Rapport Social jour/beredskap

Transkript

1 Diarienummer: Rapport Social jour/beredskap Utarbetad av: Linda Farkas, Ljungby kommun Anna Malmhav, Tingsryd kommun Anna-Carin Pålsson, Markaryd kommun 1 av 15

2 Innehållsförteckning Rapport... 1 Innehållsförteckning... 2 SOCIAL JOUR/BEREDSKAP... 3 Inledning... 3 Definitioner av begrepp... 3 Rättsliga utgångspunkter... 3 Social jour eller annan jämförlig verksamhet... 3 Kommunens yttersta ansvar... 4 Ansvar för barn, unga, missbrukare och brottsoffer... 4 God kvalitet... 4 Utan dröjsmål och omedelbar skyddsbedömning... 4 Vikten av erfaren personal med lämplig personal... 4 Hur det ser ut idag... 4 Social jour kontra beredskap... 7 Kort om de två förslagen... 7 Rättsläget samverkan myndighetsutövning... 7 Uppdragsområde... 8 Förutsättningar för rekrytering och anställningsförhållanden... 9 Arbetsmiljö Kontakt- och kommunikationsförutsättningar Materiella förutsättningar Ledning av verksamheten Tillgängligheten Kostnadskalkyl Inriktningsförslag av 15

3 SOCIAL JOUR/BEREDSKAP Inledning Frågan om social jour har, i vart fall i mindre kommuner, varit en komplicerad och svårhanterad fråga inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Alltsedan socialtjänstlagen antogs, 1982, har det funnits en rekommendation till kommunerna att tillhandahålla social jour. Detta har, främst av resursskäl, oftast resulterat i någon form av beredskapslösning, där antingen förtroendevalda eller tjänstemän har haft som uppgift att finnas tillgängliga för att kunna utföra socialtjänstens arbetsuppgifter på andra tider än normal kontorstid. Under de senaste åren har lagstiftningen skärpts, främst gällande skyddet för barn och unga, och idag ska exempelvis en skyddsbedömning i ett anmält barn- eller ungdomsärende alltid vara genomförd inom ett dygn. Det är också troligt att socialtjänstlagen kommer att skärpas från rekommendationen att tillhandahålla social jour eller liknande, till att kräva att kommunerna har det. Rapporten föreslår en gemensam social jour för länet exkl. Växjö alternativt beredskap för hela länet inklusive Växjö. Syftet är att skapa en så hög tillgänglighet, kompetensnivå och rättsäkerhet som möjligt. En ökning av socialtjänstens tillgänglighet bedöms gagna barn och unga. Barns rättigheter att uppmärksammas och inte fara illa samt att få den hjälp de har rätt till har större möjlighet att tillgodoses med en gemensam social jour. Den här rapporten är ett underlag för att kunna ta ställning till vilket av alternativen som kommunerna ska arbeta vidare med. I rapporten beskrivs även hur det fortsatta arbetet kan se ut. En mer utförlig plan för genomförande behövs när beslut om inriktning är fattade. Det har under arbetets gång uppkommit en fråga om hur kommunernas sociala jour skulle kunna samordnas med regionens jourverksamhet. Denna fråga har dock väcks så sent att det inte behandlas i rapporten. Definitioner av begrepp I nedanstående beskrivning används begreppen jour och beredskap. Begreppen står för: Jour syftar på tjänstgöring under tid som ligger utanför allmän tjänstetid. Jour innebär att personal är i aktiv tjänst och utför de arbetsuppgifter som inkommer under denna tid. Jouren innebär att personalen befinner sig på arbetsplatsen. Beredskap innebär att personal inte befinner sig på arbetsplatsen men finns tillgänglig och är förberedd på att möta en kommande situation. Vid behov går personal in i aktiv tjänst. Rättsliga utgångspunkter Social jour eller annan jämförlig verksamhet Uppmaning till socialtjänsten att tillhandahålla social jour återfinns i socialtjänstlagen (SoL)3 kap 6 : Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet. Lag (2012:776). 3 av 15

4 Kommunens yttersta ansvar Att kommunen har det yttersta ansvaret för dem som vistas i kommunen slås fast i SoL 2 kap 2. Observera dock att detta ansvar inte innebär någon inskränkning i det ansvar som åvilar andra huvudmän. Socialnämndens uppgifter finns reglerade i SoL 3 kap 1. Bland annat anges i detta lagrum att till socialnämndens uppgifter hör att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Ansvar för barn, unga, missbrukare och brottsoffer I 5 kap 1 återfinns socialtjänstens ansvar för barn och unga och i 5 kap 9 socialtjänstens ansvar för missbrukare. Skyldigheten att bistå brottsoffer (bl.a. personer som har utsatts för familjerelaterat våld) finns i 5 kap 11. I 6 kap 7a fastslås att Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Lag (2012:776). Bestämmelser om vård utan samtycke för barn och ungdomar respektive missbrukare återfinns i LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga)och LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall.) God kvalitet Slutligen erinras om stadgandet i 3 kap 3 SoL att Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförandet av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Utan dröjsmål och omedelbar skyddsbedömning Socialnämnden ska utan dröjsmål enligt 11 kap 1 SoL..inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. 11 kap 1 a SoL När en anmälan enligt 1 rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras. Vikten av erfaren personal med lämplig personal I ett utdrag från Uppföljning av Social beredskap i Växjö kommun, 2014 som beskriver socialstyrelsens indikatorsbibliotek går att läsa: Enligt socialtjänstlagen 3 kap. 6 SoL bör alla kommuner ha en socialjour. För barnets bästa och skydd bör socialjour finnas tillgänglig dygnet runt och att socionomutbildad personal gör en första bedömning. Situationen i den akuta krisen, där det exempelvis uppdagas vid en anmälan från polisen om pågående lägenhetsbråk att barn har blivit utsatt för övergrepp och misshandel är traumatisk. Det är viktigt att barnet omedelbart får ett professionellt bemötande av socionomutbildad personal som har rutiner för att klara situationen. Det är viktigt att slå vakt om att det inte bara finns poliser och politiker i beredskap vid akuta situationer utan att det också finns socionomutbildad personal i beredskap inom socialtjänsten Med social jourverksamhet menas att nämnden i egen regi eller genom avtal med annan kommun har socionomutbildad personal i beredskap för akuta insatser till skydd för barn och unga (0-20 år) all tid utanför kontorstid. Hur det ser ut idag För att få en bättre bild av dagens organisation för sociala jourärenden, gjordes inledningsvis en inventering av hur de olika kommunerna organiserat sig idag. Dessa presenteras nedan. Ljungby Under vardagar har socialchefen beredskap. Under helger delas beredskapen mellan sektionscheferna inom individ- och familjeomsorgen. 4 av 15

5 Socialsekreterarna önskar inte ha beredskap. Förvaltningen är inte tillfreds med den lösning för beredskap som man har i dagsläget. Om förslagen i den här rapporten inte accepteras kommer Ljungby kommun behöva se över sin sociala jour/beredskap. Kostnad idag ca kr på ett helår, denna kostnad avser endast sektionschefernas beredskapsersättning under helgerna. Älmhult Om något händer utanför kontorstid kontaktas nämndens ordförande eller ersättare för denne via polisen. Ordförande tar därefter kontakt med enhetschef, eller den som ordförande får tag i. Härifrån görs bedömning om vilka kontakter som ska tas och om någon behöver gå in och arbeta i ärendet utöver kontorstid. I detta skede undersöker vi även om/vilken kännedom vi har i ärendet sedan tidigare. Ingen personal i beredskap. Tingsryd Förnärvarande har Tingsryd politikerberedskap kopplat till SOS-alarm. I praktiken ringer ordförande upp IFO-chef eller socialchef som i sin tur får ringa vidare/kalla in handläggare efter behov. För närvarande alternerar socialchef och individ- och familjeomsorgschef på uppdraget för att slippa ständig beredskap. Kommunfullmäktige och socialnämnd har tagit beslut om tjänstemannaberedskap, vilket dock inte har kommit igång ännu. Innan införandet ska praktiska förberedelser angående rutiner, ersättning, ledighet, vilka som ska ingå mm klargöras. Planen är att Tingsryd ska sätta igång i september -15. Ungefärlig årlig kostnad på kr. Lessebo Lessebo har tre beredskapssystem: ett system för IFO frågor, ett system för HVB-hem beredskap för att stödja medarbetare vid behov samt ett beredskapssystem för äldreomsorg och hemsjukvård som kallas för CIB (chefer i beredskap). Sammantaget är ca medarbetare som deltar i alla tre beredskapssystem. Allmänheten når beredskapen vid 112. Socialsekreteraren har telefonberedskap i hemmet, men får vid behov åka till arbetsplatsen alternativt göra hembesök. Vid hembesök följer politiker som har beredskap med. Ersättning utgår enligt AB (allmänna bestämmelser) samt ledighet nästkommande fredag. Under beredskapen har man tillgång till bärbar dator, tjänstebil, beredskapspärm med det mesta i informationsväg, samt inloggning till kommunens socialregister och arbetsredskap. Markaryd På vardagarna utanför kontorstid har socialnämndens ordförande beredskap. Helger är det tjänstemannaberedskap. Det är idag sex personer som alternerar för uppdraget. Olika personalkategorier är representerade: sektionschef, enhetschefer samt socialsekreterare. Ersättning som utgår: kr per beredskapshelg samt en betald ledig dag i anslutning till beredskapen. Vid aktiv tjänstgöring utgår ersättning enligt AB-avtal. Kostnad beräknas till ca kronor 5 av 15

6 Uppvidinge Endast politikerjour efter kontorstid och ingen tjänstemannajour/beredskap. Alvesta Alvesta har haft nuvarande organisation kring beredskap sedan våren socialsekreterare har anmält sig frivilligt till att ingå i beredskapen, dessa kommer från missbruk- och barn- och ungdomssenheten. Handläggarna har beredskap en åt gången var åttonde vecka. De har då beredskap en vecka åt gången. Beredskapen är för all tid som inte är allmän tjänstetid. Vid storhelger har två personer beredskap samtidigt. De är ledig fredagen efter beredskapsvecka. Halva dagen bjuder förvaltningen på, andra halva har det gjorts en överenskommelse med de anställda om att de endast har lunch 55 minuter och därmed är lediga andra halvan av dagen. Vid behov ringer handläggaren till avdelningschef för barn- och familj som har ständig bakjour. Avdelningschefen gör i sin tur gör bedömningen om ytterligare socialsekreterare behöver kopplas in. Avdelningschef erhåller fast ersättning per kontakt. Beredskapen hanterar endast LVM- och LVU-ärenden. Person i beredskap har en inställelsetid till kontoret på 2 timmar och tillgång till tjänstebil under beredskapsveckan. Budget ca kronor. Växjö I Växjö är det alltid två i beredskap samtidigt, en från barn- och unga och en från missbruksenheten. Det är totalt 16 stycken som medverkar i ett beredskapsschema. De har beredskap var åttonde helg inklusive en vardag varannan vecka. Man ser det som viktigt att vara två i ärendena och att de ofta har kännedom om ärendena sedan tidigare. De har ett lokalt avtal där de har 38,25 i arbetstid i veckan. De har ett extra lönepåslag på kronor i månaden för att ha chefsdelegation. Det innebär att de inte behöver kalla in sektionschef om något händer. Däremot kan de bli tvungna att kontakta socialnämndens ordförande. De har delegation för att beordra in personal på ex HVB-boende. De har dock inte beredskap för boendena. Utöver tillägget BA beredskapsersättning samt extra när personal går in och jobbar. Budget ca 1,7 miljoner. Under vardagarskvällar har beredskapen inga andra uppdrag. Under helg kan det bli aktuellt med tillsynuppdrag i ärenden nära LVU eller LVM. Endast samtal från SOS, polis, sjukvård, egen personal eller institutioner. Växjö är nöjd med den beredskap de har idag. 6 av 15

7 Social jour kontra beredskap Kort om de två förslagen Social jour Förslaget om social jour innebär att det bildas en arbetsplats där socionomer anställs för att arbeta med de arbetsuppgifter som inkommer via uppdraget. Erfarenheter från kommuner med liknande folkmängd visar att det saknas underlag för att ha bemannad jour under hela dygnet utöver allmän tjänstetid. Vi har därför valt att föreslå bemannad social jour i kombination med social beredskap. Beredskap Förslaget om beredskap innebär att befintlig personal utöver sin vanliga anställning även har beredskap. Beredskapen har personalen i sitt eget hem. Förslaget innebär att en socionom i varje kommun skulle vara i beredskap för att hantera situationer som uppkommer i den egna kommunen samt kunna samverka med andra kommuner när så behövs. Rättsläget samverkan myndighetsutövning Enligt 6 kap 33 kommunallagen (1991:900), KL, kan beslutanderätt endast delegeras till ledamot i den egna nämnden eller anställd hos den egna kommunen. Enligt 2 kap 1 KL kan en kommun endast ha hand om sådana angelägenheter som har anknytning till den egna kommunen eller dess medlemmar. Enligt 2 kap 5 SoL får en kommun sluta avtal med någon annan att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Ett sådant avtal får innefatta myndighetsutövning om det ur ett kvalitetsperspektiv kan anses vara lämpligt. En kommun får följaktligen enligt 2 kap 5 SoL gå utöver den rättsordning som stadgas i KL avseende uppgifter inom individ- och familjeomsorg, och social jourverksamhet. Den här typen av tjänster kan kommunerna köpa av varandra utan att tillämpa lagen om offentlig upphandling. Enligt Infosoc rättsdata kan sekretessen kringgås genom att den socialsekreterare som är anställd i en jourverksamhet får en formell koppling till de andra kommunerna så att hen betraktas som verksam inom de andra kommunernas socialtjänst i den mening som avses i 2 kap 1 2 st offentlighets och sekretesslagen d.v.s. att man erhållit uppgifter genom tjänstplikt. All berörd personal bör få ett personligt uppdragsavtal och personalens befogenheter bör klargöras i samtliga inblandade kommuners delegationsordning. Utifrån förslaget kommer en socialsekreterare från varje kommun ha beredskap samtidigt. Handläggaren i beredskap har tillgång och insyn i dataregister för sin kommun. Om denna socialsekreterare ska få assistans från annan kommun måste dock avtal skrivas motsvarande som för social jour. Detta skulle innebära att alla de socialsekreterare som ska jobba med beredskap i sin kommun också skulle behöva vara anställda av alla andra kommuner i samarbetet. Detta innebär att ett stort antal socialsekreterare skulle ha insyn i flera kommuners socialregister. Enligt SKLs förbundsjurister är inte detta förbjudet. Frågan om lämplighet bör diskuteras. 7 av 15

8 Uppdragsområde Social jour ska främst agera på uppdrag som rör bedömning av akuta socialtjänstärenden (främst barn-och ungdomsärenden, missbruksärenden och brottsofferärenden) efter kontorstid. Social jour/beredskap föreslås kunna tillhandahålla följande tjänster: 1. Finnas tillgänglig per telefon när kommuninvånare söker social jour via SOS Alarm eller Polismyndigheten. Tillgängligheten begränsas på så sätt att det inte är möjligt för allmänheten att direkt kontakta social jour, utan att sådana kontakter har förmedlats via larmoperatör. Uppdraget avgränsas till akuta bedömningar av om någon åtgärd enligt SoL, LVU eller LVM behöver vidtas, som inte kan anstå till respektive socialförvaltnings nästa ordinarie öppethållande. Åtgärder till stöd för försörjning ska normalt sett inte kunna innefattas i den sociala jourens ansvar (utom vid händelser av synnerlig vikt). 2. Vid behov kunna genomföra akuta hembesök, i syfte att göra skyddsbedömningar och förhandsbedöma uppgifter i en anmälan. 3. Kunna fatta beslut om att inleda utredning i akuta ärenden gällande skydd för barn, ungdomar och vuxna missbrukare samt förbereda beslut och verkställa fattade beslut om omhändertagande enligt LVU/LVM. 4. Kunna fatta beslut om att inleda utredning i akuta ärenden gällande skydd för personer utsatta för våld i nära relationer samt förbereda beslut och verkställa fattade beslut i dessa ärenden. 5. Arrangera (normalt inte självständigt genomföra) transporter av personer, där beslut har fattats om omhändertagande enligt LVU/LVM eller vid akuta placeringar enligt SoL i familjehem/hvb. 6. Medverka i polisförhör av barn/ungdomar, när sådan medverkan efterfrågas av Polismyndigheten och det bedöms vara av vikt för barnet/ärendets fortsatta handläggning. Det skulle även kunna innefatta tillhandahållande av råd och stöd till jourhem och familjehem efter kontorstid via telefon. Social jour skulle kunna användas som en extra garanti till de jourhem/familjehem, som de medverkande kommunerna anlitar. Genom att kunna tillhandahålla en bevakad telefonlinje, skulle hemmen kunna tryggas ytterligare i sina uppdrag. Samtidigt skulle information om denna tjänst kunna utgöra ett rekryteringsargument. 1. Finnas tillgänglig per telefon när kommuninvånare söker social jour via SOS Alarm eller Polismyndigheten. Tillgängligheten begränsas på så sätt att det inte är möjligt för allmänheten att direkt kontakta social jour, utan att sådana kontakter har förmedlats via larmoperatör. Uppdraget avgränsas till akuta bedömningar av om någon åtgärd enligt SoL, LVU eller LVM behöver vidtas, som inte kan anstå till respektive socialförvaltnings nästa ordinarie öppethållande. Åtgärder till stöd för försörjning ska normalt sett inte kunna innefattas i den sociala jourens ansvar (utom vid händelser av synnerlig vikt). 2. Vid behov kunna genomföra akuta hembesök, i syfte att göra skyddsbedömningar och förhandsbedöma uppgifter i en anmälan. 3. Kunna fatta beslut om att inleda utredning i akuta ärenden gällande skydd för barn, ungdomar och vuxna missbrukare samt förbereda beslut och verkställa fattade beslut om omhändertagande enligt LVU/LVM. 4. Kunna fatta beslut om att inleda utredning i akuta ärenden gällande skydd för personer utsatta för våld i nära relationer samt förbereda beslut och verkställa fattade beslut i dessa ärenden. 8 av 15

9 Inga andra uppdragsområden tänkbara då kostnaden för kvalificerad övertid är för hög. Förutsättningar för rekrytering och anställningsförhållanden För att komma ifråga för tjänst i social jour krävs socionomexamen. Arbete i social jour förutsätter medarbetare som är goda generalister i socialt arbete. Arbetet kräver dessutom att dessa medarbetare är relativt erfarna i skarpa myndighetslägen. Slutligen förutsätter arbetets utformning att medarbetare inte har några invändningar emot att arbetet huvudsakligen ska utföras på obekväm arbetstid. För att göra arbetet attraktivt, med tanke på den obekväma arbetstiden, krävs ett lägre arbetstidsmått än 40 h/v. För detta talar även behovet av dygns-och veckovila, inte minst eftersom tjänsterna även kräver beredskap i hemmet. Förslag heltidsmått: 30 h/v. Rekrytering enligt kravprofilen förutsätter dessutom att löneläget för socialsekreterare i jourtjänstgöring blir uppenbart högre än vad som gäller för socialsekreterare under dagtid. För att inte skapa alltför stora lönedifferenser, främja flexibilitet och minska behovet av administrativ hantering av löner, föreslås att övertidsersättning, OB-ersättning och beredskapsersättning inkluderas i den fasta lönen. Tänkt löneläge: Ca 35 tkr/mån. En grundläggande förutsättning är att två medarbetare alltid är i tjänst samtidigt. För detta talar såväl hälsofrämjande arbetsmiljöskäl som säkerhetsaspekter i arbetet. Att man är två i tjänst, innebär självklart inte att alla arbetsuppgifter behöver utföras i par. Däremot ska det hela tiden finnas tillgång till en arbetskamrat, när arbetsuppgifterna så kräver. Jourarbetet behöver utgå från en lokal, som både ger möjlighet till administrativt arbete och till vila, eftersom uppgifternas natur gör att det periodvis kommer att uppstå väntelägen (passiv jourtid). Personal behöver vara utrustad med portabla larm att använda vid hembesök. Tillgång till arbetsledning, för personal som arbetar på obekväma tider, är enligt Arbetsmiljöverket ett krav. Genom tillgång till separat arbetsledning för social jour, avlastas 1:a linjens chefer och övriga arbetsledare i de medverkande kommunerna. En särskilt avdelad arbetsledare för social jour innebär att funktionen har en inbyggd back up-funktion, om en medarbetare hastigt blir frånvarande (t ex på grund av sjukdom). I annat fall måste personal hämtas från kommunernas reguljära verksamheter. Genom tillgång till särskild arbetsledarfunktion kan sannolikt dubbelbemannad beredskap under de tider jouren har stängt undvikas. Arbetsledaren förväntas utgöra en slags föreståndare, motsvarande vad som gäller för t ex HVB-hem, som har en 2:a beredskapsfunktion. I arbetsledarfunktionen kommer en brygga att kunna byggas, mellan social jour och de olika kommunernas dagverksamhet, eftersom arbetsledaren till skillnad från de övriga medarbetarna kommer att ha en betydligt större del av sin arbetstid förlagd under dagtid. En separat arbetsledarfunktion bygger också in betydligt bättre förutsättningar för såväl metodutveckling som för ett väl genomtänkt arbetsmiljöarbete. Förslag: Enhetschef med arbetstidsmått 40 h/v, som placeras utanför schemaraderna. Tänkt löneläge: Ca tkr/mån. Social jour-organisationen får anses rustad, via arbetsledaren, att avvärja korta tillfälliga frånvaroperioder. Vid varaktig frånvaro (sjukfrånvaro mer än någon eller några enstaka dagar, annan oplanerad frånvaro mer än enstaka dagar, semestrar m m) krävs dock tillgång till ersättare utanför social jour-organisationen. 9 av 15

10 Ersättare behöver, till följd av arbetets speciella uppdrag, ges möjlighet att utföra arbete i jourgruppen för att upprätthålla en god kompetens inom arbetsfältet. Detta gör att antalet ersättare bör begränsas. Förslagsvis bör det utses ersättare från de större socialtjänsterna som med kort varsel kan sättas in i jour-organisationen. Ersättning för utfört arbete utgår enligt AB. För att komma ifråga för arbetet, krävs socionomexamen. Arbete i social jour förutsätter medarbetare som är goda generalister i socialt arbete. Arbetet kräver dessutom att dessa medarbetare är relativt erfarna i skarpa myndighetslägen. används redan befintligt anställda som arbetar extra där av är det inte aktuellt med några rekryteringar. I förslaget skulle det finnas en i beredskap från varje kommun. Dessa skulle i sin tur kontakta de andra kommunerna vid behov av hjälp. I förslaget föreslås det finnas som ingår i beredskapen. Förslag på arbetstidsmått enligt Växjös modell för de som har beredskap är: arbetstidsmått = 38,25 timmar/vecka enligt lokalt kollektivavtal. Enligt Växjö-modellen har även socialsekreteraren ett extra lönepåslag för att kunna ha chefsbefogenheter. Detta för att inte behöva ha en sektionschef i beredskap. Lönepåslaget uppgår till kronor per anställd/månad. Detta betyder att den personal som arbetar i beredskapen måste ha sådant förtroende att det är lämpligt att delegera chefs uppdrag till denne. Anställningsvillkoren ur allmänna bestämmelser framgår att vid beredskap där arbetstagaren har beordrats beredskap för tid, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden ska ersättningen för varje timma vara 14 % av timlönen utöver detta tillkommer sociala avgifter med 38,46 %. Viss problematik kan uppstå vid inställelsetiden om det är så att person i beredskap bor på annan ort. Följaktligen kan person i beredskap inte bo så långt ifrån Kronoberg så att annan kommun måste vänta längre än nödvändigt på att assistans ska infinna sig. Arbetsmiljö Erfarenheter efter uppföljning av genensamma socialjouren i mellersta Halland visar att såväl tjänstemän och politiker är positivt inställda. Någon betonar att jourens personal får en hög kompetens och en vana vid skarpa lägen vilket är tryggt när man som politiker står som beslutsfattare. Den egna arbetsmiljön är i det stora hela bra. Samtidigt är det ett arbete som kräver planering vad avser arbetsmiljön. Samtliga i personalgruppen hade arbetat med så kallad frivilligjour tidigare. De upplever att stressen minskat för berörda tjänstemän. Jouren har en "ångestreducerande" effekt och bedöms även tillse att de personer som arbetar under allmän tjänstetid får möjlighet att koppla av från arbetet under kvällar och helger. Det omnämns också att jourverksamheten fått en god status, vilket framgår av att det är många sökande till lediga tjänster. Enligt samma uppföljning anser polisen att jourens tillkomst också varit viktig för polisernas arbetsmiljö. Ökad gemensam proffsighet bidrar till en tryggare och bättre arbetsmiljö. Under 10 av 15

11 intervjun framkommer att en av polisens viktigaste bedömningsgrunder är farlighetsrekvisit, det vill säga om det kan uppstå farliga situationer för personalen. Det är därför särskilt viktigt med ett bra informationsutbyte mellan social jour och polis. Utöver vad personalen uppger konstaterar chefen att det ibland kan vara små saker som blir svåra arbetsmiljöproblem. Exempelvis att tjänstebilen har alkolås. Det är ju bra i och för sig, men inte så bra när man behöver komma iväg från en hotfull situation snabbt. Arbetsmiljöansvaret ligger på ordinarie chef för den anställde. Om den anställde varit med om något påfrestande i en annan kommun får den anställde prata med sin ordinarie chef om detta, dock inte utan att bryta sekretessen. Möjlighet till debriefing d.v.s. en relativt omgående bearbetning och genomgång av vad som inträffat i ett ärende för att få prata av sig om vad som inträffat saknas. Utifrån ovan nämnda uppföljning av socialjouren i mellersta Halland hade cheferna omnämnt svårigheterna att administrera så kallad frivilligjour. För övrig personal fanns en oro för att det skulle uppstå situationer som den enskilde handläggaren inte hade kompetens att hantera rätt. Ordet "ångest" nämns. Likaså "att aldrig veta när man är ledig". Kontakt- och kommunikationsförutsättningar Enligt förslaget med social jour ska kontakt med hjälpsökande vara etablerad inom 30 minuter efter mottaget alarmsamtal. Inställelsetiden för bedömning på plats ska ske inom två timmar (om så är möjligt). Från Markaryd till Åseda tar det ca två timmar Vid beredskap utgår socialsekreteraren från sitt egna hem. Om socialsekreteraren ska kunna vara aktuell för beredskap enligt förslaget skulle detta innebära att endast de socialsekreterare som bor nära Kronobergs län skulle kunna delta i beredskapen, i annat fall skulle inställelsetiden bli för lång. Materiella förutsättningar Social jour har behov av en lokal. Lokalen ska innehålla kontorsutrymme och plats för matlagning/rast. Tjänsteutövandet förutsätter tillgång till ett fordon. 11 av 15

12 Jourtjänstgöringen förutsätter att sociala jour-gruppen har tillgång till samtliga medverkande kommuners IT-baserade verksamhetssystem. För att kunna utföra arbetsuppgifterna, krävs vidare att sociala jour-gruppen har tillgång till sedvanlig kontorsutrustning. Tillgång till egen bil eller förvaltningens bil samt till dator, telefon. Tillgång till egna kommunens ITsystem hemifrån. Ledning av verksamheten Styrgrupp för sociala jouren bör bestå av IFO-chefer för respektive kommun. Styrgruppen ansvarar inledningsvis för rekrytering av enhetschef. Därefter ska styrgruppen övergå till att vara referensgrupp för den sociala jouren. Insyn i verksamheten sker för de deltagande kommunerna genom en gemensam styrgrupp. Enligt avtalet är de deltagande kommunerna skyldiga att medverka i uppföljningen av verksamheten. Till stöd för jouren finns också en referensgrupp bestående av handläggare från de berörda förvaltningarna i respektive kommun. De socialsekreterare som arbetar i den sociala jouren behöver vid vissa typer av ingripande ha tillgång till alla kommuners beslutande politiker. Styrgrupp för beredskap behövs för att följa upp hur arbetet med beredskapen fungerar. De socialsekreterare som arbetar med beredskap behöver vid vissa typer av ingripande ha tillgång till alla kommuners beslutande politiker. Tillgängligheten Jouren föreslås ha följande öppethållande (aktiv jour): Måndag torsdag: Fredag (lördag): Lördag (söndag): Söndag: Förslag: Under aktiv jourtid är jouren bemannad av två socialsekreterartjänster. Beredskapstid Erfarenheten från sedan tidigare etablerade sociala jourverksamheter, för kommuner med ungefär samma befolkningsmängd och struktur som i här aktuella kommuner, är att det saknas underlag för bemannad jour under vardagsnätter. Under veckoslut finns normalt behov av aktiv jour under kväll/tidig natt. Andelen påringningar under senare nattid är normalt förhållandevis få, jämfört med sen kväll och tidig natt. Därför bedöms behovet under vardagar efter och fram till 7.30 följande morgon kunna tillgodoses genom beredskap i hemmet. Samma bedömning görs gällande lördag- och söndagmorgnar, från fram till påföljande dag. Måndag tisdag Tisdag onsdag av 15

13 Onsdag torsdag Torsdag fredag Fredag lördag Lördag söndag Söndag måndag Enkel bemanning bedöms tillräckligt och för socialsekreterare gäller att varje tjänst i genomsnitt kommer innehålla 15,75 beredskapstimmar/vecka. 2:a beredskap upprätthålls i första hand av enhetschef, i andra hand av enhetschef i respektive kommuns dagverksamhet. Bemanning under beredskapstid föreslås ske av en socialsekreterare. Vid behov får enhetschef kontaktas, för ställningstagande till egen assistans alternativ inbeordrande av ytterligare socialsekreterare. Tiderna för beredskap bör vara all den tid då det inte är ordinarie öppet tider Måndag tisdag Tisdag onsdag Onsdag torsdag Torsdag fredag Fredag måndag Inklusive helgdagar Förslag: Under beredskap finns det en aktiv socialsekreterare i varje kommun. Kostnadskalkyl Följande kostnadskalkyl har upprättats, baserad på helårsdrift av verksamheten. Kalkylen kommer att behöva justeras för Genom upprättande av en kostnadskalkyl på helårsbasis ges förutsättningar att bedöma verksamhetens ekonomiska helårseffekt för respektive medverkande myndighet. Lön 4 socialsekreterare * Lön enhetschef ** Vikariatslön PO Lokal Fordon Datorer, telefoner Övrigt Totalt * Baserat på månadslön kr, vid antagandet att heltidstjänstmått är 30 h/v. ** Baserat på månadslön kr. Kostnadsfördelningen mellan de medverkande kommunerna beräknas utifrån antal kommuninvånare i respektive kommun. Ekonomisk fördelning mellan kommunerna beräknas utifrån förgående års befolkningsunderlag. Upprättas en budget för verksamheten baserad på utfall förgående år. Parterna förskotterar på helårsbasis. 13 av 15

14 Den sammanlagda befolkningen i området exklusive Växjö uppgår till invånare (SCB ). Kommun Invånare Procentandel av kommunernas totala befolkning exklusive Växjö kommun Kostnad för social jour Uppvidinge , Lessebo , Tingsryd , Alvesta , Älmhult , Markaryd , Ljungby , Totalt , Kostnaden för den sociala jouren är inte en total kostnadsökning då alla kommuner idag redan har någon form av kostnad för social jour eller beredskap. Möjlighet finns även att vissa kostnader för eventuellt sekundära arbetsuppgifter som social jouren kan ha, kan minska den totala kostnadsökningen. Växjö som idag har beredskap ingår inte i kalkylen. De har en kostnad på ca 1,7 miljoner för sin befintliga beredskap. I allmänna bestämmelser framgår att vid beredskap, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden, ska ersättningen för varje timma vara 14 % av timlönen utöver detta tillkommer sociala avgifter med 38,46 %. Med en månadslön på kr motsvarar det en timkostnad på 170 kr. Beredskapstiden är 118 timmar per vecka d.v.s timmar per år En timlön på 170kr x beredskapsersättning 0,14 kr x beredskapstid per år 6136 timmar = kronor. Personalomkostnader tillkommer med 38,46% motsvarande kronor per år/kommun. Vid storhelger höjs ersättningen med 100 % för ovanstående. Det motsvarar ungefär 400 timmar x 170 kr/timme x 0,14 extra beredskapsersättning + PO med 38,46 % = kronor per år/kommun. Extra chefstillägg enligt Växjö-modellen med kronor per månad och anställd. För 5 anställda i beredskapen skulle detta kosta kr per år/kommun. När personalen går in i aktivt skede räknas detta som enkel övertid (180 %) alternativt kvalificerad övertid (240 %) beroende på vilken tid på dygnet det inträffar, för exemplet räknar vi med 210 % av timlönen som schablon. Om man skulle räkna med arbete 3 timmar per vecka som schablon motsvarande 156 timmar per år x 170kr/timme x övertidsersättning 210 % så motsvarar det kronor per år/kommun för personal i aktiv tjänst. Arbetstidsmått = 38,25 timmar/ vecka enligt lokalt kollektivavtal. Arbetstidsmåttet är i tid värderat till 1,75 timmar/ vecka, 91 timmar/ år eller 11,4 dagar per år, vilket i pengar ger kr/år/person, förutsatt en lön med (170kr/timme). För 5 anställda i beredskap motsvarar detta kronor per år som de får lön för men som de inte arbetar. Totalt kronor per kommun/år motsvarande x 8 kommuner i länet motsvarar kronor totalt 14 av 15

15 Utöver detta tillkommer kostnader för resekostnader. Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagaren ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bil-ersättningsavtalet (BIA). Det tillkommer även kostnader då en socialsekreterare kontaktar en annan socialsekreterare för assistans. Inriktningsförslag Rapporten beskriver olika scenarion utifrån krav och intentioner från lagstiftarna, förutsättningar för politiker och tjänstemän att hantera akuta situationer samt möjliga kostnader. Med rapporten som underlag ska beslut fattas i respektive nämnd gällande vilket av alternativen som kommunerna arbeta vidare med. De tre beslutsförslagen är att gå vidare med förslaget kring en gemensam social jour för länet exklusive Växjö. att gå vidare med förslaget kring gemensam beredskap för hela länet att inte gå vidare med något av de utredda alternativen 15 av 15