEVHANDLEDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL åk 1 9 (LP2014) lärande och studiefärdigheter egen aktivitet, delaktighet och ansvarsfullhet självkännedom och personlig utveckling medvetenhet om jämställdhet och likabehandling i samhället förmåga att ställa upp mål och sedan jobba föra att nå dem möjlighet att göra underbyggda val gällande framtida studier kunskaper om framtidens arbetsmarknad 6. Kompetensdriven elevhandledning Elevhandledningens kompetensmål inbegriper färdigheter, attityder, värderingar, och faktakunskaper. Elevhandledningens mål kan också beskrivas med hjälp av tre perspektiv - insikt, utsikt och framsikt. För det första ska elevhandledningen främja elevens självkännedom och personliga utveckling. Det handlar om att blicka inåt, att lära sig reflektera över sig själv och förstå sitt handlande. Det handlar också om att hitta sin drivkraft, att aktivt kunna leda sig själv och sitt eget lärande i en föränderlig värld. Personlig utveckling bygger på elevens egen aktiva roll. Att se eleven som subjekt medför implikationer för förverkligandet av elevhandledningen genom hela grundläggande utbildningen. Hur detta ska synas och omsättas i skolans vardag är frågor som måste diskuteras när handledningsplanen uppgörs. Utsikt står för kunskap om omvärlden, om utbildningsmöjligheter och arbetsmarknaden, inte bara lokalt och nationellt utan även internationellt. I dagens värld är denna information allt annat än statisk och den är nästan obegränsad, vilket gör att färdigheten att söka och sålla information blir oumbärlig. Framtidsperspektivet är starkt närvarande i elevhandledningen. Framtiden kan verka lockande för någon, medan den för andra ter sig enbart skrämmande. Det gäller sannolikt både elever och lärare. Det oaktat ska elevhandledningen rikta blicken mot framtiden, för det är den eleverna ska utrusta sig för. Vi måste fråga oss vad vi vet och tror om den värld i vilken de ska leva och verka och vilka kompetenser de kommer att behöva för att navigera vidare. arbetslivsfärdigheter 20

23 Karriärkompetens Begreppet Career Management Skills har myntats inom en europeisk referensram och kommer till uttryck i våra läroplansgrunder delvis i målen för elevhandledningen och delvis i målen om mångsidig kompetens (K1 7). På svenska rekommenderas karriärkompetens eller färdigheter i karriärplanering. Innebörden i karriär är att människor lever sitt liv i en mängd olika kontexter och livssammanhang, t.ex. utbildning, arbete, fritid och familj. Dessa kontexter skapar en komplex helhet som kräver daglig hantering för att bli meningsfull för den enskilda individen. Det är detta som kallas karriär och i den meningen är karriär något som alla människor har. 9 Kompetens används här i samma betydelse som i EU s nyckelkompetenser för livslångt lärande, där kompetens är en kombination av kunskap, färdigheter och värderingar som fastställs i förhållande till en kontext. 10 Karriärkompetensen inbegriper därför delområden som kreativitet, flexibilitet, problemlösningsförmåga, social förmåga, empati, ansvar, en sund självkänsla, förmåga att ta initiativ och arbeta målmedvetet, både självständigt och i grupp. De är kompetenser för livslångt lärande som konstaterats vara nödvändiga och värdefulla för den enskilda människans karriärbygge och livsbalans. Elevhandledningens uppdrag är att varje elev ska känna sig förberedd och hoppfull inför framtiden och att hen har utvecklat sådana kompetenser som bär långt in i en okänd framtid, inte bara över en stadiegräns. KARRIÄRKOMPETENS Karrierekompetencer er kompetence til at forstå og udvikle sig selv, udforske livet, læring og arbejde Thomsen, R. (2014). Karrierekompetence og vejledning i et nordisk perspektiv Karrierevalg og karrierelæring. NVL & ELGPN concept note, Oslo: NVL Ett antal färdigheter och kompetenser som stödjer individen i att förena, analysera och organisera kunskapen om sig själv (självinsikt) och kunskap om utbildningsoch yrkesinformation så hen kan fatta och genomföra beslut och klara övergångar/ växlingar i livet. Ordlista. En fristående översättning av vägledningsrelaterade begrepp utifrån ELGPNs ordlista. Malmö högskola (2014). 9 Thomsen, R. (2014). Karrierekompetence og vejledning i et nordisk perspektiv Karrierevalg og karrierelæring. NVL & ELGPN concept note, Oslo: NVL 10 Ibid. ELGPN= European Lifelong Guidance Policy Network, NVL= Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, 21

24 RÖSTER UR ENKÄTEN [Större tyngd åt ] Självkännedom, självbild, självkänsla Självkännedom, individuella mål och personlig utveckling Förståelse för att en föränderlig värld kräver goda verktyg för att kunna vidareutbilda sig och t.o.m. byta kompetensområde. Mera tid för samtal och handledning på tumanhand Elevens egen aktivitet och ansvar Eleverna har så varierande behov, så det skulle behövas mer flexibilitet i innehållet och i gruppsammansättningen. 22 Mera tyngd åt den personliga utvecklingen I enkäten ombads respondenterna att bedöma hur bra undervisningen stöder målen för elevhandledning på en skala mycket bra, bra, i viss mån, inte alls, vet ej. En majoritet av rektorer och elevhandledare bedömer att elevhandledningen stöder varje enskilt mål bra eller i viss mån. Mycket bra används betydligt mera restriktivt, förutom i fråga om hur väl eleverna kan göra underbyggda val gällande fortsatta planer, där drygt 30 % är mycket nöjda. Resultaten ger dock inget svar på om respondenternas bedömningar grundar sig på genomförda utvärderingar av något slag eller om det är strikt deras individuella, om dock professionella bedömning. Respondenterna ombads också nämna vilka kompetenser de ser att borde få större tyngd i elevhandledningen. Här framträder en mera informativ och nyanserad bild. Både elevhandledare och rektorer ser att elevernas personliga utveckling borde få mera utrymme. Självkännedom, självbild och självkänsla lyfts av väldigt många fram som områden där mera insatser skulle behövas. Elevernas egen aktivitet och eget ansvarstagande, både i stort och i smått, nämns också ofta som mål som inte uppnås tillfredsställande. På många håll behövs en diskussion kring hur skolan skapar mera utrymme och en gynnsam miljö för dessa färdigheter att växa. Fortbildning för elevhandledare och lärare För att kvalitetsutveckla elevhandledningen förutsätts det att elevhandledare och lärare själva har möjlighet att kontinuerligt utveckla sin kompetens. Handledning äger rum i skärningspunkten mellan individens och samhällets utvecklingslinjer, vilket kontinuerligt ställer nya krav på de som handleder. I enkäten hade respondenterna möjlighet att ta ställning till behovet av kompetensutveckling kring tjugo olika teman. Det som mest efterlyses var fortbildning i hur elevhandledningen kunde integreras i andra ämnen eller temahelheter (26/57). Andra framträdande behov är framtidens yrken och utbildning (24/57), metoder för grupphandledning (23/57), elevhandledning för elever med invandrarbakgrund (23/57).

25 6.1 Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor I vilket forum diskuterar vi som kollegium läroplanens och framtidens kompetensmål och innehåll? Hur väl känner eleverna och vårdnadshavarna till målen för elevhandledningen? Hur får vi in andra (lokala) synpunkter på elevhandledningens mål och innehåll? Vilka pedagogiska arbetssätt (handledningsverktyg) använder vi för att stöda elevernas lärande och studiefärdigheter? egen aktivitet, delaktighet och ansvarsfullhet? självbild, självförtroende och personliga utveckling? medvetenhet om jämställdhet och likabehandling i samhället? förmåga att ställa upp mål och jobba för att nå dem? arbetslivsfärdigheter? Erbjuder vi eleverna olika sätt att utföra självvärdering av sin egen utveckling? Har vi rätt balans på betoningen av perspektiven insikt, utsikt och framsikt i vårt genomförande av elevhandledningen? Hur får eleverna utvärdera den handledning de fått? Och vårdnadshavarna? Hur beaktar vi deras utvärderingar? Vilka fortbildningsbehov har personalen i fråga om kompetensdriven handledning? Vilka mått/indikatorer på kompetensdriven handledning är viktiga för oss att följa upp? Mot ett systematiskt kvalitetsarbete 23

26 RÖSTER FRÅN FÄLTET [Utvecklingsbehov] Att spelreglerna för uppföljning i nejden förtydligas. Nu släpper vi taget om eleverna när de blivit antagna till utbildning på andra stadiet.[ ] men det skulle vara bra med gemensamma spelregler. Vi [i skolvärlden] kanske ser positiva tendenser men ett mätinstrument för att tillräcklig handledning delgivits saknas nog. 7. Uppföljning och utvärdering Enligt läroplansgrunderna har utbildningsanordnaren en skyldighet att följa upp och utveckla den lokala läroplanen, vilket då självfallet också gäller elevhandledningen. Syftet med utvärderingen är att utveckla utbildningen och förbättra förutsättningarna för lärande. 11 Redan när arbetet med handledningsplanen inleds är det väsentligt att fundera på hur man vill genomföra utvärderings- och utvecklingsarbetet. Man kan med fördel anpassa utvärderingen till utbildningsanordnarens eget system, om ett sådant redan existerar. I vilket fall som helst gäller det att avgöra vad man vill följa upp och att det görs med långsiktig systematik. Elevhandledningen kan följas upp och utvärderas på olika nivåer och med olika tidsperspektiv. Vissa faller utom skolans räckhåll. Det krävs i regel omfattande forskning för att mäta elevhandledningens samhälleliga betydelse eller dess långsiktiga konsekvenser för en enskild elev. Elevhandledningens uppdrag måste omformas till mätbara åtgärder för att man i utvärderingsskedet ska kunna svara på frågan om man uppnått sina mål. Därför är det viktigt att man fokuserar på sådana kvalitetsmätare eller indikatorer som ligger inom organisationens och lärarens frirum, och som det är möjligt att operationalisera, påverka och följa upp. Mätare eller indikatorer kan vara antingen kvantitativa eller kvalitativa. Det står varje utbildningsanordnare fritt fram att bestämma vilka utvärderingskriterier och insamlingssätt man vill använda sig av men det kan t.ex. innebära statistiska uppgifter, personalens interna utvärdering, elevernas självvärdering, elevernas och vårdnadshavarnas utvärdering av hur handledningen fungerar. Med dessa som grund för diskussion och analys fattar man sedan beslut om nya utvecklingsåtgärder. 11 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:96 24

27 Egna eller gemensamma utvärderingsrutiner? Enligt enkäten är uppföljningen och utvärderingen den svagaste länken i kvalitetsarbetet. Det är samtidigt den mest utmanande, även ur ett nationellt perspektiv. Mer än hälften av respondenterna svarar att det förekommer lite eller ingen uppföljning alls i fråga om elevhandledning. Om detta beror på svårigheten att fastställa utvärderingskriterier, samla in data eller på elevhandledningens svaga konturer framkommer inte i materialet. Endast 5 av 57 respondenter bedömer att elevhandledningen följs upp och utvärderas mycket bra utifrån överenskomna kriterier (mätare). Om det saknas systematik i uppföljning och utvärdering, kommer det långsiktiga utvecklings- och kvalitetsarbetet att lida. Enkäten antyder att många utbildningsanordnare hittills sett på elevhandledningen som en skolvis angelägenhet. I åk 7 9 är det i hög grad elevhandledaren som ensam axlar ansvaret för den årliga planeringen. Mer än hälften av respondenterna uppger att det är rektor som godkänner hur elevhandledningen genomförs. Bara en liten andel har synliggjort elevhandledningens genomförandeplan för kommunala beslutsfattare. I 15 % av svaren uppges bildnings- eller skoldirektören godkänna planen. Endast 10 av 57 svarar att en nämnd eller direktion står för godkännandet (18 %). I LP2014 tydliggörs det att handledningsplanen är en organisk del av den lokala läroplanen som utbildningsanordnaren besluter om. Det systematiska kvalitetsarbetet ska fungera som en garant för att utbildningsordnaren erbjuder jämlik tillgång och kvalitet i elevhandledning i alla sina skolor. Utbildningsanordnaren har dock befogenhet att avgöra om och till vilka delar handledningsplanen delegeras till den skolspecifika läroplanen. Ingen har i sina svar uppgett att det finns en gemensam regional koordinering kring kvalitetsarbetet, vilket i LP2014 erbjuds som möjlighet. Utbildningsanordnare kan också komma överens om gränsöverskridande samarbete och gemensamma regionala riktlinjer för läroplanerna. Ett tätare samarbete kunde stöda allas systematiska kvalitetsarbete, inte bara inom kommunens skolor utan också mellan utbildningsanordnare över kommungränserna. Mot ett systematiskt kvalitetsarbete 25

28 7.1 Förslag på utvecklings- och diskussionsfrågor Vilka mätare är vi förpliktigade eller uppmanade att följa upp som berör elevhandledning (givna t.ex. Utbildningsstyrelsen, utbildningsanordnaren)? Vilka övriga kvantitativa och kvalitativa mätare bör/kan/vill vi följa upp? Är det tydligt för alla i skolan när och hur resultaten analyseras och planen revideras? Hur ofta stämmer vi av planen under läsåret? Med vem/vilka kunde vi utveckla samarbetet kring kvalitetsarbetet, t.ex. uppföljning och utvärdering? Hur ger vi eleverna möjlighet att delta i planeringen och utvärderingen av elevhandledningen? Hur ger vi vårdnadshavare möjlighet att delta i planeringen och utvärderingen av elevhandledningen? Vilka krav ställer handledningsplanen på ledarskap och på lärarkollegiets medarbetarskap? ELEVHANDLEDNING I GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Har vi valt en sådan uppsättning av mätare/indikatorer som berör både strukturer och individer? Organisering och pedagogik? Har vi valt en sådan uppsättning av mätare/indikatorer att vi vet och kan påvisa när vi gjort ett gott resultat eller ett gott jobb? 26

29 8. Förhållandet mellan elevhandledning och elevvård Elevvården hänger nära samman med skolans fostrings- och undervisningsuppdrag 12 och har därmed självklara kopplingar till elevhandledningen. Kopplingen syns tydligt i deras uppdragsbeskrivningar som överlappar varandra på flera punkter. Både elevhandledningen och elevvården ska främja hela skolans inlärningsmiljö, allas delaktighet och välbefinnande men samtidigt också verka utifrån den enskilda elevens behov och förutsättningar. Samarbetet mellan hem och skola är en viktig hörnsten för både elevhandledning och elevvård. Det kan därför ibland vara svårt att uppfatta var gränsen mellan elevhandledning och elevvård går till vardags då man jobbar med och för samma målgrupp. Såväl i lag, förordning som i läroplansgrunderna behandlas de dock som separata områden, vilket även bör synliggöras i kvalitetssäkringsarbetet. En grundläggande skillnad handlar om var expertisen har sin hemvist. Elevhandledningen är ett läroämne som ingår i läroplikten och bygger på pedagogisk planering, pedagogiska åtgärder och elevhandledaren med sin lagstadgade behörighetsutbildning tillhör den pedagogiska personalen. Elevhandledningen fastställs i skolans handledningsplan som en del av den lokala läroplanen. Elevvården är ett mångprofessionellt samarbete mellan skola och olika experter inom social- och hälsovårdsväsendet, såsom t.ex. psykolog, kurator och skolhälsovårdare. Utbildningsanordnaren tillsätter en styrgrupp som drar upp riktlinjer för elevvårdsarbetet i alla sina skolor. I varje enskild skola finns en yrkesövergripande elevvårdsgrupp som planerar, genomför och utvärderar de insatser som görs inom ramen för den gemensamma elevvården. I den individuellt inriktade elevvården tillsätts en expertgrupp som planerar och genomför insatserna i varje enskilt fall. Det är utbildningsanordnarens ansvar att varje elev har jämlik tillgång till både elevhandledning och elevvård. Elevhandledningen och elevvården ska samarbeta och stöda varandra med elevens bästa för ögonen så att det inte sker på någonderas bekostnad. 12 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:96. Mot ett systematiskt kvalitetsarbete 27