Slutrapport. Kommersiell Service

Transkript

1 Slutrapport Kommersiell Service Vision Centrum skall vara en upplevelse Centrum skall vara kompakt Centrum skall innehålla en mix av kommersiell service, kultur och fritid, bostäder och annan samhällsservice Landsbygden skall leva Bakgrund Gruppen har uppfattat och identifierat sitt uppdrag att utifrån aspekten kommersiell service i vid bemärkelse formulera en långsiktigt hållbar strategisk vision för Kiruna kommun. I detta inbegrips naturligtvis den service som kan komma att finnas i tätorten Kiruna, men även utblickar mot byarna. Arbetsgruppen menar sig besitta en bred erfarenhet och kompetens på sakområdet samtidigt som det varit oerhört angeläget att fånga en så bred medborgaruppfattning som möjligt. Av det skälet har gruppen genomfört ett antal utåtriktade aktiviteter. Fyra frågor formulerades och skickades samordnat till skolorna för att fånga de unga medborgarnas uppfattning. Gruppmedlemmar tog några timmar i Abisko, Svappavaara, Vittangi och Karesuando vid strategiska platser där mycket folk passerade. Vid dessa tillfällen användes exakt samma frågor som till skoleleverna. Därutöver genomfördes motsvarande aktivitet en torsdagseftermiddag vid entréerna till Coop Forum resp ICA Kvantum. Slutligen utvidgade gruppen på eget initiativ skolbesöken med några timmar runt lunchpausen i Hjalmar Lundbomskolan för att nå de något äldre skolungdomarna gymnasisterna. Dessa specifika frågor riktade till en bred allmänhet följdes upp med ett särskilt seminarium med tema och inriktning stadsutveckling och e-handel. Seminariet dubblerades. Dag 1 var en öppen inbjudan riktad till allmänheten, politiken och kommunala tjänstemän. Ett drygt 40-tal personer deltog. Dag 2 var en riktad inbjudan till enbart handelns företrädare, ca ett 20-tal deltagare. Deltagarantalet dag 2 var en besvikelse. Här gavs tillfälle att lyssna och diskutera med de kanske främsta experterna på 1 (12)

2 centrumutvecklingsfrågor i vid bemärkelse som finns i Sverige, men handeln var inte på plats. Utrymmet för tolkningar är fritt. Sammantaget menar vi att vi gjort i princip allt som varit möjligt för att involvera Kirunaborna i arbetet och ge dem ett rejält utrymme att ge uttryck för sina egna önskedrömmar och visioner. Det är trots allt förvånande med vilket klent intresse Kirunaborna närmar sig frågorna. Anledning till oro Förvånansvärt många som uppmanades besvara våra fyra frågor avstod med en motivering som lite fritt kan formuleras enligt följande: Nej det är ingen idé. Ingen vet hur det blir, det är bara tjafs i stadshuset. Dom verkar inte kunna komma överens. I slutändan är det ändå LK som bestämmer. Varför skall jag då bry mig. Detta kan vara en möjlig förklaring till det ringa intresset. Om det förhåller sig på det viset ser gruppen en besvärande uppförsbacke framför sig. I allt väsentligt handlar det naturligtvis i så fall om hur man kommunicerar stadsomvandlingen, vilka som står som avsändare och hur samstämmigt budskap som kommuniceras från stadsomvandlingens olika aktörer. Här har såväl LKAB som kommunen ett gemensamt och delat ansvar. Politiken ensam har också ett ansvar. Vårdas inte detta ansvar väl torde risken vara påtaglig för fortsatt klent engagemang från allmänhetens sida. Den osäkerhet allmänheten ger uttryck för måste tas på största allvar. Som gruppen ser det krävs en omfattande, tydlig och gemensam kommunikation från kommunen och LKAB om vad man vill, vart man vill och hur man skall ta sig dit. Ett stort mått av entusiasm efterfrågas. Nuläge Övergripande är Kirunas nuvarande kommersiella handel beskriven i bifogad PM 1. Denna PM beskriver inte enbart gränshandeln som sådan utan också en del demografiska uppgifter vilka kan anses ha påtaglig inverkan på kommersiell service som sådan i Kiruna. Här skall särskilt nämnas några aspekter. Kiruna har en skev befolkningsstruktur. Andelen unga vuxna är relativt lägre i Kiruna än riket som sådant. Kiruna är en liten kommun, med ca invånare totalt och i tätorten. Dvs kundunderlaget är svagt vilket medför att handel och övrig kommersiell service är ytterst känslig för bara små förändringar i köpbeteende. Kiruna är en kommun med högt inkomstläge samtidigt som man har en positiv arbetskraftsinpendling. Vad gäller arbetskraftsinpendlarna finns ingen statistik som visar på denna grupps betydelse för kommersiell service som sådan. Kiruna har en stark detaljhandel med ett försäljningsindex för dagligvaror på 118 resp 74 för sällanköpsvaror. Indexsiffrorna avser handeln Den mycket starka dagligvaruhandeln står i allt väsentligt att finna i en omfattande gränshandel. Särskilt skall uppmärksammas den inverkan en utbyggd handelsyta i Abiskoområdet långsiktigt kan få på främst handelns möjlighet att utvecklas, och i sämsta fall bibehålla nuvarande nivå i centralorten. Handelsindex och en rapport 1 Gränshandeln i Kiruna, internt PM 2 (12)

3 från HUI talar sitt tydliga språk. Den starka dagligvaruhandeln påverkas starkt av norsk shoppingturism 2. Kiruna har idag en geografiskt splittrad struktur för utbud av kommersiell service. Dels finns nuvarande centrum, men därutöver ett externläge Coop-området. I och för sig kan man fundera över i vilken utsträckning Coop-området definitionsmässigt skall betraktas som ett externläge eller inte. Alldeles oavsett definition finns området och innehåller en spretig mix av handel. Något tjänsteutbud finns knappast på Coop-området. Området står för en påtaglig koncentration vad gäller dagligvaruhandel och ett visst utbud av sällanköpshandel. Området förfogar över extremt goda parkeringsmöjligheter. Med den nu föreslagna lokaliseringen av Kiruna nya centrum kvarstår den splittrade bilden av handeln. Till yttermera visso kommer dessutom en barriär av industriområde att ligga mellan centrum och Coop-området. Här krävs det tydliga politiska signaler kring hur man önskar den framtida utvecklingen av handelsytor i Kiruna. Det är enbart via politiska beslut om nya eller ändrade detaljplaner kommunen kan ange en önskad färdriktning. Ansvaret faller tungt på politiken. I sammanhanget skall inte heller bortses från hur potentiell fastighetsinvesterare ser på Kiruna som en attraktiv ort att etablera sig i. Stadsomvandlingen har hittills i mycket präglats av offentliga gräl mellan politiken och mellan kommunen och LKAB. Såväl medborgarna som potentiella investerare har svårt att se ett consensustänk bland alla som i en eller annan mening är delaktiga i nödvändiga beslut. Kommersiell service kan inte finnas med mindre det finns riskvilliga investerare och företagare. Det gäller allt från fastighetsinvesteringar till beslut om man skall öppna butik eller inte. Här har LKAB och kommunen, såväl tjänstemän som politiker, en rejäl hemläxa att göra för att ingjuta förtroende hos alla de som måste fatta investeringsbeslut. Vad nu sagts om politiker gäller alldeles oavsett partipolitisk hemvist. En annan problematik vad gäller kommersiell service som sådan och handel, främst dagligvaruhandel, i synnerhet är hur landsbygden, byarna, långsiktigt skall få tillgång till en fungerande handel. Grundläggande är att all kommersiell service i allt väsentligt utgår från någon form av marknadstänkande. Finns inte fungerande efterfrågan kommer inte heller något utbud att finnas över tid. Detta blir särskilt tydligt i små samhällen där kanske flera genom arbete eller annat har möjlighet, och utnyttjar den, att tillfredsställa sitt behov av kommersiell service i centralorten. Långsiktigt sker detta på bekostnad av överlevnadspotentialen hos den lokala handlaren i byn. Kan då samhället göra något för att motverka eller i vart fall lindra effekterna. Kommunen är i allt väsentligt förhindrad att ekonomiskt stödja handeln i byarna till följd av EUs stadsstödsbestämmelser. Kan då samhället göra något för att motverka eller i vart fall lindra effekterna? En vision är att vi skapar helhetslösningar på landsbygden i Kiruna en fungerande samverkan på riktigt med olika resurser. Där staten och kommunen tar gemensamt ansvar tillsammans med människorna som verkar på landsbygden. Att man skapar service- och utvecklingscentra som innehåller dagligvaror, mötesplats, äldreboende, trygghetsboende, sjukvård, skola, förskola, etc. Låt lokalsamhället driva verksamheterna som småföretagare, gemensamhetsföretag i samverkan med de offentliga och kommersiella. Finansiera med skattemedel och privata medel. Det måste få kosta! 2 HUI research: Nordisk gränshandel och turism (12)

4 Ur ett genusperspektiv är det näst intill omöjligt att ha någon uppfattning i vilken utsträckning den nuvarande kommersiella servicen i Kiruna är jämlik och jämställd. Rent allmänt kan sägas att utbudet av framförallt sällanköpsvaror har en mycket tydlig friluftsoch naturprofil. Detta är ingen genusfråga. Det är lika stor andel kvinnor som män som är intresserade och utövar olika former av aktivt friluftsliv. Däremot kan det finnas en annan aspekt att vara uppmärksam på och den utgår också från frilufts- och naturinriktningen. Hur tillgängligt är Kiruna för personer med olika former av funktionshinder när det gäller möjligheten att bedriva ett aktivt friluftsliv. Förvisso ingen fråga strikt ur ett kommersiellt servicebehov, men det finns dock anledning att lyfta den. Framtiden Hur ser ett framtida Kiruna centrum ut utifrån ett perspektiv Kommersiell Service. Staden är som tidigare nämnts liten. Inte mycket talar för en påtaglig befolkningstillväxt. Med tanke på stadens litenhet, och därmed sårbarhet, menar gruppen att varken kommersiell service, kultur- och fritidsutbud eller annan samhällsservice kan tillåtas leva från varandra isolerade. Utnyttjande av byggnader, lokalisering av byggnader avsedda för offentlig verksamhet måste ske utifrån ett helhetsperspektiv. Dit skall även medräknas tillgången till ett varierat bostadsutbud i stadens centrum och dess omedelbara närhet. Centrum måste arkitektoniskt skapas med stor hänsyn till Kirunas utsatta klimatförutsättningar. Ur ett miljöperspektiv talar mycket idag för att i görligaste mån hålla centrum bilfritt. Här måste stor hänsyn dock tas dels till en inte obetydlig norsk shoppingturism. I sammanhanget förtjänar diskussionerna om en utökad handel i Abiskoområdet att uppmärksammas. Som påpekas på andra ställen i denna rapport finns det starka indikationer på att en väsentligt utökad handelsyta i Abisko påtagligt kan komma att påverka handeln i centrala Kiruna på ett negativt sätt. Den bofasta befolkningen i Abisko uppger samstämmigt i den enkätundersökning gruppen genomfört en stark önskan om en god försörjning av dagligvaror i Abisko, men all annan handel önskar man koncentrerad till centrala Kiruna. I allt väsentligt är den norska shoppingturismen bilburen och den måste erbjudas minst lika goda parkeringsmöjligheter som idag. Hänsyn måste också tas till landsbygdsbefolkningens bilbehov och möjlighet att i centrums omedelbara närhet hitta attraktiva parkeringsmöjligheter. Även Kirunabon har behov av goda parkeringsmöjligheter. Ur ett lönsamhetsperspektiv är parkeringsgarage under mark eller i form av p-hus ingen optimal lösning, tvärtom. Det är svårt att göra sådana p-anläggningar lönsamma. Å andra sidan är det precis sådana p-lösningar konsumenten efterfrågar. Här finns säkerligen utrymme och behov av kreativa, breda samverkanslösningar mellan fastighetsinvesterare, kommun och LKAB. Ett alldeles särskilt problem kommer med stor sannolikhet finansieringen av nödvändiga fastighetsinvesteringar att vara. Kopplat till osäkerheten kring framtida gruvverksamhet och en hittills tämligen inkonsekvent och otydlig kommunledning kring vad man långsiktigt vill med stadens utveckling föreligger en påtaglig risk för att de kreditgivare som över huvud taget kan tänka sig medverka till att finansiera nödvändiga fastighetsinvesteringar kommer att ställa höga, om inte väldigt höga, krav på egenfinansiering från investeraren själv. Här kommer det också att krävas en aktiv samverkan från många olika håll för att underlätta för investerare att få tillgång till kapital, 4 (12)

5 och kapital till rimliga villkor. I sammanhanget finns det också anledning att kritiskt granska de taxor och avgifter som nu tillämpas. Här kan särskilt nämnas anslutningsavgifter för VA och fjärrvärme samt bygglovavgifter. VA-taxans anslutningsavgifter upplevs av många som stötande höga. Även brukningsavgifterna är anmärkningsvärt höga. Här kan det då finnas anledning att erinra om att det inte föreligger något som helst hinder att i större eller mindre utsträckning skattefinansiera VAverksamheten. På fjärrvärmesidan har Kiruna också relativt sett höga brukningstaxor. Allt annat givet är detta naturligtvis en försvårande omständighet då en fastighetsinvesterare står inför ett investeringsbeslut eller inte i nya Kiruna. Bygglovrelaterade avgifter anses av många som orimligt höga och helt omotiverade. Vilka förutsättningar krävs för att visionerna skall uppfyllas Om alla, ingen nämnd men ingen heller glömd, slutar upp att prata så hiskeligt mycket "skit" om varandra, utan i stället med det framtida Kirunas bästa för ögonen börjar prata med varandra skulle allt gå så oändligt mycket enklare. Hög prioritet på planarbete så snabbt det bara är möjligt. Vid detta arbete är de inspel som kan komma via arbetsgrupperna angeläget att ta tillvara. Skapa möjlighet för intresserade investerare att inleda diskussioner om exploateringsavtal. De ekonomiska förutsättningarna för såväl nuvarande handlare som fastighetsägare måste snabbt klargöras. I detta sammanhang måste också förutsättningarna för ett fortsatt levande centrum i Kiruna intill dess att centrumförflyttningen påbörjas tydliggöras. Kiruna måste leva, och leva gott, under hela denna omvandlingsprocess. Ordet Kiruna har en god klang utanför kommunen. Varumärket Kiruna är starkt. Det krävs kommunikationsinsatser för att vårda och utveckla detta goda varumärke. Än större insatser krävs för att stärka varumärket Kiruna bland den bofasta befolkningen. Vision 1 Centrum skall vara en upplevelse Med tanke på kommunens litenhet krävs ett väl fungerande centrum dit lejonparten av kommunens kommersiella service kan förläggas. Gruppen ser framför sig ett centrum som inbjuder till upplevelser. Det handlar naturligtvis om vilket kommersiellt utbud som erbjuds men också den arkitektoniska utformningen såväl vad gäller byggnader som gaturummet. Centrum skall vara kommunens vardagsrum där man vill vistas. Affärsstråk skall inte vara en lång gata med början och slut utan snarare som en cirkel eller ellips. Dvs handelsstråk utan tydligt början och slut. Butikslokaler med 5 (12)

6 mycket ljusinsläpp. Galleria i all ära, men möjlighet att nå den enskilda butiken även direkt via access från gaturummet. Centrum skall i allt väsentligt vara bilfritt. Detta ställer då krav på en fungerande parkeringslösning i centrums omedelbara närhet. Centrum skall vara välskött året runt. Fungerande gatubelysning, väl fungerande snöröjning, välskötta planteringar, utan ogräs, sommartid är exempel på ett välskött centrum. Lek med belysning av fasader och planteringar under årets mörka period. Ett fungerande torg med scen och möjligheter till aktiviteter för besökare året runt. Exempelvis en liten skridskobana under vintern som enkelt kan omvandlas till boulebana eller schackbräde under sommaren. Torget skall också kunna användas för torghandel, bondens marknad och liknande. Med tanke på stundtals besvärande klimat är planteringar av träd och annan vegetation av vital betydelse. Dels skapar det vindskydd samtidigt som det estetiska värdet påtagligt ökar. Handeln skall inte enbart bestå av etablerade kedjeföretag utan nog så viktigt är tillgång till unika butiker med ett väl varierat utbud. Caféer, restauranger, hem- och hobbyelektronik, diverse specialbutiker för exempelvis barnkläder och underkläder, saluhall med inriktning på det unika för orten och regionen är exempel på önskemål som framkommit i de enkäter som gjorts. Annat som efterfrågats i centrum är resebyråer, tand- och sjukvård, pappershandel. Samordning av öppettider upprepas ofta i enkätsvaren som en starkt önskemål. Det innebär inte nödvändigtvis att butikerna håller öppet till klockan 20 eller 21, men så likartad som möjligt. Dock med undantag för dagligvaruhandeln där en överväldigande majoritet önskar öppet till i vart fall klockan 21. Det är viktigt att centrum lever även utanför ordinarie öppettider. Här kan mycket göras i förhållande till idag. Såväl tillfälliga besökare som bofast befolkning behöver exempelvis cafémöjligheter även en söndagsförmiddag och kanske till och med lite lunch. Vision 2 Centrum skall vara kompakt För att säkerställa ett positivt intryck och skapa känslan av staden skall centrum vara kompakt till formen. Dvs en kompakt, tät, stadsbildning med ett gaturum som förstärker känslan av småstad. Gränder och promenadstråk som binder ihop centrum. I detta kompakta centrum ser gruppen också behovet av en gamla stan. Dvs byggnader som till sin arkitektur och karaktär binder ihop Kiruna nya centrum med historien bakåt. Samtidigt är det viktigt att detta kompakta centrum med kreativa kollektiva reselösningar binds ihop med det nuvarande Coop-området. Som besökare till 6 (12)

7 centrum skall jag ha nära till hela handelsutbudet, utan att vara beroende av bil för att förflytta mig mellan de olika handelsområdena. Ett kompakt centrum ställer stora krav på kreativa lösningar för hur tillfartstrafiken skall omhändertas. Det gäller tillgång till goda parkeringsmöjligheter, men det handlar också om hur de som kommer att vara bosatta i centrum på ett energismart och effektivt sätt kan förflytta sig från boendet till de stadsnära rekreationsområdena. Ett kompakt centrum skall också innehålla god tillgång till all kollektivtrafik, såväl bil/busstrafik som flyg och spårbunden trafik. Vi ser framför oss ett integrerat resecentrum under jord i centrala Kiruna. Här vore det spännande att i detta resecentrum få en arkitektonisk anknytning till staden som gruvsamhälle. Med en sådan lösning skulle Kiruna också kunna ge ett mycket välkomnande intryck till förstagångsbesökaren. Resecentrum med omedelbar access till stadens absoluta centrum med tillgång till kommersiell service, kultur, hotell, turistservice mm Vision 3 Centrum skall innehålla en mix av kommersiell service, kultur och fritid, bostäder och annan samhällsservice På nytt. Staden är liten. Det är inte långsiktigt trovärdigt med ett centrum som enbart innehåller tillgång till kommersiell service. Det måste finnas en symbios mellan kommersiellt relaterad service, såväl handel som annat tjänsteutbud, som all annan service. Det handlar om tillgång till kommunal och annan samhällsservice, kultur och fritid. Allt måste finnas i centrum. Av de enkäter som gjorts visar svaren entydigt på en stark önskan av att exempelvis sporthall och badhus förläggs om inte i absoluta centrum så i så nära anknytning som det över huvud taget är möjligt. Tillgång till bibliotek och andra arenor för kultur i centrum återkommer också ofta i enkätsvaren. Behovet av hotellbäddar är ständigt omvittnat. Stadens litenhet kräver god tillgång till centralt belägna hotell. Gruppen ser framför sig byggnadstekniska lösningar i centrum som i en och samma byggnad innehåller, butiker, kontor och bostäder. Men också verksamheter av offentlig karaktär efterfrågas. En levande stads centrum får aldrig släckas ner strax efter klockan 18. Det skall finnas folk i rörelse från tidig morgon till sen kväll och på kvällen handlar det inte enbart om gäster på väg till eller från krogen utan fastmer om människor på väg till eller från sporthallen/badhuset, biblioteket, bioeller teaterföreställningen och bostaden. Allt detta i centrum. 7 (12)

8 Vision 4 Landsbygden skall leva Ett fungerande lokalsamhälle på landsbygden i Kiruna är av vital betydelse för en långsiktigt hållbar kommun. För att detta goda skall uppnås krävs en fungerande samverkan på riktigt med olika resurser. Där staten och kommunen gemensamt tillsammans med människorna som verkar på landsbygden tar ansvar. Att man skapar service- och utvecklingscentra som exempelvis innehåller dagligvaror, mötesplats, äldreboende, trygghetsboende, sjukvård, skola, förskola, etc. Låt lokalsamhället driva verksamheterna som småföretagare, gemensamhetsföretag i samverkan med de offentliga och kommersiella. Finansiera med skattemedel och privata medel. Det måste få kosta! 8 (12)

9 Bilaga Slutrapport Kommersiell Service Gränshandel i Kiruna kommun. Hot och möjligheter. Inledningsvis några basfakta om Kiruna kommun. Befolkning: Vid utgången av år 2010 hade kommunen invånare. Andelen medborgare i olika åldersgrupper fördelade sig enligt följande: Kiruna Riket % 20 % % 10 % % 28 % 20 % 26 % 26 % 18 % Det redan kända blir med statistik uppenbart. Kiruna kommun lider brist på unga vuxna jämfört med riket som helhet samtidigt som andelen äldre och pensionärer ligger högre än riket i snitt. Långsiktigt är detta en utmaning. Tittar man på handeln i Kiruna jämfört med övriga kommuner i Norrbotten. Dyker ett delvis annat mönster upp. Kiruna har en stark detaljhandel. För 2010 redovisas följande försäljningsindex. Kommun År Försäljningsindex Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna Sverige Värt att notera är den starka dagligvaruförsäljningen Kiruna uppvisar. Med stor sannolikhet är detta en effekt av en omfattande gränshandel från Norge. 3 4 Källa: HUI research: Handeln i Sverige Källa: HUI research: Handeln i Sverige (12)

10 Kiruna har ett relativt sett högt inkomstläge. Samtidigt förekommer en nettoinpendling till arbeten i kommunen. Fly in Fly out Kommun Inkomstindex föregående år Pendlingsindex föregående år Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna Sverige 100 i.u 5 Här är då Inkomstindex definierat som nettoinkomst per invånare dividerat med genomsnittet för riket. Pendlingsindex är definierat som nettopendling dividerat med folkmängden. Kirunas inkomstindex är det i särklass högsta i länet. Det går inte att bortse från den positiva effekt detta kan ha på detaljhandeln. Detta avspeglas också på den relativa höga prisnivå som förekommer främst inom segmentet sällanköpsvaror, men också ett förhållandevis stort utbud av exklusiva märkesvaror. Kundunderlaget är köpstarkt! Handeln i centrala Kiruna är geografiskt väldigt utspridd. Den traditionella centrumhandeln med specialbutiker finns. Men, och det kan möjligen långsiktigt utgöra ett problem. Den externhandel som finns i COOP-området var från början av karaktären volymhandel. Under senare år har etableringar på området skett med inriktning specialbutiker. COOP-området börjar alltmer får karaktären av ett välutvecklat externhandelområde. Mot bakgrund av kommunens relativa litenhet befolkningsmässigt finns det anledning att ge uttryck för oro hur en kommersiell verksamhet, främst handel, i anslutning till stadens nya centrum skall ha en rimlig överlevnadspotential. Vilka krafter kommer att vara starkast. Enskilda näringsidkares intresse av att vara etablerade där alla andra finns eller planerarnas intresse av ett attraktivt centrum. 5 Källa: HUI research: Handeln i Sverige (12)

11 I sammanhanget går det inte att negligera den betydelse gränshandeln har. Inte heller kan bortses från vilken effekt den positiva nettoinpendlingen kan ha på det kommersiella utbudet. Gränshandeln först: HUI Research kom i början av 2012 med en rapport Nordisk gränshandel och turism Under 2011 handlade norska, finska och danska turister för sammanlagt 38 miljarder i detaljhandeln. Av dessa kommer 20 från dagligvaruhandeln. Handeln under 2011 minskade jämfört med Det gjordes 9 % färre gränshandelsresor under 2011 jämfört med den primära orsaken anges vara den relativt stärkta kronan. De regioner som har starkast inflöde av nordiska shoppingturister är sådana med goda kommunikationer till befolkningstäta områden i grannländerna. Särskilt sticker Strömstad ut i detta sammanhang. Generellt är de norska resorna shoppingresor över dagen den helt dominerande restypen. Det helt dominerande färdmedlet är bil/mc. När det gäller shoppingmönster är de dominerande varugrupperna livsmedel, alkohol och tobak. I rapporten beräknas antalet shoppingturistbesök från Norge till Norrbottens län till ca , medan motsvarande siffra för exempelvis Jämtlands län är 1,3 miljoner besök. Nordiskt turismindex Strömstad 100 Stockholm 64 Malmö 45 Eda 26 Göteborg 19 Haparanda 19 Åre 16 Helsingborg 14 Årjäng 14 Strömsund 9 Kiruna 6 Arvika 6 Östersund 5 Karlstad 5 Ystad 4 Uddevalla 4 Lund 4 Torsby 4 Medelvärde 1,7 Rapporten redovisar också ett nordiskt turismindex. Här kan man notera att Kiruna hävdar sig förhållandevis väl. Slutsatserna som kan dras från rapporten är att det förekommer en ganska omfattande gränshandel. I allt väsentligt omfattar den dagligvaror som livsmedel, alkohol och tobak. Några andra undersökningar som styrker annan uppfattning om vad den norska gränshandeln står för har inte gått att finna. I det perspektivet finns det skäl att kritiskt fundera över vilken inverkan en omfattande gränshandel i Riksgränsen/ Abiskoområdet ha på handeln i centralorten. Eller uttryckt på ett annat sätt vilken omfattning och inverkan på dagligvaruhandelns omsättning i centrala Kiruna har gränshandeln? Vilka konsekvenser kan en ökad gränshandel i Riksgränsen/Abiskoområdet få på centralorten? Frågan har möjligen inte direkt relevans på utvecklingen av en ny stadskärna samtidigt som den med stor sannolikhet kommer att vara helt avgörande för stadens nya centrumbildning. 6 Positiv nettoinpendling: 6 HUI research: Nordisk gränshandel och turism (12)

12 Att människor bor och arbetar under veckorna i Kiruna innebär med stor sannolikhet att de även i någon bemärkelse konsumerar och utnyttjar kommersiell service. Omfattningen och betydelsen är i dagsläget helt okända storheter, men går inte på något sätt att negligera. Tar man även i beaktande de personer som, främst inom turismnäringen, säsongsarbetar i kommunen blir frågan än mer intressant. Såvitt känt är saknas relevant statistik på området. 12 (12)