GESTALTNINGSPROGRAM E65 delen Skurup-Svedala, ekodukt vid Lemmeströtorp

Transkript

1 GESTALTIGSPROGRAM E65 delen Skurup-Svedala, ekodukt vid Lemmeströtorp Svedala kommun, Skåne län Underlag till vägplan, Projektnummer:

2 Innehåll 1 Inledning Allmänt Projektmål Landskaps- och trafikantperspektiv Landskapsanalys Förenklad landskapsanalys enligt Kevin Lynch på befintlig situation Förenklad landskapsanalys aturvärdesinventering Övergripande mål och riktlinjer Gestaltningsavsikter för väg E65 ekodukt vid Lemmeströtorp Förslag Hur ska ekodukten integreras i landskapet? Hur ska brons överbyggnad utformas för god ekologisk funktion? Hur ska gestaltningen tydligt visa att det är en ekodukt, och tillföra nya postiva upplevelser för trafikanten? Drift och underhåll TMALL 0175 PLABESKRIVIG A3 liggande v Rekommendationer inför fortsatt arbete Källor Trafikverket Postadress: Björkhemsvägen 17, Kristianstad E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: Dokumenttitel: E65 delen Skurup- Svedala, ekopassage vid Lemmeströtorp Författare: Åsa Eneroth Illustration: Elouise Le Veau Dokumentdatum: Projektnummer: Version: Fastställt av: Foto: Tyréns, om inget annat anges 2

3 1 Inledning 1.1 Allmänt Uppdraget omfattar upprättande av vägplan med tillhörande miljöbeskrivning för nybyggnad av ekodukt över väg E65, uppförande av faunastängsel och avskärmning, samt anpassning av väg E65 till motorvägsstandard VR 110 i broläget. Målet med ekodukten är att minska väg E65:s barriäreffekt för fauna, i synnerhet för kronhjort, i området öster om Lemmeströtorp, Svedala kommun. Förutom att det bidrar till minskat antal viltolyckor ger en ekodukt även en bättre grönstruktur och mindre störning på djurliv från vägen. Åtgärden i form av en ekodukt bedöms medföra positiva konsekvenser för kronhjortspopulationen i området. 1.2 Projektmål Minska E65:ans barriäreffekt för fauna, i synnerhet för kronhjort, i området öster om Lemmeströtorp. Minska antalet viltolyckor. Skapa en bättre grönstruktur och mindre störning på djurliv från vägen. Generera positiva konsekvenser för kronhjortspopulationen i området I ett tidigare skede av uppdraget har det gjorts ett PM Gestaltningsavsikter, dessa klargör vad som ska uppnås i projektet ur gestaltningssynpunkt. Gestaltningsavsikterna utvecklas och fördjupas sedan i detta gestaltningsprogram, som även berör hur dessa ska genomföras. Gestaltningsprogrammet utgör i sin tur underlag för projekteringsarbetet. 1.3 Landskaps- och trafikantperspektiv Gestaltningsprogrammet hanterar uppfattningen av landskapet från två perspektiv- landskapsperspektiv och trafikantperspektiv. Landskapsperspektiv innefattar hur den nya väganläggningen uppfattas från landskapet vid sidan om vägen. Särskilt viktigt i detta projekt är att bedöma hur anläggningen uppfattas av vilt, och framförallt om de upplever den som en säker passage. Trafikantperspektivet, det vill säga hur vägen och dess omgivning upplevs från vägen, är också en viktig aspekt i gestaltningsarbetet. Foto- Befintligt vy från väg E65, sett från väster. 3

4 2 Landskapsanalys 2.1 Förenklad landskapsanalys enligt Kevin Lynch på befintlig situation Som analysverktyg har använts en förenklad version av Kevin Lynchs metod. Begreppen förklaras nedan: K od - Plats där möten mellan människor sker, exempelvis vägkorsning. aturvärde- Område eller plats med naturvärde. K Kulturvärde- Område eller plats med kulturvärde. Passage- Rörelsestråk Landmärke -Lättigenkännlig landformation eller byggnad som tydligt kan ses. Kant- Tydlig gräns. Barriär- Fysiskt hinder. 4 Landskapsanalys- nuläge Utsiktsplats- Plats med utsikt K

5 2.2 Förenklad landskapsanalys Området kring väg E65 vid Lemmeströtorp består av ett variationsrikt backlandskap med omväxlande öppen åkermark och skogspartier. Till största delen omgärdas befintlig vägbana av äng och åkermark. Utmed sträckan passerar vägen ett böljande skånskt landskap med vidsträckt sikt åt söder. I den förenklade landskapsanalysen, finns väg E65 som en mycket tydlig barriär för både människor och djurliv. Den närmaste passagen finns vid broläget vid Börringe bygdegård, där väg E65 kan passeras. Granplanteringen norr om väg E65 skapar en tydlig gräns mot väg och naturreservatet norrut. orr om granplanteringen går en mindre väg och bortanför den återfinns en föryngringsyta och skog med blandskogskaraktär. Det nyskapade naturreservatet Lemmeströtorp, norr om väg E65, har huvudsakligen lövskog som dominerande skogstyp. aturreservatets främsta naturvärden är den rika tillgången på gamla träd och död ved. Detta ger förutsättningar för en värdefull insektsfauna knuten till gamla träd. Den rika tillgången på blommande träd och buskar är även det värdefullt för vedlevande insekter, men också pollinatörer, så som bin och humlor. Området ingår också i det nätverk av miljöer i trakten som är viktiga för spridningen av organismer knutna till gamla träd. aturreservat På den norra sidan, öster om granplanteringen, finns hög vegetation i form av trädrader av ädellöv och en yta med bokskog. Väster om Börringe bygdegård är en äldre grustäkt placerad. 2.3 aturvärdesinventering Enligt Callunas naturvärdesinventering (daterad ) finns nedanstående punkter inom området: 27 De främsta naturvärdena inom arbetsområdet är den sydvända miljön med varmt mikroklimat och en blomrik miljö med mycket örter och blommande träd och buskar. Miljön är värdefull främst för blombesökande insekter så som fjärilar och bin, men också insektsätande fåglar. Torrängen med enstaka buskage har höga kvaliteter och här bör intrånget göras så lite som möjligt. Trädridå söder om Lemmeströtorps naturreservat. Den planerade ekodukten är placerad där det omgivande landskapet ligger så högt över väg E65 som möjligt, detta för att undvika en sänkning av befintlig väg.. På södra sidan har man bra utsikt åt söder och sydost. Grova sälgar väster om bygdegård. Utmed väg E65 finns återkommande enstaka bebyggelse av bostadskaraktär. Börringe bygdegård (byggd ) utmärker sig som ett landmärke med sitt karaktäristiska uttryck. 28 Grov alm väster om bygdegård. 29/30 31 Bokskog väster om bygdegård. 42 Torräng sydväst om bygdegård. Ingen tydlig nod finns i området, en mindre nod återfinns dock vid Börringe bygdegård. 43 Träd- och buskridå sydväst om bygdegård. 44 Småvatten sydsydväst om bygdegård. Påtagligt naturvärde, klass 2 K

6 3 Övergripande mål och riktlinjer 3.1 Gestaltningsavsikter för väg E65 ekodukt vid Lemmeströtorp Till grund för de nedan formulerade gestaltningsavsikterna, ligger bl.a. platsbesök och målbildsseminarium ( ) samt en vidare förankring och bearbetning i samarbete med övriga teknikområden, då framförallt bro, väg och miljö. Väg- och landskapsrummet vid den aktuella vägsträckan kommer att förändras som följd av utbyggnaden av en ekodukt. Förändringarna kommer att påverka landskapsbilden och upplevelsen av vägsträckan både för trafikanter och för personer som vistas i vägens närhet. Koncept - Genom att skapa en attraktiv ekodukt för vilt skapas även ett attraktivt landmärke för människor Ekoduktens största mål är att vara attraktiv för vilt med fokus på kronhjort. Även annat vilt kommer att använda ekodukten och den kommer också fungera som spridningskorridor för floran. För att göra ekodukten attraktiv för vilt är det viktigt hur den placeras i landskapet. Brons anslutningar till intilliggande mark ska göras flacka vilket påverkar marken på framförallt den södra sidan där bron kommer att ligga väsentligt högre än befintlig mark (gestaltningsavsikter pkt 1). Risk föreligger att bron kommer att upplevas klumpig och att de bullerdämpande- och bländskyddande skärmarna ytterligare kommer att förstärka det intrycket. Därför bör stort fokus ligga på att utforma betongkonstruktionen så smäcker som möjligt. Vidare bör de bullerdämpande- och bländskyddande skärmarna ha en utformning som visuellt bidrar till att minska det kompakta uttrycket. Skärmarna kommer att vara placerade på utsidan av bron och ansluta På grund av kronhjortens störningskänslighet måste även till faunastängslet vilket medför att trafikanten inte ser bullerdämpande- och bländskyddande skärmar finnas på bron. växtligheten på bron. Genom att vegetationsklä slänter vid Dessa ska placeras trattformat (längd 200m) ut i landskapet brostödet, kan vegetationen bidra till att göra bron mindre på bägge sidor av bron. Placering av dessa är av stor betydelse kompakt i sitt uttryck. För att ansluta till omgivningen för såväl viltet som för de boende med avseende på att inte kan vegetationen vara mer tät på den norra sidan där det skapa en onödigt lång barriär. För att viltet ska använda idag finns skog, för att på den södra sidan anta en luftigare ekodukten är det även viktigt att dess vegetation blir lik den karaktär. som finns i omgivningen, med möjlighet till skydd, och med För att visa på sin funktion som ekodukt kan en enkel god ekologisk funktion (gestaltningsavsikter pkt 2). stiliserad utsmyckning, såsom en bilder av djur, placeras på Ekodukten kommer att bli ett landmärke i landskapet. Med en bron eller på brostöden. höjd på ca 6 m över vägbanan till överkant konstruktion Med höga slänter och bullerdämpande- och bländskyddande skärmar finns risk att upplevelsen blir som att köra genom ett tråg. För att minska trågkänslan genom att öka detaljeringen kan slänterna terrasseras med stödmurar och därmed kontrastera mot resterande konstruktion. Enligt naturvärdesinventeringen finns här: torräng med påtagligt biotopvärde, påtagligt artvärde och högt naturvärde. De främsta naturvärdena är den sydvända miljön med ett varmt mikroklimat och en blomrik miljö med mycket örter och blommande träd och buskar. Miljön är värdefull främst för blombesökande insekter, t.ex. dagfjärilar och bin, men också insektsätande fåglar. edan formuleras de övergripande gestaltningsavsikterna; K Landmärke Kant, tydlig gräns Passage/rörelse Landskapsanalys- förslag 6 1.Ekodukten ska integreras i landskapet. ekologisk funktion. od Barriär, fysiskt hinder K 2.Brons överbyggnad ska utformas för god TECKEFÖRKLARIG aturvärde K Kulturvärde kommer den att synas långväga. Det är därför viktigt att bron, genom sin utformning, tillför trafikanten nya positiva upplevelser genom att exempelvis tydligt annonsera att det är en ekodukt (se gestaltningsavsikter pkt 3). 3.Gestaltningen ska tydligt visa att det är en ekodukt. Utforminngen bör särskilja sig från utformning av andra broar. Ekodukten ska genom sin utformning tillföra nya positiva upplevelser för trafikanten.

7 4 Förslag 4.1 Hur ska ekodukten integreras i landskapet? Befintlig vegetation bör i största mån sparas för att ge ett så naturlikt intryck som möjligt. Den höga bron ansluter dock högre än befintliga nivåer. På den norra sidan kommer därför inte befintligt granparti att kunna sparas. För att ansluta till naturreservatets blandskogskaraktär planteras, ungefär motsvarande det befintliga området, ett tätt träd/ buskvegetationsparti på den norra sidan om bron. Vegetationsklädda slänter vid brostöden ämnar att integrera ekoduktens utformning till den befintliga naturen, sett ur ett trafikantperspektiv. Söder om bron finns idag torrängen med höga biotopvärden och naturvärden. Befintlig mark här ligger några meter lägre än på norra sidan, vilket leder till att marken fylls ut och ansluts så snart som möjligt till befintliga nivåer för att ta så lite kvalitativ naturmark i anspråk som möjligt. Anslutningarna bör inte läggas brantare än 1:3 ur ett vegetationsperspektiv. Med hänsyn till viltet är det dock inga problem med så pass kraftiga lutningar. På den södra sidan bör karaktären på bron ansluta till torrängens, med inslag av buskar likt de som finns på plats. Karaktären är öppen, och därför kan även planteringen på bron och broanslutningen öppna sig mot söder. Från söder kommer hjortarna troligen från naturreservatet, fram till den tätare vegetationen i den branta sluttningen i sydost om den planerade brons södra del. Därifrån tar de sig sedan upp till bron. Blandskog y Blandskog E65 Bör r byg inge deg ård y Torräng Torräng Illustrationsplan-Ekodukt med omgivning. 7

8 4.2 Hur ska brons överbyggnad utformas för god ekologisk funktion? Lokala avbaningsmassor ska återföras på de nya vegetationsytorna vilket innebär att lokala arter etablerar sig snabbare. Det är viktigt att de planterade ytorna avspeglar den karaktär som finns befintligt i området. Torrängens vegetation har ett trädskikt bestående av klen apel, ask, björk och körsbär, längst ner i slänten även klibbal. I buskskiktet växer fläder, hagtorn, nypon och slån. Örtskiktet består av bl.a. blåeld, gulmåra, puktörne, sötvedel, tjärblomster, vitmåra, vårbrodd och åkervädd. Denna typ av vegetation ska planteras på de nya slänterna mot söder för att sedan övergå till blandskogskaraktär mot den norra sidan. På ekodukten anläggs en torräng likt den befintliga på södra sidan med en växtbädd med tjocklek 500mm, jord B utan finmaterial, mullhalt 2% och låg kvävehalt. Illustration- Vy från norr till söder. Ekodukten smälter in i landskapet. Plank, 2 m Frihöjd, minst 4,7 m vägbana mittstöd vägbana Principsektion- Ekodukt 8

9 4.3 Hur ska gestaltningen tydligt visa att det är en ekodukt, och tillföra nya positiva upplevelser för trafikanten? Bron är, på grund av sin funktion som faunapassage, både lång (ca 60m) och bred (40m) och kommer bli ett landmärke i landskapet. Genom sin storlek riskerar den att upplevas klumpig och mindre tilltalande för trafikanten. Bron bör därför utformas så smäcker som möjligt och genom sin utformning visuellt minimera den sammantagna höjden på brokonstruktionen inklusive på skärmarna. Exempel på hur bron kan bli mindre kompakt och tung i landskapet kan ske genom utsmyckning, materialbyten och vegetation. aturen är idag mer sluten mot norr och öppnar sig mot söder. Detta bör stödjas i den nya planteringen genom att både anlägga högre buskar och träd på den norra sidan, i anslutning mot bron, för att mot söder ha en öppnare karaktär. Ytorna som skapas vid brofästena kan användas för att öka detaljeringen genom terrassering för att därigenom minska den kompakta trafikantupplevelsen som uppstår när trafikanten kör in i det trågliknande vägområdet. Genom att tillföra en varierad vegetation på slänterna, vid brofäste på vardera sida om vägen, kan släntvegetationen omfamna bron vilket gör att den inte upplevs lika bred från vägen. att bron inte upplevs lika tung. Skärmarna viker sedan av ner mot vägen för att ansluta till faunastängslet. Faunastängslet är på sin nedre del finmaskigt för att hålla undan även mindre djur. För att tydliggöra brons funktion som ekodukt, ur ett trafikantperspektiv, placeras stiliserade djur på brons sidor. Detta bidrar även till att brons längd bryts upp och därmed inte upplevs lika kompakt. De stiliserade djuren kan med fördel utföras i svärtat rundstål likt texten på Börringe bygdegård. För att minska intrycket av betongytan placeras de stiliserade djuren över både trä och betongytan. De bullerdämpande- och bländskyddande skärmarna utförs med stående träpanel som behandlas för att få en gråaktig kulör, och därigenom smälter in i den naturliga färgskalan i landskapet. Skärmen ska utformas så att drift och underhåll minimeras. Genom att byta material och frångå betong, blir det en variation i uttryck och material på bron vilket bidrar till Foto- Viltstängsel Illustration- Vy från E65. Pilstängsel och vegetation bidrar till ett slankare intryck. 9

10 5 Drift och underhåll Årlig skötsel av ytorna kring och på vägslänterna och på ytorna vid brostöden bör ske för att upprätthålla öppenhet och utsikt. Detta sker exempelvis genom slåtter 1ggr/ år. Sly och gräs tas ner till marknivå. På bron, med broslänter, hålls en lägre skötselnivå för att efterlikna den befintliga naturliga miljön. Se nedan utdrag ur Effektiv utformning av ekodukter och faunabroar Rapport 2011:159: Eftersom växtligheten bör efterlikna naturens behöver varken ogräs rensas eller buskarna klippas. Passagerna bör dock inspekteras regelbundet för att se till att funktionen bibehålls och skador ska åtgärdas. Stängsel ska inspekteras, det får inte finnas skador eller någon möjlighet för djur att ta sig under eller igenom stängslet. Växtlighet som etablerar sig självt på grusytor avsedda för fauna bör man låta växa i fred. Eventuella skötselarbeten på och vid bron ska utföras på ett sådant sätt och vid en sådan tidpunkt att djurlivet inte störs. 6 Rekommendationer inför fortsatt arbete I fortsatt arbete med att ta fram en bygghandling är det viktigt att öka detaljeringsgraden när det gäller utformning och placering av de anläggningskompletteringar som föreslås såsom bullerdämpande och bländskyddande skärmar och terrassering av slänter. Då bör även den stiliserade utsmyckningen i form av Kronhjortar detaljstuderas. Gällande brons utformning bör konstruktionsritningar för bron tas fram och en viktig aspekt att studera är infästning och utförande av de bullerdämpande och bländskyddande skärmarna på bron. Vid brons utformning bör hänsyn tas till att utforma den så smäcker som möjligt för att undvika ett alltför massivt intryck. Befintlig vegetation inventeras och vilka växter som ska sparas bestäms. ivåer och vegetation bör mätas in så att slänter bättre kan anpassas till dessa. Trafikverket, Bilaga Landskapsanalys och gestaltningsprinciper för ekoduktläge B och C. 7 Källor Trafikverket, Effektiv utformning av ekodukter och faunabroar Rapport 2011:159 Calluna: aturvärdesinventering

11 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon: TRAFIKVERKET. BESTÄLLIGSUMMER:XXXX. ISB: (VID FLER Ä 16 SID). UTGÅVA:X. JUI PRODUKTIO:XXX. TRYCKERI:XXX. FOTO: XXX. ILLUSTRATIO:XXX.