SOCIALDEMOKRATERNAS FÖRSLAG PÅ MÅL & BUDGET 2011

Transkript

1 SOCIALDEMOLKRATERNAS FÖRSLAG PÅ MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR SOCIALDEMOKRATERNAS FÖRSLAG PÅ MÅL & BUDGET 2011 och Planeringsramar reviderad

2 SOCIALDEMOLKRATERNAS FÖRSLAG PÅ MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR

3 SOCIALDEMOLKRATERNAS FÖRSLAG PÅ MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR Socialdemokraternas bedömning av det ekonomiska läget för Knivsta kommun Knivsta kommun har en god ekonomi. Kommunen har de senaste åren visat bra överskott och trots att låneskulden ökat har soliditeten hållit sig över 40 %. Detta gör att det egna kapitalet växt stadigt. Prognoserna för 2010 visar på ett överskott över målet på 2 %. Vi står bakom målet att kommunen ska göra ett överskott på 2 %, beroende på omvärldsfaktorer, eftersom kommunen är i ständig tillväxt. Men detta bör ses som ett medeltal över 4-5 års sikt. Eftersom det överskott kommunen gjorde 2009 och gör 2010 överstiger målet med god marginal finns det ingen anledning för kommunen att bygga upp ytterligare överskott 2011 utan ett nollresultat är fullt acceptabelt. Speciellt tanke på att det ekonomiska läget 2011 är svårt på grund av att den borgerliga regeringen misslyckats med att förhindra att kommunsektorn drabbas av lågkonjunkturens effekter är på grund av den internationella lågkonjunkturen och den låga efterfrågan hos svensk industri ett mellanår för svenska kommuner. Den statliga utjämningen av bidragen till kommunerna gör att Knivsta med eftersläpning påverkas av den massarbetslösheten som drabbat Sverige. Emellertid bedömer SKL och annan ekonomisk expertis att kommunerna redan 2012 kommer att få ökade skatteintäkter. Regeringen har i detta läge beslutat minska stödet till kommunerna och det stöd som nu finns kvar vilket ger Knivsta kommun 3 miljoner, kommer med stor sannolikhet att försvinna Majoriteten har i detta läge föreslagit ett vinstuttag på 12 miljoner från Alsikebolaget. Ett engångstillskott som överensstämmer med företagets stadgar. Vi menar att detta är ett rimligt förslag för att överbrygga konjunkturförsvagningen. Knivsta kommun är som tillväxtkommun beroende av en starkt attraktionskraft. Därför är det strategiskt viktigt att åtgärda en del av den låga kvalitet som finns i vissa delar av kommunens service till medborgarna. Vi tror också att många medborgare upplever många medborgare kräver en högre kvalitet med tanke på den skatt som de betalar. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och övriga nämnder att fastställa det framlagda förslaget till driftbudget och investeringsbudget för 2011, att fastställa den framlagda resultatplanen för att fastställa de framlagda budgetramarna för 2011 för respektive nämnd och verksamhetsblock samt de preliminära budgetramarna för respektive nämnd och verksamhetsblock för åren , samt att uppdra åt kommunstyrelsen att revidera budgeten när beslut fattats om att inrätta en ny Teknisk nämnd och att flytta kulturblocket till Utbildningsnämnden att uppdra till förvaltningen att räkna fram och redovisa för kommunfullmäktige ekonomiska nyckeltal, finansieringsanalys etc. för detta budgetförslag att uppdra åt nämnderna att månatligen lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen med början per februari och med sista månad per oktober, att uppdra åt nämnderna att under löpande år redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att nå budgetbalans, att fastställa internräntan till 4 procent för år 2011,

4 att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta de lån som krävs för budgetens genomförande, att uppdra åt nämnder och styrelser att fastställa sina internbudgetar för år 2011 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senast i februari 2011, att volymreglering av antal barn/elever inom förskola, grundskola och gymnasieskola sker enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober att volymreglera användningen av LSS i socialnämndens budget enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober att ansvarig nämnd äger rätt att omdisponera kommunbidrag inom, men ej mellan verksamhetsblock utan kommunfullmäktiges medgivande. att fastställa gällande taxor för budgetåret 2011 att fastställa utdebitering av kommunal inkomstskatt till 21:40 kronor per skattekrona för år

5 Inledning I enlighet med kommunens budgetprocess skall kommunfullmäktige besluta om budget och flerårsplan i juni varje år. Inträffar förändringar i omvärlden som väsentligt påverkar kommunens ekonomi, kan kompletteringar behöva göras under hösten. Den politiska majoriteten har misslyckats att enas om att ta upp frågan om budget till kommunfullmäktige i juni kan bli ett ekonomiskt svårt år för de svenska kommunerna. Även om det ser väsentligt ljusare ut än för ett år sedan kommer Knivsta, sett ur ett historiskt perspektiv, att ha en relativt måttlig inkomstökning. En kraftig volymökning i grundskolan och ianspråktagande av två nya äldreboenden påverkar det ekonomiska utrymmet kommer dessutom kostnaderna för det nya kommunhuset att belasta de enheter som kommer att få höjd hyra jämfört med i dagens budget. Resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnder sker i form av ersättning, kommunbidrag. Mål och uppdrag är baserade på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Nedanstående figur åskådliggör ordinarie tidplan för styr- och ledningsprocessen i kommunen. Styr- och ledningsprocess i Knivsta kommun Dec Jan Kortversion V.h. berättelse Årsredov. Nyckeltal Feb Prioriterade mål Budgetkonferensen Nov Internbudget och verksamhetsplan Årsredovisning Mars Ekonomisk ram Utvärdering och utveckling Okt April Åtagande/kostnad Nämnddiskussion Delårsrapport Kvalitetsredovisning Internbudgetdialog Enheternas Sep Åtagande/kostnad Aug Juli Periodrapport Juni Budgetdialog Ks/nämnder Maj Kommunstyrelse Mål Mål & Budget Budget Kommunfullmäktige Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör grundpelarna för det övergripande arbetet med styrningen. Dialogen är nödvändig för att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge, delaktigheten för att åstadkomma förankring i alla led och helhetssynen för att alla nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta 5

6 ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna verksamhetens behov och intressen. Ovanstående bild illustrerar att under första halvåret ligger gemensamma underlag till grund för planering och politiska beslut. Det andra halvåret medger möjlighet till fördjupad utveckling och utvärdering i syfte att påverka kommande års process. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Folkpartiet 3 mandat Kristdemokraterna 1 mandat Miljöpartiet 2 mandat Vänsterpartiet 1 mandat Socialdemokraterna 6 mandat Centerpartiet 3 mandat Knivsta.nu 5 mandat Sverigedemokraterna 1 mandat Moderaterna 9 mandat Uppdrag till nämnder och styrelsen Inriktning Hela Knivsta kommun ska fortsätta utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i genom: God livsmiljö och hållbar samhällsutveckling God ekonomisk hushållning Medborgaren i centrum God kommunal service Trygg och säker kommun Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och nämnder - Kommunen och dess verksamheter ska kännetecknas av valfrihet, effektivitet, öppenhet, medborgarinflytande, likställighet och ansvarstagande. Invånarna ska på 6

7 ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag - Kärnverksamheterna ska kvalitetssäkras genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling - Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, jämställdhet och god arbetsmiljö - Kommunstyrelsen och nämnderna ska fastställa planer för internkontroll samt anta egna mätbara och/eller uppföljningsbara mål för sin verksamhet med utgångspunkt från fullmäktiges uppdrag - Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgarna att ta sin egen del av det globala miljöansvaret - Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, näringsliv, service och boende. - Kommunen ska stödja och stimulera entreprenörskap samt samverka med den sociala ekonomin (t ex ideella föreningar och organisationer i samhället) Kommunfullmäktiges övergripande mål Till kommunstyrelsen Finansiella mål - Kommunens resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatter, generella bidrag i ett genomsnitt sett under 4 år - Kommunens långfristiga nettolåneskuld per invånare får under planperioden inte överstiga kr Mål för kommunstyrelsen som koncernledning - Ägardirektiven för bolagen ska stå i samklang med kommunens inriktning - Kommunen skall inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet - En jämn befolkningstillväxt på cirka två procent Mål för kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd - Kommunen ska öka tillgängligheten till bibliotekets verksamhet - Kommunens tekniska verksamheter ska ligga i framkant vad gäller miljö, exempelvis genom ökad återvinningsgrad - Bygga gång- och cykelvägar i anslutning till skolor med hastighetssäkrade övergångsställen - Kommunen ska tillhandahålla och utveckla e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna - Kommunens företagsklimat skall förbättras - Kommunen ska ha ändamålsenliga och effektiva allmänna kommunikationer som ökar sina marknadsandelar Till utbildningsnämnden - Barngrupperna i förskolan ska minska med ett barn per grupp 2011 och ner till en nationell medelnivå under mandatperioden - Föräldrar ska ges möjlighet att välja förskola och skola - Alla elever ska ges möjligheter att lämna årskurs 9 i grundskolan med godkända betyg i alla ämnen (i enlighet med 5:e målet i skolplanen) - Skola och socialtjänst ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp - Skriftliga omdömen skall användas men de ska inte vara betygsliknade för skolår F-3 7

8 - Kvaliteten i skolbarnsomsorgen ska förbättras i enlighet med Skolverkets kritik - Resurserna för elevvård och elevhälsovård ska förstärkas räknat per elev Till socialnämnden - Verksamheten ska utgå från ett brukarperspektiv så att alla medborgare ges förutsättningar för ett självständigt liv med god livskvalitet - Socialtjänst och skola ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp - Arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra vården ska fortsätta - En gräns för maximalt antal resor i färdtjänsten införs och taxan sänks Till bygg- och miljönämnden - Hänsyn till miljö och klimatpåverkan skall ges ökad tyngd i kommunens planarbete, exempelvis ökad andel kretsloppsanpassade avloppsanläggningar och energisnåla lösningar - Nybyggande på landsbygden i stråk skall underlättas - Kortare handläggningstider för enklare ärenden - Nämnden ska medverka till att utveckla centralortens småstadskaraktär Hållbar utveckling En hållbar utveckling ska säkras. Naturens rikedomar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn. Vi reser och transporterar varor mer än någonsin. Även i Knivsta påverkas vi alltmer av internationella händelser. Trender sprids allt snabbare globalt genom ökat resande och ny teknik. Befolkningskoncentrationen till olika regioner blir allt tydligare. Knivstas belägenhet är i ett av Sveriges hetaste tillväxtområden. De tre hållbarhetsbegreppen social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, är likvärdiga. De är alla nödvändiga och beroende av varandra för en hållbar utveckling. Social hållbarhet är målet, dvs. en god livskvalitet för alla. Hur ett samhälle lever upp till ungdomars förväntningar är avgörande för hur de mår och påverkar deras beslut om att stanna kvar eller flytta från kommunen. Delaktighet och inflytande påverkar hur människor mår fysiskt och psykiskt. Ekonomisk hållbarhet är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Kommunens förutsättningar för tillväxt ökar om flera arbetstillfällen skapas och kommunen medverkar dessutom till att behovet av resor och transporter minskar. En kommun vars invånare i stor utsträckning har sin inkomst på annat håll måste satsa på goda kommunikationer, attraktiva bostadsområden och mycket god service för att få behålla sin befolkning. Ekologisk hållbarhet är ramen. De gränser som naturen sätter måste vi respektera för att långsiktigt säkerställa medel och mål. Arbetet med att minska klimatpåverkan måste intensifieras. Framtiden kräver ett samhälle som dels är mycket mer effektivt i energianvändningen och dessutom successivt gör sig helt oberoende av fossila bränslen. Förutsättningarna för att Knivsta kommun utvecklas i en hållbar riktning är goda. Kommunen mitt emellan Arlanda och Uppsala attraherar allt fler individer som upplever livskvaliteten som god. Goda kommunikationer och transportmöjligheter är förutsättningar för att vara en attraktiv och hållbar kommun över tiden. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. Bästa sättet att skapa hållbar utveckling i kommunen är att tankesättet skär på tvärs i alla förvaltningar och bolag. 8

9 Befolkning 31 december 2009 uppgick befolkningen i Knivsta kommun till personer, vilket innebar en ökning med 218 personer under Födelsenettot bidrog något mera till befolkningsökningen än vad nettoinflyttningen gjorde (57 % respektive 43 %). Procentuell befolkningsökning per år ,00% 2,50% 2,63% 2,00% 1,87% 1,86% 2,03% 2,05% 2,19% 1,50% 1,53% 1,00% 0,50% 0,00% Diagram 1 Källa Knivsta kommun Inflyttningen till Knivsta var 943 personer 2009, varav 406 från Uppsala län, 465 från övriga Sverige och 72 kom från utlandet. Av de 849 som flyttade från kommunen hamnade 413 i det egna länet, 373 i övriga Sverige och 63 personer flyttade utomlands. Lite mer än 31 procent av invånarna är under 20 år och medelåldern är drygt 36 år, den lägsta i riket. Planeringsförutsättningar Befolkningsprognos En fortsatt ökning av kommunens folkmängd förväntas den närmaste tioårsperioden. Prognosen bygger på att fler bostäder tillförs. I annat fall blir befolkningstillväxten måttlig. Lågkonjunkturen dämpade befolkningsökningen något år 2009 men befolkningen förväntas öka mellan personer årligen i första hand t.o.m. år För den kommunala planeringen är det nödvändigt att följa befolkningsförändringarna när det gäller åldersfördelning, var i kommunen medborgarna bor och var de går i skolan eller arbetar. Andelen unga vuxna är relativt liten i kommunen. Dessa är mest flyttbenägna och ett vanligt flyttmönster är att man flyttar till en närbelägen större kommun som ung vuxen och tillbaka till en mindre kommun när man bildar familj, dock inte alltid till samma som tidigare. 9

10 Förskola Antalet barn i förskoleålder kommer att vara relativt oförändrat de tre första åren i planperioden för att sen öka något kommer antalet barn 1-5 år att ligga på ungefär samma nivå som Grundskola och skolbarnsomsorg Den sedan kommunstarten snabba ökningen av antalet förskolebarn medför nu att antalet elever i grundskolan kommer att öka i mycket snabb takt. Ökningen började 2009 och för den kommande tioårsperioden beräknas antalet elever öka med 50 procent eller ungefär elever kommer ökningen att vara ungefär 100 elever. Gymnasieskola De stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet passerar nu gymnasieskolan och antalet elever kulminerade under 2008 varefter elevtalet har börjat minska. Minskningen fram till och med 2014 förväntas bli drygt 200 personer eller drygt 30 procent. Från år 2015 kommer antalet ungdomar år i kommunen åter att bli fler. Då alltfler ungdomar finns i gymnasieskolorna i fyra år blir denna verksamhet svårbudgeterad. Valet av utbildning påverkar också kostnadsnivån. Äldreomsorg Antalet personer över 85 år, som har det största behovet av kommunal omvårdnad, kommer att öka med cirka 50 personer under planperioden. Antalet personer i åldersgruppen år ökar med 44 procent och antalet år ökar med 12 procent. Den stora utmaningen för äldreomsorgen kommer att inträffa en bit in på 2020-talet. Det kommer att uppstå ett demografiskt tryck på kommunerna som på sikt bör tilldelas en större andel av skatteintäkterna. Övriga verksamheter Alla verksamheter kommer att märka av den snabba befolkningsökningen. Det kommer att behövas flera gator och vägar, planeras nya bostadsområden, nya parker behöver anläggas, mera avfall skall tas om hand och flera sociala problem kommer att uppstå i takt med ökad befolkning. Ekonomiska planeringsförutsättningar Kommunsektorns intäkter har på ett betydande sätt påverkats av den ekonomiska krisen. De positiva resultaten för år 2009 och 2010 beror främst på återhållsamhet och extra konjunkturstöd från staten. Den globala ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Fortfarande råder dock viss osäkerhet om återhämtningstakten då ett antal länder alltjämt dras med stora skulder med tillhörande finansiella problem. Förutsättningarna i Sverige är betydligt bättre men problemen i omvärlden bromsar svensk export mera än vid tidigare konjunkturuppgångar. Det kommunala skatteunderlaget Den inledda konjunkturåterhämtningen beräknas inte omedelbart få stor effekt på sysselsättningen. Det beror delvis på att det finns gott om lediga resurser i företagen efter den stora produktionsminskning som skett. När efterfrågan ökas kan den därför till 1

11 stor del tillgodoses med ökad produktivitet, vilket i sin tur medför att antalet arbetade timmar ökar relativt måttligt. Dessutom har det svaga arbetsmarknadsläget bidragit till att löneökningstakten är måttlig. I skatteunderlagsprognosen från SKL september 2010 bedöms skatteunderlaget växa med 3,0 procent 2011, 3,9 procent 2012 och 4,4 procent Ovanstående skatteunderlagsprognoser i procent får räknas om då regeringen i budgetpropositionen föreslår ett förhöjt grundavdrag för pensionärer vilket medför minskade skatteintäkter för kommunen. För att reformen skall bli neutral för kommuner och landsting ökas anslaget till den kommunalekonomiska utjämningen. Regeringen har beslutat höja det generella statsbidraget från och med 2011 men beslutet innebär i realiteten en sänkning från 2010 års nivå då de tidigare beslutade konjunkturstöden upphör. För att mildra effekterna av detta föreslås i budgetpropositionen ett tillfälligt stöd 2011 på 3 miljarder kronor till kommuner och landsting. God ekonomisk hushållning Enligt 8 kap. 1 kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. För att motsvara kravet på god ekonomisk hushållning räcker det i de flesta fall inte med att intäkterna är så stora att de bara täcker kostnaderna. Resultatet bör i normalfallet ligga på en nivå som realt åtminstone konsoliderar ekonomin. En kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt förekommande mål är att resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent. För 2010 är kommunens mål 1 procent. För 2011 ser kommunen små möjligheter att uppnå en nivå på 2 procent så kommunens finansiella mål justeras till att resultatet i snitt under en 4-årsperiod ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Balanskravet Enligt 8 kap. 4 kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. Om ett negativt resultat uppstår ska det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år. I vårpropositionen omnämndes att regeringen har för avsikt att se över balanskravet i syfte att kommunerna mera skall kunna dra nytta av goda år med bra resultat för att sedan kunna användas då sämre tider har inträtt. Det finns en uppenbar risk med detta att skjuta anpassningen till framtiden. Sveriges kommuners och landstings uppfattning är att balanskravets logik skall ligga fast och att tidigare års överskott skall kunna tillgodoräknas, men endast för kommuner som konsoliderat sin ekonomi. Detta innebär att resultatet över tiden har överstigit ökningen av pensionsskulden, reinvesteringsbehovet med mera. Erfarenheterna från finanskrisen har tydliggjort problemen med att kommunsektorns finanser är konjunkturkänsliga. Regeringen anser att det finns en risk att kommuner och landsting genom förändringar av skatter och utgifter bidrar till att förstärka konjunktursvängningarna. Det kommunala balanskravet kan förstärka detta beteende. Därför har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att överväga åtgärder som kan motverka att verksamheterna i kommunsektorn förstärker konjunkturvariationerna. Uppdraget ska slutredovisas i september Knivstas ekonomiska förutsättningar 1

12 Knivsta antog Mål och budget 2010 i september Ett tillägg gjordes i november då den pedagogiska verksamheten fick ett extra budgettillskott. Framför allt tack vare de tillfälliga statsbidragen så redovisar kommunen enligt augustiprognosen ett positivt resultat även De ekonomiska ramarna för 2011 beslutades i mars och april De ekonomiska ramarna var då inte helt finansierade med oförändrad skattesats. Under förra mandatperioden sänktes kommunalskatten med 5 öre 2007 och 5 öre Knivsta kommuns ekonomi är i grunden god. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser är i bokslut ,5 procent jämfört med mediankommunen i Sverige där soliditeten är 3 procent. Resultatet 2009 gjorde det möjligt att redan detta år kostnadsföra kommunens bidrag till Citybanan, 26,5 miljoner kronor. Enligt kommunens ursprungliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning ska årets resultat motsvara minst 2 procent av skatter och bidrag, för 2010 ändrat till 1 procent är målet en procent och ambitionen är att resultatet i snitt under en 4-årsperiod ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resursfördelningen till den pedagogiska verksamheten görs med befolkningsprognoserna som grund. Detta faktum medför att enbart elevtillströmningen till grundskolan ger en nettokostnadsökning på nästan 10 mkr år För verksamheter som inte fick extra påslag i vårbeslutet av de ekonomiska ramarna har anslagen endast räknats upp med 1 procent. Då framför allt löneökningarna beräknas bli större medför det att verksamheterna måste rationalisera för att klara budgetkravet. Byggandet av två nya äldreboenden påverkar vård och omsorgsbudgeten för 2011 med cirka 20 miljoner kronor inberäknat engångsbelopp. Skatteintäkter, utjämningsbidrag och fastighetsavgift I beräkningarna av skatter och bidrag har kommunen använt Sveriges Kommuner och landstings skatteunderlagsprognos per oktober 2010 korrigerad med kommunens befolkningsprognos. Skattesatsen som använts är 21:40 kr. Det tillfälliga konjunkturstödet för 2011 finns inbakat i regleringsbidraget, Nettokostnadsförändringar 2011 jämfört med majoritetens budgetförslag Kommunstyrelsen och kommunförvaltningen Socialdemokraternas förslag för en ny organisation innebär att en ny Teknisk nämnd bildas. Denna nämnd ska ersätta det tekniska utskottet men kommer att förstärkas med fler ledamöter och tillförs därför 50 tkr. Socialdemokraterna föreslår inte utökade antal ledamöter i KS men vi anser inte att budgeten för den politiska verksamheten är anpassad till de nya ökade kostnaderna i majoritetens förslag så därför föreslår vi inga neddragningar. Många medborgare efterfrågar en ökad service på biblioteket. Främst är det mer öppethållande som efterfrågas. Knivsta är en pendlarkommun och därför är det viktigt att bejaka det behov medborgarna har av flexiblare öppentider. Biblioteket får 500 tkr för att med personalförstärkning förbättra öppentiderna på helger och kvällar. Kulturen i kommunen har varit eftersatt och som ett första steg förstärks allmänkulturen med 200 tkr. Våra miljömål kräver att vi fortsätter utveckla kollektivtrafiken. Kommunfullmäktige har beslutat att försök ska göras med mer flexibel kollektivtrafik, t.ex. beställning med turer 1

13 via anrop. Detta bör nu genomföras och kommunstyrelsen får i uppdrag att undersöka hur detta skulle kunna fungera. Buss 181 mellan Knivsta och Uppsala hotas av indragning, en del av trafiken betalas redan i och med skolskjutsverksamhet men kommunen bör bidra för att upprätthålla trafiken även på dagtid. Vi anser att 800 tkr bör anslås extra för klara dessa ökade kostnader. Den kommungemensamma administrationen kommer i mars 2012 (preliminärt) flytta in i ett nytt kommunhus. Detta kommer att öka hyrorna för de verksamheter som flyttar in där. För den kommungemensamma administrationen bedömer vi att det rör sig om 4 miljoner i ökade kostnader. Att dessa kostnader skulle bäras av andra delar av kommunen menar vi är politiskt orimligt. Men att direkt över en natt öka kostnaderna med 4 miljoner för kommunförvaltningen är inte realistiskt. Därför minskas budgeten med 2 miljoner 2011 för att förvaltningen ska få ett halvår på sig att hitta en ny organisation som kan rymmas i den nya budgeten för förvaltningen En ny tjänst som jurist som ska delas av socialförvaltningen (konsumentrådgivning) och den kommungemensamma förvaltningen förstärker dock budgeten. Socialnämnden Avgifterna i färdtjänsten bör sänkas men samtidigt bör nya regler in föras som begränsar antalet resor per månad. Exakt hur mycket avgifterna ska sänkas och hur många resor som ska gälla som max ska balanseras och analyseras av socialnämnden. Budgeten förstärks med 300tkr för att förenkla omställningen. Utbildningsnämnden Musikskolan i Knivsta har bland de högsta avgifterna i Sverige. Trots det står många barn i kö och verksamheten håller en hög kvalitet. För att tillgodose den höga efterfrågan bör fler platser beredas men samtidigt bör avgiften på sikt sänkas för att också ge barn i ekonomiskt svagare hem möjlighet att söka. Ett tillskott görs på 1,3 miljoner, vilket inkluderar nya instrument för 300 tkr som skolan äskat. Förskolan får ett rejält tillskott i majoritetens budget för att klara övergången till mindre barngrupper. Vi tror att detta tillskott inte räcker utan vill förstärka med ytterligare två miljoner för att säkerställa att de löneökningar avtalsrörelsen gett inte äter upp en för stor del av budgetförstärkningen utan att minskningen av barngrupperna blir framgångsrik. Grundskolan kommer att få en volymökning och vi anser att det tillskott som skett på budgeten inte räcker för att klara volymökningen och den löneökning avtalet gett. Samtidigt har skolbarnsomsorgen fått kritik för dålig kvalitet. Vi vill förstärka grundskolornas fritidsverksamhet. Även elevvård och elevhälsovården har fått mycket kritik. Därför vill vi öka bemanningen av skolsköterskor samt elevvården. Totalt vill vi öka på budgeten med 4 miljoner, jämfört med majoritetens förslag. Finansförvaltningen Posten Volym, projekt mm förstärks med 2 miljoner som reserv för att säkerställa att gymnasieskolan och LSS-verksamheten kan bokslutsregleras. För gymnasieskolan handlar kan det röra sig om att fler elever tillkommer än som är budgeterat eller att eleverna från höstterminen 2011 återfinns i större grad i dyrare program än när budgeten gjordes. Posten KS medel för ambitionshöjningar i majoritetens förslag stryks. Pengarna där har istället direkt budgeterats på nämnderna på de olika poster som ovan är beskrivna. Posten övriga kostnader har minskats med 1 miljoner eftersom vårdnadsbidraget avskaffas. Personal Knivsta kommun är den största arbetsgivaren i Knivsta. Totalt har kommunen 767 anställda (2009), en ökning från föregående år med 30 personer. Antalet visstidsanställda har sjunkit till 609. Timanställda finns framför allt inom äldre- och 1

14 handikappomsorgen. Genomsnittsåldern för de fast anställda var för ,6 år, vilket var högre än föregående år. Den totala sjukfrånvaron har sjunkit till 5,5 % under Finansförvaltning Alla nämnder erhåller kommunbidrag från en finansiell enhet, benämnd finansförvaltning. Ansvaret för finansförvaltningens räkenskaper vilar på Kommunstyrelsen. Skatter och bidrag, vissa statsbidrag, avgifter för förskola, äldreomsorg, utdelning från bolag samt ett internt påslag för personalomkostnader utgör finansförvaltningens intäkter. Nämndernas kommunbidrag är självklart den största utgiftsposten. Arbetsgivaravgifter, pensionsutbetalningar och externa finansiella kostnader utgör andra utgiftsposter. Vårdnadsbidrag Vårdnadsbidraget bör avskaffas därför är en miljon som avsatts i finansförvaltningen borta från vårt budgetförslag. Övriga centralt budgeterade poster Två miljoner kronor finns till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda kostnader. Kvalitetspengar till förskola och skolbarnsomsorg finns under finansförvaltningen för vidare fördelning mellan förskola och skolbarnsomsorg. Driftsbudget nämnder Nämnderna tilldelas ett internt kommunbidrag som skall täcka verksamheternas nettokostnader. Nämndernas resultat budgeteras till 0 mkr. Internräntan är oförändrad 4 procent. 1

15 SOCIALDEMOKRATERNAS BUDGET NÄMNDER 2011 OCH PLANERINGSRAMAR FÖR DRIFTBUDGET budget S- budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Kommunstyrelse KF, Nämnd- och styrelseverksamh Partistöd Övrig politisk verksamhet Gator, vägar Trafikövervakning Parker Naturvård Teknisk planering Exploateringsverksamhet Räddningstjänst Översiktsplan Strategiskt miljöarbete Näringsliv och marknadsföring Serveringstillstånd mm Bibliotek Allmänkultur Bostadsanpassning Avfallsverksamhet Måltidsverksamhet Kommunikation Kommungemensam administration Fackliga kostnader Kommunala fastigheter S:a Kommunstyrelse DRIFTBUDGET budget S- budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Valnämnd Överförmyndarnämnd Revision BUDGET NÄMNDER 2011 OCH PLANERINGSRAMAR FÖR DRIFTBUDGET budget budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Socialnämnd Nämndkostnader

16 Vård och omsorg enl SOL och HSL Insatser enl LSS och Lass Färdtjänst/riksfärdtjänst Förebyggande verksamhet Individ- och familjeomsorg, vård o stöd Individ- och familjeomsorg, försörjn.stöd Flyktingmottagande Skuldsanering Arbetsmarknadsåtgärder Vuxenutbildning Svenska för invandrare S:a Socialnämnden DRIFTBUDGET budget budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Utbildnings- och fritidsnämnd Nämndkostnader Allmän fritid & ungdomsverksamhet Idrotts- och fritidsanläggningar Musikskola (kultur) Förskola, barn 1-5 år Skolverksamhet o skolbarnsomsorg Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola S:a Utbildnings- och fritidsnämnd DRIFTBUDGET budget budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Bygg- och miljönämnd Nämndkostnader Stadsbyggnad Trafikplanering Miljö- och hälsoskydd S:a Bygg- och miljönämnd Totalt nämndernas kommunbidrag

17 Finansförvaltning under kommunstyrelsen INTÄKTER S- budget plan plan plan INTÄKTER Skatter, bidrag Fastighetsavgift Övriga statsbidrag Avgifter förskola, äldreomsorg Övriga intäkter Interna po-pålägg SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Arbetsgivaravgifter, pensioner Kommunbidrag nämnder Volym, projekt mm Ks medel för ambitionshöjning Ks medel för oförutsett Övriga kostnader (fsk o sbo) SUMMA KOSTNADER Internränta Externa finansiella intäkter SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER FINANSIELLA KOSTNADER ÅRETS RESULTAT % av skatter och bidrag Budgetregler Kommunfullmäktiges beslut om budgeten är fastställande av de ekonomiska ramar och mål som skall gälla för de olika delarna av den kommunala verksamheten. DRIFTBUDGET Budgeten fördelas och beslutas på sådant sätt att den är oberoende av vilken organisation som kommunen väljer att jobba efter och vilken driftform som väljs. Indelningen i verksamhetsområden (block) följer i stort den uppdelning som görs i Kommun-Bas med undantag av block 8 som omfattar fastigheter och gemensam administration. 1

18 Driftbudgetanslagen är bundna till varje verksamhetsblock. Inom beslutade anslag har nämnder och styrelse till uppgift att sköta den löpande verksamheten. Om nämnd eller styrelse under löpande verksamhetsår finner att man inte kan fullgöra anförtrodd verksamhet, inom ramen för av kommunfullmäktige beviljat anslag, mål och resultatkrav skall nämnden eller styrelsen i första hand besluta om åtgärder så att uppdraget kan säkerställas. Ombudgetering mellan verksamhetsblock kan i undantagsfall föreslås. Alla ombudgeteringar mellan verksamhetsblock skall beslutas av kommunfullmäktige. Det föreligger nämnden och styrelsen att förutse risken för överskridande av anslag i så god tid att utgifterna kan begränsas till anslagets nivå om kommunfullmäktige beslutar avslå framställan om ombudgetering eller tilläggsanslag. Omfördelning inom verksamhetsblock kan beslutas av respektive nämnd och ska anmälas till ekonomiavdelningen. Omfördelning mellan verksamhetsblock skall beslutas dels av nämnd/styrelse och dels av kommunfullmäktige. INVESTERINGSBUDGET Anslagen är bundna på objektsnivå. Om det befaras att en investering ej kan genomföras inom beviljat anslag så åvilar det berörd nämnd att föra ärendet vidare till kommunstyrelsen för omdisponering och alternativt vidare till kommunfullmäktige för utökade investeringsramar. Möjlighet till omfördelning finns mellan objekt inom en och samma nämnd dock högst 500 tkr. Anmälan görs till ekonomiavdelningen efter nämndbeslut. När omdisponering ej är möjlig på nämndnivå skall begäran om omdisponering göras hos kommunstyrelsen. Omfördelning (genom nämndbeslut) får ej avse helt nya investeringar. Investeringsmedel för objekt som på grund av förseningar ej kommer att användas under pågående verksamhetsår skall så snart vetskap om detta föreligger anmälas till centrala budgetberedningen, dock senast 1 december. I samband med period- och delårsbokslut skall årsprognos för samtliga investeringar redovisas. 1

19 INVESTERINGSPLANER Kommunstyrelsen Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden Kommunalteknik Gator och vägar, trafikövervakning Utbyggnad Mejselgatan/Hyvelgatan Pendlarparkering (rinken, pizzavallen, ngn mer) Pendlarparkering Landsbygd Åtgärder map tillgänglighetsanalysen Gc-vägar tätort och cykelparkering Gc-väg landsbygd Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Utbyte av gatubelysning Åtgärder Knivstainfarten (rondeller) Bussterminal Bro sydvästra Knivsta (initialt projekteringskostnad) Bollplaner Åsgatan Ospec investeringar SUMMA Gator och vägar Fastigheter Kommunhus Fastigheter ospec SUMMA fastigheter Park och naturvård Knivsta årum Köp av Traktor Ospec investeringar SUMMA Park och naturvård Bostadsanpassning Ospecificerade investeringar Avfallsverksamhet Återvinningscentral Manskapsbod ÅVC SUMMA Avfallsverksamhet

20 INVESTERINGSPLANER Kommunstyrelsen (forts.) Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden Gemensam förvaltning Möbler och arkiv Utställningsmiljö, kommunhus Programvaror adm/personal Programvaror ekonomi IT-drift, ny klientplattform, byte av servrar mm Licenser för klientdatorer för Office Webbutveckling Summa Måltidsverksamheten Ospecificerade investeringar Summa Kommunstyrelsen Socialnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden IT-investeringar (handdatorer tidreg. etc) IT-stöd (schema, planering och bemanning) Ospec. centralt vård o omsorg Inventarier Sociala enheten flytt Inventarier Nytt Äldreboende Summa Socialnämnden Utbildningsnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden Förskola och skola Brännskärrskolan, inventarier Alsike Skola (2), inventarier,it Långhundra skola, inv Ängbyskolan, inv Thunmanskolan, inv Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, inv Lagga skola, inv Gredleby förskola/skola, inv Segersta skola, inv Tallbacken/Tärnan, inv SoK teamet, Skolhälsovård, inv.,arkivskåp Sjögrenska gymnasiet, inv