Knowledge Transfer Partnerships

Transkript

1 Knowledge Transfer Partnerships Utvärdering av pilotprojekt vid Högskolan Dalarna Erik Åstedt, Peter Kempinsky, Jonas Hugosson Kontigo AB, Tillväxtverket, dnr Kontigo AB Katarinavägen 19 SE Stockholm (0)

2 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund och syfte Inriktning och metod Kunskapsväxling mellan högskola och företag Kunskapsväxling mellan högskola och företag en strategisk tillväxtfråga Exempel på kunskapsväxling Former för kunskapsväxling Ett system för kunskapsväxling och kunskapsöverföring Är samverkan med högskolan viktig för företagen? KTP i Storbritannien KTP-modellen Om programmet Hur går det till? Nytta för företag, individer och akademi Lärdomar och iakttagelser Utvecklingsmöjligheter för KTP i Storbritannien Pilotprojektet KTP i Dalarna Projektets inriktning Pågående och avslutade projekt KTP-processen Relevans och nytta Kritiska faktorer Pilotprojektet: Styrkor, svagheter och utmaningar Summerande analys av KTP Varför är KTP intressant för Sverige? Vad krävs för att lyckas med KTP i Sverige? Rekommendationer...42 Referenser Knowledge Transfer Partnerships 2 (44) Kontigo AB

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Knowledge Transfer Partnerships (KTP) är ett brittiskt koncept för kunskapsväxling som under har testats i Sverige, i form av ett regionalt pilotprojekt under ledning av Högskolan Dalarna. Pilotprojektet drivs i nära samverkan med Stiftelsen Teknikdalen och IUC Dalarna. Tillväxtverket har i egenskap av medfinansiär till projektet efterfrågat en analys och utvärdering av pilotprojektet. Tanken är att studera resultaten av pilotprojektet och KTP-konceptet i en regional kontext, men även att undersöka det eventuella värdet av att utveckla KTP till en nationell satsning för innovation och kunskapsväxling mellan akademi och näringsliv. Denna rapport syftar därför till att öka kunskapen inom följande tre områden: Kunskap om KTP som koncept, relativt andra former och insatser för kunskapsväxling. Kunskap om pilotprojektet KTP Dalarna, genom utvärdering av genomförandet och resultaten. Kunskap om förutsättningarna för ett svenskt fullskalesystem för kunskapsutbyte mellan akademi och näringsliv. Kontigos ursprungliga uppdrag avrapporteras med denna rapport. Tillväxtverket har förlängt och utökat Kontigos uppdrag och studien kommer därför att kompletteras under våren Inriktning och metod Uppdraget har genomförts i tre delar: En översiktlig genomgång av arbetet med kunskapsväxling och kunskapsöverföring i Sverige och till viss del även Europa, en analys av KTP i Storbritannien, samt en utvärdering av pilotprojektet i Dalarna. Den översiktliga genomgången av kunskapsväxling mellan högskola och näringsliv har skett via desk research i form av inläsning av skriftligt material, rapporter och internetsökningar hos relevanta myndigheter samt universitet och högskolor, primärt i Sverige. Analysen av KTP i Storbritannien har skett genom att studera ett flertal oberoende utvärderingsrapporter om KTP, tillsammans med strategier och policydokument från den programansvariga myndigheten i Storbritannien. Vi har även studerat hur olika universitet och högskolor arbetar praktiskt med KTP i Storbritannien, bland annat genom att ta del av informationsmaterial om KTP till företag och genom intervjuer med ansvariga för KTP vid Birmingham City University i Storbritannien. Knowledge Transfer Partnerships 3 (44) Kontigo AB

4 Utvärderingen av KTP vid Högskolan Dalarna har skett genom att vi har tagit del av skriftlig dokumentation från projektet, genom ett flertal möten och samtal med projektledningen, samt via drygt 25 intervjuer med medverkande, intressenter och aktörer kring pilotprojektet vid Högskolan Dalarna. Detta inkluderar bland annat intervjuer med projektledningen och projektets samverkansaktörer, handledare både på högskolan och på medverkande företag, projektledare för de enskilda KTP-projekten, samt affärscoacher som stöttat genomförandet av projekten. Intervjuerna har genomförts under hösten Preliminära resultat från utvärderingen har även presenterats vid en workshop tillsammans med representanter från Tillväxtverket och Högskolan Dalarna. Rapporten avslutas med en sammanfattande analys av möjligheterna och förutsättningarna för att använda Knowledge Transfer Partnerships som ett verktyg för att främja kunskapsväxling och innovation i Sverige på nationell och regional nivå. 2 Kunskapsväxling mellan högskola och företag 2.1 Kunskapsväxling mellan högskola och företag en strategisk tillväxtfråga Högskolan har fått en alltmer central roll i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet för att stödja förnyelse och utvecklingen av konkurrenskraft i näringslivet och regionen. Forskning och innovation tillmäts allt större vikt för en hållbar tillväxt och en framtida välfärdsutveckling. Högskolan roll för att bidra till nya innovationer och nya kunskapsdrivna näringar är här avgörande. Att utveckla former för samverkan och kunskapsväxling mellan högskolan och näringslivet är därför av central betydelse för ett effektivt regionalt innovationssystem och en effektiv kunskapsväxling. En viktig del i kunskapsväxlingen rör stöd till kompetensutveckling och till förnyelse och affärsutveckling i befintliga små och medelstora företag. Med Tillväxtverkets inriktning på konkurrenskraft i företag och näringsliv är det främst detta perspektiv som står i fokus i denna rapport. Samtidigt är det värt att betona att satsningar av KTPs slag även är viktig för utvecklingen av högskolans attraktivitet och konkurrenskraft ur ett akademiskt perspektiv. På EU-nivå är kunskapsväxling/-överföring (knowledge transfer) en strategisk tillväxtfråga för att främja innovation och ökad konkurrenskraft och där ett ökat nyttiggörande av de investeringar i kunskap och forskning som görs i de europeiska län- Knowledge Transfer Partnerships 4 (44) Kontigo AB

5 derna är av avgörande betydelse. Frågan drivs bland annat genom arbete med Knowledge Transfer-policies som följs upp på nationell nivå samt indikatorer för uppföljning av arbetet med knowledge transfer. I EU:s långsiktiga planer och strategier har kunskapsväxlingen mellan högskola och näringsliv en central roll. Det handlar bland annat om att stärka innovationsmiljöerna inom EU och göra dem globalt konkurrenskraftiga. Att stärka konkurrenskraften inom EU handlar i stor utsträckning om innovation och kommersialisering av nya produkter och tjänster (i vid bemärkelse som också inbegriper sociala innovationer och samhällsnytta). Detta ställer krav på en minskning av hinder för innovation och förnyelse. För genomförandet av visionen för 2020 är EU:s olika program som strukturfonderna (såväl regionalfonden som socialfonden, med olika ingångar och verktyg för förnyelse och strukturförändring), Horizon och EUREKA centrala verktyg. Inom dessa program och satsningar har kunskapsväxling/-överföring mellan högskola och företag en central roll. 2.2 Exempel på kunskapsväxling Denna studie handlar om KTP-konceptet, med utgångspunkt i det pilotprojekt som Högskolan Dalarna har genomfört 1, med ursprung i Storbritannien (se efterföljande kapitel). Internationellt finns även andra lärdomar och exempel på arbete med kunskapsväxling/-överföring. Någon helt aktuell genomgång som samlar och jämför internationella erfarenheter och exempel finns dock inte. Inom ramen för UniLinks Nutek-stödda projekt genomfördes under andra halvan av 00-talet en inventering av exempel på insatser och satsningar på kunskapsväxling/- överföring 2. Få initiativ och satsningar har dock den omfattning, struktur och track record som KTP kan uppvisa. Några exempel kan dock nämnas. Ett sådant exempel är Small Business Development Centers, en sedan länge etablerat system för stöd till SMF i USA. Det är ett regionaliserat system med totalt 63 kontor, som har till uppgift att hjälpa företag inte minst med kontakter mot universitet. Kontoren finns oftast i eller i omedelbar närhet till ett universitet eller inkubatormiljö. Ett annat exempel är Steinbeis-stiftelsen i Tyskland som är inriktade på överföring av akademisk kunskap och forskning till näringslivet. Verksamheten omfattar en särskild högskola samt drygt 750 olika center med inriktning på överföring av kunskap och forskning. Ett ytterligare exempel från Tyskland är Fraunhoferinstitutet med inriktning på tillämpad forskning och uppdragsforskning för näringslivet. 1 KTP-konceptet har även granskats av aktörer inom högskolor i Västsverige, detta för att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för en implementering av konceptet. Se PAN Väst En förstudie kring partnerskap akademi näringsliv enligt den brittiska KTP-modellen. 2 UniLink är en förening som samlar universitet och högskolor i syfte att utveckla och förnya samverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Knowledge Transfer Partnerships 5 (44) Kontigo AB

6 2.3 Former för kunskapsväxling KTP en del i arbetet med kunskapsöverföring/-växling För att värdera Knowledge Transfer Partnerships och potentialen i denna modell är det viktigt att se KTP i ett större sammanhang, med fokus på vad det finns för andra vägar att genom kunskapsväxling/-överföring främja förnyelse och konkurrenskraft i små och medelstora företag. En viktig utgångspunkt är att förnyelse och konkurrenskraft i SMF genom samverkan med högskolan kan stödjas på en mängd sätt och med ansatser och arbetssätt som på olika vis kan bidra till att främja förnyelse och konkurrenskraft. Den mest självklara formen för kunskapsväxling/-överföring är den utbildningsverksamhet som högskolor bedriver och som på många sätt är avgörande för kompetensförsörjningen i näringslivet och i en region. Detta inkluderar satsningar på kompetensutveckling av befintlig arbetskraft, exempelvis genom olika former av uppdragsutbildning central, är viktiga delar i kunskapsväxling/-överföring. Även insatser som genomförs av studenter, exempelvis vid praktik eller genom exjobb samt olika typer av innovationssatsningar och tävlingar kan vara framgångsrika för att främja förnyelse och innovation i SMF. En viktig insikt är här att det inte självklart alltid är forskning som krävs för att stödja utvecklingen i ett företag. Insatser av studenter kan vara väl så framgångsrika, detta beroende på vad det är för fråga eller utmaning företaget står inför. Olika former av utvecklingssamarbeten är självklara delar i arbetet med kunskapsväxling/-överföring mellan högskola och SMF. Knowledge Transfer Partnerships menar vi är ett exempel på sådant utvecklingssamarbete, liksom olika typer av kortare utvecklingsuppdrag. Kunskapsväxling/-överföring sker även i form av forskningssamverkan mellan högskola och företaget. Även här kan detta ske på olika sätt och i olika former. Det kan exempelvis vara i form av industridoktorander eller i form av ett traditionellt forskningsprojekt baserat på samverkan mellan forskare och företag. Knowledge Transfer Partnerships 6 (44) Kontigo AB

7 Figur 1. Hur sker kunskapsväxling/-överföring mellan universitet/högskola och SMF? Sammantaget visar detta på komplexiteten i det arbete som görs för att stödja kunskapsväxling/-överföring mellan högskola och SMF i syfte att främja förnyelse och konkurrenskraft. Värdet av KTP som metod för kunskapsväxling/överföring bör ses i detta vida sammanhang och inte enbart relativt likartade metoder och arbetssätt Ett system för kunskapsväxling och kunskapsöverföring Begreppet innovationssystem används ofta för att beskriva de aktörer, satsningar och insatser som görs för att på nationell och regional nivå främja förnyelse och konkurrenskraft. På samma vis skulle vi kunna tala ett system för kunskapsväxling/- överföring för att sammanfattande beskriva de aktörer, satsningar och insatser som görs för att stödja förnyelse och konkurrenskraft genom kunskapsväxling/-överföring mellan högskola och SMF. Begreppet system kan dock vara lite missvisande, det antyder samband, anpassningar och samverkan mellan systemets olika delar. Det är inte självklart att detta ger rätt associationer när det gäller de insatser och satsningar som görs för att genom kunskapsväxling/-överföring stödja förnyelse och konkurrenskraft i SMF. Vår bild är att det är snarare är ett stort antal aktörer och insatser som inte alltid har så starka länkar till andra delar av systemet för kunskapsväxling/-överföring. Ser man till de olika aktiviteter för kunskapsväxling/-överföring som genomförs kan man dock se vissa drag, med avseende på stödets inriktning, vem som är målgrupp för stödet, vem som erbjuder stödet, samt formen för stödet/insatsen. 3 Inriktning Målgrupp Vem Insats Innovation SME KK-stiftelsen Checkar/finansiering Affärsutveckling - FoU Vinnova Forskningssamverkan Internationalisering - Nystartade Tillväxtverket Studentprojekt Produktutveckling Kommersialisering Företagsutveckling - Stor tillväxtpotential - Innovativa - Strategiska områden - Utvecklingspotential U&H (samtliga) Regioner/Lst (några) Kluster, IS-aktörer Företag som case för utbildning Match making Behovsanalys-lotsning Expertkompetens Mentorskap/coaching Tabell 1. Aspekter på kunskapsväxling/-överföring mellan universitet/högskola och SMF 3 Sammanställningen baseras inte på någon fullständig genomgång av insatser utan på en sökning på nätet för de viktigaste aktörerna vad gäller kunskapsväxling/-överföring. Knowledge Transfer Partnerships 7 (44) Kontigo AB

8 Syfte och inriktning för satsningar på kunskapsväxling/-överföring Syftet för de satsningar på kunskapsväxling/-överföring som vi har studerat har fokus på någon form av förnyelse som skapar förutsättningar för en stärkt konkurrenskraft och tillväxt. Beskrivningen av syfte och inriktning kan dock variera mellan insatserna och satsningarna. Som framgår av tabellen finns en rad olika ledord för att beskriva den förnyelse och förändring som kunskapsväxlingen/-överföringen ska leda till. Det kan handla om stöd till innovation och internationalisering, affärs- eller företagsutveckling eller produktutveckling eller kommersialisering, för att nämna några exempel. Målgrupp för kunskapsväxling/-överföring Även i målgruppen för satsningarna kunskapsväxling/-överföring finns en spridning, även då den övergripande målgruppen är små och medelstora företag. Precis som när det gäller syfte och inriktning kan beskrivningen av målgruppen variera och preciseras på olika sätt för olika satsningar och insatser. Det kan handla om företag som satsar särskilt på FoU, anses vara särskilt innovativa, eller är nystartade företag. Det kan handla om små- och medelstora företag med stor tillväxt- eller utvecklingspotential, eller sådana som verkar inom strategiska områden (utifrån prioriteringar som den aktör som erbjuder stödet har gjort). Sammantaget syftar preciseringarna att skapa grund för avgränsning och prioritering bland de små- och medelstora företag som kan erhålla stöd till kunskapsväxling/-överföring. Aktörer som arbetar med kunskapsväxling Ser vi till vilka som erbjuder tjänster för stöd till förnyelse i SMF och kunskapsväxling mellan högskola och företag så är det en lång rad aktörer som arbetar med detta, både på nationell och regional nivå. En viktig del av arbetet med kunskapsväxling/-överföring mellan högskola och företagen står universiteten och högskolorna för. Detta inom ramen för det som man traditionellt kallar den tredje uppgiften (public eller science outreach), jämte inriktningen på forskning och utbildning. Även idén om kunskapstriangeln, det vill säga samspelet mellan utbildning, forskning och innovation, handlar om relevans och nyttiggörande av verksamheten på universitet och högskola och frågor kring kunskapsväxling/-kunskapsöverföring. Utbudet och formerna varierar mycket mellan lärosätena och kan se olika ut beroende prioriteringar och inriktningar. På regional nivå finns också ett arbete med att stödja kunskapsväxling och stöd till förnyelse i SMF. Det kan röra sig om Regionförbund eller Länsstyrelser som driver verksamheter och projekt för att stödja kunskapsväxling/-överföring. Här är exempelvis Västra Götalandsregionen aktiva med ett flertal satsningar för stöd till kunskapsväxling/-överföring mellan högskola och SMF (se nedan). Stöd till förnyelse i SMF och kunskapsväxling/-överföring mellan högskola och SMF är ofta viktiga delar i det arbete som kluster och andra regionala tillväxtinitiativ bedriver. Kunskapsväxling/-överföring mellan högskola och SMF samt förnyelse av SMF involverar även aktörer på nationell nivå. Såväl Tillväxtverket som Vinnova och KK- Knowledge Transfer Partnerships 8 (44) Kontigo AB

9 stiftelsen driver här program eller satsningar som har fokus på att stödja förnyelse och ökad konkurrenskraft i SMF och där insatser för kunskapsväxling/-överföring är en central del. Insatser för kunskapsväxling och kunskapsöverföring Typen av insatser för kunskapsväxling/-överföring som erbjuds varierar stort och högskolorna har vanligtvis ett flertal olika insatser som varierar i form och innehåll, och som innebär olika typ av åtagande/engagemang för såväl högskolan som för företaget. Även vad gäller en enskild insats kan det finnas skillnader i hur dessa utformas. Ett sådant exempel är checkar där det finns olika typer av checkar som exempelvis innovationscheckar, affärsutvecklingscheckar och konsultcheckar. Det innebär att insatsen kan anpassas till företagets behov och förutsättningar, vilket bland annat sammanhänger med tidigare vana och erfarenhet av samarbete med högskola, eller vilken typ av utmaning som samverkan har att hantera. Som nämndes ovan är det inte självklart att tala om ett system för kunskapsväxling/- överföring. Detta då det förutsätter ett mått av samverkan och samhandling mellan de olika delarna av systemet. Däremot är det viktigt att se insatserna för kunskapsväxling/-överföring som del av det större innovationssystemet. På regional nivå är kopplingarna och samspelet mellan insatserna för kunskapsväxling, innovation och förnyelse ofta tydliga, och högskolorna har en mycket stark roll i de regionala innovationssystemen. Kunskapsväxling- och överföring kan ses som en process från behovsidentifiering till lotsning/matchning för att matcha företagen och dess behov med rätt kompetens (och typ av insats), till stöd för finansiering och genomförande av insatser. Knowledge Transfer Partnerships 9 (44) Kontigo AB

10 Tabell 2. Exempel på insatser för kunskapsväxling/-överföring Ett av de utmärkande dragen för KTP-konceptet är att det omfattar hela processen från behovsinventering, matchning till genomförande, något som skiljer KTP från många andra typer av insatser (detta utvecklas vidare i efterföljande kapitel). I matrisen ovan redovisas kort några exempel på insatser som rör de olika delarna lotsningmatchning, finansiering och utvecklingsprojekt. 2.4 Är samverkan med högskolan viktig för företagen? I strategier och policies på såväl nationell som EU-nivå framhålls vikten av kunskapsväxling/-överföring mellan högskola och företag som en viktig del i förnyelse och ökad konkurrenskraft. Hur ser då företagen på vikten av samverkan med högskolan? Organisationen Företagarna har i en rapport från 2011 undersökt hur företag ser på samverkan med högskolan. 4 Undersökningen visar att drygt 20 % av företagen önskade en ökad kontakt med högskolan de kommande 12 månaderna. Undersökningen visar på stora regionala variationer i behovet av en ökad kontakt. I Östergötland är det nära 40 % som önskar en ökad kontakt och i Jämtland är det nära 30%. Medan det i Jönköpings län är lite 4 Företagarna: Småföretagen + Högskolan = en utnyttjad resurs? (2011). Undersökningen genomfördes av SIFO Research International till företag med 1-49 anställda. Knowledge Transfer Partnerships 10 (44) Kontigo AB

11 drygt 10 % som önskar en ökad kontakt och i Gotland, Västmanland och Dalarna cirka 15 %. Ser vi till andel företag som angivit att man har en regelbunden kontakt med högskolan i regionen är det 8 % av företagen som anger att man har detta. Även här är variationen mellan regionerna stor. I Östergötland och Sörmland anger 12 % att man har en regelbunden kontakt med högskolan. Endast 3 % av företagen på Gotland anger att man har en regelbunden kontakt med högskolan. För Blekinge, Jämtland, Kronoberg, Uppsala, Värmland och Västerbotten är det 4 % som har en regelbunden kontakt. Den vanligaste orsaken till kontakt med högskolan är enligt undersökningen praktikplatser och examensarbeten för studenter. Även gemensamma projekt (till exempel EU-projekt), kommersialisering av forskning och kursplaners och utbildningars innehåll är viktiga anledningar till kontakt med högskolan. Värt att notera att Östergötland, som har den högsta andelen företag som vill ha kontakt med högskolan, också är den region som har högst andel som har regelbunden kontakt. Detta i kontrast till Jämtland som också har en hög andel som anger att man vill ha kontakt med högskolan de kommande åren, men som också är en av de regioner som har lägst andel företag som anger att man har regelbunden kontakt med högskolan. Figur 2. Hur sker kunskapsväxling/-överföring mellan universitet/högskola och företag? Källa: Företagarna 2011 Det finns även studier som undersöker den kvantitativa nyttan för företagen av samverkan med högskolan. En nyligen publicerad studie från en dansk tankesmedja, Knowledge Transfer Partnerships 11 (44) Kontigo AB

12 DEA 5, som är inriktad på kunskapstriangelns tre områden; utbildning, forskning och innovation, har studerat nyttan för företag av FoU-samverkan med Köpenhamns universitet. Studien visar att varje företag som har haft en FoU-samverkan har fått en ökad produktivitetsutveckling motsvarande en nettointäkt om SEK. 5 Knowledge Transfer Partnerships 12 (44) Kontigo AB

13 3 KTP i Storbritannien 3.1 KTP-modellen Knowledge Transfer Partnerships (KTP) är ett nationellt program för kunskapsväxling mellan akademi och näringsliv i Storbritannien. Programmet leds och finansieras i huvudsak av myndigheten Innovate UK, tidigare kallat Technology Strategy Board (TSB), som till stora delar liknar de svenska myndigheterna Vinnova och Tillväxtverket. KTP beskrivs av Innovate UK som Europas ledande program för kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv. Under 2014 har programmet omfattat mer än 800 pågående projekt där näringsliv och akademi samarbetar. Den grundläggande funktionen i KTP-programmet är bildandet av ett partnerskap mellan ett företag och en aktör inom akademin. Varje partnerskap utvecklar tillsammans ett projekt som ska vara av strategisk betydelse för företagets utveckling. Man rekryterar sedan en eller flera högkvalificerade och nyligen färdigutbildade personer för att driva projektet, som pågår mellan ett till tre år. Det finns också en möjlighet att genomföra kortare KTP-projekt på mellan 6-11 månader för att testa en idé, exempelvis i anslutning till ett klassiskt längre projekt. Ett och samma partnerskap kan ha flera KTP-projekt pågående samtidigt eller i följd. KTP-programmet ger företag möjlighet att, inom ramen för partnerskapet, anställa en nyexaminerad person till subventionerad kostnad för att driva ett utvecklingsprojekt. Målet för varje KTP-projekt är att öka interaktionen mellan akademin (vilket kan vara ett universitet, en högskola eller en forskningsorganisation) och företag, för att därigenom öka företagets innovationsförmåga, konkurrenskraft och produktivitet. Sedan 2012 kan även icke vinstdrivande företag och ideella organisationer medverka i programmet, exempelvis med projekt som syftar till olika former av samhällsnytta. Den utifrån rekryterade KTP-projektledaren ( Associate på engelska) spelar en nyckelroll i varje partnerskap. Projektledaren fungerar som en länk mellan företagets organisation och den akademiska miljön. Projektledaren finns på plats hos företaget under hela projektperioden, med en kontinuerlig kontakt med akademin. Projektledaren inte bara överför utan även inbäddar kunskapen från akademin i företaget. Projektledaren får under projekttiden löpande utbildning i bland annat ledarskapsfrågor, projektledning och organisationsutveckling cirka 10 % av projekttiden avsätts till detta. Projektledaren får handledning både av en senior person på företaget och av personer hos den akademiska partnern. Knowledge Transfer Partnerships 13 (44) Kontigo AB

14 Budgeten för varje enskilt KTP-projekt beror på detaljerna i partnerskapet och projektets utformning. Som en grundregel gäller dock att programmet medfinansierar företagens kostnader för att anställa projektledaren. Medfinansieringen är 67 % för små och medelstora företag respektive 50 % för stora företag. Projektledaren överför kunskap Akademin innehar kunskap Företaget behöver kunskap Figur 3: KTP-konceptet 3.2 Om programmet Programmål KTP-programmet har fyra övergripande mål enligt Innovate UK 6 : 1. Stärka företags vilja och förmåga att engagera sig i öppna innovationsprocesser; att integrera denna förmåga i deras organisationer; att hjälpa företag att bygga och bibehålla hållbara, innovationsinriktade relationer med akademin; samt att etablera arbetsprocesser som överbryggar de hinder som historiskt har funnits för samarbete mellan akademi och näringsliv. 2. Göra det möjligt för företag att få tillgång till teknologi, kunskap och annan kapacitet som finns i den akademiska världen; samt att genom samarbetsprojekt med akademin öka företagens förmåga att identifiera och tillvarata nya tillväxtmöjligheter. 3. I vidare bemärkelse bidra till strukturpåverkande förändringar genom innovation, detta genom att öka konkurrenskraft och produktivitet hos företag; öka den kommersiella relevansen hos forskning och utbildning i Storbritannien; samt öka förmågan till och kännedomen om affärsutveckling hos nyexaminerade studenter. 4. Stödja värdeskapande och ekonomisk tillväxt i Storbritannien. 6 Knowledge Transfer Partnerships 14 (44) Kontigo AB

15 Villkor för stöd De projekt som utvecklas inom ramen för ett partnerskap mellan ett företag och en akademisk partner behöver uppfylla ett antal kriterier för att kunna bli berättigade ekonomiskt stöd av Innovate UK 7. De viktigaste kriterierna är: Behovet av att involvera akademin i projektet måste vara tydligt. Projektet måste ha en tydlig additionalitet, det vill säga att förväntade resultat och nytta inte får anses kunna uppstå även utan KTP-projektet. Projektet får inte ersätta sådana insatser som hade kunnat genomföras av en oberoende konsult eller motsvarade projektidén måste bygga på att både den akademiska partnern och projektledaren medverkar i genomförandet. Företaget måste ha förmåga att ta tillvara på den kunskap och kapacitet som skapas och överförs genom projektet. Det föreslagna projektet måste vara innovativt och vara av strategisk betydelse för företaget. Projektet måste ha sin grund i en tidigare formulerad affärsplan med förväntade kommersiella, samhällsutvecklande, kulturella eller miljömässiga resultat. Företaget måste uppvisa en god finansiell stabilitet. Projektet måste ha ett tydligt stöd från företagets ledning, som behöver vara aktivt involverade i styrningen av projektet under genomförandefasen. Tillräckligt stöd till projektledaren både från akademin och från företaget. Projektidén måste visa på en tydlig nytta även för den akademiska partnern. Bevis för tydligt engagemang från den akademiska partnern i projektet. Ett viktigt budskap från Innovate UK är att det inte finns några begränsningar för vilka typer av företag eller branscher som kan medverka i ett KTP-projekt. Allt från privata företag av olika storlek, till samhällsentreprenörer, ideella organisationer, stiftelser och till och med offentliga organisationer är berättigade till att delta i KTPprogrammet, så länge projektet bidrar till värdeskapande, ekonomisk tillväxt och samhällsnytta. Den grundläggande finansieringen av KTP-programmet som kommer från Innovate UK har därmed inga begränsningar avseende vilka branscher eller sektorer som kan medverka. Enskilda medfinansiärer kan dock ha egna krav och villkor för vilka typer av KTP-projekt de är beredda att finansiera. Bakgrund och inriktning Knowledge Transfer Partnerships-programmet har en bakgrund i ett tidigare program kallat Teaching Company Scheme som startade 1975 i Storbritannien. Pro- 7 FundingOct12.doc Knowledge Transfer Partnerships 15 (44) Kontigo AB

16 grammet var aktivt under hela 1990-talet, men fick sin nuvarande form 2003, då KTP pekades ut av den brittiska regeringen som ett av de viktigaste programmen för kunskapsväxling i landet. Ursprungligen hade KTP-programmet en ganska tydlig inriktning på projekt inom tekniksektorn och ingenjörsyrkena. Detta har dock förändrats över tid, och som tidigare nämnts täcker KTP-programmet idag ett brett spektrum av utvecklingsområden teknologiska, ekonomiska och sociala. KTP-programmet har också fått en bredare akademisk koppling. Tidigare berördes främst tekniska och till viss del samhällsvetenskapliga discipliner, men idag betonar programstrategin även vikten av att ha med humaniora, media och konstnärliga ämnen. Den breda inriktningen på KTP har inte alltid varit självklar. Antalet projekt ökade stadigt under början av 2000-talet, och det framkom kritik mot att programmet hade en alltför generell inriktning. En omfattande revisionsrapport om det brittiska systemet för företagsstöd ifrågasatte också budgeten för KTP-programmet kom därför en ny strategi från den ansvariga myndigheten Technology Strategy Board som hårdare styrde programmet mot myndighetens prioriterade områden. Bland annat skulle man ge förtur till projekt som relaterade till teknologiska innovationer, utmaningsdriven innovation och uppbyggandet av innovationsplattformar. Avsikten var att 75 % av projektportföljen skulle utgöras av teknikbaserade projekt inom dessa områden. Avsikten var också att hälften av projekten skulle skapas genom riktade utlysningar ( calls ) inom de prioriterade områdena som lades ut på myndigheten TSBs hemsida. 8 Denna smalare mer teknikorienterade inriktning blev dock kortvarig, och programstrategin för KTP ändrades återigen till en bredare strategi redan året efter. Detta berodde främst på nya politiska prioriteringar, men även delvis till följd av rekommendationerna i två oberoende utvärderingar gjorda av Regeneris och CIHE, som pekade på potentialen i KTP-konceptet utifrån en bredare förståelse av hur innovationer uppstår. Enligt den nu aktuella strategin från 2012 så ska KTP-programmet rikta sig till företag som är nya inför innovationsbegreppet och som saknar erfarenhet av att arbeta med öppna innovationsprocesser. Målet är att bygga kapacitet och förmåga hos dessa företag att söka sig till akademin och bygga långsiktigt hållbara samarbeten som syftar till innovation. Den nya strategin inkluderar även social benefit som ett av bedömningskriterierna för att bevilja KTP-projekt. 9 Sådan social nytta omfattar allt från hälsofrågor till kulturella och kreativa näringar, utbildning, miljö och social hållbarhet. I praktiken verkar dock antalet sådana projekt vara mycket få. Merparten projekt är fortfarande direkt inriktade på privata företag och med fokus på affärsnytta. Det ska därför mer ses som en viljeinriktning för framtiden från Innovate UK. 8 Technology Strategy Board, Criteria for Support of Knowledge Transfer Partnership Projects: December v2.doc Knowledge Transfer Partnerships 16 (44) Kontigo AB

17 Finansiering Knowledge Transfer Partnerships är ett nationellt program som leds av myndigheten Innovate UK (tidigare kallad Technology Strategy Board). Innovate UK är också programmets huvudfinansiär. Den totala budgeten för KTP-programmet var 32,8 miljoner GBP för perioden , där Innovate UK stod för 21,9 miljoner GBP motsvarande 67 % av programmets budget. Det finns ett flertal medfinansiärer till programmet, framför allt olika forskningsråd och regionala utvecklingsorgan. Antalet medfinansiärer har varierat över tid. Perioden fanns det totalt 17 medfinansiärer till programmet minskade dock antalet till 13 stycken. Som nämnts tidigare har huvudfinansiären Innovate UK brett formulerade kriterier för KTP som riktar sig till alla typer av företag och branscher. Utöver dessa så har varje medfinansiär sina egna ämnes- eller områdesspecifika kriterier. Medfinansiärerna sitter med i styrgruppen för programmet, och har därigenom en möjlighet att gå in med medfinansiering av projekt som berör deras specifika intresseområden 10. Exempelvis Department of Health har egna riktlinjer som prioriterar partnerskap och projekt inom medicinsk teknik 11. Denna lösning öppnar upp för många typer av medfinansiärer som är intresserade av KTP-konceptet, beroende på deras aktuella prioriteringar och budgetutrymme. Det är en förklaring till varför antalet medfinansiärer varierar över tid. Projektportföljens utseende och sammansättning Antalet KTP-projekt ökade under 2000-talet, för att nå en topp på pågående projekt år minskade antalet projekt. Vid slutet av 2013 uppgick det totala antalet pågående KTP-projekt i Storbritannien till 743 stycken. 12 Den genomsnittliga tiden för ett klassiskt KTP-projekt var 26 månader år Den typiska projektbudgeten låg på mellan tusen pund per år och per anställd projektledare. Som nämnts tidigare så kan KTP-projekt antingen vara klassiska längre projekt på 1-3 år, eller kortare projekt på 6-11 månader. Statistik från Innovate UK visar att majoriteten av de korta projekten (62 %) involverar små företag eller mikroföretag. Detta är i linje med målen enligt Innovate UK, eftersom ett av syftena med de kortare KTP-projekten är att företag som saknar resurser eller förmåga att genomföra större projekt ändå ska kunna delta i programmet. Mikroföretag med under 10 anställda utgjorde endast 10 % av de klassiska längre KTP-projekten år 2012, och denna andel har varit relativt konstant över tid. Stora 10 För info om aktuella kriterier från medfinansiärer, se Knowledge Transfer Partnerships: Achievements and outcomes , Technology Strategy Board (2014) Knowledge Transfer Partnerships 17 (44) Kontigo AB

18 företag med över 250 anställda utgjorde samtidigt 32 %. 13 Slutsatsen är att längden och ambitionsnivån i ett klassiskt KTP-projekt gör att det är svårt för många små företag att medverka. År 2013 utgjorde företag inom tjänstesektorn 17 % av de medverkande företagen i programmet. Detta är en minskning från 22 % år I övrigt finns det en tydlig övervikt av företag från olika delar av tillverkningsindustrin. IT, medicin och finans är andra vanligt förekommande branscher. Innovate UK ser en trend att andelen mer renodlade FoU-projekt blir större. 3.3 Hur går det till? Partnerskapet Det första steget i KTP-konceptet är bildandet av ett partnerskap mellan en akademisk partner (till exempel ett universitet) och ett företag. Målsättningen med partnerskapet är att genomföra ett gemensamt projekt med kommersiell nytta för företaget, ett projekt som innefattar överförande av kunskap, förmåga och expertis från akademin och som ökar den strategiska utvecklings- och innovationsförmågan hos företaget. Att etablera ett partnerskap är varken en enkel eller automatisk process. De flesta universitet och högskolor som medverkar i KTP-programmet har därför särskilda KTP Offices som marknadsför och informerar om KTP-programmet till företag och som bistår i bildandet av partnerskap. Rådgivaren Partnerskapet stöds av en KTP-rådgivare, som spelar en viktig roll i utvecklingen av både partnerskap och projektidé. Rådgivaren tillhandahålls på central nivå av Innovate UK. Totalt finns det cirka 40 rådgivare som är utvalda av TSB. Rådgivarna är regionalt baserade över hela Storbritannien och har ofta en lång och bred erfarenhet inom affärsrådgivning och företagsutveckling. Rådgivarna har en slags mentorsfunktion för partnerskapet. Deras uppdrag är att stödja bildandet av stabila partnerskap. Detta kan inkludera att hjälpa företaget att hitta rätt forskare inom akademin för den projektidé man har tänkt sig. Rådgivaren fungerar också som ett slags filter som kan sålla bort partnerskap eller projektidéer som inte uppfyller kriterierna för KTP-programmet. I genomförandet av projektet fungerar rådgivaren som en oberoende expert på kunskapsöverföring och öppna innovationsprocesser, som en mentor till projektledaren, och som en utvärderare på uppdrag av finansiärerna. 13 Knowledge Transfer Partnerships: Achievements and outcomes , Technology Strategy Board (2014) Knowledge Transfer Partnerships 18 (44) Kontigo AB

19 Ansökningsprocessen Rådgivaren hjälper partnerskapet under hela ansökningsprocessen. Projektbedömningen sker i två steg. Första steget är en intresseanmälan med ett projektutkast (Expression of Interest) som görs för att de potentiella finansiärerna ska kunna göra en preliminär bedömning om projektet och partnerskapet uppfyller deras kriterier. Det andra steget är sedan att ta fram en formell ansökan med en detaljerad projektplan som skickas in till till Innovate UK och en central Partnership Approvals Group där de olika medfinansiärerna medverkar. Rådgivaren fungerar under processen som en kvalitetssäkrare av projektplan och ansökan. En anledning till att KTP är attraktivt för företag är att de får mycket stöd både från rådgivaren och från universitetet i utvecklingen av en ansökan. Många företag menar att KTP ger dem en möjlighet att realisera gamla projektidéer som legat på is. Kvalitetssäkringen i flera steg innebär också att varje projekt har en mycket stor chans att få bifall. Så många som 85 % av alla projektansökningar godkänns när de väl når fram till Partnership Approvals Group. Projektledaren Efter att projektet beviljats stöd kan partnerskapet inleda rekryteringen av en projektledare ( associate på engelska). Både företaget och den akademiska partnern medverkar i rekryteringen. Projektledaren anställs formellt hos den akademiska partnern, men är placerad på företaget. Projektledaren får kontinuerlig handledning både av en kontaktperson inom akademin och en handledare på företaget. Genom att projektledarens fokus ligger på partnerskapets framgång är tanken att projektledaren kan fungera som en neutral kunskapsmäklare mellan akademin och företaget. Universitet, högskolor och KTP Offices Intresset för KTP-programmet varierar mellan olika universitet och högskolor i Storbritannien. Intresset har varit relativt lågt hos äldre och anrika universitet som Oxford och Cambridge. Istället har de mindre och nyare universiteten och högskolorna prioriterat KTP, ibland som en del i sin profilering som ett samhällsnyttigt eller företagsvänligt universitet. Graden av medverkan i KTP-programmet kan därför ses som en viktig strategisk ledningsfråga för universitet och högskolor. Vissa universitet lägger stora resurser på marknadsföring av KTP för att visa företag hur de kan gynnas av programmet. Denna profilering innebär att en liten grupp av 20 universitet och högskolor (av totalt över 100 medverkande) står för nästan hälften av alla aktiva KTP. I teorin ska företagen själva uppsöka universitet och högskolor för att vilja skapa ett partnerskap med akademin. I praktiken ligger dock det största ansvaret på universiteten och högskolorna att själva rekrytera företag till KTP-programmet. Det krävs alltså betydande marknadsföringsinsatser för att få företag att söka sig till programmet. KTP beskrivs därför ibland som Storbritanniens bäst bevarade hemlighet inom företagsutveckling och innovation. Knowledge Transfer Partnerships 19 (44) Kontigo AB

20 Större universitet och högskolor har ofta egna så kallade KTP Offices som hanterar företagskontakter, utvecklingen av partnerskap och projektidéer samt projektstöd under genomförandet. Ibland ingår dessa KTP Offices som en del av universitetets samverkansavdelning, ibland är de mer självständiga enheter. En annan lösning är att flera akademiska aktörer går samman och bildar regionala KTP-center. Detta kan ge fördelar då administrationen och kontakterna blir mer tids- och resurseffektiva både för akademin och för företagen. Uppföljning Efter att projektet har avslutats så måste varje partnerskap skicka in en rapport som bedöms av en oberoende uppföljningspanel. Partnerskapen betygssätts sedan på en skala från A till E (från outstanding till poor partnerships). För att räknas som outstanding krävs att partnerskapet har överträffat målen och de förväntade resultaten både med avseende på företagsnytta, akademiska resultat och projektledarens utveckling. Statistik från de senaste tre åren visar att drygt 50 % av partnerskapen har fått betyget A eller B. 3.4 Nytta för företag, individer och akademi Ett grundläggande kriterium för att bevilja ett KTP-projekt är att det ska skapa nytta för alla tre ingående parter i ett partnerskap: Företaget, projektledaren och akademin. Här följer några exempel på hur nyttan med KTP mäts och redovisas i Storbritannien. Nytta för företag Den officiella statistiken för KTP-programmet från Innovate UK pekar på att KTP genererar ett stort mervärde för företagen och för samhället. För perioden skapades enligt Innovate UK följande resultat, beräknat som utfall för varje 1 miljon GBP av offentliga medel som investerades i KTP-projekt: 44 nya jobb skapades 366 anställda på företag genomgick kompetensutveckling 1,6 miljoner GBP investerades av företag i nya maskiner och teknisk utrustning 1,18 miljoner GBP investerades av företag i forskning och utveckling Företag uppskattade själva en förväntad ökning av sina bruttovinster efter projektet på 6,96 miljoner GBP Så många som 91 % av företagen som medverkat i ett KTP-projekt anger själva i sina uppföljningsrapporter att resultaten från projektet förväntas spela en viktig roll i företagets fortsatta utveckling. Detta genom förbättrad/effektivare verksamhet, högre kvalitet, samt nya eller förbättrade produkter på nya eller befintliga marknader. Knowledge Transfer Partnerships 20 (44) Kontigo AB

21 Ökad innovationsförmåga hos företag En stor del av företagens nöjdhet med KTP verkar vara relaterad till andra, mer indirekta faktorer, utöver konkreta resultat som nya produkter eller ökad omsättning. Den informella kunskapsöverföringen som skapas i partnerskapen och KTPs förmåga att öka innovationsförmågan hos företag verkar därmed minst lika viktig som målen för själva projektet. Det handlar både om att skapa/överföra ny kunskap och att kunna ta tillvara på kunskapen i företagsorganisationen. KTP anses bidra till en ökad inbyggd kapacitet för innovation och kunskapsöverföring i företagen. Detta sker genom att man utvecklar nya arbetsprocesser, höjer kompetensen hos personal även utanför projektet, och skapar starkare band till akademin via de frekventa personliga interaktioner som sker mellan parterna. Företagens kontakter med akademin verkar också bibehållas efter projektslut i hög utsträckning. År angav så många som 84 % av partnerskapen att de hade fortsatta planer på samarbete efter att KTP-projektet avslutats. Detta är enligt Innovate UK ett tydligt bevis på det mervärde som KTP-programmet skapar utöver de direkta projektresultaten. Den tid och de resurser som läggs ned på att bilda partnerskapet tidigt i processen ses som en viktig förklaring till varför kontakterna bibehålls. Partnerskapet får alltså fler viktiga funktioner än att rent administrativt sköta själva KTP-projektet. Förmågan hos KTP att bidra till organisatoriskt lärande hos företag är en av de viktigaste styrkorna med modellen. Konceptet kan därför vara särskilt positivt för företag med liten tidigare erfarenhet av öppna innovationsprocesser och samarbete med akademin. Nytta för akademin Enligt Innovate UK skapar KTP tydlig nytta för den akademiska partnern i ett Knowledge Transfer Partnership. Mer än 90 % av de medverkande från universitet och högskola anger att KTP har bidragit till att utveckla kompetens och arbetssätt hos lärare och forskare. KTP innebär bland annat en möjlighet att utveckla företagsrelaterat utbildningsmaterial, initiera nya forskningsprojekt, publicera vetenskapliga artiklar, samt inspirera till examensarbeten för studenter. Akademiska institutioner inom ingenjörsämnena dominerar KTP-projekten drygt en tredjedel av alla partnerskap är med institutioner inom engineering. Andra stora områden är IT och datavetenskap (13 %), medicin (10 %), samt företagsekonomi (7 %). Nytta för projektledaren KTP är ett av Storbritanniens största program för rekrytering av nyligen utexaminerade studenter. KTP innebär en möjlighet för projektledaren att som ny på arbetsmarknaden få leda ett utmanande projekt av central betydelse för företagets strategiska utveckling. Möjligheten till anställning efter projektet är stor. Statistik från Innovate UK visar att så många som 70 % av projektledarna erbjuds anställning på fö- Knowledge Transfer Partnerships 21 (44) Kontigo AB

22 retaget efter att KTP-projektet avslutats. Genom att projektledaren ofta arbetar nära företagsledningen och med kvalificerade frågor så anses KTP-projekt vara en bra språngbräda för en snabb karriärsutveckling. Bakgrunden hos de rekryterade projektledarna speglar i stort sammansättningen av de företag som medverkar i KTP cirka 40 % av de projektledarna har en ingenjörsexamen. 3.5 Lärdomar och iakttagelser De två senaste oberoende utvärderingarna av KTP (Regeneris 2010 och CIHE 2012) visar att programmet på en generell nivå upplevs som värdefullt av företag, universitet och högskola, samt av de rekryterade projektledarna. KTP anses även ha en välfungerande infrastruktur som stöttar genomförandet av programmet. Tidsfaktorn En framgångsfaktor för KTP-projekt är att lägga tillräckligt med tid och omsorg på att bygga ett bra team i början av partnerskapet. Samtidigt är tiden ett av de vanligaste klagomålen från företagen. Processen från att sondera en projektidé, etablera ett partnerskap och ta fram en projektplan anses vara mycket tidskrävande. Därefter är det lika tidskrävande att rekrytera en projektledare. Att hitta rätt kandidat tar lång tid vanligen mellan 6-9 månader och detta kommer dessutom i slutet av en, enligt företagen, lång och ansträngande ansökningsprocess. Projektledaren Projektledaren anses vara helt central för genomförandet av KTP-projekten och står för kontinuitet och en sammanhållande kraft i partnerskapen. Projektledaren får ofta en viktig position inom företaget eftersom många KTP-projekt berör företagets strategiska utveckling. Projektledaren är därmed på en helt annan nivå status- och lönemässigt jämfört med exempelvis en trainee-tjänst. Att annonsera nationellt är helt nödvändigt för att hitta rätt kompetens, men trots detta anser många företag att det är en utmaning att hitta rätt person för uppdraget. I de fall ett beviljat KTP-projekt avbryts beror det ofta på att partnerskapet inte hittar rätt projektledare eller på en oförmåga att ta hand om projektledaren på rätt sätt. Utvärderingarna från Storbritannien pekar på att kvinnor är tydligt underrepresenterade som projektledare de utgör endast en tredjedel av alla projektledare. En möjlig förklaring är att KTP-projekten speglar en snedvriden könsfördelning inom ingenjörsyrken generellt, då dessa branscher utgör en stor andel av KTP-portföljen. Marknadsföring Tidigare utvärderingar av KTP anser att ansvaret för att marknadsföra KTPprogrammet är otydligt. Det finns bland annat oklarheter och överlappningar vad gäller vilket ansvar KTP-rådgivaren respektive KTP Offices har för att informera om Knowledge Transfer Partnerships 22 (44) Kontigo AB

23 KTP, attrahera företag och generera nya partnerskap. Man kan fråga sig varför denna marknadsföring behövs när statistiken från Innovate UK pekar på så pass goda resultat och nöjdhet bland företagen. En förklaring är att KTP är tidskrävande, i synnerhet ansökningsprocessen och rekryteringen av projektledaren. KTP ställer också stora krav på företagens engagemang och deltagande, både i utvecklingen av partnerskapet och genomförandet av projektet. KTP i relation till andra verktyg och insatser Även om KTP anses vara ett framgångsrikt program så passar det inte för alla företag och situationer. Därför betonas att KTP ska ses som ett av flera verktyg för att höja företags innovationsförmåga och konkurrenskraft. KTP-programmet verkar i ett landskap av andra stödjande åtgärder både sådana som är uttalat inriktade på innovation och mer allmän företagsutveckling. Framför allt talar man ofta om KTP i kombination med det ordinarie företagsfrämjande systemet och andra riktade åtgärder som Innovationscheckar, Affärsutvecklingscheckar och bidrag för mer renodlade FoU-samarbeten. Tillsammans bildar de olika steg i en innovationsrulltrappa eller Innovation Escalator, ett begrepp som bland annat använts av regionala utvecklingsorgan såsom Advantage West Midlands. Klassiska KTP anses befinna sig högst upp i rulltrappan det ses som en mer omfattande och krävande insats som bäst lämpar sig för mogna företag. För att öka nyttan med KTP i ett systemperspektiv, föreslår oberoende utredningar att KTP tydligare kopplas samman med andra verktyg för att skapa synergier mellan program. Man talar också om att erbjuda paketlösningar för företag, så att de får rätt stöd i rätt skeden av sin utveckling. Det kan exempelvis vara så att en idé som utvecklas och testas med hjälp av affärsutvecklings- eller innovationscheckar senare blir till ett längre KTP-projekt. Ett kortare KTP kan också fungera som en övergång till ett klassiskt KTP-projekt en testomgång för att etablera ett djupare partnerskap eller för att testa idéer. De olika aktörerna i systemet behöver därför samtala med varandra för att skapa smidiga övergångar för företag mellan olika insatser. En sammanhållen modell De oberoende studier som gjorts av KTP i Storbritannien pekar på att konceptet inte kan brytas ner i ett antal separata processer, utan snarare att KTP behöver ses som en sammanhållen och integrerad modell. KTP-modellen ska ses som en helhet där alla delar samspelar för att skapa hållbara partnerskap, underlätta kunskapsöverföring och öka innovationsförmågan hos företag. Detta var också en viktig utgångspunkt för utformningen av den nu gällande programstrategin. 1 Innovate UK betonar i denna att varje enskild aktör och varje moment har ett specifikt värde. Innebörden av detta är att Knowledge Transfer Partnerships i grunden skiljer sig från andra existerande verktyg för att exempelvis placera en företagsrepresentant hos akademin eller för att placera ut en akademiker på ett företag. KTP kombinerar på ett framgångsrikt sätt kunskapsöverföring med organisatoriskt lärande. Nyckeln till att lyckas med detta är den integrerade modellen av människor, processer och mekanismer. Knowledge Transfer Partnerships 23 (44) Kontigo AB