Årsredovisning 2014 Agnesbergs folkhögskola

Transkript

1 Sida 1(21) Årsredovisning 2014 Agnesbergs folkhögskola 1. Sammanfattning Under slutet av 2013 gav styrelsen för Agnesbergs folkhögskola rektor i uppdrag att utreda förutsättningar för ett byte av huvudman. Utredningen presenterades i december 2013 och styrelsen beslöt att i en skrivelse till Regionstyrelsen föreslå att en avsiktsförklaring om huvudmannabyte antas under Skolledningen har träffat ägarutskottet, kulturnämndens presidie samt haft träffar med andra intressenter för att dels få direktiv på hur en självständighetsprocess skall genomföras, samt informera om det pågående självständighetsarbetet som pågår vid skolan. Regionstyrelsen beslutade Överlåtelse av Agnesbergs folkhögskola följande: 1. Regionstyrelsen är positiva till en förändring av huvudmannaskapet för Agnesbergs folkhögskola. Målsättningen är att Agnesbergs folkhögskola blir en rörelseägd folkhögskola från 1 januari Regiondirektören får i uppdrag att föreslå former för överlåtelse av Agnesbergs folkhögskola till annan huvudman. Förslaget ska säkerställa skolans framtida utveckling och inriktning som romsk folkhögskola. 3. I samband med beslut om reglemente för folkhögskolor föreslå att regionfullmäktige beslutar att för 2015 utse en egen styrelse och förvaltning för Agnesbergs folkhögskola. Den pågående ombyggnationen av skolans lokaler har färdigställts under augusti Skolan har inför budgetåret 2014 av Folkbildningsrådet tilldelats ytterligare 485 deltagarveckor motsvarande 15 årsplatser till ett värde av 725 tkr. Skolans SFI verksamhet växer då behovet i Bergsjön är stort. För att utveckla och förnya pedagogiken i skolans SFI verksamhet har skolan tilldelats 930tkr av Skolverket. En studiemotiverande folkhögskolekurs s.k. SMF kurs för arbetslösa ungdomar har genomförts i Borås. Utöver den ordinarie verksamheten med allmän kurs omfattande 105 deltagare på grundskole- och gymnasienivå har skolan även genomfört ett kvinnoprojekt med medel från Folkbildningsrådet, och dessutom ett hälsoprojekt i samarbete med Västra Götalands bildningsförbund som fortfarande pågår. Ett projekt med syfte att öka den digitala kompetensen hos skolans medarbetare har genomförts under året med projektmedel från Västra Götalands Bildningsförbund. I maj månad erhöll sju studerande vid skolans allmänna linje allmän behörighet till högskolestudier (motsvarande studentexamen). Skolan lämnar ett positivt resultat på 259 tkr för Verksamheten Allmän kurs Inför budgetåret 2014 erhöll skolan 485 deltagarveckor utöver de tidigare 2800 dv. Detta

2 Sida 2(21) motsvarar 15 årsplatser vilket innebär att antalet helårsplatser på skolan ökat till 105 st. Statsbidraget finansierar skolans allmänna kurser. Det är en medveten strategi att tillsvidare satsa på enbart allmänna kurser, då målgruppens behov främst gäller kurser på gundskole och gymnasienivå. Studiemotiverande folkhögskolekurs. Under våren startade skolan en SMF kurs i Borås med sex st. deltagare. Målsättningen var att fortsätta SMF med en kurs under hösten i Borås, men då samarbetet med arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Borås innebar stora svårigheter har skolan avstått att tillsvidare starta kurser i Borås. Styrelsen har i ett brev till statsrådet Maria Arnholm påpekat vikten av att arbetsförmedlingarna är väl informerade om de statliga satsningar som görs då de bygger på att arbetsförmedlingarna rekryterar deltagare. Skolverket Skolan har blivit beviljad ett projekt på ca 930 tkr för att utveckla pedagogiska metoder i SFI klasserna. I samarbete med Optinova, Högskolan väst och forskaren Thomas Winman skall detta projekt utmynna i en samhällsorienterad inriktning av SFI kurserna med bland annat en handbok skriven för A och B nivå. Sedan tidigare har även skolans arbete med metodutveckling Framtidsverkstaden arbetat med SFI men mer på ett teoretiskt plan. Optinova och Thomas Winman kommer även stå för all analys, utvärdering och uppföljning av projektet. Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa Ett samarbete mellan VGR och VGB samt folkhögskolorna som startades upp under slutet av Verksamheten har på Agnesbergs folkhögskola redan gett stort genomslag. Skolan har genomfört gemensamma frukostar för deltagare och personal med syfte att stärka frukostvanorna. Skolan har även infört rökförbud i en omkrets av ca 100 meter från skolan. Till rökförbudet har även åtgärder i samarbete med Angereds närsjukhus erbjudits skolans personal och deltagare i form av "sluta röka och snusa kurs". Cirka 10 deltagare deltar regelbundet vid dessa träffar. Detta projekt är pågående. Romsk kvinnokraft Med projektmedel från Folkbildningsrådet genomför skolan ett projekt med syfte att stärka jämställdheten med särskild inriktning för romska kvinnor. Ett tjugotal kvinnor med olika bakgrunder ingår i projektet som bland annat besökt riksdagen. För flertalet av deltagarna var detta det första besöket till huvudstaden på egen hand. En till synes vardaglig händelse för många men för dessa kvinnor en gigantisk förflyttning av vad som är möjligt. Dessa kvinnors erfarenheter och erfarenheterna från projektet som sådant är viktiga landvinningar i jämställdhetsarbetet som pågår vid Agnesbergs folkhögskola. Erfarenheter som skolan jobbar vidare med i olika former i det dagliga arbetet vid skolan samt även kan delge andra intressenter. Detta projekt avslutades officiellt i augusti men kommer påverka verksamheten på skolan då lärdomarna och engagemanget är stora. 2.1 Regionfullmäktiges mål Agnesbergs folkhögskola arbetar aktivt för ett vidgat deltagande i kulturlivet. Bland aktiviteterna kan nämnas studiebesök på kulturinstitutioner med deltagarna samt att deltagare

3 Sida 3(21) vid skolan själva utför kulturevenemang vid t.ex. skolavslutningar med mera. I arbetet med att göra skolan tillgänglig för alla har en inventering av skolans lokaler skett så att skolan kommit med i tillgänglighetsdatabasen. Utifrån genomförd inventering kommer en översyn av förändringar ske om behovet finns. Arbetet med miljöfrågor genomsyrar verksamheten. Både personal och deltagare är engagerade i detta arbete. Kulturnämnden ska skapa förutsättningar för att deltagandet i kulturlivet vidgas och en kvalitativ kulturutveckling stärks i hela Västra Götaland I skolans verksamhet är besök på museer och kulturinstitutioner en självklarhet. Skolan har med Kulturnämnden även kommit överens om att samarbeta kring det vidgade deltagandet. Under 2014 var målet att skolan skall samverka med regionens offentliga rum på kultur och musiksidan. Under året har besök på kulturinstutioner genomförts och alla deltagare på skolan har medverkat vid dessa. Bland annat har en grupp varit på opera och även fått en guidad visning. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Då skolan fått tillgång till en fast fiberlina och de tekniska förutsättningarna är klara kan nu flera möten ske via Lync som är regionens videokonferenssystem. Bland annat sker merparten av rektorsmötena numera på Lync vilket avsevärt reducerat restid och miljöpåverkan. Skolan leasar en miljöbil så att de resor som behöver göras görs med minsta möjliga miljöpåverkan. I de fall det är möjligt sker resor med kollektivtrafik och tåg. Alla inköp av städmaterial samt rengöringsmedel sker genom marknadsplatsen och där ställs miljökraven redan i upphandlingsprocessen av regionservice. En miljöstation har införskaffats för att förbättra källsorteringen. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Under sommaren 2014 har skolans lokaler nyinventerats sedan ombyggnad skett. De nya förändringarna finns nu i tillgänglighetsdatabasen. I det hälsoprojekt skolan deltar i är frågor kring funktionsnedsättning en del av arbetet och personal fortbildas för att bemötandet för alla deltagare ska bli bra. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Skolan informerar om vilka övriga verksamheter som finns i regionen. I skolans arbetsmarknadsgrupp har vi under året arbetat för att skapa praktikplatser inom regionens verksamheter i VIA projektet, på så vis kan skolan hjälpa regionen som helhet med kompetensförsörjning samt ge deltagarna ett inträde till arbetsmarknaden. Tyvärr har VIAprojektet försenats så att skolan har inte tilldelats någon praktikant och de studerande som avslutade SMF kursen i Borås våren 2014 har vid årets slut ej erhållit någon praktikplats i

4 Sida 4(21) projektet. Vid utvecklingssamtal med medarbetare skall alltid kompetensutvecklingsplanen för medarbetaren revideras. 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Skolan har nogsamt följt utvecklingen av ekonomin då det inför 2014 fanns flera oklarheter i finansieringen. Bland dem kan nämnas det nya regionbidragsystemet, den nya folkhögskoleförvaltningen med mera. När vi nu kan sammanfatta 2014 är resultatet 259 tkr och den kostnadskontroll som löpande skett under året har gett ett positivt utfall med bibehållen kvalitet i kärnverksamheten. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Inför 2014 var skolans mål att tydliggöra folkhögskolekansliets roll som stödprocess till skolan. Via folkhögskolekansliet har vissa processer samordnats, framförallt de processer som regionskolorna har gemensamma. Dessa samordnade processer kan på sikt generera i ökad produktivitet och effektivitet. Förutsättningarna för hemtagande av effekterna bestäms av hur fort de gemensamma processerna vid skolorna kan upparbetas av skolorna och kansliet. Många processer har genomförts och hemtagande av effekt och ökad produktivitet kan skönjas. Processen att hitta gemensamma processer som kan samordnas har tagit tid. När processerna väl är skapade finns en tydlig effektivisering, både i form av ekonomi, kvalitet och säkerhet. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Mål 1. Skolan som mötesplats Agnesbergs folkhögskola har under sina dryga 8 år blivit en social knutpunkt och språngbräda för romer i närområdet, regionen och hela landet samt även uppmärksammats internationellt för sin lyckade verksamhet och den speciella pedagogik som utvecklas vid skolan. Skolan utgör en blandning av kulturer, religioner, traditioner och seder. Indikatorer: a) Ange antal studiebesök Antalet studiebesök under året har uppgått till ca ett per vecka. Besöken kommer från kommuner, skolor, universitetsstuderande, politiker med mera. Intresset är så stort att ledningen i samråd med elevkåren beslutat att begränsa antalet besök då det upplevts påverka verksamheten negativt. Skola och elever ser besöken som något positivt när antalet besök balanserats till verksamhetens resurser. Studiebesök är en utmärkt form för att sprida kunskap om romer och den romska kulturen till majoritetssamhället. b) Beskriv externa uppdrag/uppdragsutbildningar

5 Sida 5(21) Förvaltningschefen har fått inbjudningar från flera kommuner och har besökt alla. Detta uppdrag ser ledningen som mycket viktigt för att sprida kulturkompetens samt för spridning av den speciella pedagogik som utarbetats vid Agnesbergs folkhögskola. Flera av kommunerna har velat inleda långvariga projekt med Agnesbergs folkhögskola för att lära om romsk kulturkompetens och pedagogik men skolan har ej klarat detta då den fortfarande varit i en uppbyggnadsfas. I ett framtidsperspektiv ser skolan att den behöver ökade resurser för att fullgott kunna genomföra denna typ av utåtriktat arbete. c) Beskriv den massmediala uppmärksamheten. Periodvis har intresset från tidningar varit stort. På deltagarnas uppmaning har därför skolledningen tackat nej. Mål 2. Skolan som förändrare Skolan måste fungera som ständig förändrare både av sin egen verksamhet och som möjlighet för deltagarna att själva förändra sin situation. Indikatorer: a) Beskriv deltagarnas och personalens delaktighet i skolans verksamhet Både deltagare och personal vid Agnesbergs folkhögskola är djupt engagerade i verksamheten vid skolan. Personalen har i en framtidsverkstad tillsammans med Högskolan väst arbetat fram metoder för att möta behovet när det gäller det lokala samhället och målgruppen romer. Idag står interkulturaliteten i fokus. Utvecklingen vidare av en mer spetsad metod för att nå målgruppen är viktig, när det gäller mer sociala och kulturella sammanhang. Skolan märker tydligt att den förändrar det lokala samhället in i en kunskapsprocess där föräldrar på skolan studerar skapar dem också miljöer och rutiner för barnens skolgång. Vi ser inte skolan bara som en förändrare utan som en samhällsaktör när det gäller förskjutningen från en marginaliserad socioekonomisk miljö till en samhällsdeltagare och en skattebetalare. b) Beskriv elevdemokratin Elevdemokratin på skolan är tätt sammankopplad med klass och skolråd. Se indikator C. Den formella demokratin i form av skolans och deltagarnas skyldigheter gentemot varandra har stärkts i form av en studeranderättslig standard. Utifrån denna kan folkhögskolornas studeranderättsliga råd pröva tvister mellan den enskilde deltagaren och skolan om sådana uppstår. Denna har arbetats fram under uppdragsperioden. Exempel på elevdemokratin är att deltagarna själva tar ett stort ansvar när det gäller avskiljning av deltagare från skolan. Man kallar ledningen på skolan till möte ofta med adekvat underlag. Elevdemokratin är en naturlig del i processen vid Agnesbergs folkhögskola. c) Beskriv elevkårsaktiviteten I varje klass hålls klassråd en gång per vecka. Varje klass utser även två deltagare till skolrådet. Skolråd hålls en gång per månad och vid dessa möten inbjuds oftast ledningen för

6 Sida 6(21) skolan. På mötena som styrs av deltagarna diskuteras allt från lokalfrågor till innehåll och utformning av kursplaner. Skolrådet utser även en representant att närvara vid de politiska styrelsesammanträdena. Mål 3 Skolan som socialiserare Romerna har generellt väldigt få naturliga mötesplatser i det svenska samhället. Att vara med i föreningslivet eller delaktig i det allmänna samhällslivet är absolut ingen självklarhet för vår målgrupp. Arbetslösheten bland romerna är uppskattningsvis %. Agnesbergs folkhögskola arbetar aktivt med dessa frågor som en del av den pedagogiska verksamheten. Indikatorer: a) Beskriv skolans arbete med att stärka kulturidentiteten Att stärka kulturidentitet är att: 1 kunna bemöta den 2 skapa igenkännande 3 ha kompetenser inom områden som språk, kultur, traditioner, seder, insyn i norm och värderingssystem utan att föredra det ena eller det andra i detta fall minoritetssamhället kontra majoritetssamhället. 4 Detta är att skapa en stark och trygg kulturidentitet vilket bidrar till att man öppnar upp för andra norm och värderingssystem. Ju tryggare du är i dig själv desto öppnare är du mot det andra. Detta kan vi se i individens process på skolan, från att man känner sig trygg och hemma på Agnesberg. Man känner att man bara vill vara på Agnesberg till att man börjar söka sig ut i andra sociala sammanhang och andra utbildningsinstitutioner som samhället har att erbjuda. Vi ser tydligt dessa tendenser att vi inte bidrar till någon segregerad struktur utan är en trampolin ut i samhället. b) Ange och beskriv deltagarnas delaktighet i föreningslivet Vi på Agnesberg har i många år haft uppdrag av kulturnämnden att förankra och utveckla föreningslivet i det romska civilsamhället. Vi har under åren lyckats få fram ett flertal självständiga föreningar som i sig varit framgångssagor. Föreningarna har varit allt från kulturaktiviteter till idrott. Många av dessa är idag självgående organisationer som sökt olika former av projektbidrag för sina vidare verksamheter. c) Ange och beskriv deltagarnas delaktighet i kulturaktiviteter Från skolans sida gör vi ett flertal aktiviteter, studiebesök och annat, för att knyta oss till samhället. Men vill man knyta verkliga band till nya grupper, måste initiativet till något gemensamt komma från det etablerade, offentliga samhället. Vi ser hur dessa samarbeten ger ringar på vattnet. Det tar lite tid men det går att förankra det samhälleliga kulturutbudet hos minoritetsgrupper. Frågan är hur ska vi få romska grupper mer delaktiga även i andra

7 Sida 7(21) sammanhang. Vi tror svaret är att skapa en känsla av tillhörighet och att man över tid gör saker tillsammans som betyder något och är viktiga för gruppen. Vi kan hänvisa till olika händelser som fallit väl ut, som Hammar- kullekarnevalen och kulturkalaset, som båda är återkommande arrangemang där man har slutit upp gemensamt. d) Ange antal deltagare som fått jobb/arbete efter avslutade studier Fram till 2014 års utgång har totalt 32 deltagare fått jobb Verksamhetens miljöarbete Alla inköp avseende förbrukning kemikalier till kök och städ köps via marknadsplatsen eller regionens upphandlade avtal. I denna upphandling tas hänsyn till miljöpåverkan. Det stora miljöarbetet sker i den ordinarie folkhögskolaverksamheten, där får deltagarna i olika ämnen och arbeten arbeta med miljöfrågan. Skolans syfte med detta är att skapa attityder och levnadsmönster som gynnar vår miljöpåverkan. 2.6 Prestationer Statsbidraget till folkhögskolorna fastställdes i december månad 2013 till deltagarveckor för Agnesbergs folkhögskola. Agnesbergs folkhögskola redovisar till folkbildningsrådet deltagarveckor vilket motsvarar 101,5 %. Språkschablon fick Agnesberg tilldelat deltagarveckor och har genomfört 2785 vilket motsvarar 131,9 %. Antalet genomförda deltagarveckor på volymbidrag är väl anpassat till tilldelningen men behovet av allmän kurs i Bergsjön och östra Göteborg är enormt och det är begräsningen i antalet tilldelade deltagarveckor som gör att skolan inte kan möte de behov som finns. Tilldelningen av språkschablon motsvarar inte behoven men är ett gott stöd i verksamheten. På skolan har 50 deltagare studerat SFI i två grupper och denna verksamhet kompletterar skolans verksamhet väl samt underlättar steget in på folkhögskolan för den studerande. Verksamheten bedrivs på A, B, C samt D nivå. Tillströmningen av deltagare till skolans allmänna kurs samt SFI är mycket god. 3. Personal Mål Att bli Sveriges bästa arbetsplats Då Agnesbergs folkhögskola blev en självständig folkhögskola 2010, fick man bl.a. överta övertaliga lärare från den tidigare moderskolan Göteborgs folkhögskola. Några av dessa lärare var mycket positiva till att arbeta på Agnesbergs fhsk medan andra var negativa och omedelbart sökte tjänstledighet. Efter några år har dessa lärare valt att avsluta sina anställningar och skolan har kunnat nyrekrytera lärare som själva valt att arbeta på Agnesbergs fhsk. Skolan har nu en mycket positiv personalgrupp som ser värdet i att vara med att utveckla den romska folkhögskolan. Skolledningen har startat ett personalutvecklingsprojekt som började med en personalresa till Saint Marie de la mer i Frankrike maj Målsättningen med resan var dels att personalen svetsas samman samt upplevelsen av firandet av romernas helgon svarta Sara. Till Saint Marie de la mer vallfärdar

8 Sida 8(21) Romer från hela Europa under en vecka i slutet av maj varje år. Under resan påbörjades utvecklingsprojektet med målsättningen att Agnesbergs folkhögskola skall bli Sveriges bästa arbetsplats med en verksamhet av mycket hög kvalitet. Under resan arbetade personalgruppen tillsammans fram tre prioriterade områden att utveckla. Under sista delen av 2014 har personalgruppen med processledning från Högskolan Väst fortsatt arbetet med hälsofaktorer samt att lyfta det till en organisatorisk nivå. 1 Hälsa Friska medarbetare och individuella mål som följs upp vid utvecklingssamtal avseende den egna hälsan kopplad till både arbete och fritid (Social hälsa). Medarbetare med god hälsa genererar en bättre verksamhet. 2 Information Ansvar/frihet Hur kan vi bygga in så mycket frihet och information som möjligt och ändå behålla det personliga ansvaret för verksamheten hos individen så att vi gemensamt bedriver en god och kvalitativ verksamhet. 3 Samhälle, utbildning fortbildning Bredda skolans utbud i den romska delen av verksamheten. Jobba med mentorskap i personalgruppen för att ta emot nya medarbetare på bästa möjliga vis. Introduktionsprogram för nya medarbetare. Utifrån de budgetförutsättningar som fanns vid budgettillfället samt att det nybildade folkhögskolekansliet sköter delar av skolans administration fick skolledningen i budgetarbetet 2014 i uppdrag att anpassa Agnesbergs folkhögskola till de nya förutsättningar som föreligger. Skolledningen beslutade om en ny bemanningsplan och övertalighet på 1,0 tjänst i administrationen uppstod. Detta omställningsarbete är genomfört och personalstyrkan är väl avvägd för verksamheten. Skolan vill verka för att skapa en arbetsmiljö som genererar friska och nöjda medarbetare. För att kunna erbjuda medarbetarna detta skall skolledningen även fortsättningsvis vid medarbetarsamtal ta reda på vad det är som är bra respektive mindre bra på arbetsplatsen samt vad som motiverar medarbetarna i sin yrkesutövning. Förhoppningen är att kunna styra medarbetarna mot arbetsuppgifterna som motiverar dem och att detta i sig är en form av friskvård. Agnesbergs folkhögskolas medarbetare är dess största tillgång och en låg personalomsättning är viktigt för verksamhetens kontinuitet då målgruppen behöver överbrygga förtroendeklyftan till civilsamhället. Agnesbergs folkhögskolas medarbetare är en trampolin ut i samhället för skolans deltagare. Fortbildning har genomförts inom ramen för skolans framtidsverkstad samt inom det digitala kompetenslyftet skolan sökt och fått medel för från Västra Götalands bildningsförbund. Framtidsverkstadens resultat kommer att få styra inriktningen på fortbildningen. Inom ramen för det folkhälsoprojekt skolan deltar i har fortbildning skett inom områdena hälsa samt funktionsnedsättningar. I övrigt kommer skolan att verka för att Västra Götalandsregionens centrala målsättningar inom personalområdet genomsyrar verksamheten.

9 Sida 9(21) 3.2 Personalstruktur Personalstrukturen följer den beslutade bemanningsplanen. Eventuella ökningar eller minskningar kommer att justeras mot eventuella ökningar eller minskningar i uppdrag. Antal anställningar Aktuell månad innevarande år Aktuell månad föregående år Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Totalt Av tabellen ovan ser det ut som antalet anställda minskat. Tvärtom så har antalet personal ökat inom avdelningen utbildning. Tabellen redovisar antalet anställda och inte faktiskt bemanning. Då skolan fick ökat statsbidrag med 485 deltagarveckor förändrades bemanningsplanen utifrån reglerna i statsbidragsvillkoren som anger att skolorna skall ha 1,8 lärartjänst per 1000 deltagarveckor. Att antalet anställda minskar trots en högre bemanning är bra för verksamhetens kontinuitet. 3.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 2,3% 4,5% 3,2% Teknik, hantverkare 1,8% 1,8% Kök, städ, tvätt 7,6% 7,6% Administration 80,7% 0,0% 30,8% Totalt 15,3% 2,7% 9,6% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 15,3% 27,8% Män 2,7% 2,7% Totalt 9,6% 15,1% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 79,9% 93,7% Män 0,0% 0,0% Totalt 69,7% 85,2% Sjukskrivningarna på skolan ligger på en låg nivå. Att utfallet blir stort i en viss grupp och för kvinnor beror på att en långtidssjukskrivning föreligger och detta får ett stort procentuellt utfall i en liten organisation som Agnesbergs folkhögskola. Detta syns tydligt i andel långtissjukfrånvaro i tabellen ovan.

10 Sida 10(21) 3.6 Jämställdhet och mångfald I de ledande befattningarna har 1 av 2 genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap. Agnesbergs folkhögskolas verksamhet genomsyras av mångfalds- och jämställdhetsarbete. Mångfalden vid skolan är stor, deltagarna vid skolan kommer från ett 20 tal länder och representerar olika kulturer och religioner. I arbetet med jämställdhet har skolan över en femårsperiod gått från 0 % kvinnor till 55 %. Under året har vi bedrivit ett projekt Romsk kvinnokraft med medel från folkbildningsrådet. Syftet med projektet var att möjliggöra och väcka intresset för ett ökat samhällsdeltagande och påverka sina livsvillkor. Projektet avslutades med en resa till Stockholm där en del av deltagarna för första gången i sitt liv var på resa utan sin familj. En av deltagarna uttryckte: en stor utveckling för dom romska kvinnorna. Personalgrupp Medellön Kvinnor Män Kvinnor/Män % Antal anställningar Andel Andel Antal kvinnor män Utbildning, kultur och fritid ,7% 10 70,0% 30,0% Teknik, hantverkare ,0% 100,0% Kök, städ, tvätt ,0% 0,0% Administration ,5% 3 33,3% 66,7% Totalt ,0% 15 60,0% 40,0% Medellön månadsavlönade, kr Kvinnor Män Totalt Kvinnor/Män % 85,0% 82,0% 3.7 Personalvolym Vid Agnesbergs folkhögskola finns inga medarbetare med ofrivillig deltid. 3.8 Bemanningsföretag Agnesbergs folkhögskola använder sig inte av bemanningsföretag. 3.9 Personalkostnadsanalys Under året har mertid övertid eller OB-tillägg ej förekommit. Ökad personalvolym inför 2015 beror på ökat uppdrag, från 3285 deltagarveckor till 4000 deltagarveckor. Vid 3285 deltagarveckor skall skolan ha 5,91 lärare utifrån ett lärartäthetskrav på 1,8 per 1000 deltagarveckor. Vid de 4000 deltagarveckorna skall skolan ha 7,2 lärare för att uppfylla Folkbildningsrådets krav på en lärartäthet på 1,8. I övriga yrkeskategorier inga förändringar. Ekonomiskt innebär detta även ett tillskott på intäktssidan då det till varje

11 Sida 11(21) deltagarvecka är kopplat 1525 kr för Övrigt Systematiskt kvalitetsarbete En förutsättning för att kvalitetsarbetet ska definieras som systematiskt är att det genomförs regelbundet enligt Folkbildningsrådet. Vid Agnesbergs folkhögskola är kvalitet och utveckling en fundamental och självklar del i en alltid pågående verksamhetsprocess. Verksamheten är en förutsättning för utvecklingen, och utvecklingen en förutsättning för att inte stagnera. Hänsyn tas till deltagarnas behov, omvärldsanalys, förändringar i uppdrag från stat och region osv. Hög kvalitet vid Agnesbergs folkhögskola är en process som styrts av deltagaren, deltagarens behov och deltagarens önskade utfall. Detta gör det svårt att definiera kvalitet i termer av resultat, det är processen och bemötandet av deltagaren samt deltagarens upplevelse av denna som i så fall är resultatet. I en administrativ verksamhet är det lättare att ställa upp och arbeta med målsättningar och kvalitet. T.ex. att alla rapporter som skall in till olika intressenter skall vara inne i rätt tid med rätt innehåll. Strategi arbetssätt: Som en del av västra Götalandsregionens redovisningssystem redovisar Agnesbergs folkhögskola sin verksamhet i form av delårsbokslut i mars och augusti varje år utöver årsbokslut. Dessa bokslut är verksamhetsövergripande och behandlar EPV, ekonomi, personal och verksamhet. Skolan stickprovskontrolleras även av revisorer som en del av det löpande och styrelses presidium och skolledning har årligen ett möte med Västra Götalandsregionens revisorkollegium då skolans verksamhet, internkontroll, riskanalyser och revisioner som genomförts under året diskuteras. Strategi arbetssätt risk och väsentlighetsanalys: I ordinarie redovisning och delårsbokslut till huvudmannen behandlar styrelsen dessa frågor. Frågorna följs även upp i skolans internkontrollplan som bygger på en riskanalys. I genomförandefas och analysfas är Framtidsverkstaden tätt kopplad till både kvalitetsfrågor och risk och väsentlighetsanalys. Resultat och effekter av det systematiska kvalitetsarbetet: Styrelsen har arbetat fram en handlingsplan för frågor som gäller intern styrning och kontroll, denna kommer implementeras under I kärnverksamheten har vi arbetat med medarbetarskapet och har en vision om att bli Sveriges bästa arbetsplats. Viktiga aspekter är hälsa, fysiskt, psykiskt och socialt. Skolledningen ser en tydlig koppling mellan det breda hälsobegreppet och kvalitet i verksamheten. Vidare arbetar vi i den dagliga verksamheten med det breda hälsobegreppet kopplat tematiskt till den allmänna kursen med stöd av Västra Götalands bildningsförbund bedriver vi ett folkhälsoprojekt. Deltagarna vid skolan har visat stort intresse och diskussioner om sömn, kost samt livsstil är faktorer som deltagarna tydligt

12 Sida 12(21) har visat intresse för. Uppföljningar visar att hälsoarbetet påverkat studierna i positiv riktning. Under året har skolan gett ut med två böcker. Inkludering och lärande: Erfarenheter och betraktelser utifrån uppbyggnaden och utvecklingen av ett socialpedagogiskt arbetssätt på Agnesbergs folkhögskola i Göteborg, Winman ISBN samt AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA: AV OCH MED ROMER, Jändel, Palmroth, 2014, ISBN Till folkbildningsrådet bifogas även skolans arbete med att bli Sveriges bästa arbetsgivare, Vision: Sveriges bästa arbetsplats, där ni själva som ledare och medarbetare spelar huvudrollen, arbetsrapport nr december Under år 2014 har renoveringen av skolans lokaler omfattat cafékök, studerades kök, samlingssal och kontor. Datasalen har färdigställts i slutet av augusti månad Det nybildade folkhögskolekansliet som servar de sju VGR ägda skolorna med administrativa tjänster är inne på sitt andra verksamhetsår. Skolorna har haft träffar kring kvalitetsarbete samt arbetat med att ta fram processbeskrivningar som för vissa moment skall vara samma för alla skolorna, syftet är att minska administrationen och styra över medel mot kärnverksamhet. Förutom ekonomi finns det en säkerhetsaspekt med ett centralt kansli som kan rycka in vid sjukdom eller vid andra oförutsedda händelser. En folkhögskola av och med romer Agnesbergs folkhögskola som nu är inne på sitt åttonde verksamhetsår drevs de första tre åren som en försöksverksamhet/ filial till Göteborgs folkhögskola. Agnesbergs folkhögskola blev självständig skola januari Västra Götalandsregionen åtog sig huvudmannaskapet för skolan under en övergångstid och skolan organiserades i likhet med regionens övriga folkhögskolor som en egen förvaltning med egen politiskt vald styrelse. Första juli 2013 bildades en gemensam folkhögskolförvaltning med en förvaltningschef. Frågan om romsk självförvaltning som varit en viktig del i utvecklandet av skolan aktualiserades i samband med organisationsförändringarna. Då målet från starten av skolan har varit att i framtiden en eller flera romska organisationer ska axla huvudmannaskapet för skolan har styrelsen för Agnesbergs folkhögskola i en skrivelse till regionstyrelsen föreslagit att regionstyrelsen medverkar till att under våren 2014 ta fram en avsiktsförklaring för överlåtelse av Agnesbergs folkhögskola till annan huvudman att regionstyrelsen utser den nämnd/förvaltning/person som skall vara samtalspartner och företräda regionen i de fortsatta diskussionerna om en övergång. Under förutsättning att Regionstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget kan processen fortsätta och byte av huvudman ske Regionstyrelsen beslutade Överlåtelse av Agnesbergs folkhögskola följande: 1. Regionstyrelsen är positiva till en förändring av huvudmannaskapet för Agnesbergs folkhögskola. Målsättningen är att Agnesbergs folkhögskola blir en rörelseägd folkhögskola från 1 januari Regiondirektören får i uppdrag att föreslå former för överlåtelse av Agnesbergs folkhögskola till annan huvudman. Förslaget ska säkerställa skolans framtida utveckling och inriktning som romsk folkhögskola.

13 Sida 13(21) 3. I samband med beslut om reglemente för folkhögskolor föreslå att regionfullmäktige beslutar att för 2015 utse en egen styrelse och förvaltning för Agnesbergs folkhögskola. Grundvillkor: Allmän kurs 100 % av skolans 3333 deltagarveckor har genomförts som allmän kurs under Lärartäthet Skolan uppfyller kravet på en lärartäthet på 1,8 lärare per 1000 deltagarveckor Övriga Grundvillkor: Lärformer. Skolan arbetar i vissa ämnen tematiskt och i andra med ett traditionellt schema. Syftet är att hitta en process för skolans deltagare som gynnar deras bildning. Vissa veckor avbryts ordinarie verksamhet och vi har genomfört specialveckor bland annat skriv och läs. Arbetet med att öka användandet av datorer och teknik pågår, viktigt är dock att det gynnar deltagarnas utveckling, tekniken har inget egenvärde. Studerandeinflytande Studerandeinflytandet vid Agnesbergs folkhögskola regleras i skolans studeranderättsliga standard, utöver det formaliserade inflytandet strävar skolan efter att skapa en miljö där deltagarna ser sin möjlighet och även tar den i syfte att påverka sin studiesituation. Agnesbergs folkhögskola är ansluten till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Ordning för hantering av studeranderättsliga frågor. Regleras i skolans studeranderättsliga standard och skolan är ansluten till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Volymbidrag Agnesbergs folkhögskola hade för 2014 ett ingångsvärde på 3285 deltagarveckor och vid årets slut har skolan genomfört 3333 deltagarveckor vilket motsvarar 101,5 %, alla veckorna har bedrivits som allmän kurs. Ingångsvärdet språkschablon var för deltagarveckor och skolan har genomfört 2785 veckor vilket motsvarar 131,9 %. Läsfrämjande insatser Målgruppen vid Agnesbergs folkhögskola, romer boende i Västra Götalandsregionen har en svag lästradition. Agnesbergs folkhögskola har haft två olika parallella spår i sina läsfrämjande insatser Med syfte att skapa delaktighet i samhällslivet samt stärka den enskilde individen har skolan i tematiserad svenska/samhällkunskapsundervisning arbetat särskilt med biblioteksbesök då det

14 Sida 14(21) inte är ovanligt att våra deltagare aldrig besökt ett bibliotek. Vi har även genomfört en specialvecka med tema, skriv och läs. Vi har även haft ett arbete kring Majgull Axelssons bok Jag heter inte Miriam, en berättelse om rädsla, skam, utanförskap och romernas situation i Sverige under efterkrigstiden. Deltagarna har på olika nivåer läst delar av eller hela boken och detta arbete avslutades med ett besök av Majgull som berättade om sin bok och samtalade med deltagarna. Besöket var mycket uppskattat av både skolan och Majgull och innehållet och diskussionerna skapade ytterligare nyfikenhet. Det andra spåret var att få deltagare som har egna barn att läsa för dem och syftet är att stärka lästraditionen hos målgruppen. Detta arbete är viktigt och handlar i stor utsträckning om att medvetandegöra enskilda individer om att läsningen påverkar deras barns syn på både läsning och bildning. Detta arbete har varit en integrerad del av ordinarie undervisning. Utvecklings- och profileringsarbete Pedagogiskt utvecklingsarbete, Framtidsverkstad med processledare från Högskolan Väst. Under året har en process för att Agnesbergs folkhögskola skall bli en rörelsefolkhögskola pågått. Arbetet med att profilera detta arbete i målgruppen, gentemot politiker och allmänhet pågår för fullt och målet är att skolan byter huvudman fr.o.m Bilagor till FBR Vision:Sveriges bästa arbetsplats, där ni själva som ledare och medarbetare spelar huvudrollen, arbetsrapport nr december 2014 Skolrapport från SCB för vår och hösttermin beslutad av styrelsen för Agnesbergs folkhögskola. 5. Ekonomi För verksamhetsår 2014 redovisar Agnesbergs folkhögskola ett positivt resultat om 259 tkr. Agnesbergs folkhögskola erhöll 2014 ett ökat volymbidrag från Folkbildningsrådet om 485 dv (740 tkr). Skolan har också fått högre språkschablon 2014 (103 tkr) och retroaktiv utbetalning av språkschablon 2013 (149 tkr) för sina pedagogiska merkostnader för utlandsfödda deltagare med brister i svenska språket, samt ett bidrag från FBR om 100 tkr till läsfrämjande verksamhet. Detta tillsammans med statsbidraget till studiemotiverande folkhögskolekurser gör att statsbidragets andel av intäkter ökar med tkr mot fg år och kommer utgöra 52% av intäkterna. Skolan har under 2014 beviljats ett projekt från Skolverket (939 tkr) till att utveckla sin Sfi och ett projekt "Romsk kvinnokraft" (150 tkr) från Folkbildningsrådet. Många har sökt till Sfi på Agnesbergs folkhögskola och detta har medfört att intäkterna har ökat med 1288 tkr mot fg år.

15 Sida 15(21) Agnesbergs folkhögskola har år 2014 använt 1000 tkr av regionbidraget till att finansiera en ombyggnad av skolans lokaler. 5.1 Ekonomiskt resultat Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100 Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100 Utfall 248 tkr 18 tkr 18 tkr På konto 7551 och 7543 ligger kostnader för köpta tjänster avseende Skolverkets projekt och förberedande arbete för att bli en rörelsefolkhögskola. AR05 RR-rapport Årsredov Utförare Tillväxt o Utveckling 798 Agnesbergs folkhögskola Helena Löfgren :57 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall utfall % Statsbidrag 7,5 6,6 6,2 0,9 20,3% Erhållna bidrag 5,1 4,0 4,6 1,1 11,3% Övriga intäkter 1,8 0,7 0,6 1,1 210,8% Verksamhetens intäkter 14,4 11,3 11,4 3,1 26,5% Personalkostnader -7,5-7,7-7,2 0,2 4,4% Övriga kostnader -6,7-3,7-4,5-3,0 48,2% Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens kostnader -14,2-11,3-11,7-2,8 21,2% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,3 0,0-0,3 0,3 Utfall i förhållande till budget och fg år

16 Sida 16(21) Periodens intäktsutveckling Verksamhetens intäkter är tkr högre än utfall Detta beror på ökat statsbidrag i form av volymbidrag, språkschablon, Smf samt fler Sfi platser och ökade projektintäkter. Jämfört med budget har verksamhetens intäkter ökat med tkr och beror på ökat statsbidrag och högre intäkter för Sfi och projekt. Periodens kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader är tkr högre jämfört med föregående år. Detta beror på högre hyra och högre kostnad för köp av tjänst och övriga kostnader i samband med projekt. Jämfört med budget, har kostnaderna ökat med tkr och har att göra med den ökade verksamheten enligt ovan. Personalkostnadernas andel av kostnader är 61 % 2013 och 53 % Skillnaden beror på den ökade omsättning för projekt och att delar av personalkostnaderna ligger som köp av tjänst under övriga kostnader. I kronor räknat är skillnaden för personalkostnaderna 314 tkr mellan åren. Hyreskostnadernas andel av totala kostnader är 20 % 2013 och 20 % Övriga externa och interna kostnaders andel av kostnaderna är 18 % 2013 och 27 % Ökningen beror på ökade kostnader för projekt. 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Agnesberg redovisar ett positivt resultat om 259 tkr. 5.3 Eget kapital Ingående eget kapital för 2014 är 574 tkr. Agnesbergs folkhögskola redovisar ett positivt resultat om 259 tkr för 2014 och utgående eget kapital blir då 833 tkr. 5.4 Investeringar Agnesberg har inte gjort några investeringar 2014.

17 Sida 17(21) 6. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Agnesbergs folkhögskola :01 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 0-3 Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 3 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder

18 Sida 18(21) Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 1 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar

19 Sida 19(21) - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Utfall Utfall Verksamhetens intäkter i tkr Statsbidrag Ersättning från deltagare Personalanknutna statsbidrag Driftbidrag Hyresintäkter Projektintäkter

20 Sida 20(21) Försäljning av övriga tjänster och material Övriga intäkter Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lokal- och fastighetskostnader inkl energi och vattem Köp av övriga tjänster och förbrukningsinventarier Totalt Anläggningstillgångar Se spec ANL Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 1 Momsfordran Fordringar hos anställda 9 20 Övriga kortfristiga fordringar 32 3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (spec för stora belopp och balanserade poster) Totalt Likvida medel Likvida medel, koncernbanken Kassa 0 0 Totalt Avsättningar Avsättning (specificera) Totalt 7. Långfristiga skulder Ingående upptagna regionlån Årets amortering Totalt 8. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Moms -28-3

21 Sida 21(21) Personalskulder Övriga kortfristiga skulder (spec för stora belopp) Förutbetalda intäkter, upplupna kostnader (spec för stora belopp) Totalt Specifikation Maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar 0-3 Sålt/utrangerat 61 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0-1 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde 0 0