träd om dagen - det växer så det knakar

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2012

2 Vd och styrelseordförande har ordet Innehåll Vd och styrelseordförande har ordet 2 Om Vi-skogen 3 Resultat från året som gått 4 Insamling 5 Årsredovisning 6-13 Vi-skogens styrelse 14 Så här kan du bidra 15 Kontaktuppgifter 16 Styrelseordförande Nina Jarlbäck och vd Anneli Rogeman. Omslag: Broon Otieno Achienga, Kenya träd om dagen - det växer så det knakar Uganda februari Vi-skogens styrelse har nyss kommit hem från ett fältbesök. Ordförande Nina Jarlbäck och vd Anneli Rogeman står framför skylten till kontoret i Masaka. Dagen har varit lång. De borde vara trötta. Fältbesöken gör mig glad, säger Nina Jarlbäck. Att se vad insamlade medel i Sverige kan uträtta i Vi-skogens verksamhetsländer är roligt, påfyllande och fantastiskt. Just den här dagen besökte styrelsen bland annat en skola nära Masaka. För ett par år sedan var många elever frånvarande. Det berodde på flera saker. Dels var många helt enkelt för hungriga för att orka ta sig till skolan. Dels valde flickorna ofta att stanna hemma under menstruationsperioderna. De hade nämligen dåliga eller inga mensskydd. Idag är situationen en annan. Nu omges skolgården av stora fruktoch grönsaksodlingar och skördarna ger eleverna minst ett mål mat om dagen. Samtidigt har Vi-skogen, med stöd från Radiohjälpen, inlett ett samarbete med en lokal tillverkare av en fiffig flergångsbinda som delas ut till alla kvinnliga elever. Resultatet: eleverna är mätta, flickorna kommer till skolan, skolgården blomstrar liksom elevernas kunskaper i agroforestry. Vi-skogens resultat 2012 är överlag mycket bra, men på ett lite nytt sätt började Vi-skogen på allvar arbeta tillsammans med partnerorganisationer med övertygelsen att biståndsarbetet blir bättre om man förankrar det hos organisationer på plats. Hjälp till självhjälp. 20 organisationer har fått stöd och råd av Vi-skogen - det handlar både om större jordbrukskooperativ och mindre bondegrupper. Medlemmarna får hjälp med enklare bokföring, hur man skapar mikrofinanssystem - och hur man odlar med agroforestry-metoder. Vi-skogen växte under I Sverige samlade vi in nära 42 miljoner kronor, den högsta summan någonsin. Kanske bidrog det ökade kommunikationsarbetet till de fina siffrorna. Antalet pressklipp ökade med mer än 100 procent jämfört med Vi tog plats både på Peace & Love-festivalen i Borlänge och på Liljevalchs Konsthall i Stockholm. I Borlänge arrangerade vi tävlingen Voice of Vi-skogen. På Liljevalchs visades konst-trä-löv som Hemslöjdsföreningar runt om i Sverige hade tillverkat. Löven såldes och intäkterna gick (förstås) till Vi-skogen. Hur många träd planterades då i Vi-skogen 2012? Just det, sju miljoner sjuttioåttatusen sjuhundraåttiotre. Eller nästan om dagen Det växer så det knakar. Nina Jarlbäck STYRELSENS ORDFÖRANDE Anneli Rogeman VD 2 Vi-skogen

3 OM VI-SKOGEN Om Vi-skogen Vi-skogens vision En hållbar miljö som gör det möjligt för människor i fattigdom att förbättra sina liv. Vi-skogens uppdrag Att genom agroforestry och stöd till bondeorganisationer bidra till: minskad fattigdom, rätt till mat, ökade inkomster, ökad biologisk mångfald och klimatanpassning. Uganda Kampala Masaka Bukoba Kigali Rwanda Musoma Kitale Kisumu Kenya Tanzania Alice Okula, Kenya, har med stöd från Vi-skogen ställt om sitt jordbruk till agroforestry. Här arbetar Vi-skogen Vi-skogen arbetar i fyra länder i Afrika: i Kenya i områdena Kitale och Kisumu, i Uganda kring Masaka och Kampala, i Tanzania i områdena Mara och Kagera och i Rwanda kring Kigali. Geografisk fördelning Intäkter Så används pengarna Tanzania 30% Uganda 14% Kenya programkontor 15% Rwanda 15% Kenya 26% De medel som går till ändamålet fördelas på följande sätt per land. Övriga intäkter 12% Sida REED 1% Sida Rambidrag 20% Vi-skogens verksamhet finansieras genom egen insamling samt bidrag från Sida. Insamling 67% Insamling, 10 kr Utvecklingsbistånd, 80 kr Produktionskostnader, 1 kr Administration & kommunikation, 8 kr Av varje insamlad hundralapp går 80 kr till ändamålet, 10 kr till insamling, 8 kr till administration och kommunikation och 1 krona till produktionskostnader. Vi-skogen 3

4 Resultat från året som gått På Milka Achteng Atingas gård har stora förändringar skett. Förutom mjölk bidrar hennes kor med energi och genom Vi-skogen i Kenya har Milka fått kunskap om hur kodynga kan omvandlas till biogas. Peter Atieno och Yoyo Salmn, Tanzania, är med i Vi-skogens skolprojekt Farmers of the Future. Vi har lärt oss hur man planterar träd. Det är bra för träden kommer att ge skugga och av fruktträden kommer vi få frukt att äta. David Kwaka i Kenya kom i kontakt med Vi-skogen Genom ekologiska jordbruksmetoder har marken blivit bördigare och majs och andra grödor växer frodigt. Axplock från vår verksamhet i östra Afrika I Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda under 2012: Planterades träd. Radplanterades häckar och alléer på en sträcka motsvarande meter. Arbetade Vi-skogen med familjer och bondegrupper. Utbildades personer i hiv- och aidsfrågor. Tog familjer del i utbildningar om klimatförändringarnas effekter. Fanns aktiva spar- och lånegrupper med totalt medlemmar. Använde hushåll alternativa energikällor såsom biogas, sol och briketter. Utbildades bondegrupper i mänskliga rättigheter. Tog hushåll del i utbildningar om vikten av att odla olika grödor och hur man äter för att få i sig tillräckligt med näring. Började bönder använda metoder som motverkar jorderosion. Byggdes vattensamlingsanläggningar. Etablerades 207 köksträdgårdar på skolor i projektet Farmers of the Future. Resultaten har bland annat lett till... att bondegrupper och familjer har fått ökad tillgång till finansiella tjänster, förbättrat sin livsmedelsförsörjning, fått en ökad tillgång till marknader, förbättrat bördigheten i sina jordar och fått tillgång till brännved.... att människor som utbildats i hiv- och aidsfrågor har fått en ökad medvetenhet om sjukdomen, och kunskap i hur preventivmedel används. att jämställdheten bland kvinnor och män har ökat.... att de som deltagit aktivt i spar- och lånegrupper under året har getts ökad möjlighet att skapa sin egen finansiering, betala skolavgifter och sjukvårdskostnader. 4 Vi-skogen

5 INSAMLING Starkt stöd från privatpersoner och företag Richard Okula i Kenya fick information om Vi-skogen via en radiosändning. Vi-skogen har lärt mig fördelarna med att samplantera träd och buskar i mitt jordbruk. Vi-skogen arbetar aktivt med insamling från privatpersoner och företag. Under 2012 nådde insamlingen nära 42 miljoner, vilket är det högsta resultatet som nåtts under Vi-skogens 30 år. Vi-skogens månadsgivare bidrog med 9 miljoner kronor, och insamlingen genom våra insamlingsbrev ökade med 124 procent. En betydande summa kommer också från gåvobrev och gåvokort. Kooperativa Förbundet, Coop och Konsumentföreningarna skänker varje år stora summor till Vi-skogen genom kreativa insamlingskanaler. Till exempel gav den gula Biståndsknappen på pantautomaterna i Coops butiker nära 4 miljoner kronor under Under 2012 inleddes ett värdefullt samarbete med Fonus. Företaget skänker ett träd per begravning till Vi-skogen och under året gav samarbetet nära kronor. Fonus stödjer dessutom Vi-skogen genom att på olika sätt uppmärksamma vårt arbete för sina kunder och på sina ca 200 begravningskontor. Sparare i Banco Humanfond avstår två procent av sitt sparkapital, som varje år delas ut till flera svenska organisationer. Vi-skogen fick 2012 en utdelning som gav kronor. Övriga företagspartners under 2012 Citibank Hilleberg the Tentmaker OKQ8 Telge Energi Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Tidningen Vi Vår insamling granskas av Svensk Insamlingskontroll Vi-skogen har ett 90-konto för insamling som kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Detta innebär att insamlingen är etisk och professionell, och att högst 25 procent av intäkterna går till annat än ändamålet. Insamlingens källor Insamlingsbrev samt övrigt. 17% Minnes - och högtidsgåvor samt gåvokort 17% Mkr Vi-skogens insamling över tid Företagsgåvor exklusive KF/Coop 12% Månadsgivare 22% KF/Coop och Konsument - föreningarna 10% Biståndsknappen 10% Bistånd på köpet 6% Vi-skogen 5

6 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Ändamål och vision Vi-skogens vision är en hållbar miljö som gör det möjligt för människor i fattigdom att förbättra sina liv. Denna vision stämmer väl med stiftelsens ändamål enligt stadgarna: Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd har till ändamål att genom plantskolor, trädplantering och andra åtgärder i samband därmed bidra till ekologisk balans och till bättre och tryggare försörjning för de fattiga och sämst ställda i områden som hotas av ekologisk utarmning. Målgrupp och uppdrag Vi-skogens primära målgrupp är kvinnliga och manliga småbönder i fattigdom runt Victoriasjön och deras organisationer. Vi-skogen arbetar med rådgivning och utbildning. Trädplantering inom agroforestrysystem är grunden. Med agroforestry menas ett system för markanvändning där träd och buskar samodlas med grödor och integreras med djurskötsel. Det ursprungliga uppdraget att upprätta en hållbar miljö genom att plantera träd är fortfarande centralt, men har alltså utvidgats till agroforestry. När produktionen har ökat och blivit mer diversifierad har Vi-skogens rådgivning och utbildning kommit att omfatta även marknadsfrågor. Genom agroforestry och stöd till bondeorganisationer bidrar Vi-skogen till minskad fattigdom, rätt till mat, ökade inkomster, ökad biologisk mångfald och klimatanpassning. Stöd ges också till inrättande av bönders egna spar- och kreditföreningar, vilka öppnar möjligheter för mindre investeringar. Vår organisation Vi-skogens verksamhet finns i fyra länder kring Victoriasjön Kenya, Tanzania, Uganda och Rwanda. Här finns för närvarande sex projektkontor samt ett programkontor baserat i Nairobi, Kenya. Sedan 2012 finns Vi-skogen även representerad i Malawi. Vårt huvudkontor ligger i Stockholm. Under år 2012 har en ny programchef rekryterats för tillträde i januari Prioriterade arbetsområden Grundläggande för verksamheten är synen på utveckling där en hållbar miljö är grunden för fattigdomsminskningen. Arbetet i partnerskap ger lokalt ägande och hållbarhet och allt utgår från ett rättighetsperspektiv. Vägledande för arbetet är styrelsens beslut om prioriterade arbetsområden. Dessa är: Hållbart klimatanpassat jordbruk baserat på agroforestry och rätt till mat Starka bondeorganisationer Stöd till lokala, regionala och nationella bondeorganisationer Jämställdhet Ekonomisk trygghet Följande principer styr Vi-skogen: Lokalt ägande och genomförande av aktiviteter i fält Fokus på mänskliga rättigheter och staternas ansvar att förverkliga dessa Fokus på människors egna organisationer som verktyg för social och politisk påverkan Flexibilitet och ödmjukhet i arbetet med konsortierna Stärka människors inflytande genom demokratiska organisationer Byggande av långsiktig kapacitet hos partnerorganisationer Ansvarsutkrävande, långsiktigt ansvar och transparens Samarbete med Kooperation Utan Gränser År 2003 inledde Vi-skogen ett nära samarbete med Kooperation Utan Gränser. Detta partnerskap är en naturlig utveckling då båda organisationerna kommer ur den svenska kooperativa rörelsen och dessutom arbetar mot samma målgrupper - de fattiga bondehushållen. I samarbetet kan organisationerna dra nytta av varandra, bli mer effektiva och nå fler. Väsentliga händelser under året Ändamålsverksamheten Den förändring Vi-skogen genomför sedan några år med ökat stöd till böndernas organisationer är ett resultat av ökat fokus på rättigheter. Syftet är att ytterligare öka det lokala ägarskapet och den långsiktiga hållbarheten i resultaten. Under 2011 bildades fyra nationella konsortier med lokala organisationer. Under 2012 har arbetet utvecklats och programmet Lake Victoria Farmer Organisations Agroforestry Programme har startats är det första av fem programår. Programmet har bland annat inneburit ekonomiskt stöd och rådgivning till 20 partnerorganisationer. Aktiviteterna som genomförts handlar om att utveckla organisationerna, öka medlemsnyttan, förbättra odlings tekniker, utveckla företagande och att stödja mikrofinansiering. Kvinnor är involverade i hög grad, vilket leder till förbättrade levnadsvillkor och en starkare kvinnoroll. Vi-skogen har sedan ett antal år tillbaka utvecklat en metod för koldioxidsänkor i Afrika. Genom att odla med långsiktigt hållbara odlingsmetoder bidrar bönderna till kolinlagring i marken och därmed till ett bättre klimat. Bönderna får även något betalt för detta. Verksamheten är certifierad och i Tanzania har bönder odlat enligt Plan Vivo-standarden sedan Därmed kan alltså företag och organisationer kompensera sin koldioxidförbrukning samtidigt som de bidrar till fattigdomsminskning. Inkomsterna ökar för bönderna samtidigt som matsäkerheten och avkastningen från jordbruket ökar. I Västra Kenya startade för några år sedan ett pilotprojekt i samarbete med Världsbanken, Kenya Agriculture Carbon Project, där en ny metodik för att mäta kol i marken har utvecklats. Metodiken är godkänd enligt Verified Carbon Standard bönder har till och med 2012 deltagit i projektet. I nordvästra Kenya arbetar vi tillsammans med småbönder inom vattenavrin- 6 Vi-skogen

7 ÅRSREDOVISNING om Vi-skogens verksamhet. Vi-skogen deltog under året i Radiohjälpens insamling med Hemslöjdens 100- årsjubileum. De löven auktionerades senare ut i samarbete med Tradera och Konsumentföreningen Stockholm, till förmån för Vi-skogen. I juni deltog Vi-skogen i festivalen Peace & Love i Borlänge. En talangtävling Voice of Vi-skogen arrangerades. Målsättningen var att nå nya grupper samt berätta om Kvinnogruppen Mafaniko i östra Tanzania. ningsområdet vid Mount Elgon hushåll i området komposterar nu, vilket förbättrar jorden och bevarar fukt vilket i sin tur leder till bättre miljö och skördar. Belastningen på ekosystemet har minskat samtidigt som hushållens inkomster ökat. Projektet samfinansieras med Nordic Climate Facility. Inom projektet Farmers of the Future har skolelever anlagt trädgårdar vid skolan. Ihop med lärare och föräldrar odlar de grönsaker, frukt och trädplantor. Projektet har bl a bidragit till att eleverna kan äta sig mätta i skolan, och att det finns kontanta pengar från försäljning av frukten och grönsakerna. Det har också lett till att både barn och vuxna lärt sig nya odlingstekniker som förhindrar jorderosion under regnperioderna. Totalt har 18 partnerorganisationer och föreningar fått ekonomiskt stöd och bidragit till resultaten. Projektet samfinansieras med Sida. Hösten 2012 gjordes en extern utvärdering av hela Vi-skogens verksamhet på uppdrag av Sida. Slutsatserna där visar bl a att verksamheten har en praktisk inriktning, att den genomförs av en robust organisation samt att resultaten är goda. Vi-skogen deltog på FN:s internationella klimatkonferens Rio+20 i juni. Nya insamlingsmetoder I januari blev Vi-skogen godkänd av Skatteverket som mottagare av skattereducerande gåvor. Ca privatpersoner skänkte under året gåvor som låg över gränsvärdet 200 kr. Vid utställningen Hemslöjden på Liljevalchs skapades en lövskog i samband med Hemslöjdens 100- årsjubileum. De löven auktionerades senare ut i samarbete med Tradera och Konsumentföreningen Stockholm, till förmån för Viskogen. I juni deltog Vi-skogen i festivalen Peace & Love i Borlänge. En talangtävling Voice of Vi-skogen arrangerades. Målsättningen var att nå nya grupper samt berätta Vi-skogens verksamhet. Vi-skogen deltog under året i Radiohjälpens insamlingskampanj Världens Barn. Tillsammans med frivilliga, företag och andra organisationer samlades drygt 80 miljoner kronor in, varav Vi-skogen får drygt 4 miljoner. Under 2012 utvecklades och såldes nya produkter, t ex babypresenten trädkramaren, hals- och armband, T-shirts samt tygkassar. Produkterna gav intäkter och kontakter med givare-in-spe. Under året har volontärer bidragit med frivilligt arbete inom insamlingsverksamheten. Deras bidrag motsvarar 314 arbetstimmar. Ett nytt informationsblad Vi-bladet har tagits fram och skickats till ca personer. Vi-bladet berättar om Vi-skogens verksamhet, om resultat och nyheter. Vi-skogen 7

8 ÅRSREDOVISNING FRIIs kvalitetskod Vi-skogen är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII), ett gemensamt branschorgan för de svenska insamlingsorganisationerna. FRII har utarbetat en kvalitetskod för etisk och professionell insamling vilken Vi-skogen tillämpar. Vi-skogen har genom åren kontinuerligt arbetat för att ha en transparent redovisning av sin verksamhet. En kodrapport har upprättats för verksamhetsåret. Finansiering av verksamheten Verksamhetens omsättning uppgick under 2012 till 63 miljoner kronor. Insamlingen från organisationer och enskilda är mycket viktig i finansieringen av verksamheten och skapar ett eget handlingsutrymme för organisationen. Insamlingen år 2012 nådde 42 miljoner kronor, vilket är det högsta insamlingsresultatet hittills. Samarbetsavtalen med KF, Coop och konsumentföreningarna svarar för 32 % av insamlingsintäkterna. Artiklarna i tidningen Vi har också betydelse ur insamlings- och marknadsföringssynpunkt. Bidragen år 2012 uppgick till 18 miljoner kronor. Största finansiären är Sida med 25 % av de totala intäkterna. Kooperation Utan Gränser är ramorganisation i relation till Sida och Sidas bidrag vidareförmedlas till Vi-skogen av Kooperation Utan Gränser. Framtida utveckling och händelser efter balansdagen Den 1 januari 2013 tillträdde Arne Andersson som programchef för verksamheten i Afrika. Efter balansdagen har finansieringsavtal tecknats om bidrag från Sida Civsam (11,5 miljoner kronor) för verksamhet 2013 samt Nordic Climate Fascility ( Euro) för verksamhet Resultat och ställning Årets resultat efter finansnetto uppgår till kr, vilket balanseras i ny räkning. Vi-skogen är en icke vinstdrivande organisation. Emellertid har styrelsen ansett det viktigt med ett eget kapital som en buffert för att kunna garantera långsikt ighet i programmet. De långfristiga värde pappersinnehaven är bokförda till genomsnittligt anskaffningsvärde. Vi-skogen kommer att ha en fortsatt låg risk i de finansiella placeringarna i enlighet med policy för konsolidering och kapitalplacering. % Eget kapital / projektvolym Diagrammet visar egna kapitalet i relation till projektvolym. Projektvolym är kostnaderna i projektverksamheten. Stiftelsens konsolideringsmål är att det egna kapitalet skall vara lägst 50 procent och högst lika med totala projektvolymen. Härigenom finns tillräckliga reserver för att viss verksamhet ska kunna avvecklas på ett värdigt sätt om förutsättningarna för insamling och anslag kraftigt förändras. 8 Vi-skogen

9 ÅRSREDOVISNING Resultat- och balansräkning resultaträkning Belopp i kronor Not Verksamhetsintäkter Insamlade medel Produktförsäljningsintäkter Bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Ändamålskostnader 5, 7, Insamlingskostnader Produktförsäljningskostnader Administrationskostnader 6, Verksamhetsresultat Finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Årets resultat Fördelning av årets resultat Årets resultat Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år Reservering av ändamålsbestämda medel ej nyttjade under året Förändring eget kapital % ADMINISTRATION, KOMMUNIKATION OCH INSAMLING / Omsättning Balansräkning Belopp i kronor Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Produkter Fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fonderade medel Ändamålsbestämda medel Årets resultat Avsättning Kortfristiga skulder Leverantörskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER INSAMLINGSKOSTNAD / INSAMLING % Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Vi-skogen 9

10 ÅRSREDOVISNING Noter med redovisningsprinciper till resultat- och balansräkning Belopp i kronor om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd samt god redovisningssed i branschen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Frivilligorganisationernas Insamlingsråds (FRII) styrande riktlinjer för årsredovisning, jämförelsesiffror för 2011 har därför i vissa fall justerats. Varje projektkontor är en filial. I resultaträkningen används en genomsnittskurs för perioden för att omräkna kostnader i lokal valuta till kronor. Redovisning av intäkter Insamlade medel intäktsredovisas vid inbetalningstillfället. Vid avtal om att insamlade medel ska hänföras till en viss period eller ett visst framtida projekt, intäktsredovisas däremot inte medlen direkt utan anses vara en upplupen intäkt. Bidrag som betalats in till stiftelsen redovisas som skuld till dess att godkända projektkostnader har redovisats, då bidraget i den mån de nyttjats omklassificeras som intäkt. Redovisning av kostnader I verksamheten utomlands används kontantprincipen vad gäller alla kostnader utom personalkostnader. För personalkostnader tillämpas bokföringsmässiga grunder. Enligt praxis i branschen kostnadsförs även större inköp i utlandet, som t ex fordon, löpande enligt kontantprincipen. Huvudkontoret använder sig uteslutande av bokföringsmässiga grunder. Gemensamma kostnader på huvudkontoret fördelas baserat på antal anställda per avdelning. Projektkontorens gemensamma kostnader fördelas per projekt i förhållande till projektets del av den totala projektbudgeten. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Leasingavtal redovisas som operationell leasing d v s inga avtal har balanserats. Fordringar och skulder Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Lager av produkter Lagret värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Genomsnittliga anskaffningsvärden per produkt används och verkligt värde motsvaras av respektive produkts nettoförsäljningsvärde. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller stiftelsen och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Byggnader utgörs av byggnader i Afrika på ofri grund. De används i projekten, men ägs och redovisas hos stiftelsen i Sverige. Fastighetsinnehaven främjar långsiktigt verksamheten i respektive land och är ekonomiskt gynnsamma. Stiftelsens mål är emellertid att nuvarande projektområden ska bli självgående och verksamheten kunna flyttas. Byggnaderna kan inte flyttas med verksamheten och vad som kan erhållas vid en försäljning är osäkert. På grund av dessa omständigheter skrivs fastigheterna av på 10 år. Kassaflödesanalys har inte upprättats då alla resultaträkningens poster, förutom avskrivningar och interimsposter, påverkar kassan. Ändamålsbestämda medel Som ändamålsbestämda medel inom eget kapital redovisas insamlade medel där givaren eller styrelsen angett det ändamål som medlen ska användas till men där organisationen ännu inte åsamkats utgifter för detta ändamål. Not 1 Personal och revisionskostnader Anställda 2012 varav män 2011 varav män Tjänstgöringsort Stockholm 7 0% 7 7% Kitale, Kenya 74 58% 75 57% Kisumu, Kenya 66 56% 72 56% Masaka, Uganda 58 62% 71 59% Mara, Tanzania 56 70% 78 74% Kagera, Tanzania 55 60% 64 65% Kigali, Rwanda 40 73% 52 79% Nairobi, Kenya 5 60% - - Summa anställda % % Löner och ersättningar Tjänstgörande i Sverige Löner och ersättningar (varav ersättningar understigande ett halvt prisbasbelopp) Sociala kostnader (varav pensionskostnader) Tjänstgörande i utlandet (9 345) ( ) (8 432) ( ) Kenya Uganda Tanzania Rwanda Summa löner och ersättningar Pensionsutfästelser för tjänstgörande i Sverige är tryggade med en försäkringslösning hos KP Pension och Försäkring. 10 Vi-skogen

11 ÅRSREDOVISNING Styrelseledamöter och ledande befattningshavare I löner och ersättningar ingår ersättning till verkställande direktören om ( ) kr. Utöver detta utgår inga ersättningar till styrelsens ledamöter. Verkställande direktörs villkor: Ömsesidig uppsägningstid 6 månader, vid uppsägning från arbetsgivarens sida utbetalas avgångsvederlag motsvarande lön under 12 månader. Av stiftelsens pensionskostnader, inklusive lagstadgad skatt, avser ( ) kr verkställande direktör. Stiftelsens utestående pensionsförpliktelser till styrelsen uppgår till 0 kr (0). Några transaktioner med styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller nyckelpersoner har inte förekommit varav män 2011 varav män Styrelseledamöter 8 25% 8 38% Verkställande direktör 1 0% 1 0% Arvode och kostnadsersättning till revisorer Stiftelsens arvoden och kostnadsersättningar till revisorer fördelar sig enligt följande: KPMG i Sverige Revisionsuppdrag Andra uppdrag Revisionsuppdrag i utlandet KPMG PWC Andra uppdrag Summa arvode och kostnadsersättning till revisor Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt stiftelsens och verkställande direktörs förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på stiftelsens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 2 Insamlade medel Enskilda givare Bistånd på köpet (Coop MedMera-kortet) Biståndsknappen på pantautomater Bidrag via avtal: KF, Ktf Svea, Ktf Väst och Ktf Gävleborg Övriga gåvor från företag och organisationer varav Robur Humanfonden Insamling till Plan Vivo-certifierad verksamhet Radiohjälpens kampanj Världens barn Summa insamling Av ovanstående belopp har kr insamlats via 90-konton. Insamling utgörs av mottagna gåvor från allmänhet, företag, organisationer m fl. Till insamlade medel räknas även testamentsgåvor och donationer, lotteriintäkter och värdet av skänkta tillgångar. Insamlade medel redovisas i den period då de erhålles. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. Not 3 Bidrag Vidareförmedling via Kooperation Utan Gränser: Sida Civsam, rambidrag Sida Civsam, Barn&Ungdom Sida, REED Nordic Climate Facility Världsbanken Radiohjälpen Övriga bidrag Summa erhållna bidrag Not 4 Övriga verksamhetsintäkter Lokala intäkter i projekten Övriga intäkter Summa övriga intäkter Övriga intäkter består främst av försäljning av utrangerade anläggningstillgångar. Lokala intäkter i projekten avser försäljning av fröer och produkter från demonstrationsodlingarna. Mindre hyresersättningar ingår också. Intäkterna har använts i projekten och reducerar behovet av medel från Sverige. Intäkterna redovisas i den period då de erhålles och motsvarande kostnader har redovisats i resultaträkningen. Not 5 Ändamålskostnader Kitale, Kenya Kisumu, Kenya Masaka, Uganda Mara, Tanzania Kagera, Tanzania Kagera, Tanzania. Plan Vivo-certifierad verksamhet Kigali, Rwanda Programkontoret Nairobi, Kenya Summa ändamålskostnader Ändamålskostnader består av projektens direkta kostnader och personalkostnader. I programkontorets kostnader ingår även kostnader för eventuella framtida utgifter vid uppsägningar av lokalanställd personal. Under året har verksamhet bedrivits i Plan Vivo-certifierade projekt i Kagera i Tanzania. Verksamheten är certifierad för koldioxidinlagring. Program per land Farmers of the future Farmers Organisations Agriculture Plan Vivo Kenya Agricultural Carbon Project Övriga projekt Totalt Kenya Uganda Tanzania Rwanda Programkontor Totalt Not 6 Administrationskostnader I administrationskostnader ingår lönerelaterade kostnader och del i kontorsomkostnader, vd och administration. Där ingår även resor, revision, medlemsavgifter, avskrivningar i Sverige och liknande. Vi-skogen 11

12 ÅRSREDOVISNING Not 7 Avsättningar Avsättningar är beräknade kostnader för framtida utgifter vid uppsägningar av lokalanställd personal samt för kostnader i samband med omstrukturering av verksamheten. Avsättningar har gjort i enlighet med gällande lagstiftning i regionen. Not 8 Insamlingskostnader Insamlingskostnader hänförliga till system och personal Kampanjer enskilda givare inkl. autogirovärvning Radiohjälpens kampanj Världens Barn Julkort, t ex kampanjer, kort, kuvert och extra personal Insamlingskostnad, Plan Vivo-certifierad verksamhet Övriga insamlingskostnader Summa insamlingskostnader Not 9 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Utdelning på fondandelar Realisationsresultat Summa Not 10 Byggnader Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningvärde Utgående anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden Utgående ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Ingående ackumulerade nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Planenligt restvärde vid årets slut Avskrivningarna ingår i ändamålskostnader med ( ) kr. Byggnader i utlandet finns i Kenya och Uganda. Not 11 Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Utgående anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden Utgående ackumulerade avskrivningar Planenligt restvärde vid årets slut Avskrivningstiden i Sverige för datorer är tre år och för övriga inventarier fem år. Avskrivningarna ingår i administrationskostnader med (22 932) kr. Not 12 Långfristiga värdepappersinnehav Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Investeringar Avyttringar Utgående anskaffningsvärde Fördelning värdepappersinnehav (marknadsvärde) Aktiefonder Räntefonder Summa marknadsvärde Innehavet i fonder och aktier ses som en värdepappersportfölj. Värdepappersportföljen har värderats till genomsnittligt anskaffningsvärde på balansdagen. Ovan redovisas även innehavets fördelning på aktie- respektive räntefonder. Allokeringstjänst finns och omallokering sker inom angivna ramar. Organisationens Policy för konsolidering och kapitalplaceringar reglerar placeringarna. Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader i Sverige Förutbetalda kostnader i utlandsverksamheten Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 14 Eget kapital Balanserat kapital Ändamålsbestämda medel Plan Vivo Totalt Eget kapital Vid årets början Reserveringar Utnyttjande Årets resultat Utgående balans Not 15 Övriga skulder Skuld till finansiär Personalens skatter, Sverige Summa övriga skulder Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade kostnader Övriga upplupna kostnader Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i utlandsverksamheten Vi-skogen

13 ÅRSREDOVISNING Revisionsberättelse Till styrelsen i Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd, org. nr Nina Jarlbäck STYRELSENS ORDFÖRANDE Ines Uusmann VICE ORDFÖRANDE Bodil Jönsson Lindgren Henrik Ekman Carina Malmer Anneli Rogeman Sofia Wadensjö Karén Peter Örn Eva Quist Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd för år Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han eller hon utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Insamlingsstiftelsen Vi planterar träds finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd för år Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid vår granskning funnit att någon styrelseledamot handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Stockholm den 18 april 2013 Fredrik Sjölander Auktoriserad revisor, KPMG AB Birgitta Lönegård Förtroendevald revisor Vi-skogen 13

14 Vi-skogens styrelse Vi-skogens styrelse Nina Jarlbäck STYRELSENS ORDFÖRANDE Invald i styrelsen: 2002 Född år: 1946 Styrelseordförande i Kooperation Utan Gränser, Kooperativa Förbundet, Konsumentföreningen Svea och Folksam Liv. Styrelseledamot i KF Invest, Riksbyggen och Stiftelsen Teskedsorden. Tidigare kommunalråd och ledamot av statliga styrelser. Ines Uusmann VICE ORDFÖRANDE Invald i styrelsen: 2008 Född år: 1948 Styrelseordförande i OK ekonomisk förening och Mistra Urban Futures. Styrelseledamot i Kooperation Utan Gränser, OKQ8, Stena Renewable AB och Psoriasisförbundet. Ledamot i olika statliga expertorgan. Tidigare bland annat kommunikationsminister och generaldirektör i Boverket. Peter Örn Konsult och föreläsare, eget företag Ledamot Invald i styrelsen: 2012 Född år: 1954 Styrelseordförande i Samtrafiken AB och WaterAid Sweden. Styrelseledamot i X2AB och Anna Lindhs Minnesfond. Carina Malmer LABORATORIEASSISTENT LEDAMOT Invald i styrelsen: 2011 Född år: 1961 Ordförande i Coop Medlem Väst. Styrelseledamot i Kooperativa Förbundet och Folksam Sak. Eva Quist Företagare i konsultbranschen Ledamot Invald i styrelsen: 2012 (suppleant ) Född år: 1952 Styrelseordförande i Coop Norrbotten. Vice styrelseordförande i Företagarna Service Norrbotten AB. Styrelseledamot i Folksam Liv. Henrik Ekman Journalist och programinköpare SVT LEDAMOT Invald i styrelsen: 2012 Född år: 1951 Styrelseordförande i Naturfotograferna. Styrelseledamot i Stiftelsen Skansen och Sigtunastiftelsen. Ledamot i Kungl. Skogs- och Lantbruks akademien. Bodil Jönsson Lindgren MARKNADSDIREKTÖR COOP LEDAMOT Invald i styrelsen: 2011 Född år: 1967 Inga övriga uppdrag anmälda. Sofia Wadensjö Karén CHEFREDAKTÖR OCH VD AB TIDNINGEN VI LEDAMOT Invald i styrelsen: 2011 Född år: 1970 Styrelseledamot i Stiftelsen Teskedsorden och Sveriges tidskrifter. Ledamot i skriftseriekommittén för Värmlands nation i Uppsala. Suppleant i Stora Journalistprisjuryn. Anneli Rogeman VD OCH LEDAMOT Invald i styrelsen: 2005, vd 2011 Född år: 1957 Vd i Kooperation Utan Gränser sedan Vi-skogen

15 Så här kan du bidra till Vi-skogens arbete Så här kan du bidra Sätt in en summa på vårt plusgirokonto: Ge bort ett gåvokort till någon som fyller år. Korten kan beställas på eller genom vår givarservice: (Telefontid vardagar kl ) Beställ klimatsmarta T-shirts, tygkassar eller smycken på vår webbplats. Du kan välja att testamentera till Vi-skogen. Mer om hur det går till kan du läsa om i vår broschyr som kan beställas genom vår givarservice. Så långt räcker din gåva Garatia Mukamurenzi, Rwanda kronor Gör att fyra familjer utbildas i trädplantering så att de blir helt självförsörjande. 200 kronor Gör att tio bondefamiljer kan utbildas i hur man bygger vedsnåla spisar, vilket sparar ved och ger bättre hälsa. 20 kronor Räcker till ett träd som förhindrar jorderosion vid Victoriasjön. Produktion: Treativ reklambyrå och Vi-skogen tryckeri: Eskils Tryckeri papper: Inlaga 150 g Profimatt Omslag: 250 g ProfiMatt Foto: Omslag, sid 5: Anna Lethagen. Sid 2: Håkan Andersson. Sid 3,4: Tamara Jönsson. Sid 7,8: Maurits Otterloo. Sid 14: Emma Blonski, David Lundberg, Jonas Hellström, Magnus Fond. Sid 15: Lisa Brunzell, Riccardo Gangale, Ylva Olsson, Susanne Skyllerstedt. Vi-skogen 15

16 Vi-skogen, Stockholm Franzéngatan 6 Tel givarservice@viskogen.se Plusgiro