BAAB

Transkript

1 BAAB

2 Se dig om Lars Winnerbäck BAAB

3 Vad ser vi? Hur ser vi? Vad gör vi? För vems skull? BAAB

4 Avsaknad av insikt om..? Annorlunda tankestil, kommunikation Konkretiseringsbehov Ingen utveckling Ingen utveckling BAAB

5 Kunskap om eleven Förhållningssätt Lärstilar Visuella förklaringar Sociala berättelser Guideböcker Inkludering Delaktighet BAAB

6 Till eftertanke För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst måste jag förstå det han förstår: Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Sören Kirkegaard Pedagogiska aspekter: Bemötande, innehåll, arbetssätt, arbetsformer BAAB

7 Sambandet mellan perception och språk är cirkulärt och ömsesidigt gynnande. Den auditiva perceptionen är sårbar, ljudintrycken från talsignaler stannar kvar bara några sekunder innan de försvinner ut. Hinner man inte uppfatta, kan man inte heller hålla kvar dem för analys i arbetsminnet, vilket försvårar tolkningen i långtidsminnet. Med komplettering av andra sinnesintryck kan den auditiva perceptionen göras mindre sårbar och tiden för bearbetning förlängas. Ju fler ledtrådar som underlättar den språkliga kommunikationen desto bättre förståelse. Den visuella perceptionen kompletterar ljudsignalerna och därmed förbättras villkoren för den auditiva perceptionen. BAAB

8 Hur löser du problemet? En cykel? Muntlig information Auditiv lärstil Skrivna instruktioner med eller utan bilder Visuell lärstil Trial and error Kinestetisk taktil lärstil BAAB

9 Visuell lärstil Forskare är överens om att vi måste fokusera på individens lärstil. Visuella samtal ger möjlighet till bättre och tydligare förklaringar. Fler sinnen medverkar till att ge insikt och förståelse. BAAB

10 BAAB

11 BAAB

12 BAAB

13 VARFÖR? BAAB

14 BAAB

15 BAAB

16 BAAB

17

18 Anton har inte gjort. Vad? Vilken? Hur mycket? Varför? När? BAAB

19 BAAB

20 Många svårigheter i att kommunicera med andra beror på att vi inte ser människan bakom åsikten eller handlingen. En människa är något mycket mer än det vi ser på ytan. Jonas Himmelstrand Beteende Erfarenhet Tolka Kommunikation Perception Central koherens Exekutiva funktioner Bemötande Kunskap - Erfarenhet Tolka Konkretiseringsbehov Fokuseringsstöd Utveckla förmågan att förstå sammanhang (IUP) Planera, strukturera, schema, almanacka Biologi Miljö Biologi Miljö BAAB

21 BAAB

22 BAAB

23 Koncentrationssvårigheter eller uppmärksamhetsproblem Detta medför att eleven missar viktiga moment och information. Tre faktorer har en stark påverkan för att skapa UPPGIFTSORIENTERING Mihaly Czikszentmihálvi (2006) Motivation, som leder till uppmärksamhet, skapar koncentration. Utmaningar som ligger över elevens förmåga leder till frustation. Ligger utmaningar under förmågan leder det till uttråkning. En engagerande uppgift ska kräva visst mått av ansträngning, men samtidigt erbjuda möjlighet att lyckas. Individer som upplever flow presterar optimalt. BAAB

24 Vi ska plocka löv Det är höst Vi ska måla ett träd och klistra löv på trädet Det blir fint! BAAB

25 Visuella arbetsuppgifter och arbetsbeskrivningar ger en förförståelse över vad personen förväntas att göra och klara av. BAAB

26 BAAB

27 BAAB

28 K.S Skrivprogram v 44-v48 Din berättelse ska ha en början, en mitt och ett slut. Det ska finnas skiljetecken ( punkt., frågetecken? och utropstecken!) Du ska göra tydliga styckeindelningar. Använd olika sinnesintryck. Ord som beskriver vad personer ser, hör, känner och tycker. Du ska skriva en berättelse varje vecka. Den ska var minst 2 sidor lång. Tillsammans med Ingrid rättar Du berättelsen varje torsdag. Skriv berättelsen på datorn med rättelserna. Om det passar väljer, du en bild till berättelsen. BAAB

29 Bedömningsmatris för skriftlig framställning Mål Måluppfyllelse Mål kvar att utveckla Vidare utveckling Innehåll/handling "Röd tråd"-sammanhang Tydliga formuleringar Använder olika slags meningar Blandar korta och långa meningar Rätt skiljetecken Börjar meningarna på olika sätt Inga onödiga ord Styckeindelning Lay-out Stavning Rätt skiljetecken BAAB

30 BAAB

31 Lära Tänka Individorienterad plan för utveckling och lärande Känna Kartläggning starka, svaga sidor Minnas Individen Reflektion Analys Studera Social - teoretisk Utvecklas BAAB

32 Lagar som styr Nationell nivå, skollag, skolförordning, läroplan, kursplan. På kommunal nivå, de nationella styrdokumenten konkritiseras i, skolplan skolorganisationer, skolformer. Den enskilda skolenheten, utarbetar lokal skolplan, likabehandlingsplan. Rektor, ansvarar för organisation och planering av skolans verksamhet. Den enskilde läraren eller arbetslaget, gör en lokal pedagogisk planering LPP, som ska användas som utgångspunkt för individuella utvecklingsplaner, IUP, på gymnasiet studieplan. Åtgärdsprogram, ska utarbetas för elever som behöver särskilda stödåtgärder. BAAB

33 Pedagogisk dokumentation Skolan är skyldig att göra individuell utvecklingsplan. I gymnasieskolan individuell studieplan. Planen ska vara konkret och tydlig. Det ska framgå vad eleven förväntas lära, hur detta ska ske och hur deras kunskaper kommer att bedömas. Eleven ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygsättning (Allmänna bestämmelser om betyg Skollagen 3 kap 15 ) Planen ska vara ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling. För elever i behov av särskilt stöd, ska åtgärdsprogram utarbetas av berörd personal. Skolan gör en bedömning/kartläggning som beskriver elevens svårigheter med hänsyn till omständigheter och miljö. Åtgärdsprogrammet ska konkret beskriva elevens behov och innehålla pedagogiska förutsättningar samt konkreta, tydliga strategier. Åtgärdsprogram såväl som individuell plan ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. BAAB

34

35 BAAB

36 Almanacka, filofax, schema som är anpassade till den enskilde individen är den viktigaste visuella strategin. Almanackan ger individen en tidsorientering. Bristande tidsuppfattning kan leda till att vardagen inte fungerar. BAAB

37 Då nu-sedan Tidsupplevelse känsla för tiden i vardagen Tidsorientering veta vilken dag, månad, årstid det är Tidsplanering bedöma hur lång tid något tar Bristande tidsuppfattning kan leda till att vardagen inte fungerar Tid: Livet är ett flöde, ett flytande tillstånd utan avgränsningar. Gunnel Norrö BAAB

38 BAAB

39

40 Ansvar Mål Att respektera Att förstå BAAB

41 Seriesamtalen är uppbyggda i sekvenser och identifierar genom pratbubblor och ansiktsuttryck vad människor säger, tänker och känner. BAAB

42 BAAB

43 BAAB

44 BAAB

45 BAAB

46 BAAB

47 Synonymer Fågelholk Engelska Fisketur Mentaliseringsförmåga ett avancerat perspektivtagande Mentaliseringsproblematik leder till svårigheter att: Förstå avsikten bakom ord Formulera egna frågor Förutse det sociala spelet och aktivt tolka förändringar och andras reaktioner Insikt om: Var? Vad? Hur? När? Hur länge? BAAB

48 BAAB

49 Rita och skriv en berättelse från en rast då det hände mycket. 1. Du skriver om en rast där du själv och flera kompisar finns med. Det kan vara verkligt eller fantasi. 2. Gör en rubrik och en tankekarta kring det du vill skriva om. 3. Skapa en serie och sätt in orden från tankekartan i händelseförloppet. 4. Din berättelse ska nu göras som en serie. Rita bilder med prat och tankebubblor. Du visar med pratbubblorna vad personerna säger till varandra med tankebubblor vad de tänker. 5. Skriv en berättande text under bilderna. BAAB

50 När du skriver ska du tänka på: Blanda korta och långa meningar och använda stor och liten bokstav. Du ska sätta ut punkt, frågetecken och utropstecken..?! Variera språket. Skriv olika ord så du inte upprepar samma ord flera gånger. Som hjälp kan du använda synonymboken. Du ska skriva tydligt så att alla kan läsa och förstå din text. Du ska redovisa din serie där du förklarar vad och hur du tänkt med dina bilder, tanke och pratbubblor. Sv Utvecklar sin lust och förmåga att skapa med hjälp av språket Sv Fördjupar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor Sv Utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel Sv Kunna använda språket som medel för tänkande, lärande och kommunikation Sv Kunna skriva egna texter för hand eller med datorns hjälp så att innehållet blir begripligt BAAB

51 Rasten Det är rast. Vi är två lag som jagar varandra. Det är kul. Plötsligt händer något. Marcus blir knuffad och ramlar. Jag tror det är Jens som knuffar Marcus. Jag hoppar på Jens och börjar slå honom. Jens hotar mig. Jag skriker NÖRD! Jag boxar Jens jättehårt. Han sliter sig loss och springer iväg. Jag är jättearg. Ingen kan prata med mig. Jag lyssnar inte. Det blir en tråkig rast. På lektionen går Stina igenom det som hänt. Hon ritar på tavlan det vi säger och gör det som en serie. Vi ser och förstår. BAAB

52 Tillsammans bestämmer vi att när någon bråkar, knuffas eller slåss så ska alla som ser det ropa STEN. Det betyder att alla ska stanna upp precis som i leken förstenad. Vi ska berätta och förklara för alla klasserna på skolan så att de också kan göra som vi, ropa ordet STEN! Detta ska hjälpa oss så vi slipper tråkiga raster. Jag kan alltid springa in till min argplats eller prata med en lärare. Det blir bra för mig. Jag vill vara en bra kompis. BAAB

53 Sociala berättelser Syfte: Att ge ett utifrånperspektiv till ett inifrånperspektiv sociala situationer abstrakta situationer lagar, regler, rutiner förändringar

54 Sociala berättelser ska: vara individanpassade skrivas i 1:a person singular ha rätt ord/bild ha rätt layout ge koncept

55 Sociala berättelser baseras på en känd situation VAD? VAR? NÄR? HUR? HUR OFTA? HUR LÄNGE? MED VEM?

56 finns kvar ger hjälp att reflektera ger faktiska, relevanta kunskaper föreslår lösningar, strategier ger nycklar utan tjat

57

58 I klassrummet har elever och lärare lektion. Ibland måste lärare berätta och förklara för eleverna vad de ska göra. Då måste vi elever lyssna. När Lena eller någon annan av mina lärare berättar och förklarar har jag svårt att sitta stilla. Jag FÅR röra mig men det är FÖRBJUDET för mig och alla de andra eleverna att störa. När jag stör säger Lena eller någon annan vuxen till mig. Om jag fortsätter får jag RÖTT utvisningskort. Då väljer jag att gå ut I klassrummet eller stanna kvar ALLA tycker det är bra om jag kan vara kvar i klassrummet och jobba!!!!!! BAAB

59 BAAB

60 Skolplikt Alla Barn i Sverige har skolplikt. Så är det i andra länder också. Skolverket har bestämt vad eleverna ska lära sig och hur många timmar de ska gå i skolan. Det står i kursplanen och skollagen. Det finns nationella prov som ALLA svenska elever måste göra för att se vad de lärt sig och att lärarna har följt kursplanerna. När jag tycker något är tråkigt eller verkar svårt diskuterar och argumenterar jag det med lärarna. Jag vill inte sätta igång och jobba. Ibland stannar jag hemma. Mina lärare och kompisar blir irriterade. Jag gör inte mina uppgifter. Jag måste försöka förstå att det som gäller alla andra, gäller mig också. Det finns många elever som tycker skolan är jobbig och tråkig. De måste precis som jag försöka förstå regler och följa dem. Jag måste försöka klara av mina lektioner och mitt skolarbete. Det kommer att fixa sig!

61 BAAB

62 BAAB

63 BAAB

64 Lite arg Besviken Irriterad Sur Arg Upprörd Missnöjd Förbaskad Mycket arg Ilsken Rasande Ursinnig SP. BAAB

65 BAAB

66 AVTAL Jag får bli arg. Det får alla. Ingrid och Göran blir också arga. När jag blir arg ska jag gå argrundan eller riva sönder tidningar från arglådan Detta har jag bestämt tillsammans med Ingrid och Göran Underskrifter. BAAB

67 När jag blir arg och besviken klättrar jag upp i mitt argträd. Sätter mig på relaxplatsen. BAAB

68 SP. BAAB

69 Det är gott med mat. Det tycker många. En del äter för mycket. En del äter fel sorts mat. Jag tycker det är gott med mat, frukt och godis. Jag äter för mycket. Jag är tjock. Nu har jag bestämt att jag ska försöka banta. Elin är dietist. Hon hjälper mig att göra bra matsedlar. Dom ska jag följa. Tillsammans med Monica motionerar jag. Jag vill bli inspelad på Video. Birgitta har lovat att spela in mig när jag visar att jag kan följa mitt bantningsschema. SP. BAAB

70 Om en situation inte är som jag tror, tolkar den. Hur är den då? Att missförstå eller att bli missförstådd. BAAB

71 BAAB

72 BAAB

73 Lek - en riktig allvarlig sak. Barnens rätt till lek står inskrivet i FN:s barnkonvention Leken utvecklar empati och ökar barnets kreativa förmåga Rollspel Barnet utgår från sina egna upplevelser men måste registrera kompisens leksätt Låtsaslekar I låtsasleken lär sig barnet att ställa upp på krav och följa underförstådda regler. De övar arbetsminnet. Samspelslekar Viktiga lekregler: Samförstånd, ömsesidighet, turtagande Leken har en inkluderande effekt BAAB

74 Brännbollsdagen 1. Varför har skolan en brännbollsdag? Det är tradition på skolan Det är trevligt att ha en annorlunda dag i början, de flesta känner inte varandra och allt känns nytt och kanske nervöst. Här får man chansen att börja prata med och lära känna sina klasskompisar, kanske också en del andra elever och lärare. 2. Kan man vinna något? Det viktiga är inte att vinna, även om en del tar det spelet på allvar. Vinnarklassen får tårta. 3. Vilka är med? Alla klasserna har ett lag och lärarna har också ett lag. Om en klass är för liten, så får de gå ihop med en annan klass. Det gäller till exempel Basgruppen och Assistentgruppen. 4. Om jag inte kan eller vill vara med, vad händer då? Närvaron är obligatorisk denna dag, som alla andra skoldagar. De som inte kan vara med på grund av skada, sjukdom eller handikapp, får en annan uppgift. En del blir funktionärer, resten publik. 5. Var spelas matcherna? Matcherna spelas utomhus, nere vid fårhagen och eventuellt på gräsplanen vid matsalen. Ett schema kommer att göras, så att alla vet vilken plan de ska gå till. BAAB

75 6. Hur går brännboll till? Lärarna som har planerat dagen kommer att dela ut en skriftlig förklaring med brännbollsregler. 7. Vad ska man ha på sig? Vilken utrustning behöver man? Om det är varmt, kan du ha på dig shorts och en T-shirt. Är det dåligt väder och kallt, så passar det bättre med ett träningsställ av något slag. Om du är osäker kan du ta med både och. Joggingskor är det bästa att ha på sig, men har du inte det, så ta med bekväma skor som du kan springa i. Alla kommer att ha samma kläder hela dagen. Ingen går och duschar mellan matcherna. Det blir för trångt och dessutom blir man inte så svettig av brännboll. I stället duschar alla när de kommer hem efter matcherna. 8. Är de flesta duktiga på brännboll? Nej de flesta missar bollen några gånger och de springer kanske inte heller så snabbt. Det spelar ingen roll. Det är bara på lek och alla får vara med utifrån sina förutsättningar. Hoppas att vädret blir fint och att alla får en trevlig dag! BAAB

76 En individs begränsningar för delaktighet kan handla om brist på insikt om sociala koder och kulturella mönster i olika miljöer. Vad gäller: egenvård, klädsel, beteende språkbruk samspelsformer jargong t.ex. ungdomskultur adekvat självbild rums - och tidsperspektiv se sammanhang rimligt - orimligt SP. BAAB

77 BAAB

78 ???????????? xxxxxx mmm mmm mm SP. BAAB

79 BAAB

80 De sociala svårigheterna överstiger oftast de ämnesmässiga. En social situation har följande beståndsdelar: Något man kan se människor rörelse ansiktsuttryck tolka Något man kan höra ord ljud tolka Något man ska känna till känslor relationer avsikter gissa sig till kunskap om tolka BAAB

81 Manualer, bruksanvisningar, guideböcker kan handla om egenvård och hemsysslor men också ge hjälp att klara moment eller situationer i samhället. Guidebok Jag, Jonas, Nicklas och Karin går till bowlinghallen Där tar vi på oss bowlingskor och väljer klot. Vaktmästaren visar oss vilken bana vi ska använda Karin talar om vem som börjar, är tvåa, trea och fyra. Vi spelar. Det är kul! Vi bowlar till c:a Vi lämnar tillbaka klot och skor Nu ska det bli gott med fika. När alla fikat färdigt går vi tillbaka till Sandskogen. BAAB

82 BAAB

83 Gå till skogen tillsammans Vi leker Visselpipan visslar Vi sätter oss på bänken Vi går tillbaka till Oasen BAAB

84 BAAB

85 Jag ska ha gympa. Jag hänger kläderna vid pricken. Vid genomgången står jag på pricken. SP. BAAB

86 Efter gympan duschar vi. Jag väljer duschen med pricken. Jag går till klassrummet. Jag tar på mig. SP. BAAB

87 BAAB

88 BAAB

89 Orienteringsinsikt Ett grundläggande behov att veta förstå och se sammanhang i tid, rum, aktiviteter, avsikter. Föräldrar, lärare, mentorer är barns orienteringspunkter. Orienteringstomrum är outhärdligt för den mänskliga hjärnan. Desorientering påverkar hjärnans intellektuella funktioner negativt. Hjärnan söker kompensation. Arg Oro ångest Regiditet Tvång Respektlöst beteende Jämnåringsorientering Mobbning, skolk Lyssna ställ frågor Respekt respektera Samarbeta involvera Barnet lär inte av konsekvenser utan genom förförståelse, förutsägbarhet och trygga relationer BAAB

90 På MINA villkor Svårt att ta tag i problemen, när problemen inte fått tag i mej. BAAB

91 BAAB

92 Identitetsutveckling Motivation Målmedvetenhet Envishet utveckla uppfattning om mig själv öva mig i perspektivskifte och inlevelseförmåga få en uppfattning om vad omgivningen förväntar sig adekvat självkänsla tydlig självbild självförtroende BAAB

93 Hjärnan i huvudrollen Hjärnan och pedagogiken. Ett samspel. Betrakta, reflektera, förstå Mognadsprocesser Härbärgera motstridiga känslor och kunskaper Logiska tankar Förnuft Känslor Känslor som uppfyller personen Frustration - impuls Förstå, förutse, agera Känslorna som styr personen Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån Och där de möts Har man en chans att se sig själv. Tomas Tranströmer SP. BAAB

94 Sociala kognitiva svårigheter Problembaserat beteende Rädd att avslöja sin oförmåga Utebliven stimulans av den sociala utveckling Få sociala kontakter Upplevelser av att inte duga Flyktstrategier Utveckling av negativ jaguppfattning Brist på social kompetens Dåligt utbyte av försök till social interaktion Isolering Beteendeinriktade åtgärder - krav, kontroll, konsekvens Relationsinriktade åtgärder känslomässigt engagemang emotionella utmaningar motivation som drivkraft BAAB

95 Kognitivt förhållningssätt Tanke, känsla och handling är centrala delar i det kognitiva förhållningssättet. Utgå från en specifik situation och analysera hur personen uppfattar, förstår av verkligheten, det som är hjälp personen att ordna och strukturera sin situation och sina omvärldsintryck ge nya tankar och idéer till problemlösning och begreppsbildning ge förutsägbarhet i tid och omfattning Visualisera - Formulera Process Reflektion - Utvärdering BAAB

96 Tydlighet Förförståelse Yt - och djupstruktur Trygghet Förutsägbarhet Tillit Tidsuppfattning När hur länge Uppföljning utvärdering Tillhörighet/självbild Involverad Delaktig BAAB

97 Bemötande samspel - samverkan Värdegrund förhållningssätt Tillit Människosyn Kunskapssyn Samhällssyn Det är ansvarsfullt att ändra människors sätt att leva, men det är vår sak att se till att förändringar blir till nytta och nöje. Dr Doolittle Musik, sång Marcus Krunegård BAAB