GRANSKNINGSHANDLING Väg E65 delen Skurup-Svedala, ekodukt vid Lemmeströtorp Svedala och Trelleborgs kommuner, Skåne län

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Väg E65 delen Skurup-Svedala, ekodukt vid Lemmeströtorp Svedala och Trelleborgs kommuner, Skåne län Vägplanebeskrivning med miljöbeskrivning, Projektnummer: V

2 TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Trafikverket Postadress: Box 366, Malmö E-post: Telefon: Dokumenttitel: Vägplanebeskrivning med miljöbeskrivning Dokumentdatum: Version: 1.0 Kontaktperson: Jenny Åkerholm, Trafikverket 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 6 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL Vägplaneringsprocessen Bakgrund, tidigare utredningar och projektmål 7 3. MILJÖBESKRIVNING Läsanvisning Avgränsning Metoder, osäkerheter och miljökompetens FÖRUTSÄTTNINGAR Vägens funktion och standard Lokalsamhälle och regional utveckling Landskapet Miljö och hälsa Boendemiljö buller Naturvärden Naturresurser Rekreation och friluftsliv Byggnadstekniska förutsättningar DEN PLANERADE VÄGENS UTFORMNING MED MOTIV Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET Trafik och användargrupper 20 3

4 6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 20 Miljö och hälsa Boendemiljö buller Landskapsbild Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Påverkan under byggnadstiden SAMLAD BEDÖMNING Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Funktionsmålet Hänsynsmålet Överensstämmelse med miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och levande skogar Ett rikt växt och djurliv God bebyggd miljö ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING Vägområde för allmän väg Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Område med tillfällig nyttjanderätt Förändringar av väghållningsområde Förändring av allmän väg FORTSATT ARBETE 29 4

5 10.1. Dispenser, anmälan och tillstånd GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering Genomförande under byggtiden Finansiering UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 31 5

6 1. Sammanfattning Trafikverket har utrett var i Skåne behovet av åtgärder behöver göras för att minska trafikolyckor med hjortdjur. Kombinationen av en hög andel trafikolyckor med vilt och förekomst av kronhjort, som är en rödlistad art, har bidragit till att Trafikverket beslutat om viltpassager på E65. De primära målen med föreslagna åtgärder är således att minska barriäreffekter för fauna i området öster om Lemmeströtorp, att minska antalet viltolyckor, skapa en bättre grönstruktur och mindre störning på djurliv från vägen och generera positiva konsekvenser för kronhjortspopulationen i området. Vägplanens geografiska avgränsning utgörs av en kortare sträcka utmed väg E65 i Svedala kommun, mellan Skurup och Svedala, från befintlig bro vid Börringe bygdegård och omkring 500 m västerut. Detta då vald sektion i broläget och krav på mittstöd medför en lokal breddning av väg E65. För att uppnå avsedd funktion planeras även kompletteringar av viltstängsel utmed sträckan mellan Lemmeströtorp och Eksmaden. Aktuellt område berörs inte av Natura 2000-området Hunneröds mosse. Inte heller naturreservatet (Lemmeströtorp) norr om den planerade ekodukten kommer att påverkas av de planerade åtgärderna. Vägplaneområdet befinner sig däremot inom ett riksintresse för rekreation och friluftsliv samt naturvård, men anses uppfylla de villkor som görs gällande för intrång i sådana områden. Enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram är området rikt på naturvärden, vilket också bekräftats av genomförda inventeringar. Det bedöms som möjligt att minimera påverkan på det område som anses ha högst värde (klass 2), en sydvänd slänt som är blomrik och värdefull för insekter och fåglar. Projektet finansieras av Trafikverket genom nationell plan och projektets totala kostnad bedöms uppgå till omkring 95 Mkr (2016 års prisnivå) inklusive marklösen, stängslingsåtgärder, produktionsstöd och projektering. 6

7 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Vägplaneringsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror exempelvis av projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar och vad berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighetsoch skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Figur 1. Vägplaneringsprocessen Bakgrund, tidigare utredningar och projektmål Trafikverket har tidigare utrett var behovet av åtgärder är som störst, i en viltstyrningsplan för väg E65 mellan Börringe och Skurup, för att minska trafikolyckor med hjortdjur. Denna utredning fördjupades sedan i en förstudie som, med utgångspunkt i en fyrstegsanalys, konstaterade att uppförandet av faunapassager (steg 4) var nödvändigt för att uppnå avsedd måluppfyllelse. Nämnda förstudie resulterade i fyra alternativ med olika utformning varav valt alternativ, läge A bro över väg E65 strax väster om bygdegården, ansågs vara bäst lämpat för sitt ändamål. De negativa konsekvenserna för utpekade värden och riksintressen i området 7

8 ansågs heller inte vara så stora. Länsstyrelsen har den 19 maj 2011 även fattat beslut om att projektet inte anses medföra betydande miljöpåverkan. I Trafikverkets ställningstagande efter genomförd förstudie klargjordes också inriktningen på det fortsatta arbetet. Detta innebär att en vägplan ska tas fram för en 40 m bred ekodukt i nämnda läge väster om bygdegården. Projektets mål är att: Minska E65:ans barriäreffekt för fauna, i synnerhet för kronhjort, i området öster om Lemmeströtorp. Minska antalet viltolyckor. Skapa en bättre grönstruktur och mindre störning på djurliv från vägen. Generera positiva konsekvenser för kronhjortspopulationen i området. 3. Miljöbeskrivning 3.1. Läsanvisning Eftersom länsstyrelsen fattat beslut om att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan tas en miljöbeskrivning fram. Denna inarbetas i vägplanebeskrivningen, där förutsättningar framgår av kapitel 4, effekter och konsekvenser av projektet redovisas i kapitel 6 och överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden beskrivs i kapitel 8. I kapitel 9 redovisas även projektets markanspråk och pågående markanvändning. 8

9 3.2. Avgränsning Tabell 1. Avgränsning av miljöaspekter Befintlig situation Bortvalda miljöaspekter Miljö och hälsa Boendemiljö Förorenad mark Störningar från vägtrafikbuller råder idag för närboende Generellt bedöms föroreningssituationen som ringa utifrån resultat av genomförda laboratorieanalyser. x Behandlade miljöaspekter x Motivering Bullernivåerna befinner sig över riktvärdena idag. I området finns inga kända avfallsdeponier eller andra indikationer på förorenad mark. Generellt bedöms förorenings-situationen som ringa utefter resultaten av genomförda laboratorieanalyser. Två prover överskrider emellertid riktvärdet för känslig markanvändning (KM) med avseende på PAH. Med avseende på nuvarande och framtida markanvändning anses dock att riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) ska tillämpas. Luftföroreningar Luftkvaliteten är att betrakta som god inom vägplaneområdet. x Projektet påverkar inte utsläppen till luft annat än temporärt under byggtiden. Inga miljökvalitets-normer kommer att överskridas. Barriäreffekter Risk för olycka med farligt gods Miljöintressen Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och Friluftsliv Väg E65 utgör idag en betydande barriär för djurlivet i området Väg E65 utgör en utpekad led för farligt gods. Landskapet består av jordbruksmark och skogsmark. Inom vägplaneområdet har naturvärden identifierats. Det förekommer inga generella biotopskydd inom vägplaneområdetområdet. Det finns inga kända fornlämningar inom vägplaneområdet. Riksintresset för det rörliga friluftslivet berörs av vägplaneområdet. Hushållning med mark och vatten Markanvändning Landskapsbild Vattenförhållanden Betesmark och skogsmark finns inom vägplaneområdet. Det finns inga vattendrag eller sjöar inom aktuellt område. I anslutning till vägområdet befinner det sig ett dagvattenmagasin och diken. x x x x x x x x Primärt syfte med föreslagen åtgärd är att öppna i denna barriär Åtgärden bedöms inte påverka risken ytterligare för olycka med farligt gods. Viss påverkan kommer ske på landskapet. Åtgärden kommer att bidra positivt till djurlivets möjligheter att passera den barriär som vägen utgör, vilket motiverar begränsade intrång i naturvärdesobjekt. Arkeologiska insatser har inte bedömts nödvändiga enligt samråd med länsstyrelsen. Intrång kan inte undvikas. Ett begränsat intrång kommer att ske på mark som inte är odlingsbar. Intrång i skogsmark är begränsat till omfattningen. Varken yt- eller grundvatten bedöms påverkas av projektet. Tillskottet av vägdagvatten bedöms som marginella. 9

10 3.3. Metoder, osäkerheter och miljökompetens En naturvärdesinventering genomförs enligt svensk standard SS :2014 och med stöd av teknisk rapport SIS-TR :2014. Inventeringsområdets avgränsning och detaljeringsgrad beskrivs objektspecifikt. En trafikprognos för biltrafik kan baseras på av Trafikverket tillhandahållna uppräkningstal eller en objektspecifik prognos. I detta fall bygger trafikprognosen på tillämpliga uppräkningstal. En analys av bullerstörningar i nollalternativet genomförs. Analysen baseras på bullerutbredning utifrån aktuella topografiska förhållanden (minst lantmäteriets fastighetskarta med GSD-höjddata, grid 2+), vid aktuella hastigheter och prognostiserade trafikmängder. Beräkningar sker enligt Vägtrafikbuller Nordisk beräkningsmodell Rapport 4653 Naturvårdsverket. En för projektet angelägen fråga är graden av måluppfyllelse hos ekodukten, i synnerhet kronhjortens benägenhet att nyttja denna. Osäkerheterna består av ett begränsat kunskapsläge i val av utformning, såväl nationellt som internationellt. Vissa råd finns emellertid att tillgå, vilka också har beaktats under överinseende av anlitad expertis. Den färdiga anläggningen kommer också att följas upp enligt ett särskilt upprättat kontrollprogram, i syfte att följa upp funktionen men också bidra till fördjupad kunskap på området. För genomförande av naturvärdesinventering och möjliggöra en så ändamålsenlig anläggning för viltet som möjligt, i synnerhet kronhjort, har särskilda kompetenskrav säkerställts av Trafikverket i uppdragen. 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Väg E65 går från Malmö till Ystad och vidare mot Central- och Mellaneuropa. Vägen är av riksintresse för allmänna vägar och ingår även i det transporteuropeiska transportvägnätet (TEN-T). Vägen utgör huvudtillfart till Sturups flygplats. E65 är utbyggd till motorväg 1,7 km öster om Svedala för att därefter västerut övergå till 2+2 väg med mitträcke. Högsta tillåten hastighet är begränsad till 100 km/h för vägen (2+2 körfält) och trafikmängden år 2014 uppgick till fordon per årsmedeldygn med en andel tung trafik om ca 11%. Gång- och cykelväg saknas inom vägplaneområdet och dess närhet, däremot finns en mindre skogsväg som förbinder ett fåtal fastigheter på den norra sidan om väg E65 med samlingslokalen Börringe bygdegård och kan även nyttjas av oskyddade trafikanter Lokalsamhälle och regional utveckling I vägområdets närhet, utmed E65, ligger två bostadshus. Väster om vägplaneområdet befinner sig orten Lemmeströtorp som är en mindre by med samlad bebyggelse. I anslutning till vägplaneområdet befinner sig också Börringe bygdegård som är en viktig lokal målpunkt. 10

11 I anknytning till väg E65 och i omgivningarna kring vägplaneobjektet bedrivs visst jordbruk med inslag av skogsbruk. Utmed E65 finns ett mindre parallellvägnät som används för att kunna nå åkrar, enstaka fastigheter och skogspartier med arbetsfordon. Inga arbetsplatser finns i närheten men vid korsningen mellan väg 793 och E65 ligger ett snickeri och vid korsningen mellan väg 790 och E65 befinner det sig ett flygmuseum. Cirka en kilometer norr om utredningsområdet finns också en travträningsbana. Översiktsplanen för Svedala kommun antogs Planen pekar ut ett föreslaget läge för ny vägdragning av E65 mellan Svedala och Börringe, en etapputbyggnad som nu också är föremål för framtagande av vägplan. I samma översiktsplan noteras även en möjlig korridor för järnväg, den så kallade Sturupspendeln. Sådana järnvägsplaner anses dock inte vara realistiska i dagsläget. Inga övriga framtida utbyggnadsområden berörs dock av planerad åtgärd, ej heller några detaljplaner Landskapet Området kring väg E65 vid Lemmeströtorp består av ett variationsrikt backlandskap med omväxlande öppen åkermark och skogspartier. Lövskog är den dominerande skogstypen. Mäktiga bokskogsavsnitt finns bland annat norr om bygdegården. Åkerlandskapet har en småskaligare karaktär och fältens storlek är mindre än i slättlandskapet längre västerut. Det förekommer småvatten och mindre dungar i åkermarken. I området finns några mindre vattendrag som ligger i djupa raviner. Bebyggelsen i närområdet består av mindre gårdar eller hussamlingar vilka, tillsammans med de mindre vägarna, bidrar till en variationsrik landskapsbild och mer lantlig miljö Miljö och hälsa Boendemiljö buller Trafikverkets vägar är indelade i två åtgärdskategorier nybyggnad/väsentlig ombyggnad och befintlig infrastruktur. Indelningen har betydelse för vilka riktvärden eller åtgärdsnivåer som ska gälla för att bedöma behovet av bullerdämpande åtgärder. Nybyggnad/väsentlig ombyggnad avser fysiska åtgärder som väsentligt och permanent förändrar t ex en väganläggning eller åtgärder som medför trafikförändringar som medför en väsentlig ökning av störningen. Trafikverket har gjort bedömningen att utbyggnaden av ekodukten och den sträcka av E65 som breddas i samband med utbyggnaden i syfte att förbereda för en framtida utbyggnad av vägen till motorväg, utgör en väsentlig ombyggnad. De delsträckor som förses med faunastängsel (eller redan har stängsel) bedöms vara befintlig infrastruktur, då åtgärden inte påverkar utformningen av vägen eller hastighetsbegränsningen och inte heller påverkar mängden trafik som går på vägen. Två delsträckor mellan trafikplats Lemmeströ i väster och trafikplats Stenbäck i öster förses med faunastängsel. Delsträcka 1 sträcker från trafikplats Lemmeströ till strax väster om ekodukten. Delsträcka 2 sträcker sig från ett läge strax öster om ekodukten fram till trafikplats Stenbäck i öster. Längs delar av delsträcka 2 finns befintligt faunastängsel. 11

12 Figur 2. Översiktsbild aktuella sträckor för nybyggnad/väsentlig ombyggnad samt delsträckor för befintlig infrastruktur, kartunderlag OpenStreetMaps bidragsgivare. Riktvärden vid nybyggnad/väsentlig ombyggnad Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) och på uteplats i anslutning till bostad 70 db(a) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till bostad. Man bör dock ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt när man tillämpar riktvärdena vid åtgärder på vägar och järnvägar. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Åtgärdsnivåer vid befintlig infrastruktur Följande åtgärdsnivåer anger Trafikverket i dokumentet TDOK 2014:1021 för bostäder längs befintlig infrastruktur: 40 db(a) ekvivalentnivå inomhus 55 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 65 db(a) ekvivalentnivå utomhus på uteplats Trafikeringsförutsättning För aktuellt vägavsnitt visar de senast utförda trafikmätningarna år 2014 att trafikflödet på E65 uppgick till totalt fordon under årsmedeldygnet, med en andel tung trafik på 11%. Trafikflödet på E65 för det aktuella vägavsnittet beräknas vid prognosåret 2040 uppgå till fordon under årsmedeldygnet, med en andel tung trafik på 12%. Beräkningsresultat Beräkningsresultat för såväl nuläge som nollalternativ och utbyggnadsalternativet redovisas samlat i tabeller under konsekvensavsnittet (kapitel 6.3) Naturvärden Planområdet berör Backlandskapet söder om Romeleåsen som är av riksintresse för naturvården. Se figur 5. Detta beror bl a av att backlandskapet är ett av de mest 12

13 välutvecklade landskapen med dödistopografi i landet. Området hyser en mycket rik fauna och är det viltrikaste området i Skåne med bl a kronhjort och dovhjort. Söder om väg E65, vid Lemmeströtorp, befinner sig Hunneröds mosse som är ett Natura 2000-område. Se figur 3. Mossen är utpekat som ett område med särskilt höga naturvärden i länsstyrelsens naturvårdsprogram och som ett område av högsta naturvärde i kommunens naturvårdsprogram, se figur 3 nedan. Hunneröds mosse är ett kärr, med framför allt botaniska värden, som ligger i de mest kuperade delarna av backlandskapet. I området finns flera olika vegetationstyper och både floran och djurlivet är artrikt. Frisbjärs naturreservat utgörs av en kulle med gamla, krokiga bokar växandes på dess branta sydsida. Hunneröds mosse och Frisbjärs naturreservat bedöms inte påverkas av projektet. Figur 3. Bilden visar Hunneröds mosse, Frisbjärs naturreservat och Lemmeströtorps naturreservat. Lemmeströtorps naturreservat, som befinner sig på den norra sidan av aktuellt projekt (se figur 3), syftar till att bevara områdets population av lövgroda och större vattensalamander. Ambitionen för reservatet är även att utveckla området mot betesmark och glest betad ädellövskog samt att anlägga dammar för lövgrodan. Naturreservatet bedöms inte påverkas av projektet. Vägplaneområdet befinner sig inom utpekat område för värdefull terrängform samt naturvärde klass 1, på den södra sidan av väg E65, i länsstyrelsens naturvårdsprogram (Svedala översiktsplan 2010). En naturvärdesinventering har genomförts i området vid och omkring ekoduktens planerade läge, vilket resulterat i identifierade värden som bedömts tillhöra naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) eller 3 ( påtagligt värde). Resultatet av denna inventering framgår av redovisning nedan. För de delar av vägplanen där nya viltstängsel planeras att sättas upp och som inte omfattas av nämnd naturvärdesinventering har kontroll skett om det finns kända naturvärden. Denna kontroll har utförts på så kallad "förstudienivå", där kända data om eventuella naturvärden 13

14 samlas in. Fältbesök eller inventering på plats har alltså inte utförts. Kontrollen resulterade kortfattat i följande för stängslingssträckan. ARTPORTALEN. I artportalen finns inga arter rapporterade för de aktuella områdena. SKOGSSTYRELSEN (SKOGENS PÄRLOR). I Skogens pärlor finns inga naturhänsyn registrerade för de aktuella områdena. JORDBRUKSVERKET (TUVA). I jordbruksverkets databas TUVA (ängs- och betesmarksinventeringen) finns inga områden registrerade som berörs av den tillkommande stängslingen. NATURVÅRDSVERKET (SKYDDAD NATUR). De aktuella områdena ligger inom ett stort riksintresse för naturvård, Backlandskapet söder om Romeleåsen. Riksvärdena omfattar bl a sedimentära bergarter, moränbacklandskap, naturbetesmark, flora, fauna och rikkärr enligt Naturvårdsverkets registerblad och värdeomdömet lyder: Sedimentära bergarter, skålla, moränbacklandskap, kvartär stratigrafi. SVEDALA KOMMUN ÖP 2010/NVP. De aktuella områdena ligger inom ett stort område som, enligt kommunens översiktsplan, pekas ut som värdefullt med avseende på terrängform i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Inga områden i kommunens naturvårdsplan berörs. TRELLEBORS KOMMUN ÖP 2010 OCH NVP I Trelleborgs kommuns översiktsplan samt natur- och kulturmiljöplan finns inga utpekade naturvärden inom de aktuella områdena. 14

15 Figur 4. Bilden illustrerar resultat av genomförd naturvärdesinventering (Calluna ) Område 27. Strax söder om Lemmeströtorps naturreservat, i anslutning till en mindre väg, finns en liten trädridå bestående av ett tiotal träd. Trädslaget är sälg och många av träden börjar bli gamla. Stamdiametrarna uppgår som mest till ca 3 dm. I träden finns gott om död grenved, samt talrika spår av vedlevande insekter. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 påtagligt naturvärde). Område 28. Ovanför slänten norr om E65 växer en gammal alm. Stammen är kort och mäter ca 7 dm i diameter, för att sedan förgrena sig till flera stammar om 2-4 dm i diameter. Trädet uppvisar inga tydliga spår av almsjuka. Almen är hårt trängd av uppväxande granar. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 påtagligt naturvärde). Område 29. Väster om bygdegården, och i kanten av en gammal grustäkt, växer tre gamla sälgar. Träden spirade när området fortfarande var öppet, och de är nu hårt trängda av uppväxande granar. Träden mäter 4 och 7 dm i stamdiameter. Det tredje trädet är tvåstammigt och stammarna mäter 2 respektive 3 dm. I träden finns gott om död grenved samt en del mindre håligheter. I stammarna finns gnagspår av myskbock, men arten finns förmodligen inte kvar i trädet eftersom det är för beskuggat. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 påtagligt naturvärde). Område 30. Väster om bygdegården, och i kanten av en gammal grustäkt, växer en gammal, sexstammig sälg. Trädet spirade när området fortfarande var öppet, och det är nu hårt trängt av uppväxande granar. Stammarna mäter 3-4 dm i diameter, men flera av dem är döda. I träden finns gott om död grenved. I stammarna finns gnagspår av myskbock, både 15

16 gamla angrepp och sådana som ser ut att vara färska. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 påtagligt naturvärde). Område 31. Väster om bygdegården finns en bokskog som växer i en ostvänd sluttning. Trädskiktet domineras av bok som har en största stamdiameter på ca 8 dm och en uppskattad ålder på ca 100 år. I skogen finns också lite yngre björk. Buskskiktet består främst av lövsly. I fältskiktet återfinns bl a fibblor, harsyra, hässlebrodd, kaprifol, lundgröe, skogsviol, träjon och vårlök. Några exemplar av svamparna eldsopp och rutsopp noterades. I området finns små mängder död ved bestående av torrträd och lågor av alm. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 påtagligt naturvärde). Område 42. Sydväst om bygdegården, söder om E65, finns en träd- och buskbärande terräng i en brant sydvänd slänt. Trädskiktet består av klen apel, ask, björk och körsbär, längs ner i slänten också klibbal. I buskskiktet växer fläder, hagtorn, nypon och slån. Örtskiktet består av bl a blåeld, gulmåra, puktörne, sötvedel, tjärblomster, vitmåra, vårbrodd och åkervädd. De främsta naturvärdena är den sydvända miljön med ett varmt mikroklimat och en blomrik miljö med mycket örter och blommande träd och buskar. Miljön är värdefull främst för blombesökande insekter, t ex dagfjärilar och bin, men också insektsätande fåglar. Området bedöms ha ett påtagligt biotop- och artvärde (klass 2 högt naturvärde). Område 43. Sydväst om bygdegården finns en träd- och buskridå i en sydvänd slänt mellan åkermark och en inte längre hävdad betesmark. Trädskiktet består av ask, körsbär och päron, där ett par päronträd har en stamdiameter på ca 4 dm. Övriga trädslag mäter 2-3 dm. Buskskiktet är tätt och består av lövsly, björnbär, fläder, hagtorn och slån. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 påtagligt naturvärde). Område 44. Strax söder om E65 finns detta anlagda småvatten (vattenmagasin tillhörande väganläggningen). I kanterna växer en del videbuskar samt lövsly. Bland örterna kan bredkaveldun och videört nämnas. Vid samtliga besök har vattenytan varit täckt av den lilla växten andmat. Vid ett fältbesök 2014 noterades ätlig groda. Stränderna är ganska branta, men inte alltför branta för att några djur ska kunna komma upp ur vattnet. Vattnet är också ganska övergött med ansamlingar av alger i ytan. Vegetation i vattnet består av andmat och bredkaveldun. Ätlig groda har observerats. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 påtagligt naturvärde) Naturresurser Grusförekomster saknas och åkermarken är av klass 7. 16

17 Rekreation och friluftsliv Vägplaneområdet berör sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen som är av riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalken 4 kap 2, se figur 5 nedan. Figur 5. Bilden visar riksintresseområden i anslutning till projektområdet. 17

18 4.5. Byggnadstekniska förutsättningar. De geotekniska undersökningarna visar på en heterogen jordlagerföljd från grundläggningsnivån och ned silt, siltig lera, sandig lera, något grusig sand och sandmorän. Vid mittstödet förekommer fyllning av sand, grus, sten och tegel men även inslag av lera. Material av friktionskaraktär uppvisas fast-mycket fast lagringstäthet och material av kohesionskaraktär uppvisar medel-hög odränerad skjuvhållfasthet. Grundvatten har inte påträffats inom undersökt djup. Se även figur 6 nedan. Figur 6. SGUs jordartskarta visar på sandig morän (ljusblått) samt glacial finlera i området (orange). Den valda lokaliseringen bidrar positivt till att nyttja de naturliga terrängförhållandena, med de höjdkurvor som befinner sig på såväl den norra som den södra sidan. Befintliga ledningar. De ledningsägare som har intressen inom och i närheten av vägplaneområdet är E.ON, Skanova och Svedala kommun. Trafikering. Väg E65 är förhållandevis vältrafikerad och utgör även ett pendlingsstråk mellan Ystad och Malmö. För aktuellt vägparti kan köbildningar idag noteras under morgontrafik, då antalet körfält övergår från två till ett innan cirkulationsplatsen med Södra Sturupsvägen (den s k Sturupsrondellen). Det är angeläget att entreprenadarbetena planeras och utförs på ett sådant sätt att ytterligare störningar på kapaciteten hålls begränsade. 5. Den planerade vägens utformning med motiv 5.1. Val av utformning Ekodukten kommer att anläggas på den plats där befintliga terrängförhållanden medger goda förutsättningar att passa in bron i landskapet. Den terrängmodellering som ändå är nödvändig för ändamålsenlig användning sker med utgångspunkt i minsta möjliga intrång och förhållandevis branta släntlutningar. Själva bron består av en tvåfacks 18

19 betongkonstruktion med mittstöd och en bredd av 40 m. För att möjliggöra en framtida motorvägssektion uppgår brons längd till omkring 56 m. Under vägplaneringsprocessen har också en alternativ betongbrolösning, utan mittstöd, studerats. Då gällande bronormer visat sig omöjliga att uppfylla, av inspektionstekniska skäl, har dock en sådan lösning valts bort. Trafikverket har också bedömt att en samverkansbro är olämplig för ändamålet och avfärdat även en sådan lösning. För att skapa utrymme för brostödet i vägmitt och också underlätta drift- och underhållsinsatser i broläget, från en breddad vägren, föreslås en dubbelsidig breddning av väg E65. I tidigare utredning har ytterligare två breddningsalternativ studerats. Ett nordligt, som avfärdats av geometriska skäl, och ett sydligt som visade sig både kräva en ytterligare anpassningssträcka om ca 100 m och ett ökat intrång och risk för påverkan av de högre naturvärdena på den sydliga sidan. Utöver brolösningen, som utgör själva ekodukten, omfattas projektet också av kompletterande faunastängsel utmed sträckan mellan Klockarbostället och Stensbäck, vars främsta syfte är att förhindra viltet att ta sig in på väg E65 och styra djuren mot den planerade ekodukten Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Vägplanen omfattar skyddsåtgärder avseende ekoduktens funktion och för att möta de riktvärden och åtgärdsnivåer som görs gällande för buller. Utmed de sträckor som idag saknar stängsling kommer det att uppföras ett 2,2 meter högt faunastängsel med bökskydd, som tillsammans med färister och grindar bidrar till att uppnå avsedd funktion på ekodukten och samtidigt minska risken för viltolyckor. Utmed det parti som idag har en låg bullerskärm, ersätts detta med ett högre om 2,2 meter för att säkerställa att viltet inte kan ta sig över. För att begränsa risken för bländning och delvis också buller för viltet, uppförs en skärm på och i anknytning till ekodukten. Vägplanen redovisar även bullerskydd i form av fasadåtgärder och skyddande av uteplats. 19

20 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Trafik och användargrupper Planerade åtgärder förväntas, tillsammans med stängslingsåtgärder, efter färdigställandet bidra till en kraftig minskning av viltolyckor utmed aktuell del av väg E Lokalsamhälle och regional utveckling Som en följd av de stärkta naturvärdena förväntas området få en högre attraktionskraft än idag, också för det rörliga friluftslivet. Ekodukter är förhållandevis ovanliga i Sverige och trots att den inte anpassas för mänskligt beträdande, så kan åtgärderna komma att bidra positivt till intresset för området och därmed också, på lite sikt, skapa bättre möjligheter för det lokala näringslivet Miljö och hälsa Boendemiljö buller Delsträcka väsentlig ombyggnad Det finns endast två bostadsfastigheter utmed den sträcka som omfattas av väsentlig ombyggnad, där den ena, punkt 2, utgörs av Börringe Bygdegård som även används som fest- och samlingslokal, bl a för Börringe Bygdegårdsförening. Bostaden i byggnaden är belägen på andra våningen ut mot E65. Se figur 7 nedan. Figur 7. Beräkningspunkter I tabellen nedan redovisas beräknade bullernivåer frifältsvärde vid fasad för ekvivalentnivån respektive maximalnivån för dagens trafiksituation, nuläge 2014, en framtida trafiksituation utan viltpassage, nollalternativet 2040, samt en framtida situation med viltpassage och något breddad väg samt skärm vid ekodukten med höjden 2,2 meter samt placering och utsträckning enligt bilaga 1, utredningsalternativet I tabellen redovisas även inomhusnivån som är beräknad som utomhusnivån vid fasad med avdrag för 27 dba fasaddämpning. 20

21 Tabell 2. Beräknade bullernivåer frifältsvärde vid fasad, väsentlig ombyggnad. Överskridande av riktvärdet är markerat med fet textstil. * Utomhusnivån 27 dba. I utredningsalternativet beräknas den ekvivalenta bullernivån vid punkt 1 minska med ca 3 dba jämfört med nollalternativet till följd av de skärmar som anläggs på och i anslutning till ekodukten för att begränsa trafikens störningar för framför allt den känsliga kronhjorten. Minskningen räcker dock inte till för att klara riktvärdet för ekvivalentnivån vid fasad, 55 dba. Den ekvivalenta bullernivån vid fasad indikerar också att det ställs högre krav på fönster- och fasaddämpning för att riktvärdet för inomhusnivån 30 dba, ska klaras. Man klarar inte heller riktvärdet för ekvivalentnivån för uteplats 55 dba vid den befintliga uteplatsen på fastighetens södra sida. Vid beräkningspunkt 2 överskrids riktvärdet för 55 dba ekvivalentnivå vid fasaden. Fastigheten har ingen uteplats ut mot vägen. De beräknade bullernivåerna vid fasad pekar på att det kan ställas högre krav på fönster- och fasaddämpningen för att riktvärdena för inomhusnivån ska klaras. De tillkommande åtgärder som föreslås är fastighetsnära åtgärder i form av byte till mer bullerdämpande fönster och ventiler vid både beräkningspunkt 1 och 2 för att riktvärdena för inomhusnivåerna, 30 dba ekvivalentnivå och 45 dba maximalnivå nattetid, skall innehållas. Befintlig uteplats vid beräkningspunkt 1 föreslås helt eller delvis skärmas av för att riktvärdet 55 dba för uteplats ska innehållas. Delsträckor befintlig infrastruktur Utmed delsträcka 1, från trafikplats Lemmeströ i väster fram till strax väster om ekodukten, ligger 8 bostadshus. För 6 av bostadshusen har punktberäkningar utförts vilka redovisas i tabell nedan. Övriga 2 bostäder ligger så långt från bullerkällan att inga punktberäkningar bedömts vara nödvändiga för dem. Se figur 8 nedan. Figur 8. Beräkningspunkter delsträcka 1 21

22 Utmed delsträcka 2, väster om trafikplats Stenbäck, finns 6 bostadshus. För 5 av bostadshusen har punktberäkningar utförts vilket redovisas i tabell nedan. Den sista bostaden ligger så långt från bullerkällan att inga punktberäkningar bedömts vara nödvändiga. Se figur 9 nedan. Figur 9. Beräkningspunkter delsträcka 2. I tabellerna nedan redovisas beräknade bullernivåer frifältsvärde vid fasad för ekvivalentnivån respektive maximalnivån för dagens trafiksituation, nuläge 2014 och en framtida trafiksituation utan faunastängsel, nollalternativet Utredningsalternativet 2040 utgör samma situation som nollalternativet, men på delsträcka 1 finns en befintlig bullerskärm som i nollalternativet bibehåller sin befintliga höjd, ca 1 m, men som i utredningsalternativet höjs till 2,2 m, samma höjd som det faunastängsel som ska sättas upp utmed delsträckan. I tabellerna redovisas även inomhusnivån som är beräknad som utomhusnivån vid fasad med avdrag för 27 dbas fasaddämpning. Tabell 3. Beräknade bullernivåer frifältsvärde fasad, befintlig infrastruktur. Överskridande av åtgärdsnivån är markerat med fet textstil. * Utomhusnivån 27 dba. Utmed delsträcka 1 beräknas ekvivalentnivån vid fasad överstiga 65 dba på bottenvåningen vid punkt 1 och 2 samt på våning 2 vid punkt 4 redan idag, och bullernivån beräknas öka med 1-2 dba till år De beräknade nivåerna pekar på att riktvärdet för ekvivalentnivån inomhus eventuellt inte klaras beroende på befintliga fönsters och fasaders dämpning. 22

23 Samtliga uteplatser är placerade så att åtgärdsnivån 65 dba ekvivalentnivå på uteplats klaras. Likaså beräknas maximalnivåerna vid fasad ligga på nivåer som bedöms medföra att åtgärdsnivån för maximalnivån inomhus nattetid klaras. Utmed delsträcka 2 beräknas samtliga fastigheter klara åtgärdsnivåerna för befintlig infrastruktur. Tabell 4. Beräknade bullernivåer frifältsvärde fasad, befintlig infrastruktur. * Utomhusnivån 27 dba. Vid genomförande av åtgärder i befintlig infrastruktur ska riktvärdena för väsentlig ombyggnad eftersträvas enligt Trafikverkets riktlinjer. Vid punkterna 1-4 finns en befintlig skärm på en lägre vall som i samband med monteringen av faunastängsel på sträckan avses höjas från ca 1,0 m till 2,2 m för att viltet inte ska kunna hoppa över skärmen. Denna höjning ger viss bullerdämpning (som framgår av tabell 3) men räcker inte för att klara åtgärdsnivåerna. De tillkommande åtgärder som föreslås är fastighetsnära åtgärder i form av byte till mer bullerdämpande fönster och ventiler vid både beräkningspunkt 1 och 2 samt ett fönster på andra våningen vid beräkningspunkt 4. Dessa fastighetsnära åtgärder görs i syfte att klara riktvärdena för inomhusnivån vid väsentlig ombyggnad, 30 dba ekvivalentnivå samt 45 dba maximalnivå nattetid Landskapsbild Väg- och landskapsrummet kommer att förändras som följd av en ekodukt. Förändringarna kommer att påverka landskapsbilden och upplevelsen av vägsträckan, både för trafikanter och för människor som vistas i vägens närhet. Risk föreligger att bron kommer att upplevas klumpig och att de bullerdämpande- och bländskyddande skärmarna ytterligare kommer att förstärka det intrycket. Därför bör stort fokus ligga på att utforma betongkonstruktionen så smäcker som möjligt. Vidare så förväntas de bländskyddande skärmarna ha en utformning som visuellt bidrar till att minska det kompakta uttrycket. Figur 10. Principsektion ekodukt. 23

24 Naturmiljö Det kan förväntas ett intrång i de naturvärden som identifierats i området, både som en följd av bron men också den lokala vägbreddning som krävs. Dessa naturvärden bedöms bli påverkade är enligt följande. Strax söder om Lemmeströtorps naturreservat, i anslutning till den mindre vägen, finns en liten trädridå med sälg (område 27) och många av träden börjar bli gamla. Som en följd av vägbreddningen bedöms det som nödvändigt att dessa tas bort. Möjliga åtgärder, såsom exempelvis stödmurar, anses inte tillräckligt. Ovanför slänten och norr om E65 växer en gammal alm (område 28). Med den sidområdes- och terränganpassning som blir nödvändig att vidta för ekodukten, krävs att almen tas bort. Väster om bygdegården, och i kanten av en gammal grustäkt, växer tre gamla sälgar (område 29). Träden spirade när området fortfarande var öppet, och de är nu hårt trängda av uppväxande granar. Dessa bedöms som möjliga att bevara och skydda under entreprenadtiden. Väster om bygdegården, och i kanten av en gammal grustäkt, växer en gammal, sexstammig sälg (område 30). Denna bedöms som möjlig att bevara och skydda under entreprenadtiden. Väster om bygdegården befinner sig den bokskog som växer i en ostvänd sluttning (område 31). Merparten av dessa bedöms som möjliga att bevara och skydda under entreprenadtiden, däremot så förväntas de träd närmast väg E65 bli nödvändiga att ta bort som följd av vägbreddningen. Det högre naturvärdet (klass 2) inom och i anknytning till vägplaneområdet (område 42) kommer också att beröras av ett betydande intrång. Merparten av de främsta naturvärdena inom området, dvs den blomrika miljön med insekter och fåglar på sydsluttningen söder om höjden bedöms dock kunna bevaras och skyddas väl under entreprenadtiden. Detsamma gäller de värden som identifierats i befintligt dagvattenmagasin (område 44) och den träd- och buskridå som utgör område 43 i naturvärdesinventeringen. De planerade åtgärderna bedöms inte innebära en påverkan på riksintresset för naturvård då intrånget bedöms som marginellt och backlandskapets utpekade värden inte bedöms bli berörda. Åtgärderna bedöms innebära positiva effekter för naturmiljön genom att bidra till den ekologiska hållbarheten då de främjar framför allt den skånska kronhjortstammens fortlevnad och utveckling, men även till den biologiska mångfalden i ett vidare perspektiv. Åtgärderna bidrar även till förbättrade grönstrukturer i landskapet och kopplingar mellan landskapet på båda sidor av vägen, bl a mellan de naturreservat som finns på respektive sida av vägen. Ekodukten kan också bidra till fler livsmiljöer för flora och fauna samt utgöra en spridningskorridor för befintlig växt- och djurliv Rekreation och friluftsliv Föreslagna åtgärder bedöms, tillsammans med andra satsningar för att bryta barriäreffekter för viltet utmed aktuellt vägstråk, bidra till att stärka de lokala naturvärdena och därmed ytterligare attrahera det rörliga friluftslivet i området kring åslandskapet Romeleåsen. Som en följd av detta förväntas även det lokala näringslivet bli gynnat Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Att enbart se till de prissatta effekterna i form av minskat antal viltolyckor ger att utbyggnaden av ekodukten och faunastängsel på sträckan är samhällsekonomiskt mycket olönsam, även vid en beräkning baserad på faktiskt inträffat antal olyckor på den studerade sträckan. De icke prissatta effekterna av utbyggnaden antas emellertid totalt sett vara större, framför allt vad avser kronhjortens och dovhjortens fortlevnad och utveckling i framtiden, 24

25 men även annat vilt får förbättrade villkor till följd av åtgärderna. Åtgärden bedöms därmed vara samhällsekonomiskt lönsam ur ett större perspektiv Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser I syfte att styra viltet till ekodukten, och samtidigt bidra till projektets delmål om minskat antal viltolyckor, planerar Trafikverket att uppföra viltstängsel (s k faunastängsel) utmed båda sidor av väg E65 mellan Klockarbostället och Stensbäck. Detta medför ytterligare behov av markintrång för att säkerställa avsedd funktion och framtida drift och underhåll Påverkan under byggnadstiden De störningar som kan uppstå under byggtiden är främst buller, vibrationer, damning, luftutsläpp och begränsad framkomlighet för vägtrafiken. Luftutsläpp sker från arbetsmaskiner och lastbilar kommer att ske vid hantering och transport av massor. Schaktning ger även upphov till vibrationer som kan påverka närliggande fastigheter. Transporter, masshantering och användningen av maskiner orsakar buller samt damning uppstår tillfälligt på grund av entreprenadarbetena. Arbetsmoment som förväntas medföra betydande bullerstörningar planeras in dagtid för att begränsa negativ påverkan på närliggande bostadshus. Uppställningsplatser och materialupplag hänvisas till platser som begränsar trafik nära bostäder eller verksamheter. Jordmassor kommer att återanvändas inom området i möjligaste mån liksom avbaningsmassor från befintlig ängsmark. Dessa behöver mellanlagras vilket bland annat kan möjliggöras inom de områden som avser tillfällig markåtkomst. Byggtrafik förväntas ske i omedelbar närhet till naturreservatets södra avgränsning, utmed befintlig markväg och nära ekodukten. För att begränsa risken för skador kommer det att stängslas längs markvägen under entreprenadtiden. Trafikanter utmed väg E65 kommer att påverkas under byggtiden. Hastigheten förväntas vara begränsad till 70 km/tim och antalet körfält minskas till 1 körfält för södergående färdriktning, vilket medför en begränsad framkomlighet. För norrgående färdriktning förväntas däremot 2 körfält. 7. Samlad bedömning 7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Den övergripande styrningen för hur det svenska transportsystemet ska utvecklas är de transportpolitiska målen[4]. De visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. Målen är utgångspunkten för Trafikverkets uppdrag och är vägledande för Trafikverkets verksamhetsinriktning. Målen ska även vara ett stöd för och kunna inspirera regional och kommunal planering Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till 25

26 utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Aktuellt projekt förväntas emellertid inte bidra till dessa funktionsmål i nämnvärd omfattning Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Aktuellt projekt förväntas bidra positivt till minskade risker för viltolyckor på stråket, bryta upp befintlig barriär för flora och fauna i området samt förbättra boendeförhållanden genom skärmar som begränsar bländrisken som följer av förbipasserande trafik. Även bullerreducerande åtgärder kommer att vidtas för fastigheter utmed aktuell vägsträcka Överensstämmelse med miljökvalitetsmålen Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår naturoch kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Följande miljömål bedöms som relevanta i detta projekt: Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv En god bebyggd miljö Följande miljömål behandlas inte eftersom projektet inte påverkar måluppfyllelsen: Bara naturlig försurning Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Storslagen fjällmiljö 26

27 Frisk luft Begränsad klimatpåverkan Ett rikt odlingslandskap och levande skogar Projektet tar ytterligare omkring 1,9 ha av mark i anspråk, huvudsakligen betesmark men också skogsmark på den norra sidan av ekodukten. Bedömningen är att landskapsbilden inte kommer påverkas i någon större omfattning. Anläggandet av ekodukten kommer att bidra positivt till den lokala grönstrukturen Ett rikt växt och djurliv Målet med ekodukten är att minska väg E65:s barriäreffekt för fauna, i synnerhet för kronhjort, i området öster om Lemmeströtorp, Svedala kommun. En ekodukt bidrar även till minskat antal viltolyckor på väg E65 samt ger en bättre grönstruktur och mindre störning på djurliv från vägen. Åtgärden i form av en ekodukt bedöms medföra positiva konsekvenser för kronhjortspopulationen i området God bebyggd miljö Som en följd av planerade åtgärder förväntas störningar från vägtrafiken minska. Detta då skärmarna effektivt bidrar till minskad bländrisk. Det kan också förväntas förbättrande åtgärder avseende den befintliga bullersituationen. 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 8.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är enligt 1 (bevisbörderegeln) verksamhetsutövarens ansvar att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planeringsprocess följts och olika alternativ har bedömts ur miljösynpunkt. I sin upphandling av entreprenörer ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning och har möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 (hushållnings- och kretsloppsprinciperna) och 4 (produktvalsprincipen).trafikverket tillgodoser också kunskapskravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre 27

28 alternativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med 4 (produktvalsprincipen). Hänsynsregel i 6 (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket säkerställs genom Trafikverkets planeringsprocess. I detta fall åtgärdas en befintlig barriär för viltet, vilken lägesoptimerats för bästa funktion. Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet., exempelvis störningar från vägtrafikbuller Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). Miljökvalitetsnormen för utomhusluft berörs, men bedöms inte överskridas. Enligt nomogram i Vägverkets publikation 2001:128 ger årsmedeldygnstrafiken på sträckan ej upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna och trafikmängden ligger långt under de värden där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas. Inga vatten där förordningen för fisk- och musselvatten ska tillämpas berörs. Miljökvalitetsnormen för buller anses inte relevant att behandla i enskilda projekt. Det är en strategisk planeringsnorm som behandlas på översiktlig nivå. Däremot behandlas riktvärden för trafikbuller, som är mer detaljerade, i denna miljöbeskrivning. Arbetena bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster påverkas. 9. Markanspråk och pågående markanvändning 9.1. Vägområde för allmän väg Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får väghållaren tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. På plankartorna framgår vad som blir nytt vägområde av planerade åtgärder. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar ca 1,9 ha och redovisas på plankartan, se ritningar 100C C9306. I aktuellt fall är det fråga om skogs- och jordbruksmark, huvudsakligen betesmark Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt I utbyggnaden tas inget område i anspråk med inskränkt vägrätt. 28