LEDARHANDLEDNING.

Transkript

1 LEDARHANDLEDNING 1

2 INNEHÅLL ALLA PÅ SNÖ 3 SKAPA EN MILJÖ ATT LYCKAS I 4 TRYGGHETSARBETE SOM LEDARE SKAPA TRYGGA GRUPPER 5 SKALFRÅGOR LEDARE 8 BARN 10 ÖVNINGAR STYRKA OCH SNABBHET 11 BALANS 12 KOORDINATION OCH KONDITION 13 RÖRLIGHET 14 ÖVNINGSBANK UPPVÄRMNINGAR 15 LEKAR OCH STAFETTER 15 TEKNIKMOMENT MED SKIDOR 17 KALVTRÄSKSKIDAN 20 KORT OM KOST 21 ALLEMANSRÄTT 23 FUNKTIONELL SKIDÅKNING 24 LITTERATURFÖRTECKNING 26 ANTECKNINGAR 28 INFORMATION OM SKIDRÅDET 30 TACK TILL VÅRA PARTNERS 31 2

3 ALLA PÅ SNÖ! Alla på snö vänder sig först till fjärdeklassare men också till alla som vill lära sig glida och hoppas på snö genom grenar som alpint, längd, skicross, snowboard, backhoppning, freeskiing, puckelpist, telemark och speedski. Alla på snö-dagen är till för att eleverna att få pröva att glida på snö. Syftet är att väcka ett livslångt intresse för snösport genom att ha massor av kul på snö. Vi ska skapa trygga skidupplevelser för våra deltagare, du ska alltid bära med dig en sjukvårdsväska, det du kan göra på plats gör ofta skillnad. LÄR KÄNNA DIN ALLA PÅ SNÖ-ANLÄGGNING: Vem är ansvarig när en skada sker? Hur går räddningsarbetet till? Vad är ditt ansvar? Hur ska du informera vuxna och barn? 3

4 SKAPA EN MILJÖ ATT LYCKAS I! HUR KAN NI LÄGGA UPP ALLA PÅ SNÖ-DAGEN? Dagen ska bestå av samling/uppvärmning, huvudmoment och avslutning. EXEMPEL PÅ HÅLLTIDER FÖR ALLA PÅ SNÖ-DAGEN 08:00 Samling för ledare/ tränare Samling för fjärdeklassarna berätta om dagen 09:20 Dela in eleverna i mindre grupper alpint, längd, pulka mm 10:00 Börja med snöaktiviteter hjälp och stöd till de som behöver 11:30 Lunch Cirka 12:00 13:00 Snöaktiviteter 13:30 Avslutning och summering av dagen SAMLING Samla alltid deltagarna i en ring, gnuggis stå arm mot arm, då hamnar ingen bakom eller framför, så alla ser och hör! Här kan man ta alla praktiska detaljer som presentation av ledare, upplägg och planering för Alla på snö-dagen, kolla deltagarlistor, regler, samlingsplatser, toaletter, om någon gör illa sig hur går vi till väga då! Målet med dagen: uppleva snöglädje tillsammans! TIPS! Ta det lugnt som ledare/tränare det kommer att smitta av sig till deltagarna! Ni har hela dagen på er! UPPVÄRMNING Uppvärmningen har ett viktigt syfte för att få igång gruppen, minska anspänningen, höja stämningen, förbereda kroppen för aktiviteter samt att förebygga skador. TIPS! Fråga gärna om deltagarna har någon rolig lek som de vill leka! HUVUDMOMENT Under huvudmomentet utvecklas nya färdigheter oavsett gren som till exempel att röra sig runt, glida på snö, stanna, svänga och hoppa. AVSLUTNING Syftet med avslutningen är att samla hela gruppen och summera dagens träff. Här kan du berömma barnen för deras insatser, fråga hur deltagarna har haft det under dagen, har vi nått målet och upplevt snöglädje tillsammans? Berätta om möjligheterna att fortsätta åka tillsammans med Svenska Skidförbundet och Friluftsfrämjandet i framtiden. 4

5 TRYGGHETSARBETE SOM LEDARE För att skapa en trygg grupp finns några nyckelfaktorer du som ledare behöver tänka på. Det är viktigt att skapa kontinuitet genom att hitta en rutin för hur ni startar och avslutar varje pass. I detta är det viktigt att du som ledare säger Hej och Hej då till alla deltagare och på så sätt visar på allas lika värde och sätter en standard om att ni i gruppen hälsar på varandra. Tänk på att börja och avsluta varje pass med något positivt, exempelvis genom att alltid samlas i ring så att alla deltagare kan se dig och även de andra deltagarna. På så sätt synliggörs de aktiva av dig som ledare och av varandra. Agera mera, var noga med att alltid agera mot nedsättande beteende eller andra negativa händelser i gruppen och var konsekvent i ditt agerande. Var noga med att skapa en samsyn med deltagare och andra ledare om er verksamhet. För att ett barn ska känns sig trygg, lugn och fungera i en grupp behöver de bli lyssnade på, känna sig delaktiga, känna gemenskap och känna att de utvecklas utifrån deras nivå. Nedan hittar du tips som kan hjälpa dig att skapa en trygg grupp med en bra stämning. STARTA MED EN GRUPP OCH AVSLUTA MED EN GRUPP Börja varje grupp med att presentera dig som ledare, vad dagen innehåller och gå igenom vad en bra ALLA PÅ SNÖ-KOMPIS är från snökunskapsboken och beskriv att vi gör det för att alla i gruppen ska få en trevlig och rolig Alla på snö dag. Låt barnen ge exempel på hur de kan göra för att följa de sju punkterna och kom överens om att vi alla kan säga till om någon inte följer dem. När det är dags att avsluta med gruppen ta fram en bra ALLA PÅ SNÖ-KOMPIS igen och låt barnen reflektera över om de följde punkterna. Du kan börja med att ta en punkt i taget och att de får visa med sin tumme om de har följt just den punkten. Tummen rakt upp betyder ja, tummen mittemellan jag vet inte eller lite av varje och tummen ner betyder nej. Ställ sedan öppna följdfrågor till barnen efter varje punkt där de får beskriva varför de visade som de gjorde. Låt det vara frivilligt för barnen att berätta hur de tänker. EN BRA ALLA PÅ SNÖ-KOMPIS Säger Hej och Hej då. Hjälper till så att alla får roligt. Ger beröm och hjälper till. Sprider positiv energi! Lyssnar på andra deltagare. Pratar med alla och är snälla mot alla. Är en bra förebild för andra. 5

6 TIPS PÅ VÄGEN FÖR ATT SKAPA EN TRYGG GRUPP SAMSYN Det är viktigt för både barn och vuxnas trygghet att ledarna och deltagarna har en gemensam bild av vad de vill förmedla och vad dagen ska innehålla och syfta till. SE ALLA För att skapa trygga deltagare är det viktigt att synliggöra dem exempelvis genom att aktivt lyssna när dem pratar, säga hej till alla vi möter, göra en övning som får alla att uttrycka sig när dagen startar och en övning som ger deltagarna möjlighet att uttrycka sig efter dagen. Ett enkelt sätt att starta en dag och låta alla uttrycka sig är att låta dem visa med sin tumme hur det känns just där och då. Tummen rakt upp innebär att det känns jättekul och att de är förväntansfulla, tummen mitt emellan är mer att de kanske är lite nervösa och spända men att det känns okej och tummen nedåt är att kanske vara trött, ledsen, rädd eller orolig. Det går att avsluta dagen på samma sätt och prata om hur känslan har förändrats under dagen. Ofta kommer det fram att det var roligt, nervositeten släppte och rädslan likaså. När du ska prata med gruppen, samla dem i ring så att alla kan se dig och att alla deltagare ser varandra. GRUPPINDELNINGAR För att ingen ska behöva vara orolig om de kommer att få vara med i en grupp bör ledaren alltid vara den som delar in grupper. GRUPPSTÄRKANDE ÖVNINGAR Exempelvis att göra en hej-övning där alla deltagare rör sig fritt på en yta där de ska hälsa på varandra och du som ledare ger dem olika sätt att hälsa på varandra exempelvis säga tjena, hälsa som drottningen, klappa den andra på axeln, säg Namasté och för ihop händerna och nicka och kanske avsluta med att hälsa som elefanter. Syftet är att bryta isen och göra så att alla deltagare har fått kontakt med varandra innan ni fortsätter. Ni kan hitta fler övningar på TYDLIGA REGLER Var noga med att ha tydliga regler som är lätta att förstå och som är tillgängliga för målgruppen. Sätt gärna upp trygghetsregler med gruppen där deltagarna får vara med och ta fram exempelvis fem förhållningssätt ni ska ha under er aktivitet för att alla ska våga säga vad de tycker, våga delta och känna sig trygga. Exempelvis: Vi lyssnar på varandra Vi hjälper varandra om någon behöver hjälp eller blir ledsen. Vi säger snälla saker till varandra FÖRSTA INTRYCKET Var noga med vilket första intryck du vill ge och se till att ni får en positiv första kontakt. Tänk igenom på förhand hur du presenterar dig, hur du pratar till målgruppen och vilket kroppsspråk du bör ha. KONSEKVENT Var konsekvent, att vara konsekvent ger barn en trygghet då de vet vad de kan förvänta sig av ledaren. 6

7 FÖREBILDSKAP Fundera på hur du kan vara en bra förebild och kom ihåg att du inte kan göra valet själv om att bli förebild utan det gör den som vill ha dig som förebild. Det val vi har är om vi ska förvalta det eller inte. Kom ihåg att människor speglar varandra och speciellt barn vilket innebär att de kommer att ta efter det du gör, positivt som negativt. BARNPERSPEKTIV Ha alltid ett barnperspektiv, varför vill barnen utföra denna aktivitet? Stäm gärna av med gruppen hur en övning har känts och lyssna på hur de upplevde den och om det var på deras nivå. AGERA MERA Våga agera varje gång du märker ett nedsättande beteende. Det är alltid bättre att agera direkt och markera än att låta det gå förbi. SYFTE Berätta gärna varför ni gör olika övningar då det blir lättare och tryggare för den aktiva att utföra instruktionen. TRYGGHETSANALYS Gör en trygghetsanalys efter varje pass. En analys för dig själv och en analys tillsammans med din ledarstab där du går igenom frågor som: - Hur upplevde jag gruppen? - Levde gruppen upp till hur en bra Alla på snö kompis är? - Såg jag alla deltagare? - Var alla delaktiga? - Hur var jag som förebild? - Hur verkade deltagarna må? - Var jag tydlig? - Hur gick avslutet och hur upplevde barnen att de hade följt att vara en bra Alla på snö-kompis. Skriv ner dina/era tankar och fundera på vad du kan göra annorlunda till nästa pass. KRÄNKNING är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer av dålig behandling som gör att någon känner sig ledsen, sårad och mindre värd. MOBBNING är upprepade kränkningar mot en person under en viss tid. Den som är utsatt riskerar att hamna i ett underläge och har svårt att försvara sig. 7

8 SKALFRÅGOR LÄS IGENOM VARJE PÅSTÅENDE, FUNDERA OCH PLACERA DIG PÅ SKALAN. 1. JAG PRIORITERAR DET SOCIALA KLIMATET I MITT LEDARSKAP ALDRIG ALLTID 2. JAG SER OCH UPPMÄRKSAMMAR ALLA I MIN TRÄNINGSGRUPP LIKA MYCKET ALDRIG ALLTID 3. JAG ÄR TYDLIG OCH ÖPPEN MOT ALLA DELTAGARES FÖRÄLDRAR ALDRIG ALLTID 4. JAG DISKUTERAR TRYGGHETSFRÅGOR OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT MED MINA LEDARKOLLEGOR ALDRIG ALLTID 5. JAG ÄR SÄKER PÅ HUR JAG SKA AGERA NÄR DELTAGARE BLIR UTSATTA FÖR KRÄNKNINGAR ALDRIG ALLTID 8

9 ATT TA MED FÖR ANSVARIG FRÅN SKOLAN: Under Alla på snö dagen har barnen gått igenom och jobbat med hur de kan vara EN BRA ALLA PÅ SNÖ-KOMPIS som ni kan se nedan. EN BRA ALLA PÅ SNÖ-KOMPIS Säger Hej och Hej då. Hjälper till så att alla får roligt. Ger beröm och hjälper till. Sprider positiv energi! Lyssnar på andra deltagare. Pratar med alla och är snälla mot alla. Är en bra förebild för andra. Vi har satt ihop skalfrågor som innebär att vi har gjort frågor baserade på EN BRA ALLA PÅ SNÖ- KOMPIS och en skala på varje fråga där eleven kan gradera hur den känner att den lever upp till de olika punkterna och börja reflektera över hur den kan förflytta sig på skalan. Vår tanke är att eleverna först tittar på frågorna själva och sätter sina graderingar utan att visa för någon. Sen delar ni upp i grupper med cirka 3-5 elever i varje där de får diskutera hur en egentligen gör för att följa punkterna och hur det går att förbättra sig. Ge dem ca 15 minuter för att sen redovisa vad de har kommit fram till. Därefter är det dags för eleverna att återigen titta på sina graderingar och skriva ner hur de tänker göra för att förflytta sig på skalan för att vara EN BRA ALLA PÅ SNÖ KOMPIS. Vi tänker att de håller deras planer för sig själva men att ni efter cirka en vecka låter eleverna titta på sin skala igen och fundera på om de har förflyttat sig uppåt på skalan. Ni kan använda de befintliga frågorna men ni kan också byta ut dem om ni känner att ni har frågor som är mer relevanta för er. Det viktiga är att ni låter eleverna gör sina graderingar för sig själva och att det blir anonymt men att ni kan ha generella diskussioner kopplat till dem för att varje individ ska kunna få inspiration och en bredare insikt i att vi är och tänker olika och att vi har olika perspektiv. 9

10 SKALFRÅGOR FÖR BARNEN ATT JOBBA VIDARE MED I SIN KLASS LÄS IGENOM VARJE PÅSTÅENDE, FUNDERA OCH PLACERA DIG PÅ SKALAN. 1. JAG SÄGER HEJ OCH HEJ DÅ TILL MINA KLASSKAMRATER ALDRIG ALLTID 2. JAG HJÄLPER TILL SÅ ATT ALLA FÅR VARA MED OCH HA ROLIGT ALDRIG ALLTID 3. JAG GER BERÖM TILL MINA KLASSKAMRATER NÄR DE GÖR NÅGOT BRA OCH JAG HJÄLPER TILL NÄR NÅGON BEHÖVER HJÄLP I KLASSEN ELLER I SKOLAN ALDRIG ALLTID 4. JAG SPRIDER POSITIV ENERGI I MIN KLASS ALDRIG ALLTID 5. JAG LYSSNAR PÅ MINA KLASSKAMRATER ALDRIG ALLTID 6. JAG PRATAR MED ALLA OCH ÄR SNÄLLA MOT ALLA I MIN KLASS ALDRIG ALLTID 7. JAG ÄR EN BRA FÖREBILD FÖR DE ANDRA I MIN KLASS ALDRIG ALLTID 10

11 ÖVNINGAR Att lära sig nya saker och att träna kroppen är kul! Skid- och Snowboardvåkning bygger på många olika fysiska egenskaper som kan utvecklas och tränas. Med allsidig träning bygger vi en bra rörelsegrund. Allsidig träning skapas genom att variera, anpassa och kombinera kända rörelser till nya situationer med hög lyckasfaktor. Där glädje och gemenskap finns sker utveckling. Tips på bra träning för hela kroppen innan snön kommer kan genomföras både inne och ute. STYRKA OCH SNABBHET Benböj, upphopp, landa och bromsa rörelsen till stillastående i stolen. Du tränar fram- och baksida lår och rumpa. Stå som om du skulle göra en armhävning och förflytta dig i sidled och tillbaka. Du tränar armar, ben samt mage och rygg. 11

12 BALANS TESTA DIN BALANS GENOM ATT: Stå på ett ben Stå på två ben tätt ihop och raka ben Stå på två ben med mellanrum samt böjda ben Balansera på en bom eller på en liggande stock eller på ett sträck på olika sätt. 12

13 KOORDINATION OCH KONDITIONS BANA START: 1. Spring slalom mellan koner 2. Skridskohopp från de ena benet till det andra. Vila på varje fot vid markeringen och använd armarna diagonalt i varje hopp. 3. Jämfotahopp med armdrag till varje markering. 4. Gör en 180 eller 360 vid varje markering

14 RÖRLIGHET Rotera i överkroppen från sida till sida, lägg staven bakom skuldrorna vila händer och armar på staven Håll kvar staven och gör sidböjningar från sida till sida. 3. Baksida lår och rumpa SINNEN Genom att ta bort ett sinne blir andra sinnen starkare, se bild. Rör dig som en skid- eller snowboard åkare hur känns det när du inte hör eller inte ser? HOPPAS VI SES UTE I BACKAR OCH SPÅR! LYCKA TILL! 14

15 ÖVNINGSBANK Här finns uppvärmningar, lekar, huvudmoment/teknikmoment och övningar. Tänk på att anpassa efter deltagarnas nivå ni hittar också tips på hur ni kan bygga ett skidlekområde. UPPVÄRMNINGAR Gå, skutta eller spring framlänges, baklänges, i sidled, lätta eller tunga steg. Gå med långa steg och rör armarna som när du åker längd. Sträck er upp och plocka äpplen och böj er ner och plocka blommor. Små hopp på stället och i sidled. Knäuppdragningar. Sparka dig själv i rumpan. Twisthopp. Krigsdansa som indianer. Stå på ett ben växla. Hinderbana där ni exempelvis springer slalom runt koner, kryper under en båge och hoppar över koner eller käppar. LEKAR OCH STAFETTER PÅ PLAN MARK MED ELLER UTAN SKIDOR VAD HETER DU? Barnen står i en ring. En boll kastas, rullas eller skickas mellan barnen. Den som skickar bollen frågar vad heter du? Den som tar emot säger jag heter... Bollen ska passera alla. HÄRMA DJUR Ledaren/deltagarna härmar ett djur, ledaren/deltagarna gissar och gör lika. SISTA PARET UT Barnen står två och två i ett led. Längst fram står jägaren som ropar sista paret ut. Paret längst bak i ledet springer framåt på var sin sida om ledet och försöker finna varandra och ställa sig längst fram, utan att bli kullade av jägaren. Den som blir kullad blir ny jägare. TUPPFÄKTNING Barnen står två och två med armarna hålls i kors på ryggen. Sedan hoppar de på ett ben och försöker att få varandra ur balans. TUSENFOTINGEN Barnen står i ett eller flera led med fattning om varandras midja. Förste man är huvud på tusenfotingen och förflyttar sig på olika sätt genom att t.ex. springa, gå på tå, gå med böjda ben, hoppa kråka. De övriga följer John och försöker göra på samma sätt. På signalen bryt från ledaren, ställer sig förste man sist i ledet och leken fortsätter med andre man som huvud. STAVSTAFETT Sätt två eller flera parallella banor med deltagarnas skidstavar. Dela upp gruppen i två eller flera lag. Låt sedan barnen springa slalom mellan stavarna utan skidor eller med en skida på. 15

16 TRÄ PÅ NÅLEN Dela upp gruppen i två eller flera lag. Lagen ställer sig på led med benen isär (grenstående). På signal kryper förste man trådändan mellan benen på de övriga i ledet. Direkt när förste man har passerat andra man, kan nästa man börja krypa osv. Alla ska krypa igenom och det lag som först står uppställda i ursprungsordningen vinner. KLÄDNYPEKULL Barnen får varsin klädnypa som de sätter fast i jackan från midjan och bakåt. Nu ska man skydda sin egen klädnypa och samtidigt ta klädnypan av sin kompis. När man har tagit en klädnypa fäster man den på sin egen jacka. Har man själv inga kvar hämtar man en ny hos ledaren. DOPPBOLL Gör ett mål på var kortsida. Dela in gruppen i två lag. Lagen ska passa bollen mellan sig genom att kasta bollen till varandra. Man får inte förflytta sig med bollen. När man fångar bollen doppar man den i marken innan man kastar den vidare till en lagmedlem. Målet görs genom att man doppar in bollen i målet. Variant kan vara att man sparkar bollen. STJÄRNSTAFETT Gruppen delas in i 2 4 lag, beroende på antalet barn. En bana märks med ut med fyra konor. Lagen placerar sig i mitten, vid var sin kona. På given signal åker en i varje lag ut i banan, kör ett varv och återvänder till mitten för att växla. Obs! Runda lagets startkona både på vägen ut och på vägen tillbaka till växlingen. 16

17 HUVUDMOMENT/TEKNIKMOMENT MED SKIDOR RÖRA SIG RUNT PÅ PLAN MARK OCH UPPFÖR BACKEN Sätt upp en käppbana eller koner att ta sig igenom eller runt. Lyft ena och andra foten. Hoppa små skutt på stället. Snurra/kliv runt 360 grader. Följa John. Blomman: Gruppen bildar en ring med skidspetsarna inåt mitten. Låt skidornas bakändor glida ut så att skidorna formar ett V och blomman slår ut. Trampa eller hoppa sedan tillbaka skidorna till ursprungsläget. Gör detta några gånger så alla hänger med. Ta av en skida och åk runt och balansera på bara en skida. Kull med skidorna på. Skidfotboll: Dela in gruppen i två lag där man har en skida på och spelar fotboll med den fria foten. Sätt upp mål med käppar eller stavar. Stafett med en skida: Dela in gruppen i två lag. Barnen har en skida på och sparkar sig fram med den andra foten. Man rundar t.ex. en stav, sparkar tillbaka till laget och nästa fortsätter. En variant är att man binder ihop sparkbenen och jobbar ihop, två och två. Gör fiskbensmönster upp för backen. Saxa. Trampa i sidled uppför backen. Ta små steg i början. ÅKA UTFÖR Börja inte för högt upp de första försöken, då det kan bli för höga farter och viss rädsla. Man rör sig stegvis upp när tiden är mogen. Åk och var stor som en jätte, liten som en mygga. Härma djur t.ex. åka brett som en björn, högt som en giraff, liten som en mus, hoppa som en hare osv. Gissa vilket djur man föreställer. Lyft på ena och andra foten. Kör bil, motorcykel, flygplan. Åk två eller flera hand i hand eller med stavar mellan sig. Plocka guldklimpar, svampar, ärtpåsar med händerna. Kan göras två och två, där man ger varandra den upplockade saken. Åk utan stavar. Hur långt klarar de att åka på en skida? Hur många småhopp kan de klara av på vägen ner? Stor rörelse i överkroppen med armarna där man snurrar armarna bakåt, framåt, i kors framför bröstet, simmar, flaxar mm. Åk under tältportar eller bågar. PLOG TILL STOPP Det kan vara svårt, att vrida/peka stortårna mot varandra och forma en plog. Prova utan skidor först. En glasstrut som är olika stor beroende på hur mycket glass man stoppar i den. En plogbil som plogar mycket eller lite. Spetsarna är vänner puss, puss Stanna vid markeringar, t.ex. koner eller käppar. SVÄNGAR Spring fram och tillbaka. Barnen åker i plog rakt mot ledaren. Ledaren springer fram och tillbaka nedanför barnen och försöker fånga deras uppmärksamhet. Dit man tittar vill gärna skidorna också följa. 17

18 PEKA MED TÅRNA DIT MAN VILL ÅKA Barnen får reda ut vart vänster stortå pekar och vart höger stortå pekar. Ge tårna ett namn t.ex. Pannkaka och sylt. Först glider barnen nedför backen och pekar med pannkakstån för att forma en sväng, sedan glider de nedför backen och pekar med sylttån för att forma en sväng. Sätt upp koner: Sätt en konbana ganska rakt i fallinjen med gott om plats. Låt barnen åka runt konerna. FLER LEKAR OCH ÖVNINGAR Åk olika banor med pinnar, koner, kottar, bågar, kortkäpp mm. Åk i hopp eller i skogen. Följa John där man hoppar, snurrar, rullar, trampar, sjunger, flaxar, flyger mm. Åk baklänges. (Välj mycket enkel terräng och en säker plats!) Håll en käpp mellan varandra. Två och två med vanlig plastkäpp mellan varandra. Den ena kan lyfta eller sänka käppen och den andra följer med i svängarna. Åk över terrängvågor, orgeltramp, pucklar, hopp, velodromer mm. Polisen: Ledaren (polisen) står nedanför gruppen och visar med armarna rött eller grönt ljus, höger eller vänster. Barnen stannar, åker rakt, till höger eller till vänster på polisens tecken. Koppla bort sinnen: T.ex. åk och blunda eller håll för öronen. För att utmana balansen och använda andra sinnen när ett är bortkopplat Åk och sjung, andas eller räkna för rytm och rörelse i åkningen. Levande slalom: Barnen i gruppen är portarna i banan. Siste man åker runt sina kompisar (portarna) och bildar en ny port längst fram osv. Håll goda avstånd mellan åkarna och uppmana till försiktighet när man svänger runt sin kompis. Utmaningar: Ge barnen utmaningar som t.ex. hur långt kan du glida, hur högt kan du hoppa, hur länge kan du balansera på en skida etc. Rundbana Gör en rundbana där olika tekniker används, t.ex. diagonal, stakning, saxning, utför. Slalom mellan koner. Kasta bollar i en hink eller träffa träd. Backa runt koner eller träd. Tipspromenad/runda med bilder eller frågor. Orienteringsbana med 4 6 orienteringsskärmar med bilder eller frågor. 18

19 TIPS PÅ ETT SKIDLEKOMRÅDE Ett skidlekområde inbjuder till snösportsaktiviteter oavsett gren. Här kan ni med enkla medel skapa ett område som inbjuder till rolig aktivitet och rörelse på snö. TERRÄNGVÅGOR Runda vågor i snön med mjuka övergångar att åka över. Kan formas redan på hösten. Använd er av jord, bark, spån, halmbalar mm. Avståndet bör vara cirka 5 10 meter mellan vågorna. Höjden kan variera mellan 25 cm 1 meter. Vågorna kan gärna vara breda, så att fler får plats samtidigt. HOPP Hur långt kan jag hoppa och går det att hålla balansen? Det går enkelt att bygga färdiga hoppramper i ohyvlat virke eller med snö i sluttning med lagom lutning. Hoppet bör vara cirka 60 cm brett, 2 3 meter långt och ha en höjd på cirka 2 dm i framkant. ORGELTRAMP Orgeltramp är terrängvågor som ligger vid sidan om varandra. När den ena vågraden har toppar/kullar så har den andra svackor/dalar. Orgeltrampen kan läggas på plan mark eller i svag sluttning. Avstånden mellan vågtopparna bör vara 4 meter. Höjden mellan våg och dal bör vara 40 cm. Låt snön frysa till ordentligt innan kanterna skärs till och putsas. Ett bra förarbete gör att orgeltrampet håller längre. Liksom med terrängvågorna kan förberedelser göras innan snön faller. SVÄNGAR Svängar kan man göra runt koner, under bågar gjorda av böjbara plaströr, käppar, kvistar mm. Man kan t.ex. utmana kompisen i en parallellslalombana. TIPS! Ha alltid spadar, snöskyfflar och en rejäl kratta tillgängliga vid skidleken. Preparera skidlekområdet efter varje träff så att området kan frysa till inför nästa tillfälle. 19

20 KALVTRÄSKSKIDAN VÄRLDENS ÄLDSTA SKIDA - KALVTRÄSKSKIDAN På 1920-talet hittades några träbitar som låg i en våtmark vid byn Kalvträsk. Det visade sig vara rester av ett par skidor och en stav som tillverkades för över år sedan. Experter är överens om att skidåkning för så länge sedan användes för att förlytta sig mellan platser och vid jakt. De äldsta tävlingar med skidor på längden eller utförsåkning finns beskrivna i de isländska sagorna. För över hundra år sedan var det vanligt med organiserade tävlingar på skidor, speciellet i Sverige och Norge. Då tävlade man mest i backhoppning och längdåkning. Sedan dess har skidsporten utvecklats och nya grenar har tillkommit, skidorientering, slalom, skidskytte, snowboard, puckelpist och så vidare. Bilden är hämtad från Västerbottens museums hemsida 20

21 KORT OM KOST För att kunna träna och prestera krävs det att vi tillgodoser kroppen med energi i form av mat och vätska. Ju mer vi tränar och gör av med energi desto mer måste vi fylla på. Enkelt är bra. För att prestationsutveckling ska ske måste det vara balans mellan träning, mat och återhämtning. En väl sammansatt kost innehållande tillräcklig energimängd täcker kroppens behov av näringsämnen utan att kosttillskott behöver användas. Vi behöver äta mat som innehåller kolhydrater, proteiner, fett, vitaminer och mineraler. TIPS PÅ GODA MATVANOR: Ät tillsammans i lugn och ro. Ät regelbundet. Varm mat mättar mer än kall. KOLHYDRATER Den energi som kolhydrater genererar lagras som glykogen i muskler och är viktig för att klara fysik aktivitet. Exempel på kolhydratrika livsmedel är: rotfrukter, frukt, bröd, spannmål (havregryn, mjöl), pasta, och potatis. Socker är också en kolhydrat. Därför innehåller läsk, godis och kakor kolhydrater men dessa kolhydrater ger sämre energi till musklerna. FETT Fett är viktigt för immunförsvaret, cellfunktionen och för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig av några av de viktiga vitaminerna, nämligen A, D, E och K. Fett är ett energirikt näringsämne och därmed ett viktigt näringsämne för den som tränar mycket. Det finns olika typer av fett. Det är viktigt att fett kommer från olika källor i väst och djurriket. Exempel på fettrika livsmedel av olika typ: ost, smör, vispgrädde, avokado, nötter och oljor. 21

22 PROTEINER Protein bygger våra muskler och är viktigt att tillföra kroppen när man tränar för god återhämtning. Protein består av aminosyror och är mycket viktigt för många av våra kroppsfunktioner t.ex. immunförsvaret. Exempel på proteinrika livsmedel är: fisk, kött, kyckling, ärtor, bönor och ägg. VITAMINER OCH MINERALER Vitaminer och mineraler är små byggstenar som är livsnödvändiga. Utan vitaminer och mineraler kan kroppen inte fungera. Framförallt kan vi inte utvinna energin ur maten. Varierad kost med ett högt intag av frukt, grönsaker samt fullkornsprodukter tillgodoser behovet av vitaminer och mineraler. ENERGIBALANS Kroppen förbränner energi dygnet runt och hur mycket beror på bl.a. på ålder, kön och hur fysiskt aktiva vi är. Tack vare att vi kan känna hunger, aptit och mättnad äter vi oftast lika mycket som vi gör av med. Om vi äter för lite riskerar vi att få näringsbrist, sämre immunförsvar och skador eller sjukdomar som följd. Ett överskott av fett i kroppen kan leda till sänkt prestationsförmåga och sämre hälsa. Det gäller att hitta balans mellan kost, fysisk aktivitet, och vila. MÅLTIDSUPPLÄGG OCH INNEHÅLL Hela kroppen fungerar bättre om man äter regelbundet - frukost, lunch, middag och något bra mellanmål däremellan. Ät i god tid innan fysisk aktivitet och direkt efter. Planera måltiderna utifrån aktiviteter och se till att maten innehåller kolhydrater, proteiner, fett, vitaminer och mineraler enligt tallriksmodellen. MÅLTIDSEXEMPEL Frukost Gröt, fil eller yoghurt med frukt och müsli, smörgås med pålägg. Mellamål Smörgås med ost, frukt/bär och mjölk. Lunch Fisk med grönsakser och ris. Mellanmål Frukt/nötter med yoghurt/smoothie. Middag Kyckling, nöt- el fläskkött med grönsaker och potatis. Kvällsmål Smörgås med pålägg och mjölk. 22

23 Illustrationer: Anders Worm ALLEMANSRÄTT CODE OF CONDUCT ALLEMANSRÄTTENS CODE OF CONDUCT Kan du skriva under på att du vet vad som gäller i naturen? Visa att du är rädd om din arena genom att läsa på och skriva under allemansrättens Code of conduct på 3. Jag eldar inte på klippor eller om det finns en brandrisk. 1. Jag håller mig tillräckligt långt bort från någons hem. 2. Jag tältar bara så länge jag får och där jag får. 4. Jag tar med mig mitt skräp. 6. Jag skadar inte skog och mark. 5. Jag vet hur jag gör mina behov i skogen. 9. Jag håller koll på vad som gäller när jag är i ett skyddat område. 7. Jag stänger alltid grinden. 8. Jag plockar bara de blommor som jag får plocka. 12. Jag badar där jag får och jag lägger min båt där det är ok. 10. Jag har koll på min hund. 13. Jag kör bara motorfordon där jag får. 11. Jag visar alltid hänsyn mot djur och människor i naturen. I samarbete med Naturvårdsverket 23

24 FUNKTIONELL SKIDÅKNING Att skapa tillgänglighet för alla är ett viktigt samhällsmål. Tillgänglighet handlar inte bara om den fysiska miljöns utformning, utan också om attityder och bemötande. Alla barn med eller utan fysiska funktionsnedsättningar har rätt till lika tillgång till utbildning enligt den svenska skollagen (Nilholm, 2006,s. 31). Lärares kunskaper och förhållningsätt är därför avgörande faktorer för om dessa barn ska känna att de erbjuds verklig delaktighet i klassens och skolans aktiviteter. (Jacobsson, 2011, s.229) I Sverige har vi haft en tradition av att vara aktiva utomhus även vintertid, både i skolan och på fritiden, detta tack vare att vårt klimat har möjliggjort ett rikt utbud av aktiviteter. Samtidigt har vårt förhållande till naturen förändrats idag, där urbanisering och en stillasittande miljö blivit allt vanligare, framförallt bland personer med funktionsnedsättning. (Ericsson, 2002, s.3). Alla på snö är en satsning på att göra snölek och snöupplevelser under skoltid till en självklar rättighet och möjlighet för alla barn i Sverige, oavsett bakgrund och förutsättningar ( ). För lärare i skolan är det viktigt att skapa trygga och utvecklande situationer där alla barn får uppleva känslan av att lyckas och att få möjligheten att uppleva tjusningen med att vara fysisk aktiv på snö. (Carlsson, 2012 s.46) UTFÖRSÅKNING Vid utförsåkning har allt fler anläggningar tillgång till anpassad utrustning, hjälpmedel och utbildad personal för att ta hand om barn med speciella behov. Det finns många olika alternativ i utförsåkning för såväl stående som sittande åkare. De vanligaste alternativen för sittande utförsåkning är Sitski eller skicart. För Sitski krävs det inte någon utbildning men man rekommenderar detta ändå, men för att få åka skicart krävs det utbildning eller att eleven har licens att åka själv. Friluftsfrämjandet har samarbete med handikappsidrottsförbunden på vissa orter och arbetar för att alla ska kunna ha möjlighet att åka utför. Personer med synnedsättning åker oftast tillsammans med en ledsagare, som beskriver nedfarten och varnar för eventuella hinder. Vid inlärningen kan man åka bredvid varandra och hålla en slalomkäpp mellan sig. Ledsagaren ger instruktioner oftast via en högtalare som förstärker rösten eller en walkietalkie för att kunna kommunicera. Personen med synnedsättning mottar detta via hörlurar eller en öronmussla. ( 24

25 Andra hjälpmedel som man kan använda sig av vid utförsåkning är skidspetshållare, som sätts på skidorna för att de inte skall korsas över varandra eller åka isär för mycket men man kan också använda dessa för att lättare kunna ploga. Det finns även sele/tömmar som är ett hjälpmedel som fästs kring höfterna på skidåkaren för att göra det lättare att svänga, bromsa eller hålla farten nere. Även kryckskidor är ett hjälpmedel som man använder i stället för stavar när man åker stående åkning för att förbättra balansen ( Vill man veta mer om anpassad utförsåkning finns totalskidskolan i Åre, som under många år utbildat ledare samt erbjudit barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar läger och skidskola. Där kan man även hyra/låna utrustning. Du kan läsa mer om Totalskidskolan på deras webbplats ( totalskidskolan.z.se/). LÄNGDSKIDOR Längdåkning har under de senaste åren blivit mer och mer populärt bland allmänheten. Tyvärr har utvecklingen i längdskidåkning för funktionshindrade inte gått lika fort fram. Få föreningar erbjuder idag träning i längdskidåkning för personer med en funktionsnedsättning. Det finns heller inte så många platser att hyra eller att låna på. Men förhoppningsvis håller detta på att utvecklas och kanske om några år har längdskidåkning för funktionshindrade vuxit och etablerats sig mer runt om i Sverige. Beroende på funktionsnedsättning, använder personer som har funktion i övre delen av kroppen en sits som sitter fast på ett par längdskidor. Stavarna är vanliga längdstavar som man kapar till en längd som passar. Nyligen har man också utvecklat en kombikälke som man kan kombinera längdskidåkning och långfärdsskridsko på. Till kombikälken ingår längdskidor med specialbindning eller långfärdsskridsko med stavar. Kälkarna kan köpas från länder som Kanada, USA eller Norge där det finns ett större intresse för längdskidåkning. Det senaste året har det även utvecklats balansstöd med skidor på. Skidåkare med synskada/blindhet åker med en ledsagare som leder dem rätt. ( handikappidrott.se/) En mycket viktig aspekt vid alla vinteraktiviteter är, att vissa elever med funktionsnedsättning, kan ha nedsatt eller ingen känsel alls i olika kroppsdelar. Det är därför mycket viktigt, att kontrollera ofta så att personen inte fryser, se till att det finns möjligheter att kunna komma inomhus vid pauser och att vara noggrann med att eleven har ordentlig klädsel så att man inte blir för kall. På svenska handikappsidrottsförbundets webbplats ( finns förslag på anpassning, tips på aktiviteter, utrustning och föreningar för personer med funktionsnedsättningar. 25

26 INFORMATION Namn Sitski Skicart Stående Skidskola Biski Längdskidor Totalskidskolan Åre X X X X X Friluftsfrämjandet Umeå X X X X Friluftsfrämjandet Luleå X X X X Friluftsfrämjandet Lidingö X X X Friluftsfrämjandet Huddinge Flottsbro skidanläggning X X X X X Stockholm Rehab Station X Jämtland-Härjedalens Handikappidrottsförbund X X X Västernorrlands HIF X X X Namn Sitski Skicart Stående Skidskola Biski Storstenshöjdens skidanläggning Örebro HIF mfl aktörer X X X X Södermanlands HIF Branäs Skidanläggning X X X X Vermulsåsen Hagfors X X Ski Sunne skidanläggning X X X Valfjället Charlottenberg X X X X Hundfjället - Tandådalen X X X X Idrefjäll skidskolan X X X X Stöten Sälen X X X X X Namn Sitski Skicart Stående Skidskola Biski Isabergs skidanläggning X X X X Vångabacken Kristianstad X X Stötens skidanläggning X X X X Hemavans skidanläggning X X X Friluftsfrämjandet i Bollnäs X X X X Borlänge Alpina Dalarnas HIF X X X X Växjö hjälpmedelscentral X X Sandviken Friluftsfrämjandet Kungsbergets skidanläggning X X X X Nolby Alpina, Sundsvalls Hif mfl X X X X Klimpfjäll skidanläggning Saxnäs X X X Kiruna alpinanläggning Loussabacken X X X X Sollefteå- Härnösand Habilitering X X SMU-Gården Hemavan X X X X Friluftsfrämjandet Orsa X X Granberget Leksand X X X X 26

27 LITTERATURFÖRTECKNING Carlsson, T (2012). Skidor för barn. 2., [rev.] uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker Ericsson, Gunilla (2002). Lära ute: [upplevelser och lärande i naturen] : Friluftsfrämjandets handledning i att leda och lära barn i och om naturen genom friluftsliv och upplevelser. Hägersten: Friluftsfrämjandet Jakobsson, I-L & Nilsson, I (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & kultur Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd [Elektronisk resurs] : vad betyder det och vad vet vi?. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig på Internet: skolverket.se/publikationer?id=1824 Digitala källor Staende-utforsakning/ 27

28 ANTECKNINGAR 28

29 29

30 INFORMATION OM SKIDRÅDETS ORGANISATIONER VILL DU UTVECKLA DITT LEDARSKAP OCH GÅ FLER KURSER? SVENSKA SKIDFÖRBUNDET ska genom sina olika grenar erbjuda förutsättningar för alla åldrar, bredd och elit, att hitta aktiviteter som bidrar till en livsstil som leder till förbättrad folkhälsa genom snösport. Vill du bli ledare/tränare hos oss? Läs mer på FRILUFTSFRÄMJANDET erbjuder Sveriges största utbud av friluftsaktiviteter. Vi har aktiviteter för alla åldrar och årstider runt om i hela landet. Häng med oss på små och stora äventyr! Vill du bli ledare eller medlem? Läs mer på SLAO är en branschorganisation för Sveriges alla skidanläggningar som tillvaratar deras intressen, där bland annat utbildning av kompetenta medarbetare är en av huvuduppgifterna. SLAO utbildar blivande skidinstruktörer till ett 40-tal skidskolor runt om i landet från Steg 1 4. Läs mer på SVENSKA SKIDLÄRARFÖRENINGEN är en kompetens-, event- och kunskapsorganisation som förenar Sveriges alla snösportledare. Vi satsar därför på verksamheter som Kunskapsbanken, kvalitativa utbildningar och events. Föreningen verkar i samarbete med andra skidorganisationer, såväl i Sverige som internationellt. SKISU Skidåkning i skola och universitet, fortbildning för lärare i Vinterfriluftsliv och snösport. SKIDLÄRARGYMNASIET Finns för dig som vill arbeta inom Sveriges snabbast växande näring turismen. Du är intresserad av att arbeta med människor i en trendkänslig och utåtriktad bransch och får behörighet att arbeta som skidlärare. ÅRE SPORT OCH SKIDLÄRARLINJE är en ettårig utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen som internationell skidlärare med specialkompetens inom sporthandel och försäljning med inriktning mot vinteridrott. 30

31 TACK TILL VÅRA PARTNERS: KOMPIS MED ALLA PÅ SNÖ: 31